Titta

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Om UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Föreläsningar och samtal från evenemanget "Cosmopolitism, modernism and judaism" om flyktingkrisen, globalisering och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Programansvarig: Lizzie Scheja. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom : Vad är kosmopolitism?Dela
  1. Välkomna, panelmedlemmar.
    Jag ska presentera er kortfattat.

  2. Diana Pinto, historiker och författare
    bosatt i Paris.

  3. Göran Rosenberg, känd för de flesta
    svenskar. Journalist och författare.

  4. Lasse Dencik. Grattis på förhand.

  5. Vi är delvis här
    för att fira din födelsedag.

  6. -Den firar jag gärna med er.
    -Du är professor i socialpsykologi.

  7. Och Agneta Pleijel, förstås.
    Författare, intellektuell.

  8. Och Natan Sznaider,
    professor i sociologi i Tel Aviv.

  9. Varmt välkomna, allihop.

  10. Professor Bauman
    avslutade sitt tal med amen.

  11. Det antyder
    att inte mycket kan tilläggas.

  12. Men vi ska göra ett försök ändå-

  13. -och prata om kring ämnet
    för dagens seminarium:

  14. Kosmopolitism, modernism
    och judendom.

  15. Jag vill börja med att fråga Diana:

  16. Är det nån vits
    att prata om kosmopolitism?

  17. Absolut. Frågan är vad vi menar.

  18. Den triangel som samtalet utgår från-

  19. -var nåt tidsspecifikt,
    från 1880-talet till 1930-talet.

  20. Vi vet vad kosmopoliterna var.
    Stefan Zweig citerades.

  21. Men samtliga delar har förändrats.

  22. Modernismen, judendomen. Vad som
    hänt med kosmopolitismen vet jag inte.

  23. Är en ny triangel i vardande?
    Kanske, men vi har inte delarna än.

  24. Modernismen har nått alla,
    men modernism är inte kosmopolitism.

  25. Ta Singapore. Malajer, kineser och
    indier. Har de skapat kosmopolitism?

  26. Kanske snart, men tills nyligen inte.

  27. Är Kina modernt?
    Hur kosmopolitiskt är det?

  28. Vad gäller judendom kan vi fråga oss
    om perioden inte bara var en parentes-

  29. -i ett etnoreligiöst folks historia.

  30. Är universalitet och humanism
    fortfarande judendomens framtid?

  31. Det för oss in på kosmopolitismen.

  32. Kosmopolitismen var ett symtom,
    inte en motor för moderniseringen.

  33. Frågan är: vem är kosmopolit?

  34. Man kan ställa frågan:
    Kom kosmopoliten från Östeuropa?

  35. Från Ryssland, Polen, Centraleuropa?

  36. I Frankrike och Storbritannien,
    var de stora centren kosmopolitiska?

  37. Ur ett franskt perspektiv vill jag säga
    kanske inte.

  38. För Frankrike var Frankrike
    det universella.

  39. Och sist: kanske kommer framtidens
    kosmopoliter från Asien och Afrika.

  40. Vi i väst har blivit en dryg mittpunkt,
    lika arrogant som Frankrike var och är.

  41. Frågan är: vad kännetecknar
    denna kosmopolitism?

  42. Jag skulle säga att den gamla
    kosmopoliten hade följande drag:

  43. Inre självförtroende,
    även i marginaliteten.

  44. Otroliga språkliga förmågor. Man
    behövde inte vänta på översättningar.

  45. Ingick i en social elit
    när massorna inte reste.

  46. Och ingen yrkesstatus på
    universitetsnivå nödvändigtvis.

  47. Tre ting som skapade kosmopoliter
    har försvunnit.

  48. Dels korrespondens. Nej, inte mejl
    som skickas fram och tillbaka.

  49. Utan riktiga, långa brev mellan tänkare-

  50. -som vi kan läsa.
    Vad lämnar vi efter oss?

  51. Det var viktigt att läsa tidningarna.
    Annars kunde man inte bli kultiverad.

  52. Är det så nu? Och slutligen: tid.

  53. Tid att föra samtal, och till och med
    vistas bland fattiga och de i exil.

  54. Jag tänker på Walter Benjamin
    och Bertolt Brecht.

  55. Tid för samtal utan press.

  56. Jag skulle säga
    att under det senaste halvseklet-

  57. -har kosmopolitismen
    professionaliserats.

  58. Professionella dialoger, samhälls-
    vetenskaper, konferenser, möten.

  59. Skapar det en kosmopolit? Jag tvekar.

  60. Konferenser kanske är motsatsen
    till kosmopolitism.

  61. Man kommer, presenterar och går.
    Det är nåt som kan betyda två saker.

  62. Antingen var kosmopolitismen nåt
    tidsbundet som vi får uppfinna på nytt.

  63. Eller så pratar vi om konsten
    att samtala människor emellan-

  64. -som inte nödvändigtvis
    tillhör en kultiverad elit.

  65. Den är ännu möjlig, men professionali-
    seringen av det intellektuella livet-

  66. -får inte förväxlas
    med att vara kosmopolit.

  67. Jag kommer att be alla att ge
    en kort introduktion.

  68. Efteråt är tanken
    att vi ska samtala kring ämnet.

  69. Natan, vad är ditt israeliska perspektiv
    på det här?

  70. Tack först för inbjudan. Jag har nog
    aldrig talat i en så vacker miljö.

  71. Synd att jag inte ser er i ljuset.
    Jag känner mig lite som en rockstjärna.

  72. Jag vill också prata om brytningar
    och motsägelser-

  73. -som professor Bauman,
    men ur ett annat perspektiv.

