Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016 : Skriv som du pratar?Dela
  1. Jag ska prata om
    vad medeltida pilgrimer-

  2. -och en modern kaffekedja
    har gemensamt.

  3. Har ni funderat på det när ni läste
    titeln vad det skulle kunna vara?

  4. Är det nån som har en idé?

  5. -Ni kan...
    -Det finns i många länder.

  6. Men fanns det också på medeltiden?

  7. Det kanske hjälper lite grann
    när jag berättar vem jag är.

  8. Jag heter Michelle Waldispühl.
    Jag är lektor i tyska.

  9. Jag kom hit till Sverige förra året
    till höstterminen.

  10. Innan var jag verksam i Schweiz.
    Zürich och Bern.

  11. Mitt... Det som intresserar mig...

  12. Just det, jag måste läsa lite. Det är
    min tredje presentation på svenska.

  13. Så jag behöver lite hjälp.

  14. Det som intresserar mig mest
    är historisk språkvetenskap.

  15. Jag skrev min avhandling om
    kontinentala runinskrifter.

  16. Jag gillar gamla germanska språk,
    som fornhögtyska-

  17. -gotiska och fornisländska.

  18. Mitt nya projekt handlar om
    medeltida nordiska personnamn-

  19. -som är antecknade i handskrifter på
    kontinenten. Tyskland och Frankrike.

  20. Nu vet ni.

  21. Det här föredraget
    kommer att handla om namn.

  22. Det ska handla om
    hur namn är stavade.

  23. Det står också
    i första delen av titeln.

  24. Vi ska fundera på hur stavningen
    hänger ihop med hur man pratar.

  25. Eller hur den inte gör det.

  26. Innan jag ska prata om
    medeltida namn och mitt projekt-

  27. -vill jag börja med
    ett modernt exempel.

  28. Det är det här. Vad står det där?

  29. Michelle? Ja. Är det svenska?

  30. Nej. Vad är det för språk?

  31. Eller skriftsystem, snarare.

  32. Tjeckiska? Turkiska! Precis.

  33. Det ser man här. Det finns två tecken
    där vi ser att det är turkiska.

  34. Först ett i utan prick.
    Det andra är det här. Ser man det?

  35. Nej, man ser det inte, eller hur?
    Nej. Okej.

  36. Det första är i utan prick.
    Det andra är tredje tecknet i mitten.

  37. Det är ett s med
    ett diakritiskt tecken. En cedilj.

  38. Om vi tittar närmare på
    hur mitt namn är stavat...

  39. Det är mitt namn Michelle
    som är stavat på ett turkiskt sätt.

  40. De som kan turkiska har kanske sett
    att det finns ett stavfel här.

  41. Det är nämligen det andra tecknet,
    i utan prick-

  42. -som egentligen borde ha varit
    ett i med prick.

  43. I utan prick är ett ljud
    som ligger lite bak i munnen.

  44. Jag vet inte om... Det är ungefär...

  45. Jag kan inte riktigt,
    men det borde vara så här.

  46. Vad hände här? Vi kan inte förklara
    varför det finns ett fel-

  47. -bara genom att titta på
    det som står där.

  48. Utan vi måste fråga oss
    vem som skrev, var-

  49. -och vad som hände här.

  50. Det hjälper att se
    vad namnet står på-

  51. -för att komma närmare en förklaring.

  52. Det är det här.

  53. Det här kan vi kalla för
    en skriftbärare.

  54. Det handlar om en kopp
    från en kaffekedja.

  55. Nu behöver vi världskunskap
    för att kunna förstå kontexten.

  56. Den som har varit nån gång på ett
    sånt kaffehus och beställt en kaffe-

  57. -vet att servitören
    frågar efter kundens namn-

  58. -och skriver namnet på koppen,
    för att senare när kaffet är klart-

  59. -utropa kundens namn.

  60. Så vi har en situation-

  61. -där person A, kunden,
    pratar och säger namnet-

  62. -och person B, servitören,
    lyssnar och skriver ner namnet.

