Titta

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Om UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Föreläsningar och samtal från evenemanget "Cosmopolitism, modernism and judaism" om flyktingkrisen, globalisering och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Programansvarig: Lizzie Scheja. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom : Zygmunt Bauman på BernsDela
  1. Vi har några spännande timmar
    framför oss, om det här begreppet.

  2. Vi inledde samtalet om kosmopolitism
    vid Konstakademien i februari.

  3. Närvarande var
    den ungerska filosofen Ágnes Heller.

  4. Och jag vill återge ett citat
    som hon i sin tur återgav då.

  5. Jag vill att ni har det med er
    under samtalet-

  6. -om aktualiteten i det här begreppet,
    kosmopolitism.

  7. Ágnes Heller citerade den
    österrikiske författaren Stefan Zweig-

  8. -som tvingades lämna Österrike
    under 30-talet.

  9. Då skrev han följande ord:

  10. "Så länge jag hade
    ett giltigt österrikiskt pass"-

  11. -"betraktades jag som kosmopolit."

  12. "Sedan jag förlorade det är jag inte
    längre en välkommen kosmopolit"-

  13. -"utan en icke välkommen flykting."

  14. Det här citatet från 1930-talet
    visar bara-

  15. -hur aktuellt begreppet
    är i dag i världen.

  16. Den kvalfyllda värld vi lever i.

  17. Begreppet "kosmopolitism"
    är i sig föremål för debatt.

  18. Det används ofta i sin ursprungliga,
    nedsättande bemärkelse-

  19. -som ett kodord för judar,
    pacifister, anarkister-

  20. -och andra suspekta element-

  21. -som tros vara fientliga
    mot nationalstaten.

  22. Men det är också
    ett framväxande begrepp-

  23. -för en ny politisk öppenhet
    och en liberal vilja-

  24. -att hantera denna värld som vi
    är tvungna att leva i tillsammans.

  25. I en tid av ökad polarisering,
    rasism, nationalism och extremism-

  26. -tror jag att det här begreppet
    kanske kan utgöra-

  27. -ett politiskt ramverk för oss,
    för att visa en väg framåt.

  28. Det är denna väg framåt
    som vi ska diskutera i dag.

  29. Och vi ska göra det genom att lyssna
    på en mycket framstående gestalt-

  30. -som jag vet att ni ser fram emot
    att träffa, liksom jag.

  31. En presentation är överflödig.

  32. En varm applåd
    för professor Zygmunt Bauman.

  33. Han kommer.

  34. Välkommen, professor Bauman.

  35. God kväll!

  36. Hör ni mig? Okej.

  37. Det finns tydligen två syften
    med denna tillställning:

  38. Det ena är
    att fira Lars Denciks jubileum.

  39. Jag vill gratulera
    och även tacka honom-

  40. -för att ett väl utfört liv-

  41. -som hoppas kommer
    att utföras väl även i framtiden.

  42. Det andra syftet
    är att diskutera eller utbyta idéer-

  43. -om kosmopolitismens utmaning.

  44. Den kosmopolitiska situationen
    är en relativt ny utmaning.

  45. En biprodukt av förändringar
    av våra livsvillkor-

  46. -som har ägt rum
    de senaste årtiondena.

  47. Vi brukar kortfattat kalla dessa
    för "globaliseringsprocessen".

  48. Och här vill jag återge ett citat
    för att förklara vad menar.

  49. Det är nåt-

  50. -som min mycket trevlige och kloke
    vän Göran Rosenberg uttryckte-

  51. -i sitt bidrag till den här konferensen,
    om globalisering.

  52. Jag ska citera honom. Jag hade inte
    kunnat uttrycka det bättre än han:

  53. "När globaliseringen
    började skörda finansiellt kaos"-

  54. -"politiskt missnöje, ekonomiska
    orättvisor och social utslagning"-

  55. -"förvandlades triumfen till osäkerhet."

  56. "Demarkationslinjerna för identitet
    och tillhörighet, nya och gamla"-

  57. -"nedärvda och påhittade,
    markbundna och virtuella"-

  58. -"öppna och stängda"-

  59. -"löpte snart kors och tvärs
    över det europeiska landskapet".

  60. Det är faktiskt en utmärkt
    och mycket kärnfull beskrivning-

  61. -av globaliseringen
    och dess till viss del väntade-

  62. -men huvudsakligen
    oväntade konsekvenser.

  63. Vad jag vill göra
    för att bidra till vårt symposium-

  64. -är att ta det här fenomenet-

  65. -med den kosmopolitiska situationen-

  66. -som alltså är en sidoeffekt
    av globaliseringsprocessen-

  67. -och placera den i ett sammanhang.