  74. Jag vill kasta in
    det judiska perspektivet.

  75. Det tror jag följer en annan bana
    än det generellt historiska.

  76. Existentiellt har frågan för judar
    i moderniteten varit-

  77. -huruvida man bör assimileras
    eller inte.

  78. Det är inte bara en judisk fråga.
    Den kan generaliseras över gränserna.

  79. Det är fortfarande
    en intellektuell gåta.

  80. Kan en jude assimileras
    eller är det en självmotsägelse?

  81. Ju mer man assimileras,
    desto mindre jude är man.

  82. Och känner man sig som en jude trots
    att man anammat majoritetskulturen-

  83. -så bevisar det
    att man inte assimilerats helt.

  84. Så finns de assimilerade judarna ens
    som social gruppering?

  85. Man kan se på det
    socialt eller politiskt.

  86. Huvudfrågan
    i modern judisk politisk historia-

  87. -är om vi kan prata om en judisk
    politisk historia över huvud taget.

  88. Om vi ser judar som en diasporisk
    grupp bortom nationalstaten-

  89. -kan vi då tillämpa de vanliga
    begreppen för politik och makt?

  90. Är framställningen vi har hört förut
    relevant sedd ur ett judiskt perspektiv?

  91. Jag ifrågasätter såna antaganden-

  92. -och tror det är svårt att tillämpa den
    politiska historiens begreppsapparat-

  93. -korrekt på judarna.
    Vi behöver en annan apparat.

  94. Det uppenbara
    är den trefaldiga betydelsen av nation.

  95. Först, den traditionella till synes
    heliga betydelsen av det judiska folket-

  96. -som en religiös nation som står
    under Gud, på hebreiska am yisrael.

  97. För det andra
    den förmoderna betydelsen.

  98. För det tredje den mer moderna
    betydelsen av det judiska folket-

  99. -i etnisk bemärkelse-

  100. -analogt med de nationaliteter
    som växte fram i Centraleuropa-

  101. -och inbegripande tanken om en stat.

  102. I verkligheten
    är betydelserna insnärjda-

  103. -på olika sätt
    beroende på plats och rum.

  104. Betydelsen av "det judiska folket"
    är alltså mångfaldig.

  105. Användningen kräver därför
    förtydligande och specifikation.

  106. Svårigheter uppstår dessutom då det
    västerländska institutionsbegreppet-

  107. -skiljer sig avsevärt från de flesta
    östeuropeiska judars etniska självbild.

  108. För östeuropeiska judar var självbilden
    till stor del nationellt präglad-

  109. -på grund av ett homogent
    kollektivt minne.

  110. Efter förintelsen var det tydligt att
    den östeuropeiska erfarenheten-

  111. -kom att motsvara ett nära obligatoriskt
    homogeniserande judiskt narrativ.

  112. Särskilt i Israel som du frågade om.
    Där är det särskilt sant.

  113. De historiska minnen där
    skiljer sig från Europas.

  114. Israels normaliserande strukturer
    får det att använda våld-

  115. -ofta till överdrift, men precis det
    är problematiskt för judar-

  116. -som inte tror på nationalstaten utan
    ser sig som ultimata kosmopoliter.

  117. Men framför allt ser Israel sig självt
    som ansvarigt för judarnas säkerhet.

  118. Om det är berättigat är en annan fråga.

  119. Det innebär att Israel inte litar
    på transnationella, kosmopolitiska sätt-

  120. -att ordna världen.

  121. Därför förstår det inte varför det
    skulle överge statens etniska karaktär.

  122. Det leder till våldsamma konflikter
    som inte godtar kompromisser-

  123. -och som strider mot allt som kan ses
    som judisk kosmopolitism.

  124. Tack, Natan.

  125. Tack också för att du kom in
    på det judiska perspektivet-

  126. -som står som ett viktigt ämne
    för dagens seminarium.

  127. Agneta, den judiska erfarenheten inom
    konsten och litteraturen är välkänd-

  128. -särskilt i relation till modernismen.

  129. Ja, det är en stor fråga.
    Jag börjar med en mindre.

  130. Det är vad judar i Sverige
    har betytt för mitt yrke.

  131. Jag började som litteraturhistoriker.

  132. När jag kom till Stora synagogan
    i Stockholm-

  133. -såg jag alla mina mästare
    på tavlor på väggarna.

  134. Det var Henrik Schück,
    född 1855 i Stockholm.

  135. Det var Karl Warburg,
    född 1852 i Göteborg.

  136. Schück och Warburgs
    svenska litteraturhistoria-

  137. -var standardverket för min generation.

  138. Sen har vi Oscar Levertin,
    poet och professor.

  139. Den första professorn
    i svensk litteraturhistoria.

  140. Och Martin Lamm - det här kan vara
    intressant för den svenska publiken.

  141. Martin Lamm var specialiserad
    på mystikern Swedenborg.

  142. Sen har vi Alf Henriques, judisk-dansk
    historiker född i Köpenhamn 1906.

  143. Han tvingades fly till Sverige
    under kriget.

  144. Han var en framstående presentatör
    av svensk modern litteratur.

  145. Antisemitism fanns hela tiden
    under deras livstider.

  146. När August Strindberg i slutet av
    1800-talets åtalades för sina skrifter-

  147. -påpekade Svenska akademiens
    sekreterare Carl David af Wirsén-

  148. -att de som var ansvariga
    för denna "smutslitteraur"-

  149. -var två judar, och han syftade
    på far och son Bonnier-

  150. -på det än i dag
    största svenska förlaget.

  151. Jag frågar mig om det är en slump-

  152. -att svensk litteratur till så stor del
    hystes, närdes och producerades-

  153. -av judiska författare,
    forskare och förläggare-

  154. -under långt över ett sekel.

