Titta

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Om UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Föreläsningar och samtal från evenemanget "Cosmopolitism, modernism and judaism" om flyktingkrisen, globalisering och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Programansvarig: Lizzie Scheja. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Till första programmet

UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom : Björn Wiman möter Zygmunt BaumanDela
  1. Välkomna tillbaka! Jag hoppas att ni
    uppskattade runda bordsdiskussionen-

  2. -och att gå ut
    för att ta en cigarett i pausen.

  3. Vi ska nu ge några sammanfattande
    kommentarer till dagens diskussioner.

  4. Det nämndes ett ord
    i slutet av runda bordssamtalet.

  5. Göran lade fram begreppet "federalism".
    Jag skulle nu vilja fråga-

  6. -om du anser att globala institutioner-

  7. -skulle kunna hantera
    en del av de problem vi talat om?

  8. Jag skulle vilja börja med
    att be om ursäkt-

  9. -till alla deltagare
    i detta fascinerande samtal.

  10. Jag tackade ja till att delta
    i den här sammankomsten-

  11. -men under lång tid har jag inte
    deltagit i paneldiskussioner.

  12. Det beror helt enkelt på
    att mänskligheten-

  13. -ännu inte uppfunnit ett sätt
    att leva länge utan att åldras.

  14. Jag har åldrats
    och är nästan döv.

  15. Men det jag uppfattat av samtalen
    var att det var väldigt fascinerande.

  16. Många viktiga problem har lyfts fram
    men hur de diskuterades-

  17. -hörde jag tyvärr inte i tillräckligt
    stor utsträckning för att kunna delta.

  18. Situationen är bättre nu,
    så jag vill be om ursäkt för det.

  19. Nu till frågorna.
    Frågorna är inte ställda till mig.

  20. De är ställda till någon
    som har förmågan att se in i framtiden.

  21. Det har jag tydligtvis inte.

  22. Professor Ágnes Heller sa samma sak
    när jag ställde dem till henne.

  23. Jag har varit en del
    av det sociologiska samfundet-

  24. -i över sjuttio år nu.

  25. Men jag kan intyga att jag inte
    har några som helst färdigheter-

  26. -att förutsäga framtiden.

  27. När jag var ung student var det
    en av mina mycket kloka lärare-

  28. "-vaccinerade mig mot att vilja förvärva
    denna egenskap."

  29. Han sa till mig:
    "Zygmunt, förutsäg aldrig."

  30. "Förutsäg särskilt inte framtiden."

  31. Vi sociologer
    har förvärvat en fantastisk förmåga-

  32. -att förklara allt som redan hänt.

  33. Däremot tror jag inte
    att vi utvecklat en enda förmåga-

  34. -att förutsäga, sia eller prognosticera
    den framtida utvecklingen.

  35. När jag arbetade på universitetet
    och studenterna förberedde sig-

  36. -för proven var de väldigt nervösa.

  37. Jag ville lugna ned dem
    och dämpa deras nervositet lite-

  38. -så jag gav dem tjugo år gamla studier
    i så kallad "framtidsforskning"-

  39. -och de skrattade, för ingen
    av förutsägelserna hade slagit in.

  40. Så låt oss vara försiktiga.
    Själva begreppet "federalism"...

  41. Jag tror att Göran
    citerade Churchill som talade om-

  42. -sin dröm om ett framtida Europa
    som skulle vara som Schweiz.

  43. Det federala Schweiz, där man lever i
    fred, välstånd, stillhet och så vidare.

  44. Vi tenderar att applicera
    gamla föreställningar och strukturer-

  45. -som våra förfäder kommit på,
    på nya situationer.

  46. Jag vet inte om det är möjligt
    utan att bortse från nåt mycket viktigt-

  47. -som är annorlunda, unikt,
    hittills okänt i en samtida situation.

  48. Det fanns tidigt en diskussion,
    vid den tid som jag beskrev tidigare-

  49. -då föreställningen om den
    nationella suveräniteten växte fram.

  50. Först den religiösa suveräniteten,
    sen den territoriala.

  51. Det fanns en intressant polemik-

  52. -mellan Gotthold Ephraim Lessing,
    en stor filosof...

  53. Det var ingen polemik i egentlig mening,
    för först senare kom-

  54. -Herder, en annan stor filosof
    från den tidsperioden.

  55. Det fanns en viktig skillnad mellan dem.

  56. Lessings begrepp var...

  57. Han var nog den ende upplysnings-
    filosofen som hade modet att säga det-

  58. -för normalt sett handlade upplysningen
    om universalism.