  63. Så mycket jag har upplevt
    än så länge-

  64. -använder denna kaffekedja
    proceduren världen runt.

  65. Det hände alltså
    i ett sånt kaffehus i Istanbul.

  66. Det var jag som var kunden.
    Mitt modersmål är tyska.

  67. Men jag pratade engelska
    där i kaféet.

  68. Det var en servitör
    som också pratade engelska med mig.

  69. Men jag antar
    att han hade turkiska som modersmål.

  70. Han skrev ner det.
    Namnet skrev han ner på turkiska.

  71. Eller med
    det turkiska skriftsystemet.

  72. Detta skedde mig i verkligheten.

  73. Men jag har inga data om servitören.
    Jag insåg först några veckor senare-

  74. -att det skulle vara relevant för min
    forskning. Jag tog en bild på koppen-

  75. -eftersom jag tyckte att mitt namn
    såg roligt ut stavat så här.

  76. Nu har jag bilden kvar.

  77. En sak har jag inte nämnt:

  78. Nämligen vad stavningen i samband med
    funktionen namnet på koppen-

  79. -ska uppfylla i kontexten.
    Det som är viktigt här är-

  80. -att servitören vet hur han ska
    uttala namnet när kaffet är klart.

  81. Eller hur?

  82. Då är rättstavningen helt sekundär.

  83. Mitt namn såg roligt ut eftersom jag
    lägger vikt vid korrekt stavning.

  84. Det ska heta M-i-c-h-e-l-l-e.
    Inte så här.

  85. Men här uppfyller servitörens
    stavning funktionen bättre.

  86. Det är han som ska veta
    hur namnet uttalas.

  87. Som sagt,
    korrekt stavning är sekundär.

  88. Nu går vi äntligen
    tillbaka till 1100-talet.

  89. Då hände det att folk från Norden
    - Danmark, Sverige, Norge och Island-

  90. -var på pilgrimsresa
    till Rom eller Jerusalem.

  91. På denna resa kom de förbi
    olika kloster på kontinenten.

  92. Bl.a. klostret i Reichenau-

  93. -som ligger på en ö i Bodensjön
    i Tyskland. Södra Tyskland.

  94. De lämnade sina namn där
    i en s.k. liber vitae.

  95. Alltså livets bok.

  96. En liber vitae är
    en bok som användes i liturgin-

  97. -och hade en framför allt
    memorial funktion.

  98. Boken låg på plats i ett kloster.
    Man fick sitt namn antecknat i boken-

  99. -så att klostergemenskapen
    ska komma ihåg, eller memorera, dig.

  100. Du som hade ditt namn i boken
    var inkluderad i deras böner.

  101. Böckerna kan ha varit i bruk
    under långa perioder.

  102. I fallet Reichenaus liber vitae
    var det mer än 400 år.

  103. Det ser ni på handskriften. Det är
    bara en sida från handskriften.

  104. Det finns mer än 38 000 namn...

  105. 38 000 namn i den här handskriften.

  106. Det här är bara en sida.
    Här finns många namn förtecknade.

  107. Ni ser att det finns olika listor.
    Olika skrivare skrev listor.

  108. Några var noggrannare,
    några andra var mindre noggranna.

  109. Då blev det också
    några kaotiska listor.

  110. I boken finns nu
    mer än 700 nordiska namn.

  111. Men det vi ska göra i dag
    är att bara titta på tretton namn.

  112. Jag tog en lista
    med tretton isländska namn.

  113. Det är den här listan...
    Just det, man ser ingenting.

  114. Men den är markerad,
    den lista som finns här.

  115. Vi kan koppla namnbärarna
    till Island-

  116. -eftersom vi har en överskrift på
    listan. Jag vet inte om ni ser det.

  117. Längst upp finns det...

  118. Där står det "Hisland terra".

  119. Lite förkortat och naturligtvis
    i medeltidsstil.

  120. Det är alltså Island på latin.

  121. Låt oss titta lite närmare på
    ett namn.

  122. Namnet är antecknat som "Gulzenna".

  123. Jag har markerat det grönt i listan.

  124. Och sen stavat på
    ett modernt, normaliserat sätt.

  125. Eller inte normaliserat, men modernt.

  126. Det ni ser till vänster är
    hur namnet stavas-

  127. -i isländska källor från medeltiden.