  155. Man kommer sällan ihåg
    att de var judar.

  156. De skrev om svensk litteratur,
    inte kosmopolitisk.

  157. Det är knappast en slump. Att nå
    fram till språkets nerv och känsla-

  158. -är att röra vid landets själ.

  159. De var positivistiska
    och pragmatiska forskare.

  160. De var inte modernister, men de
    banade väg för modernismen.

  161. Sen kom modernismen.

  162. För egen del vill jag inkludera religion
    liksom professor Bauman gjorde-

  163. -i kultur- och litteraturfältet-

  164. -i motsats
    till den modernistiska tanken.

  165. Litteratur och kultur
    spelar en viktig roll för mentaliteter.

  166. Men modernismen utformades till
    stor del för att bli kvitt religionen-

  167. -och krossa
    de religiösa dogmernas krav.

  168. Det var förstås en frigörelseprocess.

  169. Att skilja på kyrka och politik behövdes
    för att få ett multireligiöst samhälle.

  170. Adonis från Syrien har sagt mycket
    om problemen med islam-

  171. -och att inte kunna göra
    den åtskillnaden-

  172. -vilket när politiska avkommor
    av religionen.

  173. Religion kan inte förbises
    som nåt identitetsskapande-

  174. -och ett sätt att mogna som individ-

  175. -på ett personligt
    och inte kollektivt sätt.

  176. Litteraturens djupaste fråga är: Vem
    är jag, ensam i denna okända värld?

  177. Det är också religionens
    djupaste fråga.

  178. Vi bör erkänna
    längtan efter transcendens.

  179. -med vilket jag menar längtan
    efter djupare existentiell mening.

  180. Modernismen har liksom tömts
    på religion.

  181. Här måste vi tänka om.
    Jag ska ge ett exempel.

  182. En sak som vi pratar om här
    är den stora migrationsströmmen-

  183. -med flyktingar,
    varav många är muslimer.

  184. Liksom de svenska judarna som tog
    hand om vår litteratur så länge-

  185. -önskar många av dem
    att bidra till samhällsbygget-

  186. -men blir ofta hindrade-

  187. -av bristande tillit och kunskap.

  188. Låt mig avsluta genom att nämna
    en viss muslim och partimedlem-

  189. -som alla svenskar känner till.

  190. Han vägrade skaka hand med en
    kvinnlig reporter. Det blev en skandal.

  191. Feminister rasade
    över hans förakt för kvinnor-

  192. -och vår statsminister Stefan Löfven
    fastslog:

  193. "I Sverige tar vi varandra i hand."
    Punkt slut.

  194. Finns det inte fler sätt
    att visa respekt?

  195. Att lägga handen på hjärtat är ett.
    Hur ska man kunna döma över det?

  196. Utmaningen för många svenskar-

  197. -är att skilja på rädslan
    för ett muslimskt övertagande-

  198. -och ett accepterande och förstående
    av vissa främmande företeelser.

  199. Fler exempel kan ges
    och lär dyka upp i diskussionen.

  200. -Jag slutar där.
    -Tack så mycket.

  201. Jag är säker på att vi återvänder
    till ämnet religion under samtalet.

  202. Lasse, Agneta pratade
    om det judiska inflytande i Sverige.

  203. Judarnas hem i en kosmopolitisk värld,
    kan något sådant finnas?

  204. En del har försökt definiera det
    i kulturen.

  205. Professor Bauman talade mycket om
    vikten av kultur som existentiell bas.

  206. Motsägelsen mellan
    att ha sitt hem i kulturen-

  207. -och att ha det i ett territorium-

  208. -är centralt för förståelsen
    av kosmopolitism.

  209. Många judar under perioden
    som nämndes av Diana-

  210. -kände sig mycket kosmopolitiska,
    och var det på ett sätt-

  211. -på grund av motsägelsen
    mellan territorium och kultur.

  212. Jag vill ta upp två frågor
    kopplade till det.

  213. Varför blev judar kosmopoliter?

  214. Och varför blev de,
    eller varför blev vi förföljda-

  215. -som rotlösa kosmopoliter
    av både nazisterna och bolsjevikerna?

  216. En del kanske tror
    att det kosmopolitiska-

  217. -var som en fin attityd
    i intellektuella cirklar.

  218. Men det tror inte jag.

  219. Det var inte attityd som valdes
    för att judar ville vara sofistikerade.

  220. Den kosmopolitiska attityden
    växte fram hos dem av nödvändighet-

  221. -i kölvattnet efter franska revolutionen
    och bildandet av nationalstater-

  222. -vilket också togs upp av Bauman-

  223. -och den emancipation som
    många judar önskade på den tiden.

  224. Antingen genom kollektiv autonomi
    som en nation inom nationen-

  225. -eller genom assimilation,
    och båda möjligheterna blockerades.

  226. Det kunde inte uppnås.

  227. I nationalstater fanns inte utrymme
    för en judisk nation inom nationen.

  228. Inte heller kunde de, som vi lärt oss
    av antisemitismens tragiska historia-

  229. -helt acceptera en assimilation
    av judarna.

  230. I kontrast till nationalstaterna, och
    det är centralt för det jag vill säga-

  231. -hade vi imperierna: det osmanska,
    brittiska och det habsburgska.

  232. De tillät mer mångfald
    än nationalstaterna.

  233. För jag tror att det finns,
    vilket professor Bauman betonade-

  234. -en inbyggd latent eller som nu
    manifesterad främlingsfientlighet-

  235. -inbyggd i nationalstaten som inte
    försöker främja kulturella skillnader-

  236. -utan snarare främja homogenitet
    inom ett givet territorium.