  68. Det är nämligen
    en av många sidoeffekter-

  69. -som inte är inte mindre smärtsamma,
    mindre akuta-

  70. -eller i mindre behov
    av vår uppmärksamhet.

  71. Jag skulle vilja framhålla-

  72. -den bredare bakgrunden
    till kosmopolitismens problem.

  73. Jag vill hävda att vi lever
    i en tid av upplösning-

  74. -och en tid av diskrepans.

  75. Upplösning innebär
    att det finns många förkastningslinjer-

  76. -och många situationer
    i vilka vi känner-

  77. -att de sätt på vilka
    saker gjordes förut-

  78. -och som man blev tillsagd att lära sig,
    memorera-

  79. -och tillämpa i praktiken-

  80. -att dessa många sätt att göra saker
    inte längre fungerar som de ska.

  81. Detta medan de nya medlen,
    som ska ersätta dem-

  82. -och vara mer anpassade
    till dagens situation-

  83. -fortfarande är under konstruktion.
    De är ännu inte färdiga.

  84. I bästa fall befinner vi oss in en tid
    då vi experimenterar med olika sätt-

  85. -och kastar bort
    dem som inte klarar testet.

  86. Men det är på sätt och vis-

  87. -det som jag brukade kalla
    perioden av interregnum.

  88. Det gamla är redan bristfälligt.

  89. Det ger ingen bra vägledning
    och är ingen bra verktygslåda-

  90. -för våra handlingar.

  91. Men allt nytt
    som skulle kunna ersätta det-

  92. -ligger i hög grad i framtiden.
    Det menar jag med upplösning.

  93. Det andra kännetecknet för perioden-

  94. -i vilken problemet
    med kosmopolitism uppstår-

  95. -är...diskrepanser.

  96. Diskrepanser.

  97. Ett ökande avstånd
    mellan många saker-

  98. -som förut var samlade.

  99. Man antog också
    att de hörde samman-

  100. -och att de passade ihop.

  101. Jag ska bara spontant
    nämna några exempel-

  102. -för att förmedla idén om diskrepans.

  103. Jag ska börja med
    ett som ligger väldigt nära-

  104. -ämnet kosmopolitism.

  105. Det är nåt som William Fielding
    Ogburn 1922 beskrev-

  106. -som kulturell eftersläpning.

  107. Kulturen släpar efter verkligheten.

  108. Kulturella föreskrifter, förbud
    och rekommendationer-

  109. -släpar efter världen och
    den verklighet som redan har uppstått.

  110. Våra livsvillkor.

  111. Man kan gå ytterligare hundra år
    tillbaka i tiden-

  112. -till Karl Marx,
    som uttryckte det så minnesvärt-

  113. -att det är folket som skapar historien-

  114. -men inte under villkor
    som vi själva har valt.

  115. Det innebär
    att villkoren har sin egen logik.

  116. Vi skapar historia
    när vi strävar efter att uppnå-

  117. -våra lång- och kortsiktiga mål.

  118. Ur detta uppstår nånting,
    som vi sen måste hinna i kapp.

  119. Vilken är då betydelsen
    av kulturell eftersläpning?

  120. Den store tyske filosofen
    Ludwig Wittgenstein-

  121. -framhöll att förståelse innebär
    att man vet hur man ska gå vidare.

  122. Kultur handlar om förståelse.

  123. Kultur gör världen som vi lever i
    möjlig att förstå, begripbar.

  124. Vi vet hur vi ska förnimma den
    och dela upp och kategorisera den.

  125. Men när vi har kulturell eftersläpning-

  126. -innebär det att vi förlorar
    den här förståelsen-

  127. -som är helt oumbärlig-

  128. -för ett meningsfullt, framgångsrikt liv
    i den nya situationen.

  129. När William Fielding Ogburn myntade-

  130. -begreppet "kulturell eftersläpning"
    menade han...

  131. Det här var alltså 1922,
    imperialismens tidevarv-

  132. -och de flesta metropoler
    låg här i Europa.

  133. Han syftade på begreppet "dem"-

  134. -som släpar efter "oss".

  135. Vi har förståelsen, men de släpar efter.

  136. Alla de där vildarna-

  137. -där de vita i Afrika, Asien
    och så vidare-

  138. -utvidgade Europas imperier.

  139. Han förutsåg inte
    det som faktiskt händer i dag-

  140. -nämligen att det nu är vår tur
    att släpa efter kulturellt.

  141. Det sker en kulturell eftersläpning.

  142. Om man ser på det retrospektivt-

  143. -kan man säga
    att William Fielding Ogburn-

  144. -inte visste
    att han uttalade en profetia.

  145. Ett viktigt profetiskt uttalande.

  146. Det här är bakgrunden.

  147. Det här är situationen i vilken
    kosmopolitism blir ett problem för oss.

  148. Ett mycket viktigt problem.

  149. Jag tror att det är ett problem
    som saknar motstycke i historien.

  150. Mänsklighetens historia är lång-

  151. -men i ett avseende
    saknar det motstycke.