  59. De förutsade att alla slutligen skulle
    vara väldigt mycket som alla slutligen.

  60. Allt skulle slutligen konvergera.

  61. Hybridisering kallas det med modernt
    språkbruk, mellan olika kulturer.

  62. Lessing var den förste
    och ende upplysningsfilosofen-

  63. -som tvärtom förutsade
    att mänskligheten-

  64. -kommer att förbli differentierad
    för alltid.

  65. Det kommer att finnas
    olika kulturer, traditioner-

  66. -olika sätt att se på livet,
    olika sätt att leva livet och så vidare.

  67. Men inte bara det, och Hannah Arendt
    lovordade honom för just det.

  68. Det är ett väldigt vackert uttalande
    av henne om honom.

  69. Han förutsade inte bara att
    mänskligheten inte skulle integreras-

  70. -i betydelsen att bli helt homogen...

  71. ...eller homonom.

  72. Utan han gladde sig faktiskt
    åt dessa utsikter.

  73. För enligt honom
    kom all människans skapandeförmåga-

  74. -från just mångfald och differentiering.

  75. Från att konfronteras
    med nåt annat än mig själv.

  76. Att tvingas inleda
    en dialog, ett samtal.

  77. Det är vårt försök att förstå den Andre.

  78. Att sätta oss in i
    ett annat sätt att vara än vårt eget.

  79. Det är all kulturell
    skapandeförmågas födelseplats.

  80. Jag är böjd att hålla med om det.

  81. Jag nämnde påve Franciskus
    tidigare under min föreläsning.

  82. Påve Franciskus inte bara förspråkar,
    främjar och uppmuntrar till dialog-

  83. -han praktiserar det.

  84. Jag undrar om ni minns
    att den första intervju han gav-

  85. -efter att ha blivit utsedd till påve
    hölls av Eugenio Scalfari.

  86. Känner man till den italienska pressen
    vet man att Eugenio Scalfari-

  87. -är uttalad ateist. Han har
    vid flera olika tillfällen upprepat-

  88. -att han är ateist
    och inte accepterar Guds existens.

  89. Det var den första intervjun-

  90. -som den katolska kyrkans
    nyvalda överhuvud gav.

  91. Det är den öppenhet
    som vi talade om tidigare.

  92. Vad var det för budskap
    som det här beslutet demonstrerade?

  93. Jag tror att det helt enkelt var
    att den riktiga dialogen-

  94. -inte består i att tala med likasinnade.

  95. Det ställningstagandet
    får allt större betydelse.

  96. Vi är - inte vi, i alla fall inte jag -
    men de flesta av er andra-

  97. -finns på Facebook. Facebook är...

  98. ...ett absolut motståndslöst instrument.
    Det är därför det är så populärt.

  99. Att klippa in sig själv i
    den artificiella värld som jag kallar...

  100. ...spegelsal eller ekokammare.

  101. I en spegelsal ser man bara
    reflektioner av sitt eget ansikte.

  102. I ekokammare är de enda ljud man hör-

  103. -ekot av den egna rösten.
    Facebook möjliggör just det.

  104. Det finns en tangent på tangentbordet
    som heter "delete".

  105. Om man inte gillar det man hör eller ser
    så tar man bara bort det.

  106. Facebooknätverket
    skiljer sig helt från i samhället.

  107. Du hör till samhället,
    men nätverket tillhör dig.

  108. Det är skillnaden.
    Man kan manipulera det som man vill.

  109. Jag tror att vissa i unga
    kan leva sina liv helt omedvetna-

  110. -om att det finns
    olika sätt att tänka på.

  111. Den riktiga dialogen är dialogen mellan
    människor som inte är likasinnade.

  112. Man vill förstå varandra.

  113. Richard Sennett, den store
    brittisk-amerikanske sociologen-

  114. -gjorde en tredelad definition
    av den dialog, som enligt honom-

  115. -är den enklaste vägen
    till en ny humanism.

  116. Tre delar. Den första är "informell",
    den andra "öppen", och den tredje...

  117. ...var "samarbetsbaserad".

  118. Informell innebär att man inte-

  119. -bestämmer arbetsordningen
    och agendan i förväg.

  120. Det är inte förutbestämt
    hur dialogen ska utvecklas.

  121. Det är den första principen.
    Den andra är öppenhet.

  122. Det innebär att man deltar i dialogen
    i den dubbla egenskapen-

  123. -av lärare - man måste vara lärare, för
    om man inte för med nåt av sig själv-

  124. -till dialogen, är ens deltagande
    helt värdelöst och utan konsekvens.