  237. Slogan var: "En ras på en plats."

  238. Inte nödvändigtvis ras
    i biologisk mening.

  239. Men ett folk
    på ett självständigt territorium.

  240. Professor Bauman uttryckte det tydligt:

  241. Det är en diabolisk blandning av nation,
    stat, territorium och suveränitet.

  242. Jag tror att i den judiska situationen-

  243. -som ett historiskt diasporiskt folk-

  244. -var de tvungna att kultivera
    en kosmopolitisk attityd-

  245. -eftersom de inte passade in.

  246. Folk utan territorium tog tanken om
    universalitet från franska revolutionen-

  247. -och universella mänskliga rättigheter.

  248. Tanken att alla
    har mänskliga rättigheter.

  249. Men de tog inte det inte lika långt som
    vissa universalister: att alla är lika.

  250. För en jude är inte alla lika.
    Vi är olika. Det är det som är poängen.

  251. De behövde kombinera tanken
    på universella idéer-

  252. -och samtidigt kunna ha en egenart
    som kultur.

  253. Den kombinationen av universalitet-

  254. -och ett visst mått av egenart-

  255. -ledde till en tolerans för skillnader-

  256. -och ett accepterande av tvetydighet.
    Det är kosmopolitism.

  257. Och det ska betonas
    att det inte är nåt unikt judiskt.

  258. Det finns många fler folk i dag
    i diasporan.

  259. Vi har nu en våg av migration
    och etnisk rensning-

  260. -och desintegration,
    som professor Bauman tog upp-

  261. -i länder som Jugoslavien
    och Tjeckoslovakien och i EU-

  262. -där vi ser en stärkt
    nationalistisk tendens-

  263. -och en stark empirisk strävan
    mot en kosmopolitisk situation-

  264. -eller kosmopolitisk verklighet.

  265. Jag bodde i Köpenhamn
    under en period.

  266. 1996 var det Europas kulturhuvudstad.

  267. Det låg ett skepp i hamnen
    på vilket det stod en fras:

  268. "Flyktingarna är+
    framtidens avantgarde."

  269. Det har blivit tragiskt besannat-

  270. -när allt fler folk blir diasporiska.

  271. De kan inte bilda en nation
    inom nationalstaten-

  272. -och de ses som främlingar
    och blir stigmatiserade-

  273. -och vill kanske inte assimileras.

  274. Då är de hemma ingenstans och
    överallt, som judarna tvingats vara.

  275. Då ställs vi inför det att
    nationalstaten inte kan härbärgera det.

  276. Bauman kallade det
    den kulturella klyftan.

  277. Vi har ett landskap
    i dramatisk förändring-

  278. -men kartorna i våra och politikernas
    huvuden är nationalstater.

  279. Nationalstater duger inte till nåt.

  280. "Retrotopia" är på agendan återigen.

  281. Det är en situation
    där man måste beakta-

  282. -nationalstaten och EU:s misslyckande.

  283. Alla federativa ambitioner att bli nåt
    annat är ett totalt misslyckande.

  284. Inte bara det, utan ett svek mot
    grundläggande mänskliga ideal.

  285. Vi har en kosmopolitisk verklighet
    eller kosmopolitisk situation-

  286. -och på andra sidan en förstärkning
    av populistiska idéer.

  287. Så för de invandrarna-

  288. -och folk som tvingas lämna
    sina länder-

  289. -och som nu hindras ta sig in
    är en kosmopolitisk attityd nödvändig.

  290. Att känna sig hemma i flera kulturer-

  291. -och i flera territorier, det är det
    grundläggande moderna tillståndet.

  292. Det har varit den judiska erfarenheten,
    och det är den kosmopolitiska attityden.

  293. Tack, Lasse, för att du förde oss in
    på begreppet-

  294. -som står i fokus här i dag,
    kosmopolitism.

  295. Göran, du har skrivit en av de finaste
    böcker jag har läst om integration.

  296. Jag syftar på "Ett kort uppehåll
    på vägen från Auschwitz".

  297. Skulle du säga att judar är
    kosmopoliter överhuvudtaget?

  298. Jag gillar inte alls
    begreppet kosmopolitism.

  299. Som vi har hört kan det användas
    om flera saker.

  300. Lasse pratade nu
    om en kosmopolitisk situation.

  301. Jag vet inte vad det är.

  302. Vi såg filmen förut, Gandinis film
    som har diskuterats här.

  303. Kosmopolitism som attityd.

  304. Det var fina saker som blev sagda
    i de tankebanorna.

  305. Kosmopolitism som en öppenhet
    mot de andra, mot främlingar.

  306. En koppling till gästvänlighet.

  307. En kosmopolit är en person
    som öppnar sitt hem för andra.

  308. Som jude associerar jag kosmopolitism
    med en nedsättande syn på judar-

  309. -som rotlösa kosmopoliter,
    vilket nämndes.

  310. Jag tycker att Zygmunt Baumans citat
    från Stefan Zweig-

  311. -är så djupsinnigt och sant.

  312. "Så länge jag hade giltigt österrikiskt
    pass var jag kosmopolit."

  313. För jag råkar tro,
    och det besvarar också frågan-

  314. -att judar,
    om kosmopoliter överhuvudtaget finns-

  315. -men i alla fall kan attityden finnas
    med öppenhet mot främlingar-

  316. -men judarna som folk...

  317. Om man säger att kosmopolitism
    är att känna sig hemma överallt-

  318. -och inte ha ett hem,
    men ha världen som hem-

  319. -då är judarna det minst kosmopolitiska
    folk som finns.

  320. Judarna och judendomen är i sitt väsen
    kopplat till hemmet.

  321. Inte territorium som hem,
    utan en miljö och en social situation.

  322. Till en plats, var den än är-

  323. -till texter som är nödvändiga
    för att judar ska kunna existera.