  152. Mänsklighetens historia-

  153. -handlade om att integrera människor-

  154. -i alla möjliga
    - en lång serie - grupperingar.

  155. De första har kallats
    för primitiva stammar-

  156. -när det handlar om
    våra avlägsna förfäder-

  157. -jägarna och samlarna.

  158. Enligt antropologen Dunbar-

  159. -hade de
    en naturligt begränsad storlek.

  160. 150 personer var ett samhälle.

  161. Om man jagar och samlar-

  162. -kan inte fler
    än 150 personer överleva en dag-

  163. -på ett område som de kan
    korsa till fots på en dag.

  164. Så enkelt är det.

  165. Så särskiljandet
    mellan "vi" och "de"-

  166. -mellan samhället
    och allt annat som existerar-

  167. -var ett särskiljande-

  168. -mellan grupper på 150 medlemmar.

  169. Nomadiska stammar.

  170. Och det tog tämligen lång tid-

  171. -att överskrida denna siffra.

  172. Siffran till vilken-

  173. -en integrerad grupp människor
    var begränsad-

  174. -steg mycket långsamt.

  175. På 1930-talet gjordes-

  176. -väldigt intressant forskning
    i Frankrike.

  177. Det handlade om betydelsen
    av ordet "le pays".

  178. Heimat. Landet.

  179. Det kom som en stor förvåning
    för forskarna-

  180. -som oftast kom från Paris
    men åkte till de franska byarna...

  181. Det var fortfarande ett jordbruksland.

  182. De fann att begreppet "pays"-

  183. -projiceras
    av det stora flertalet människor-

  184. -på en plats med en radie
    på max femton kilometer.

  185. Och inte att undra på!

  186. De flesta av dem föddes
    och dog i samma område-

  187. -på samma plats.
    De besökte knappt några andra ställen.

  188. Tills väldigt nyligen
    såg situationen ut så-

  189. -att det stora flertalet
    av planetens invånare-

  190. -personligen kände, vid namn-

  191. -alla dem som såg till
    att de hade mat på bordet.

  192. Försök själva namnge producenterna-

  193. -av det som vi köper i affärer.

  194. Det är ett väldigt uppenbart exempel-

  195. -på hur situationen har förändrats.

  196. Men, mina damer och herrar-

  197. -det finns en sak
    som alla dessa grupper-

  198. -från den primitiva stammen
    till den moderna nationalstaten-

  199. -hade gemensamt.

  200. Det gemensamma för dem var
    att man åstadkom integration-

  201. -genom separation.

  202. För att kunna integrera en grupp
    var man tvungen att sätta en gräns.

  203. Vi och de.

  204. Utan "de"
    skulle det inte finnas nåt "vi".

  205. Om man inte definierar
    vilka som inte är vi-

  206. -kan man inte tänka på
    vad som förenar oss.

  207. Min käre vän Umberto Eco,
    som tyvärr har lämnat oss-

  208. -var kanske
    den siste lärde människan-

  209. -i en värld i vilken lärdom har blivit
    en angelägenhet för datorservrar-

  210. -men inte längre människor.
    Han var en oerhört lärd man.

  211. Vad han än analyserade,
    vilket var allt värt att analysera-

  212. -satte han
    mot en extremt bred bakgrund-

  213. -av historia och olika kulturer.

  214. En kort tid innan han dog
    skrev han följande:

  215. "Det verkar som om vi
    inte kan klara oss"-

  216. -"utan en fiende".

  217. "Gestalten av en fiende
    kan inte avskaffas"-

  218. -"ur civilisationsprocessen."

  219. Civilisationsprocessen innebär
    allt högre nivåer av integration.

  220. Enligt Umberto Eco
    går detta inte att uppnå-

  221. -utan att man utser en fiende.

  222. "Jag skulle hävda att moral..."

  223. Moral är en produkt av kulturen.

  224. Kulturens samling föreskrifter
    och förbud-

  225. -riktlinjer och varningar.

  226. "Jag skulle hävda
    att moralen får betydelse"-

  227. -"inte när vi låtsas
    att vi inte har någon fiende"-

  228. -"utan när vi försöker förstå
    dessa fiender"-

  229. -"för att leva oss in deras situation."

  230. Han sa inte bara det.

  231. Han sa också, vilket är
    mycket mindre betydelsefullt...

  232. Ett ögonblick... Var är citatet?

  233. Att det fortfarande
    är mycket avlägset för oss-

  234. -att överbrygga detta hinder
    på vägen till enande.

  235. Det är nämligen ett verktyg
    men samtidigt ett hinder.

  236. Det krävs att man betalar priset
    att utse en fiende-

  237. -för att lyckas med den integration
    som vi vill åstadkomma.