  128. Nu kan ni fundera
    vad som hände här.

  129. Ett isländskt namn stavat "Gulzenna"
    i den här handskriften.

  130. Vi kan faktiskt se det parallellt-

  131. -till det som hände
    på kaffehuset i Istanbul.

  132. Det var en isländsk person
    som sa sitt namn på isländska-

  133. -och en tysk skrivare
    som jag döpt till Hand159A-

  134. -som antecknade namnet.

  135. Den tyska skrivaren använde sig
    av sitt eget skriftsystem-

  136. -både för att skriva tyska och latin
    på den tiden.

  137. Om islänningen också pratade
    andra språk vet vi inte.

  138. Kontexten som det hände i har jag
    redan förklarat. Namnet antecknades-

  139. -för att personen skulle bli
    en del av munkarnas böngemenskap.

  140. Som utgångsfråga hade jag inte bara
    vad en modern kaffehuskedja-

  141. -och medeltida pilgrimer har
    gemensamt. Utan också om man-

  142. -eller den här munken -
    skriver som han pratar.

  143. För att hitta svar på det
    måste vi utreda-

  144. -hur skrift kan representera
    det muntliga språket.

  145. För att göra det går jag tillbaka
    till kaffekoppsexemplet.

  146. Vi har sett att det turkiska skrift-
    systemet använder grafemet i mitten-

  147. -s med cedilj,
    för att återge ljudet "tj".

  148. Nu när ni tänker hur ni skulle stava
    mitt namn Michelle...

  149. ...på ert eget språk
    - de flesta pratar kanske svenska-

  150. -hur skulle ni stava det?

  151. Jag har försökt så här.

  152. Ser det konstigt ut?

  153. Jag som har tyska som modersmål
    skulle nog stava det så här.

  154. För på tyska är sch det vanliga
    sättet att stava ljudet "tj".

  155. Men nej, det stavas så här, förstås.

  156. Det är så mycket jag vet
    ett engelskt sätt att stava namnet.

  157. Jag har tyska som modersmål,
    jag använder tyska i skrift också.

  158. Men jag stavar inte mitt namn
    enligt det tyska skriftsystemet.

  159. Det är nån konventionaliserad
    stavning av namnet-

  160. -som är inlånad och som används.
    Exemplet visar väldigt bra-

  161. -att språkens skriftsystem är
    konventionaliserade på olika sätt-

  162. -och följer sina respektive regler
    i hur ljud representeras i skrift.

  163. Då har jag visualiserat det här igen.
    Tre olika sätt att stava "tj".

  164. Det svenska stämmer inte riktigt.
    Det skulle vara ett annat ljud där.

  165. Sj kanske.
    Men "Misjelle" säger man inte.

  166. Så jag var lite tveksam om vilket
    stavningssätt jag skulle välja.

  167. Hur som helst, det är punkt
    nummer ett som vi ska komma ihåg...

  168. ...när vi analyserar talspråk
    som är representerat i skrift.

  169. Olika språk har olika konventioner
    för vilka bokstäver-

  170. -grafem säger vi inom lingvistiken-

  171. -som används för olika ljud
    eller fonem.

  172. Punkt två är-

  173. -att förhållandet mellan ett ljud
    och en bokstav inom ett språk-

  174. -inte behöver vara 1-1.

  175. En bokstav kan stå för olika ljud-

  176. -eller ett ljud kan representeras med
    flera bokstäver och på olika sätt.

  177. Stavningen kan vara inlånad
    från ett främmande språk.

  178. Det kan också hända att talspråket
    har utvecklats på ett sätt-

  179. -men skriftspråket har förblivit
    konservativt.

  180. "Ski" - nu pratar vi tyska igen -
    är inlånat från norska.