  324. De skapade detta hemma.

  325. På så vis kan judendomen inte existera
    med en stark föreställning om hemmet.

  326. Men det judiska hemmet som funnits
    i sekler upplöstes med modernismen-

  327. -in i det moderna samhället.

  328. Det fanns en kanske kortlivad tro-

  329. -att det judiska hemmet också kunde
    vara ett hem i det moderna samhället-

  330. -och att man som jude kunde vara
    lika tysk eller mer tysk än en tysk-

  331. -och fortfarande vara jude.

  332. Jag tror fortfarande
    att det kunde ha varit möjligt.

  333. Men jag vill betona att hemmet
    fortfarande var helt nödvändigt-

  334. -inte bara för judar
    utan för vem som helst.

  335. Det största hotet
    eller det största problemet-

  336. -för den mänskliga existensen
    är hemlöshet.

  337. Den situation som Stefan Zweig
    upplevde, och senare Hannah Arendt-

  338. -och senare miljontals människor
    i Europa. Hemlöshet och statlöshet.

  339. Att inte kunna skapa sig en plattform-

  340. -en personlig, social
    och känslomässig plattform-

  341. -varifrån man kan bli kosmopolit.

  342. Där man kan öppna dörren
    för främlingen.

  343. Där man kan utöva kosmopolitiska
    värden. Då krävs hem och trygghet-

  344. -och en plats där man kan säga:
    "Välkommen in i mitt hus."

  345. Utan hem kan man inte
    vara kosmopolit.

  346. Hemlöshet främjar inte kosmopolitism.

  347. Det vi ser i dag är hotet om hemlöshet
    för många människor.

  348. Jag pratar inte bara om flyktingar
    och dem som tvingas lämna sina hem.

  349. Zygmunt Bauman tog upp det.
    Jag talar om situationen för miljoner-

  350. -som kanske inte måste lämna
    sina hem-

  351. -men som inte längre är en del
    av samhället de bor i.

  352. Där de vill skapa sitt hem
    och erkännas som hemmahörande.

  353. Så för den vidare diskussionen
    vill jag också säga-

  354. -att judendomen bär på en potential
    för en kosmopolitisk attityd.

  355. Det finns i Haggada och Tanach.
    Det forna främlingskapet i Egypten.

  356. Ceremonier för att
    välkomna främlingar.

  357. Det finns en potential i judendomen.

  358. Från ett läge
    där man är hemma som jude-

  359. -kan man bjuda in en främling.

  360. Men det finns också potentialen
    för rädsla, hemlöshet och otrygghet-

  361. -som kan leda till en icke-kosmopolitisk
    och stängd rädsla-

  362. -för andra och för världen.

  363. Vi är i det dilemmat i dag.
    Den judiska traditionen förkroppsligar-

  364. -ett mänskligt tillstånd vi nu lever i,
    mellan rädsla och hopp-

  365. -mellan stängda och öppna dörrar.

  366. Tack, Göran. Jag ser att några av er
    antecknar frenetiskt.

  367. Vill nån kommentera
    Görans framställning?

  368. Jag är tacksam att du gjorde
    de distinktionerna.

  369. "Kosmopolit" har så många betydelser.

  370. Det kan betyda på ett tjusigt
    och modernistiskt sätt-

  371. -att vara en attityd som för andra
    skulle vara en mardröm.

  372. Det var passande att påpeka
    vad hem innebär.

  373. Och potentialen till båda
    som judendomen bär på.

  374. Jag kan gå lite längre in
    på spänningen du pratade om.

  375. I Israel finns ett parti
    var namn är "Det judiska hemmet".

  376. Det hebreiska begreppet
    uttrycker just den tvetydigheten.

  377. Habayit Hayehudi heter det.

  378. Bayit betyder inte bara "hem"
    utan också "hemland".

  379. Särskilt nu. Begreppet hem
    har förvandlats till hemland.

  380. Samma sak med "exil". Det kan betyda
    både hopp och förbannelse.

  381. Den tvetydigheten är inbyggd,
    och även i sionismen.

  382. Den ambivalensen
    märks redan i 1 Samuel 8-

  383. -när folket sa till Samuel: ge oss
    en kung som alla andra länder har.

  384. För vi styrdes inte av en kung
    utan av domare.

  385. Men vi vill styras av en kung
    som alla andra länder.

  386. Och det var början för problemet med
    suveränitet för judar. Vad innebär det?

  387. Betyder hem... Jag pratade förut om
    tanken om det israeliska folket-

  388. -som ett folk under Guds överhöghet.

  389. Kan det översättas till ett folk
    under en statlig suveränitet?

  390. Vad är tvetydigheten?

  391. Judiska historiker som har skrivit...

  392. Vi hörde om austro-marxismen och
    den nya tanken om medborgarskap.

  393. Det kan också översättas
    till den judiska historien.

  394. När judiska historiker
    som Dubnov och Baron-

  395. -utvecklade idén om am olam.

  396. Det inre folket,
    men också världens folk.

  397. Den ambivalensen finns i språket.

  398. Hamakom, hebreiska för "platsen",
    är också ett ord för Gud.

  399. Plats och icke-plats
    är alltså inbyggda i språket självt.

  400. Det finns precis det du tog upp.

  401. Det som kan ringas in
    som en kosmopolitisk situation-

  402. -är nåt som är inrotat
    i den judiska tillvaro-

  403. -vare sig det är en diasporisk tillvaro
    eller sionistisk.

  404. Ambivalensen finns alltid,
    ambivalensen i att vara hemma-

  405. -men att höra hemma i världen,
    och vad betyder världen?