  238. Han sa följande:

  239. "Att försöka förstå andra människor"-

  240. -"innebär att man förstör stereotypen"-

  241. -"men utan att förneka eller ignorera"-

  242. -"deras olikhet."

  243. Det kräver en hel del god vilja,
    många inlärda färdigheter-

  244. -och stor beslutsamhet
    för att fortsätta med det man lärt sig.

  245. "Men...", lägger han till.

  246. "...dessa sätt att förstå fienden"-

  247. -"är ett privilegium"-

  248. -"för poeter, helgon och förrädare."

  249. En förrädare förråder
    den egna gruppen.

  250. Gruppen tillhör inte en själv,
    utan man själv tillhör gruppen.

  251. Om man inte visar
    tillräckligt stor aktning för gruppen-

  252. -då straffas man som förrädare.

  253. Det är det största straffet
    som kan utdelas mot en.

  254. Problemet är, vill jag påstå-

  255. -att väldigt få bland oss är poeter.

  256. Ännu färre av oss, om några alls,
    är helgon.

  257. Och ingen av oss
    vill bli kallad förrädare.

  258. Så om detta förblir ett privilegium
    för endast tre kategorier av människor-

  259. -då ligger vi illa till.

  260. Det är ännu en diskrepans.

  261. En annan diskrepans
    är det växande avståndet-

  262. -i förmågan att utveckla
    denna nya konst att förstå den andra-

  263. -utan att förstöra
    hans eller hennes olikhet.

  264. Detta är ett hinder för oss
    på vägen mot...

  265. ...en värld som vi
    lever i och uppfattar som...

  266. ...som en globaliserad värld.

  267. Globalisering innebär vårt universella-

  268. -världsomfattande
    ömsesidiga beroende.

  269. Den store tyske sociologen
    och filosofen Ulrich Beck...

  270. Ni har säkert hört hans namn
    och läst hans böcker.

  271. En av de sista studierna
    som han publicerade-

  272. -handlade om kosmopolitism.

  273. Han summerade omständigheterna
    som vi befinner oss i.

  274. Han sa att vi redan, oavsett vår åsikt
    eller medvetenhet om det-

  275. -lever under kosmopolitiska villkor.

  276. Men vi har ännu inte börjat utveckla-

  277. -en kosmopolitisk medvetenhet.

  278. Den här diskrepansen mellan poeter,
    helgon och förrädare å ena sidan-

  279. -och resten av mänskligheten
    å den andra är ett enormt hinder-

  280. -som står framför oss-

  281. -om vi vill förena
    den kosmopolitiska situationen-

  282. -med kosmopolitisk medvetenhet.

  283. Med andra ord, överbrygga
    dagens kulturella eftersläpning.

  284. Jag skulle vilja ställa er en fråga.

  285. Hur kan det ha blivit så-

  286. -att det är mänsklighetens
    första utmaning av den här sorten?

  287. Till skillnad från tidigare stadier-

  288. -kräver det här steget integration-

  289. -utan separation.

  290. Men all tidigare integration,
    på allt högre nivå-

  291. -åstadkoms med hjälp av separation-

  292. -från dem som man utnämnt
    till "de andra", till främlingar.

  293. Den här gången,
    om vi vill vara kosmopolitiska-

  294. -måste vi glömma separation-

  295. -byggandet av murar
    och apartheidsystem-

  296. -med olika juridiska system för olika
    kategorier av människor och så vidare.

  297. Den här sortens integration har aldrig
    åstadkommits i människans historia.

  298. Vi är pionjärer, inte för att vi
    har valt det, utan av nödvändighet.

  299. Hur blev det då så?

  300. Jag ska nämna några datum
    för ett ge er en bild av processen.

  301. Det första är 1555.

  302. Mitten av 1500-talet. Det var en period-

  303. -med oerhört blodiga, grymma,
    förödande religiösa krig-

  304. -mellan européer.

  305. Det var under reformationen-

  306. -och främlingar och fiender-

  307. -var plötsligt grannar med varandra.

  308. Religiösa fiender bodde precis intill.

  309. Det ledde till mer eller mindre
    oavbrutet inbördeskrig-

  310. -under den här perioden.

  311. Sen 1555 skedde det slutligen-

  312. -att Europas kungahus,
    mest i västra Europa men inte bara-

  313. -skickade sina representanter
    till Augsburg i Tyskland-

  314. -för att hitta en formel
    som kunde sätta stopp för våldet.

  315. Och man hittade en formel,
    som ni antagligen känner till.

  316. "Cuius regio, eius religio."
    Vad betyder det?

  317. Det är latin och betyder,
    väldigt fritt översatt-

  318. -att den som regerar
    har rätt att bestämma-

  319. -vilken gud hans undersåtar ska tro på.