  181. "Sp" i "sprache" - man säger
    "schprace", inte "sprache"-

  182. -är ett konservativt sätt att stava.
    Det har blivit en rättstavningsregel.

  183. Vid kombinationen "sp" stavar man
    alltid "sp" och inte "schp".

  184. Men man säger "schp".

  185. Skrift är ett eget system
    med egna regler.

  186. Det behöver inte överensstämma
    1-1 med uttal.

  187. Det finns utrymme för variation
    också i hur man uppfattar ett ljud-

  188. -och hur ett ljud kan vara
    i skriften.

  189. Tillbaka till munken
    som jag döpte till Hand159A.

  190. Hur stavade han de tretton isländska
    namnen? För att svara på denna fråga-

  191. -analyserade jag hans skriftspråk på
    det här viset som ni ser på sliden.

  192. Jag kollade upp hur namnen stavades
    i isländska källor från samma tid-

  193. -och jämförde med munkens stavning.

  194. Jag har gjort det med alla tretton
    namn. Då får vi det här resultatet.

  195. Till vänster ser ni
    den isländska bokstaven-

  196. -och till höger motsvarande
    som munken använde sig av.

  197. Jag kommer inte att förklara
    hela tabellen.

  198. Jag vill bara ta upp
    några slutsatser vi kan dra-

  199. -från denna analys. Detta resultat.

  200. Ja, vilka är det, då?

  201. Vi börjar titta på de bokstäver
    där vi har en överensstämmelse.

  202. Eftersom vi utgår ifrån
    att det var en muntlig situation-

  203. -mellan islänningar och en tysk munk-

  204. -kan vi påstå
    att där vi har överensstämmelser-

  205. -användes samma grafem för samma
    fonem i båda skriftsystemen.

  206. Att ett isländskt långt "a"-

  207. -stavades med bokstaven a. Ja...

  208. Det är lite svårt att prata
    bokstäver, men ni förstår.

  209. Och att det isländska "a:t"
    troligen lät likt ett tyskt "a"-

  210. -som stavades med samma bokstav.

  211. Samma gäller för b, d, l, m, n och o.

  212. Där det blir intressant är där det
    finns konflikter mellan systemen.

  213. Jag tar upp två dentala ljud-

  214. -som i engelskans "that" - "eth" -
    och "think" - "thorn".

  215. De två isländska bokstäverna
    och ljuden finns inte i tyskan.

  216. Inte heller i latinet.

  217. Här fick munken vara kreativ
    och hitta på nånting.

  218. Det är påfallande att han var helt
    konsekvent i sitt kreativa skriftval.

  219. Han skriver alltid d för "eth"-

  220. -och z för "thorn".

  221. Man måste säga här
    att första ljudet, "eth"...

  222. ...lät ganska likt "d" i vissa
    positioner i orden på isländska.

  223. Bokstaven d användes ibland
    i det isländska skriftsystemet.

  224. Men hur förhåller det sig med
    "thorn"? Att stava z är tyskt.

  225. Det finns ingen sån isländsk stavning
    i de här namnen.

  226. Från ett tyskt perspektiv
    är det intressant-

  227. -att skrivaren skiljer helt tydligt
    mellan grafemen s och z.

  228. Det betyder nämligen
    att han hörde en skillnad-

  229. -mellan ljuden "ð", "þ" och "s"
    när islänningarna pratade.

  230. Inte självklart
    från tyskt perspektiv.

  231. Nu för tiden blandar många ihop
    de två ljuden när de pratar engelska.

  232. Men vår munk hörde skillnaden
    och är systematisk.

  233. Alla "thorn" stavas med z.
    Det skulle även kunna betyda-

  234. -att det fanns en skillnad mellan
    hur de tyska bokstäverna s och z-

  235. -användes i
    det medeltida skriftsystemet.

  236. Z i tyskan i dag används
    för det mesta för ljudet "ts".

  237. Som i "zeit" eller "zwei".

  238. Men i forn- och medelhögtyska
    var grafemet flertydigt.

  239. Det användes för det mesta för
    två nya ljud som utvecklades från-

  240. -ett gammalt germanskt "t"
    genom en ljudutveckling-

  241. -som kallas för den andra, eller
    den högtyska, ljudförskjutningen.