  406. Det är spänningen
    mellan heligt och profant-

  407. -som präglar den judiska tillvaron.

  408. Bara som en kort kommentar. Jag
    håller med om nästan allt som du sa.

  409. -Håller du också med?
    -Tja...

  410. Delvis, och jag vill inte debattera
    Görans distinktion-

  411. -mellan situation och attityd.
    Båda stämmer.

  412. Vi kan mycket väl beskriva situationen
    i vår globaliserade värld-

  413. -som att leva
    i en kosmopolitisk situation-

  414. -där folk flyttar runt och sparkas
    omkring och tvingas hitta nya hem.

  415. När Heinrich Heine hamnade i exil
    från Tyskland i Frankrike–

  416. -sa han: "Jag befinner mig i exil,
    men jag har ett bärbart hemland."

  417. "Meine Heimat,
    mitt hem finns i det tyska språket."

  418. Senare skrev han
    om det judiska folket-

  419. -och beskrev Torah,
    den hebreiska bibeln-

  420. -som ein tragbares Vaterland,
    ett bärbart hemland.

  421. Den bilden tror jag är träffande
    och kan utvidgas i dagens situation-

  422. -då folk är i en situation
    där platsen...

  423. Jag håller med Göran
    om att hemmet är centralt-

  424. -men som Natan sa,
    inte nödvändigtvis på en plats.

  425. Det finns i texter, traditioner, kultur,
    och man bär det med sig.

  426. Och det är en viktig aspekt.

  427. Judar har haft den traditionen,
    och nu är andra i samma situation.

  428. Så att inte definiera hemlöshet
    som frånvaro av territorium-

  429. -utan som brist på rötter
    och kopplingar-

  430. -till den egna kulturen,
    det är viktigare.

  431. Hemlöshet är inte statlöshet.

  432. -Diana, du ser tankfull ut.
    -Tack. Var det en komplimang?

  433. Ja, det tycker jag.
    På den här scenen i alla fall.

  434. Vi lever i en värld som är som en
    sån där glasbubbla med en liten by-

  435. -där snön faller
    när man skakar på den.

  436. Sån är vår värld. Vi har skakat på den,
    men det faller inte snö, utan migranter.

  437. Men jag vet inte
    om alla diasporiska grupper-

  438. -bär på den komplexitet som Natan
    och Göran beskrev om judisk identitet.

  439. Jag tror att det finns många diasporor
    som tänker på "oss" och hemlandet-

  440. -och slåss för sin identitet
    för sin egen skull.

  441. Inte nödvändigtvis
    med en universell agenda.

  442. Att sammanföra alla olika identiteter
    i ett rum-

  443. -skapar inte en kosmopolitisk kontext.

  444. -Göran?
    -Jag håller med.

  445. Jag måste säga emot Lasse lite.

  446. Det stämmer att man kan säga att
    judar på ett sätt bär hemmet med sig-

  447. -men motvilligt. Judar ville inte flytta
    nånstans. De ville stanna i länderna-

  448. -där de rotat sig, begravt sina döda,
    haft sina synagogor.

  449. Det var en hemsk tragedi
    när judar tvingades flytta.

  450. -Spanien är bästa exemplet.
    -Det finns många exempel, men visst.

  451. Och för att kommentera Natan:

  452. Den judiska dualismen, om vi säger så-

  453. -dualismen mellan partikularism-

  454. -och en mer universell uppgift för
    judiska folket som profeterna beskriver-

  455. -och som den bredare traditionen
    lär ut, alltså ambivalensen-

  456. -mellan ett universellt uppdrag
    och en partikulär tillvaro.

  457. Men den dualismen har försvårats-

  458. -och tagits till sin...
    Den har blivit skarpt formulerad.

  459. För även den judiska tillvaron
    har territorialiserats-

  460. -för första gången på 2 000 år.

  461. Det förändrar judendomen också.
    Det var det jag ville säga.

  462. Jag vill inte begränsa det jag säger
    till judendomen.

  463. Jag tror att vi står
    inför en konfrontation eller konflikt-

  464. -mellan, om jag använder det ordet,
    en kosmopolitiska attityd-

  465. -ett kosmopolitiskt, öppet synsätt-

  466. -och en stängd attityd. Vi ser det
    i Europa, USA, Israel och Sverige.

  467. Det finns ett väldigt behov
    av att vända den utvecklingen.

  468. Jag är glad att Zygmunt citerade min
    nya andliga ledare, påve Franciskus-

  469. -för han är den enda ledaren i dag,
    religiös eller icke-religiös-

  470. -som använder ett språk
    som uttalar dessa saker.

  471. Som talar trons språk-

  472. -på ett sätt som syftar till att öppna
    våra sinnen och förändra attityder.

  473. Och rädsla är förstås ingen bra miljö
    för att förändra attityder.

  474. Så hur blir vi av med rädslan?
    Det är den stora frågan för oss i dag.

  475. Jag ska ställa en enkel fråga. Många
    tog upp migrationssituationen i Europa-

  476. -och i hela världen
    med 60 miljoner människor på flykt.

  477. Jag riktar frågan till vem som helst
    som vill svara.

  478. Finns det en särskilt judisk hållning
    till migrationskrisen?

  479. Nej, men en judisk erfarenhet.
    Som Göran mycket riktigt sa:

  480. Judar har inte flyttat frivilligt.
    De har kastats ut och trakasserats.

  481. Det blev en del
    av det judiska medvetandet-

  482. -som fortfarande är viktigt.