  320. Det var 1555-

  321. -men på grund av
    den kulturella eftersläpningen-

  322. -tog det nästan hundra år till-

  323. -innan formeln blev accepterad-

  324. -vid den så kallade Westfaliska freden.

  325. Det hände 1648,
    och var ett avgörande datum-

  326. -för Europas och världens
    moderna historia.

  327. Det skedde i de två tyska städerna
    Münster och Osnabrück.

  328. Där beslutades det
    att alla Europas kungahus-

  329. -skulle acceptera
    att de andra ville ha sin andel.

  330. Vad innebär det i praktiken?

  331. Det innebär att man gör...

  332. ...varje stat som regeras
    av ett visst kungahus-

  333. -till ett hem för alla invånare.

  334. Samtidigt innebar det också
    att man rensade hela området-

  335. -från människor som var
    och alltid skulle förbli främlingar.

  336. De som vägrade eller inte
    lämpade sig för att bli "en av oss".

  337. En utopi i bemärkelsen ett hem...

  338. Det är en bemärkelse
    som uttrycktes...

  339. ...av Ágnes Heller nyligen:

  340. Att hemmet är en plats
    där man inte behöver fotnoter.

  341. Där man förstår varandra.

  342. Där man inte behöver
    debatt eller dialog-

  343. -eftersom alla håller med om det
    man säger innan man öppnar munnen.

  344. De fungerar inom
    samma universum.

  345. Det var projektet.

  346. Varje stat hade en religion.

  347. Det kunde vara olika religioner,
    men inte inom samma gräns.

  348. Och det här mönstret har man följt,
    och "Cuius regio, eius religio"-

  349. -har sakta men säkert förvandlats-

  350. -till formeln "Cuius regio, eius natio".

  351. Och detta ägde rum
    under den gradvisa separationen-

  352. -mellan den sekulära staten
    och religionen-

  353. -närmare bestämt Vatikanen.

  354. Processen var redan i full gång-

  355. -år 1848,
    ett år som blev känt i historien-

  356. -som Nationernas vår.

  357. Nationernas vår.

  358. Alla nationer utvecklade
    egen självständighet och autonomi.

  359. Två bedrifter.

  360. Den ena var att tillåtas tala
    om sig själva som "vi".

  361. Den andra var att besluta
    vilka "de" var i förhållande till "vi".

  362. Därefter var det en stadig process.

  363. Idén hade förstås sitt upphov
    i lokala europeiska problem-

  364. -men genom
    den europeiska imperialismen-

  365. -exporterades den
    till resten av världen.

  366. Och 1919-1921,
    hölls konferensen i Versailles-

  367. -efter den första fasen
    i ett annat 30-årigt krig.

  368. Det var nu ett nationalistiskt krig,
    inte ett religionskrig.

  369. Ett krig mellan 1614 och 1645...

  370. Ursäkta! 1914 och 1945.

  371. Efter den första fasen i kriget-

  372. -proklamerade Woodrow Wilson-

  373. -alla nationers rätt
    till självbestämmande-

  374. -som en byggsten
    och en grundläggande strategi-

  375. -för mänsklig samlevnad.

  376. Vi ser omedelbara resultat,
    för den andra fasen-

  377. -i de europeiska
    nationernas 30-åriga krig-

  378. -förde med sig grymheter
    och tragedier-

  379. -och även saker som ingen
    hade kunnat föreställa sig förut.

  380. Detta var den historiska utvecklingen
    av två saker:

  381. Den ena är idén om suveränitet-

  382. -och den andra det oupplösliga bandet-

  383. -mellan suveränitet och territorium.

  384. Det är en triad.

  385. Nationen, staten och territoriet.

  386. Detta skulle jag vilja hävda
    är en djävulsk blandning-

  387. -som var en produkt
    av denna utveckling.

  388. Väldigt få människor förstod
    vad det innebar-

  389. -och väldigt få ville bryta...

  390. ...kopplingen
    mellan suveränitet och territorium.

  391. Och mellan nation och territorium.

  392. Och mellan kultur och territorium.

  393. I det här sammanhanget måste jag
    nämna bortglömda människor-

  394. -som Otto Bauer,
    Victor och Max Adler och Karl Renner.

  395. De så kallade austro-marxisterna-

  396. -som inom Österrike-Ungerns gränser-

  397. -kämpade för principen-

  398. -om avterritorialiserad kultur-

  399. -och avterritorialiserade nationer.

  400. Visst är nationer nåt vackert.

  401. Kultur är underbart.
    En mångfald av kulturer är förträffligt.

  402. Men varför ska allt detta kräva
    territoriell separation?

  403. Det är problemet.

  404. Som en föraning
    om de nu stundande tiderna-

  405. -var Österrike-Ungern
    på sätt och vis ett avantgarde-

  406. -för kosmopolitism.