  242. De nya ljuden är "ts" som i "zeit"-

  243. -men också ett slags "s"
    som i t.ex. "essen" - äta.

  244. I nutidens tyska
    finns det ingen skillnad-

  245. -mellan det gamla germanska s:et
    som t.ex. i "gras" och i "essen".

  246. Men här har vi möjligtvis
    ett bevis på-

  247. -att det fortfarande fanns skillnader
    på 1100-talet.

  248. En annan möjlig förklaring
    är dock att grafemet z i tyska-

  249. -var mindre tydligt definierat
    än grafemet s.

  250. Z var redan flertydigt.

  251. Det fanns kanske också utrymme
    att använda det för ljudet "thorn"-

  252. -som inte fanns i tyskan,
    men som lät lite s-aktigt.

  253. Nu har jag pratat om
    enstaka grafem och fonem.

  254. Nu i slutet ska jag komma till
    det här fenomenet längst ner.

  255. Jag valde tecknet till vänster
    för att uttrycka-

  256. -"ingenting motsvarar e".

  257. Det handlar om inskott av e
    vid flera tillfällen.

  258. Ett tillfälle är det här.

  259. Till exempel i sista ljudet
    av första namnledet-

  260. -i "Vigdís" och "Guðmundur".

  261. Till vänster ser vi
    det isländska stavningssättet.

  262. Munken skrev alltså "Uuiegedis"
    och "Gudemunder".

  263. Konstigt nog finns liknande namn
    i medeltyskan.

  264. Alltså Guotmunt och Wigdrud.

  265. Och där finns inga e.
    Hur kan vi förklara det här?

  266. Munken stavade troligen
    varje stavelse för sig själv.

  267. Han sa "Uuie-ge-dis" och stavade.

  268. Och "Gu-de-mun-der". Och skrev.

  269. Så det blev inskott av e.
    "Uuie-ge-dis" och "Gu-de-mun-der".

  270. Alltså två gånger.
    Och i slutet av namnet...

  271. Vid "Gudemunder"
    ser ni exemplet i mitten.

  272. Exakt samma sak hände
    vid andra maskulina namn.

  273. Andra mansnamn.

  274. Här instämmer jag med
    en tysk forskare som säger-

  275. -att det snarare är ett fenomen av
    det muntliga språket-

  276. -och hur namnen skrivs ner-

  277. -än den dåtida isländskans
    ljudstruktur.

  278. Nu kommer vi till slutet.

  279. Skrev munken som han pratade?

  280. Gjorde han det?

  281. Vad tycker ni?

  282. Jag skulle säga ja och nej.

  283. Vi ser...att...

  284. Vi har sett inflytande av
    det muntliga språket-

  285. -i inskottsvokalerna e,
    som jag just nämnde.

  286. Det muntliga språket avspeglas
    i vissa fall i de där namnen.

  287. Men förutsättningarna
    för hur de stavades-

  288. -ligger i skriftsystemet.

  289. Vi måste analysera
    skriftsystemets struktur noggrant-

  290. -för att kunna säga nåt om talspråk
    i tidigare språk.

  291. Och så gäller det
    att ta hänsyn till kontexten-

  292. -där nåt skrevs ner
    i historiskfonologisk analys.

  293. Vem skrev, var, och varför?

  294. Att det är viktigt har vi sett i
    exemplet från ett modernt kaffehus-

  295. -och de medeltida pilgrimernas namn.

  296. Tack så mycket!

  297. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Skriv som du pratar?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Skrivregler, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Det våldsamma skrivandet

Författaren Malin Isaksson berättar om sitt arbete med att möta unga läsare och elever på skolor och hur hon utmanar dem att börja skriva. Vad händer i klassrummet mellan henne, läraren och eleverna? Vi får också höra henne läsa ur sin bok "Rör vid mig" och berätta om karaktärerna i boken. Moderator: Andreas Murray. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.