  125. Men inte bara lärare, utan även elev.

  126. Man förutser att de andra
    kommer att ha nåt att lära en.

  127. Kanske har man förlorat nåt
    i sin betraktelse av världen.

  128. Man har förbisett nåt eller är okunnig.

  129. Kanske märker man att det finns bättre
    sätt att ta itu med ett visst problem-

  130. -för att lösa det
    än vad man trodde från början.

  131. Öppenhet innebär även
    att man accepterar-

  132. -möjligheten
    att man kan bli överbevisad.

  133. Möjligheten att lida nederlag.

  134. Det kräver mycket karaktär
    och är inget lätt villkor.

  135. Det är oerhört viktigt
    och det är därför riktig dialog-

  136. -är så svår att delta i.

  137. Den tredje är "samarbetsbaserad",
    inte tävlingsinriktad.

  138. Det är inte som
    de flesta universitetsseminarier-

  139. -eller de flesta panelsamtalen,
    dock inte det här.

  140. De bygger på idén
    att man ska dela in deltagarna-

  141. -i segrare och förlorare.
    I en dialog som bygger på samarbete-

  142. -finns det inga segrare och förlorare.

  143. Om dialogen är äkta-

  144. -blir alla berikade av samtalet.

  145. Man berikas av andras erfarenheter,
    visdom, drömmar och så vidare.

  146. Det är principen.

  147. Om man applicerar det här
    dialogkonceptet på kosmopolitismen-

  148. -handlar det inte om...

  149. ...att dra ut människorna
    ur deras dumhet.

  150. Det handlar å ena sidan om...

  151. ...att respektera annorlundaheten.

  152. Att respektera annorlundaheten,
    rätten att ha en röst-

  153. -och rätten att få bidra
    till diskussionen som vi just haft.

  154. Men det innebär inte
    att man tvår sina händer-

  155. -likt Pontius Pilatus.
    "Bra för dig, men jag bryr mig inte."

  156. "Du kan tro vad du vill, men jag tror
    förstås inte alls på det du tror på."

  157. Det här är
    det sista jag vill säga om frågorna:

  158. Det är skillnaden
    mellan tolerans och solidaritet.

  159. Tolerans är, enligt min mening,
    ett uttryck för likgiltighet.

  160. Det betyder att man inte bryr sig.

  161. "Gör vad du vill. Du är en
    mänsklig varelse, bete dig som en"-

  162. -"om du tror att det är så där
    man gör det. Jag bryr mig inte."

  163. Solidaritet är nåt annat.
    Det är att acceptera skillnader-

  164. -men även att acceptera möjligheten-

  165. -att försöka uppnå
    ett bättre gemensamt öde.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Björn Wiman möter Zygmunt Bauman

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Intervju med sociologen Zygmunt Bauman om bland annat Europas framtid, sin beundran för påven Franciskus, Facebook och om att man måste prata med människor som inte tycker som man själv. Intervjuare: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Ämnen:
Samhällskunskap
Ämnesord:
Framtidsfrågor, Framtidsstudier, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Zygmunt Bauman på Berns

Sociologen och professorn Zygmunt Bauman föreläser utifrån begreppet kosmopolitism. Han belyser vår tids stora utmaningar som flyktingkrisen, globaliseringen och Europas framtid. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Vad är kosmopolitism?

Panelsamtal som utgår ifrån kosmopolitism och judendom, men också behandlar ämnen som flyktingkriser, Bonnier, hemlöshet och om judar verkligen är kosmopoliter. Medverkande: Lars Dencik, socialpsykolog; Diana Pinto, historiker, Frankrike; Agneta Pleijel, författare; Göran Rosenberg, författare och journalist och Natan Sznaider, sociolog, Israel. Moderator: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kosmopolitism, modernism och judendom

Björn Wiman möter Zygmunt Bauman

Intervju med sociologen Zygmunt Bauman om bland annat Europas framtid, sin beundran för påven Franciskus, Facebook och om att man måste prata med människor som inte tycker som man själv. Intervjuare: Björn Wiman. Inspelat den 15 maj 2016 på Berns i Stockholm. Arrangör: Föreningen för judisk kultur i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lagom mycket finsk

Arvet

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Mål i livet

Har du några mål i livet? Hur ser de i så fall ut? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.