  483. Att vi själva var slavar i Egypten
    och så vidare upprepas hela tiden.

  484. Men som även Diana sa:

  485. Alla har inte den judiska erfarenheten.

  486. De nya diaspororna
    har andra ursprung.

  487. Det är viktigt att tänka på att judar
    alltid har varit en liten minoritet.

  488. De drömde aldrig om att etablera sig
    själva som ett dominant parti-

  489. -eller en autonom del.

  490. Men många som nu tvingas fly
    kommer från majoritetssamhällen.

  491. De har ett perspektiv
    där de delat en majoritetskultur.

  492. Att ha varit en minoritet och accepterat
    att man inte kan tvinga sig på andra-

  493. -och måste acceptera villkoren,
    det finns ett judiskt talesätt:

  494. Kom ihåg att kungens lag är din lag.

  495. Att man måste anpassa sig är
    en judisk religiös dogm, kan man säga.

  496. Många invandrare har inte den
    erfarenheten och accepterat det-

  497. -och sen är det ambivalensen.

  498. Tänk vad en svensk riksdagsledamot
    sa för inte länge sen:

  499. "Judar kan inte tillhöra den svenska
    nationen." Han är talman i riksdagen.

  500. Men jag är 100 % jude och 100 %
    svensk, så han får räkna mer saken.

  501. Agneta?

  502. Jag ville bara påpeka att många
    flyktingar visst tillhör minoriteter.

  503. Inte minoriteter med lika stor
    konsensus som judendomen-

  504. -men många flyktingar i dag har flytt
    just för att de tillhör minoriteter-

  505. -i nybildade nationalstater,
    till exempel efter Sovjetunionens fall.

  506. Alla nya asiatiska nationalstater-

  507. -ger flyktingar som uigurer.

  508. Olika minoriteter som inte passar in.

  509. På ett sätt är det en upprepning.

  510. De har så klart inte judendomens
    starka tradition-

  511. -men de är ändå minoriteter.

  512. Professor Bauman sa ett begrepp
    som jag gärna använder:

  513. Kulturellt eftersläpande.

  514. Det är det läget vi är i:
    Kulturen släpar efter erfarenheten.

  515. Diana, du ville kommentera.

  516. Vi står inför ett totalt misslyckande.

  517. Den viktiga tanken efter andra
    världskriget var det europeiska idealet.

  518. "Aldrig igen." Nu kommer flyktingar.

  519. Inte bara samverkar inte Europa
    för att skapa en välkomnande struktur.

  520. Nationalstaterna stänger gränserna-

  521. -och frågan uppstår:
    Ska de få nya pass eller inte?

  522. Kommer de att sättas i fack eller inte?
    Det verkar inte finnas nåt annat sätt.

  523. Så när vi talar om kosmopolitism
    och migration-

  524. -är det ett stort hyckleri, för inget
    görs för att röja de gamla hindren.

  525. Vårt enda sätt att integrera är att göra
    syrier till tyskar, till svenskar-

  526. -till fransmän eller vad det nu är.

  527. Vi sitter fast i en föråldrat system-

  528. -och enda möjligheten till förändring
    har misslyckats totalt.

  529. Det var det europeiska idealet.

  530. Jag tror att reaktionerna
    på den nya flyktingsituationen-

  531. -eller migrantsituationen i Europa
    framför allt är en rädsloreaktion.

  532. Och rädslan är, tror jag,
    en oro över den egna existensen.

  533. Och den överförs till invandrarna.

  534. De kommer med de dåliga nyheterna.

  535. Inte för det de gör när de kommer,
    utan det är din situation i sig själv-

  536. -som inte har
    med invandrarna att göra-

  537. -utan en ökad osäkerhet i de samhällen
    vi skapade under 1900-talet.

  538. Det finns en klyfta mellan vad
    samhällena förväntas leverera-

  539. -för samhällen skapades
    i en nationalindustriell miljö-

  540. -som kunde skapa en välfärdsstat.

  541. Som kunde skapa hem och tillhörighet.
    Det var avgörande för nationalstaten.

  542. Nu har vi stater och samhällen
    som fortfarande påstår att de kan det.

  543. Men det klarar de inte,
    för villkoren för att skapa den miljön-

  544. -även för de människor som redan
    är där och kan åberopa gammal hävd...

  545. Vi ser en förändring som påverkar alla.

  546. Om vi inte kan avleda rädslan
    från att riktas mot främlingar-

  547. -då är vi i ett läge där konflikter
    tilltar och Europa går åt skogen igen.

  548. Det är en farlig situation.

  549. Så vi måste förstå att skälet
    till vår oro inte är invandrarna-

  550. -utan vår oförmåga att skapa nya
    sociala strukturer åt oss själva-

  551. -i en globaliserande värld.

  552. Tack, Göran.
    Bara en kort fråga till er alla-

  553. -som en avslutande kommentar
    från panelen.

  554. Ser ni kosmopolitism
    som ett redskap för förändring?

  555. Är det ett politiskt verktyg eller en
    trevlig tanke för trevliga människor?

  556. -Du kan börja, Lasse.
    -Inte en trevlig tanke för trevliga.

  557. Som sagt släpar inte bara kulturen
    efter, utan även institutionerna.

  558. Som Diana sa hanterar vi det inte.

  559. Det är en situation
    där det är en nödvändig attityd-

  560. -och där rädslan utnyttjas
    av starka krafter.

  561. Inget är så lätt att utnyttja politiskt
    som rädsla.

  562. Jag tycker att det är mörka tider.

  563. Om kosmopolitiska attityder och
    lösningar inte hjälper så hjälper inget.

  564. Då är det bara kört.

  565. Natan?

  566. Man kan och bör nog skilja
    på normativ kosmopolitism-

  567. -alltså kravet att vi bör vara
    kosmopolitiska och föra dialog-

  568. -och vara trevliga människor
    som är öppna för omvärlden-

  569. -och uppröras när folk inte är det,
    vilket många inte är.