  407. Kosmopolitismen
    skulle komma först senare-

  408. -men de var föregångare.

  409. Det kvittar var man är. Man kan leva
    som fattig i Warszawa utan problem.

  410. Det gäller i Kraków och Poznań
    såväl som i Glasgow, Dublin-

  411. -London eller Frankfurt.

  412. Detta kommer inte från himlen.

  413. Det är en mänsklig ordning,
    som kan förändras.

  414. Benjamin Barber
    gjorde nyligen en studie-

  415. -med en fängslande
    och provokativ titel:

  416. "Om borgmästare..."

  417. Som borgmästaren i Stockholm
    eller Berlin.

  418. "Om borgmästare styrde världen."
    Det är frågan som titeln ställer.

  419. Han framhåller ens sak med stor
    emfas och mycket väl underbyggt...

  420. Jag rekommenderar att ni läser den.

  421. Att nationalstater
    var fantastiska vapen-

  422. -för att främja autonomi
    och självständighet.

  423. Men de duger ingenting till
    under våra omständigheter-

  424. -av ömsesidigt beroende.

  425. De är skapade för att hålla
    ömsesidigt beroende på avstånd.

  426. Hela strukturen,
    hela idén med nationalstaten-

  427. -är idén om att separera sig själv
    från de andra.

  428. Nu genomlever vi-

  429. -en homerisk kamp, ett pågående krig-

  430. -mellan detta ömsesidiga oberoende-

  431. -som antagligen - åtminstone anser
    jag det - inte går att vända på...

  432. Det är ett faktum
    som vi är tvungna att leva med-

  433. -vad vi än tycker om det.
    Å andra sidan har vi...

  434. ...återigen
    den kulturella eftersläpningen.

  435. Det faktum att alla verktyg för handling
    som vi har ärvt av våra förfäder-

  436. -och är vana vid att använda
    och anser vara de riktiga-

  437. -alla dessa är illa lämpade för att
    hantera den samtida situationen.

  438. Om man definierar makt-

  439. -som förmågan att få saker gjorda-

  440. -och politik som förmågan
    att bestämma-

  441. -vilka saker som ska prioriteras,
    vilka saker som ska göras-

  442. -då blir dessa två element
    för effektiv handling, makt och politik-

  443. -skilda åt.

  444. Förut antog man att de vilade
    i händerna på samma nationalstat.

  445. Så ligger det inte längre till.

  446. Makten flyter redan-

  447. -i "flödets utrymme",
    som Manuel Castells kallar det-

  448. -medan politikerna debatterar
    som förut-

  449. -lokalt bundna.
    Det går inte utanför det.

  450. Det som beslutas i Stockholm-

  451. -kan ha mer eller mindre påverkan
    på människor i Sverige-

  452. -men det behöver inte alls ha
    nån påverkan-

  453. -ens två kilometer
    på andra sidan gränsen.

  454. Vi har skilt makten och politiken åt.

  455. Makten är globaliserad-

  456. -medan politiken
    bara kan ta itu med lokala problem.

  457. Detta medan den verkliga lösningen
    på globala problem-

  458. -endast kan ske med globala medel,
    och dessa har vi ännu inte funnit.

  459. Under den senaste
    stora ekonomiska kollapsen 2008-

  460. -kreditkollapsen som avslutade
    en trettio år lång konsumtionsorgie-

  461. -och ledde till panik överallt-

  462. -fick jag gång på gång frågan
    av olika journalister-

  463. -som alltid var intresserade
    av gårdagens rubriker...

  464. Gårdagens sensation.

  465. De frågade om jag förväntade mig-

  466. -att det skulle få samma konsekvenser
    som den stora depressionen 1929.

  467. Jag sa att det fanns
    väldigt ytliga likheter.

  468. Många begick självmord,
    många gick i konkurs-

  469. -och många förlorade sitt levebröd.
    Det var väldigt likt-

  470. -men det fanns en stor skillnad.

  471. Då visste folk vilka som skulle
    ställa det här kaoset till rätta.

  472. Hur olika ideologier och utopier
    de än hade-

  473. -så var de överens om en sak.

  474. Det som de var överens om
    var att staten hade den fulla makten-

  475. -att tvinga på verkligheten
    den rätta sortens politik.

  476. Och det funkade.

  477. Det ledde förstås till de två mest
    avskyvärda exemplen på totalitarism:

  478. Öst och väst, nazism och kommunism.

  479. Men det inspirerade också idén
    om demokratiska länder.

  480. Det skapade Keynes teori-

  481. -om att staten faktiskt kan styra
    den ekonomiska utvecklingen.