  570. Det är den trevliga kosmopolitismen-

  571. -som är normativ och viktig.

  572. Men vi bör skilja på det
    och en mer realistisk kosmopolitism.

  573. Realkosmopolitismen, kan man säga.

  574. Och det existerar
    verklig kosmopolitism.

  575. Organisationer som arbetar för
    mänskliga rättigheter, frivilligarbete.

  576. Det finns.

  577. De gör sina insatser för att de har
    ett kosmopolitiskt medvetande.

  578. De måste slåss
    mot kosmopolitismens fiender.

  579. Det finns kosmopolitism
    och dess fiender.

  580. Över det svävar
    den normativa kosmopolitismen.

  581. Men de som är nere i skyttegravarna
    i vardagen-

  582. -gör intressanta insatser.

  583. Bara ett exempel
    är unga israeler i Berlin-

  584. -som bor där och frivilligarbetar
    på flyktingläger i Berlin-

  585. -och lär syrier tyska.

  586. Det är realkosmopolitism-

  587. -som jag tror pågår i varje stad.

  588. Det är viktiga kommentarer.
    Håller du med, Agneta?

  589. Jag håller med, och ibland tror jag att
    Göran har rätt om att rädslan sprids.

  590. Många är rädda, och flyktingar
    kommer med dåliga nyheter.

  591. Men man glömmer lätt
    att mycket bra görs.

  592. Ofta av unga människor -
    och pensionärer.

  593. De som har tid över.

  594. De är förebilder för framtiden.

  595. Vi bör vara försiktiga.

  596. Jag vill vara försiktig med
    att titta med en pessimistisk...

  597. ...utblick på världen.
    Visst är situationen illa, utan tvivel.

  598. Men om vi tar bort tron att människor
    kan åstadkomma förändring-

  599. -då ligger vi riktigt illa till.

  600. Så det är viktigt att uppmuntra
    dessa små glimtar av hopp.

  601. Trots allt pratar vi om mentalitet.
    Kultur handlar om mentalitet.

  602. Och det inte meningslöst
    att arbeta med det.

  603. Jag vill inte låta överoptimistisk-

  604. -men jag vill säga
    att vi har nåt kvar att kämpa för.

  605. Det är en större intellektuell utmaning
    att vara optimistisk.

  606. Göran, du log när jag ställde
    den sista frågan.

  607. Jag vill ibland bli av med ord som
    används fel och är svåra att förstå.

  608. Men om kosmopolitism kan ges
    betydelsen av en öppen attityd-

  609. -och välkomnande och gästfrihet
    mot andra, då har det sin plats.

  610. Men jag tror inte heller på tomma ord-

  611. -eller prat utan sociala
    och politiska konsekvenser.

  612. Vi behöver tala
    om både struktur och innehåll.

  613. Vi måste komma på nya sociala idéer
    och sätt att organisera.

  614. Det finns ett ord som fortfarande
    knappt går att nämna i Europa.

  615. Men jag ser det som det enda rimliga i
    fråga om sociala strukturer: federalism.

  616. Federalism är enda sättet
    att ordna ett pluralistiskt samhälle-

  617. -där människor får vara och förbli olika
    och ändå ha ett gemensamt samhälle-

  618. -och föra en dialog med varandra
    och fatta beslut tillsammans.

  619. Det har vi inte kunnat prata om i
    Europa, men det är det vi har behövt-

  620. -för att kunna lyckas.

  621. Vi behöver en kombination
    med social politisk förändring.

  622. Annars är våra insatser, pensionärers
    och ickepensionärers, otillräckliga.

  623. Både politisk förändring-

  624. -och en trosbaserad hållning-

  625. -för öppenhet, inte stängdhet.

  626. Vi behöver verkligen båda delarna.

  627. Tack, Göran.

  628. Diana, du får slutorden i samtalet.

  629. Vi får kämpa i en uppförsbacke
    och omdefiniera kosmopolitismen.

  630. Men låt oss säga vad det inte är.
    Enkelfrågor, runtresande i världen-

  631. -att uppnå egna önskningar
    yrkesmässigt eller intellektuellt-

  632. -att ha sin egen planetära rotation.
    Jag är från Frankrike och roterar själv.

  633. Men verklig kosmopolitism
    börjar på gräsrotsnivå-

  634. -och rör sig uppåt-

  635. -och kan behöva ifrågasätta etablerade
    synsätt på internationellt samarbete-

  636. -som inte har fungerat på femtio år.

  637. Tack, Diana.

  638. Och tack Göran, Lasse, Agneta och
    Natan för detta stimulerande samtal.

  639. Översättning: Erik Swahn
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vad är kosmopolitism?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Historia, Judar, Judarnas historia, Kosmopolitism
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Björn Wiman möter Zygmunt Bauman

Intervju med sociologen Zygmunt Bauman om bland annat Europas framtid, sin beundran för påven Franciskus, Facebook och om att man måste prata med människor som inte tycker som man själv. Intervjuare: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Släktforskardagarna 2016

Släktforska med samiskt perspektiv

Elisabeth Engberg är en av författarna till boken "Samiska rötter". Boken är till hjälp för släktforskare med samiska rötter men ska även ge kunskap om samisk kultur, historia och samhälle. Här berättar hon tillsammans med Patrik Lantto, Maria Visselgren och Johannes Marainen om ett samiskt perspektiv och arbetet med boken. Inspelat den 20 augusti 2016 på Nolia, Umeå. Arrangör: Södra Västerbottens släktforskare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Mål i livet

Har du några mål i livet? Hur ser de i så fall ut? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.