  482. Det inspirerade
    Franklin Delano Roosevelts New Deal.

  483. Och slutligen har det gett upphov
    till idén om välfärdsstaten-

  484. -efter andra världskriget, det som
    kallas "de trettio storartade åren".

  485. Staten tar på sig ansvaret-

  486. -och kan även avsäga sig ansvaret.

  487. Det fungerade inte länge.

  488. På 1970-talet började
    arbetslösheten stiga igen, katastrofalt.

  489. Inflationen var förfärlig.
    Utvecklingen gick snett.

  490. Ännu en mycket allvarlig kris,
    på 1970-talet.

  491. Men även då trodde folk-

  492. -att de visste
    vilka som skulle ställa det till rätta.

  493. Marknaden, förstås.
    Den fria marknaden.

  494. Om man låter marknadens aktörer
    få fria händer-

  495. -så kommer allt att bli bra. Marknadens
    osynliga hand ska ordna allt.

  496. Den här idén, som Milton Friedman-

  497. -Ronald Reagan
    och Margaret Thatcher förespråkade-

  498. -gav oss ytterligare trettio år,
    kanske inte fullt så storartade-

  499. -utan snarare
    en trettio år lång konsumtionsorgie.

  500. Att leva på kredit och spendera
    pengar som man inte har tjänat.

  501. Och det tog alltså slut 2008.

  502. Skillnaden mellan dessa båda kriser
    och den nuvarande-

  503. -är att vi går igenom
    den nuvarande krisen-

  504. -efter att redan har förlorat tilliten
    till att staten kan göra allt-

  505. -och till att marknaden kan göra allt.

  506. Vi kan inte se nån tydlig ersättning.

  507. Därför har vi den här känslan
    av oro, ängslan och förvirring,

  508. Diffusa, icke förankrade farhågor-

  509. -som kastar ankare i en hamn
    eller en annan-

  510. -men aldrig länge.

  511. Denna rädsla är vår enda fasta punkt-

  512. -i den här situationen.

  513. I detta avseende är den nuvarande
    krisen också ett nytt fenomen-

  514. -som saknar motstycke.
    Vi har inget färdigt svar.

  515. För oss är den viktigaste frågan
    inte längre densamma-

  516. -som när jag var ung, i er ålder.

  517. Då var frågan: "Vad måste göras?"

  518. Men vi frågade inte
    vem som skulle göra det-

  519. -eftersom alla var övertygade om-

  520. -att vi kunde påtvinga vår politik
    och att staten skulle göra det.

  521. Nu är den stora frågan
    vem som ska göra det.

  522. Vi sammanfattar våra rädslor-

  523. -rädslor för att förlora kontrollen
    över saker och ting-

  524. -med begreppet "globalisering".

  525. Ordet står för
    saker som vi inte kan påverka.

  526. Det har i hög grad ersatt idén om ödet.

  527. Ödet är nåt som man inte kan styra,
    det bara händer med en.

  528. Man gör det inte.

  529. Det här är det sista
    som jag vill uppmärksamma.

  530. Nu, plötsligt och oväntat-

  531. -trots att det i hög grad är en följd
    av våra tidigare handlingar-

  532. -kommer den ökade immigrationen.

  533. Miljontals människor
    som redan knackar på vår dörr-

  534. -och redan kommer
    för att bosätta sig bredvid våra hem.

  535. Och det förutspås av demografer,
    ekonomer och statsvetare-

  536. -att ännu större antal ska knacka
    på dörren de kommande tio åren.

  537. De är, mina damer och herrar-

  538. -som Bertolt Brecht
    så profetiskt uttryckte det-

  539. -om en tidigare flyktingström-

  540. -på 1930-talet:

  541. Han sa att de var
    dåliga nyheters budbärare.

  542. Vilka var de dåliga nyheterna?

  543. Att i går kände de sig lika säkra
    som jag känner mig nu.

  544. De hade sina hem och sina ägodelar.

  545. De hade sina livsgärningar
    och besparingar.

  546. Och se nu på dem, på gatorna
    i Stockholm, Lund eller var som helst.

  547. De är hemlösa.
    De har förlorat sina tillhörigheter.

  548. Det har förlorat den sociala ställning
    som de hade tillkämpat sig.

  549. Och det skedde
    på grund av gåtfulla globala krafter.

  550. Nu har dessa gåtfulla globala krafter
    flyttat från mardrömmarna-

  551. -till ljusan dag.

  552. De kommer till våra gator-

  553. -och därav de reaktioner
    som det leder till.

  554. Reaktionerna går åt två olika håll.

  555. Den ena känner ni mycket väl till-

  556. -tyvärr även från Sverige.

  557. Det är de växande populistiska krafter-

  558. -som vill dra fördel
    av det som har hänt.

  559. Och än så länge får de alltmer stöd
    bland vanliga människor.

  560. Jag har tyvärr inte nog med tid för att
    gå in på analyser om skälen till detta-

  561. -men det sker faktiskt.

  562. Idén om det som jag kallar "retrotopi".

  563. Man populariserar en utopi
    som inte finns i framtiden-

  564. -utan i det förflutna.

  565. Det förflutna som snabbt blir föremål
    för minnets politik-

  566. -och används för att vända
    uppmärksamheten från människor-

  567. -till det förflutna.

  568. En påstådd, imaginär-

  569. -icke-existerande, uppdiktad plats-

  570. -som ska ha funnits i våra liv.

  571. Den andra reaktionen-

  572. -är den som jag tror, hoppas
    och ber er att vi ska följa.

  573. Den hänger samman med
    det som Umberto Eco påpekade.

  574. Behovet av att engagera sig
    i försök att förstå den andre-

  575. -som en lösning-

  576. -på vår oförmåga att begripa,
    hjälplöshet och nedslagenhet.

  577. Jag vill citera några ord från
    den mest fantastiska personen-

  578. -av alla offentliga personer
    för närvarande i världen.

  579. Nån som säger mer,
    med mer mod och rättframhet-

  580. -än nån annan jag vet.

  581. Jag syftar på påven Franciskus.

  582. Franciskus sa det här
    fredagen den 6 maj 2016-

  583. -under ceremonin
    då han tilldelades Karlspriset.

  584. Jag ska citera honom.

  585. Det är ett ganska långt citat-

  586. -men sen lovar jag
    att föredraget är slut.

  587. "Om det finns ett ord"-

  588. -"som vi aldrig bör tröttna på
    att upprepa"-

  589. -"då är det detta: dialog."

  590. "Det åligger oss att främja en dialogens
    kultur med alla möjliga medel"-

  591. -"för att återuppbygga
    samhällsstrukturen."

  592. "En kultur av dialog medför
    ett verkligt lärande"-

  593. -"och en disciplin som gör det möjligt
    för oss att se andra"-

  594. -"som värda att föra en dialog med"-

  595. -"att respektera utlänningen,
    invandraren"-

  596. -"och människor från olika kulturer"-

  597. -"som värdiga att lyssnas på."

  598. "Vi är i akut behov av att engagera
    alla medborgare i samhället"-

  599. -"för att skapa en kultur
    som prioriterar dialog"-

  600. -"som en form av möte"-

  601. -"och skapa medel
    för att bygga konsensus och enighet"-

  602. -"och samtidigt sträva efter"-

  603. -"ett rättvist, lyhört
    och inkluderande samhälle."

  604. "Denna dialogens kultur
    bör ha en naturlig plats"-

  605. -"i våra skolors utbildning,
    inom alla discipliner"-

  606. -"och hjälpa att ge unga
    de verktyg som behövs"-

  607. -"för att avgöra konflikter
    på andra sätt än vad vi är vana vid."

  608. "I dag är vi i akut behov av
    att bygga koalitioner"-

  609. -"som inte är militära
    eller ekonomiska"-

  610. -"utan kulturella, bildande,
    filosofiska och religiösa."

  611. "Koalitioner som kan tydliggöra"-

  612. -"att bakom många konflikter"-

  613. -"spelar ofta ekonomiska gruppers
    makt en roll."

  614. "Koalitioner
    som kan försvara människor"-

  615. -"mot att utnyttjas
    för oegentliga ändamål."

  616. "Låt oss beväpna våra folk med
    en kultur av dialog och möten."

  617. Mina sista ord blir: Amen!

  618. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Zygmunt Bauman på Berns

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Historia, Judarnas historia, Judisk diaspora, Kosmopolitism
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Björn Wiman möter Zygmunt Bauman

Intervju med sociologen Zygmunt Bauman om bland annat Europas framtid, sin beundran för påven Franciskus, Facebook och om att man måste prata med människor som inte tycker som man själv. Intervjuare: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barn, mat och hälsa

Bästa bränslet för barn

Barnläkaren och forskaren Anna-Karin Edstedt Bonamy berättar om vilken mat och näring som är bäst för barn, men också hur du skapar förutsättningar för att måltiden ska bli lustfylld och hur du lär dina barn att få bra matvanor. Hon talar om allergier, intolerans och problem med skärmar och smartphones vid måltiderna, varför det kan bli problem med att utesluta gluten i maten och om hur viktigt det är att få ett läkarutlåtande vid exempelvis laktosintolerans och inte skapa egna diagnoser och antaganden. Inspelat i Aula Magna på Stockholms universitet den 14 mars 2016. Arrangör: Konsumentföreningen Stockholm.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Vad kommer du att bli ihågkommen för?

Vad vill du att framtiden minns av dig när du är borta? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss