Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016 : Att visita svenskan i AmerikaDela
  1. Att visita svenskan i Amerika
    gör vi i ett projekt-

  2. -som jag
    kommer att berätta lite mer om.

  3. Och det är det vi ska göra i dag.

  4. Men jag ska börja med att prata lite
    om det projekt som pågår-

  5. -som undersöker svenskan i Amerika.

  6. Jag tänkte börja här, som sig bör.

  7. Det här är en bild från
    Amerikaskjulet här i Göteborg.

  8. Det ser inte ut att vara jättemånga
    på väg till USA på den här bilden-

  9. -men i slutet av 1800-talet
    och början av 1900-talet-

  10. -så emigrerade 1,3 miljoner svenskar
    till USA.

  11. Det är ganska intressant
    i dagens nyhetsflöde-

  12. -med folk på flykt.
    Då kan man tänka på-

  13. -att även vi har flyttat på oss.

  14. Och var landade de då?

  15. Det här är en bild från 2000-

  16. -var de med svenskt ursprung
    befinner sig.

  17. Man sa vid den tiden att ungefär
    4 % i USA har skandinaviska rötter.

  18. Men det här gäller folk
    med svenskt ursprung, och vi ser ju-

  19. -att det är väldigt rött
    kring Minnesota.

  20. Och uppe
    kring det som kallas för Midwest.

  21. Men vi ser också
    några små prickar nere i Texas-

  22. -och det kommer vi att komma tillbaka
    till under presentationens gång.

  23. Vårt projekt, "Svenskan i Amerika",
    förkortas Svam.

  24. Projektets syfte är att dokumentera-

  25. -den svenska
    som talas i Amerika i dag.

  26. Ja, och vi... Det började 2011...

  27. ...och har gjort några resor till USA
    för att uppfylla detta syfte.

  28. Om vi återgår
    till den här lilla kartan-

  29. -så ser vi att resorna
    är gjorda 2011, 2012 och 2014-

  30. -och hittills har vi varit i
    Minnesota, Wisconsin, Illinois-

  31. -och också Texas - de där små gula
    pluttarna som ni nästan inte ser.

  32. Hittills har vi spelat in
    102 informanter.

  33. För varje informant finns det
    upp till en timmes intervju.

  34. Det beror lite på situation,
    informant och så vidare.

  35. Men vi har jobb kvar att göra -
    vi vill spela in fler.

  36. Hittills har vi fått pengar
    för att åka och spela in.

  37. Man kan läsa mer om projektet
    på hemsidan.

  38. Om man googlar "Svenskar i Amerika"
    så är det första träffen.

  39. Man kan också läsa om projektet
    på www.sprakochfolkminnen.se

  40. Materialet arkiveras och förvaras
    på Dialekt- och folkminnesarkivet.

  41. Det är viktigt att tala om
    att vi inte är först.

  42. Det här är en bild från 1962. Mannen
    till höger heter Folke Hedblom-

  43. -och han intervjuar
    en man i Chicago.

  44. På 60-talet reste Folke Hedblom
    tillsammans med Torsten Ordéus-

  45. -över Atlanten med en inspelningsbuss
    lånad från Sveriges Radio.

  46. Sen åkte de runt och spelade in
    svenskättlingar och...

  47. Människor som hade emigrerat.
    Och svenskan som den såg ut då.

  48. Folke Hedblom var professor-

  49. -vid Dialekt- och folkminnesarkivet
    i Uppsala.

  50. Och Folke Hedblom kan man säga
    var en prärielingvist.

  51. Begreppet myntades av nån
    i projektet om norskan i Amerika.

  52. Vad krävs då av en prärielingvist?
    För det vill man ju vara.

  53. Det krävs vissa saker
    för att kunna genomföra detta.

  54. För det första måste man vara en
    kompetent och tålmodig bilförare.

  55. USA är som bekant
    ett ganska stort land-

  56. -så det är långa avstånd,
    och det blir mycket sittande i bil.

  57. Man måste också kunna arbeta
    på alla möjliga olika ställen.

  58. Och hur mycket research man än gör
    så händer det saker längs vägen-

  59. -som man måste ta itu med.

  60. Det kanske dyker upp
    fem informanter extra.

  61. En informant dog
    dagen innan vi skulle träffa henne.

  62. Man får tänka om och vara flexibel,
    och man måste alltid tacka ja-

  63. -till en kopp kaffe och en kaka.

  64. Men det krävs inte bara personliga
    egenskaper för att göra det här-

  65. -utan vi spelar ju också in.

  66. Vid säkerhetskontrollen
    på flygplatsen frågar de ofta-

  67. -om man har
    nån elektronisk utrustning.

  68. Om man frågar en prärielingvist det-

  69. -så halas det upp
    sladdar, datorer och så vidare.

  70. För att göra intervjuerna
    krävs det ju inspelningsutrustning.

  71. För många informanter finns det
    både audio- och videoinspelningar.

  72. Vi fyller i en bakgrundsenkät, och
    det görs vissa grammatiska tester.

  73. Det görs också en intervju-

  74. -som inleds med frågan: "Hur kommer
    det sig att du pratar svenska?"

  75. Sen går det av sig självt.
    Då blir det ofta ett bra samtal-

  76. -om varför den här personen
    kan prata svenska.

  77. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget
    är det som man brukar kalla-

  78. -för "observer's paradox".
    William Labov skrev 1972:

  79. "Anyone who begins to study language
    in its social context"-

  80. -"immediately encounters the classic
    methodological problem: The means"-

  81. -"used to gather the data interfere
    with the data to be gathered."

  82. Vi har varit inne på det i dag,
    under Saras presentation.

  83. Man spelar in, samtidigt som man
    vill undersöka naturligt tal.

  84. Vad nu naturligt tal är -
    det kan man ju också fundera över.

  85. Men det är det här
    man måste fundera över.

  86. Nils Hasselmo-

  87. -har bland annat varit verksam
    vid University of Minnesota-

  88. -och skriver i boken "Amerikasvenska"
    att "Närvaron av en intervjuare"-

  89. -"innebär ett osäkerhetsmoment;
    talsituationen kan vara mer formell"-

  90. -"än vid samtal mellan gamla
    bekanta." Och så är det ju.

  91. Det är svårt att komma ifrån, och man
    kan försöka lösa det på olika sätt.

  92. Man kanske kan lämna rummet
    och lämna en bandspelare.

  93. Men det är viktigt att tänka på det.

  94. Vi vill
    att informanterna ska prata svenska-

  95. -men vi vill inte
    behöva påminna dem om det.

  96. Vi försöker fråga saker på svenska,
    och då kanske de byter tillbaka.

  97. Sen då? Vi har spelat in, vi har
    kommit hem och jetlaggen har släppt.

  98. Då måste man ju bearbeta detta,
    och nu börjar det stora arbetet.

  99. Det ska transkriberas och lyssnas
    och transkriberas och lyssnas.

  100. Och så ska det analyseras också.

  101. Och då är vi inte heller först
    med det här.

  102. Jag kan inte nämna allt som har
    skrivits, men väl ett par texter.

  103. Det finns en artikel
    av Folke Hedblom från 1968-

  104. -där han beskriver de här resorna -
    en jätteintressant artikel.

  105. Och så finns det "Amerikasvenska"
    av Nils Hasselmo från 1974.

  106. Ni kommer att ha hört mycket om den
    när vi går härifrån i dag.

  107. Oj, nu var jag snabb.

  108. Den senaste artikeln
    inom vårt projekt är från förra året-

  109. -och där finns det bra referenser
    till annan litteratur på ämnet.

  110. I den tas också upp saker som jag
    kommer att nämna för er i dag.

  111. Då kan man läsa mer där. Om man säger
    att man håller på med amerikasvenska-

  112. -så får man ofta några frågor,
    och den första är: "Finns den?"

  113. "Är inte alla döda?", är en fråga.
    Krasst, men rimligt.

  114. "Är ni inte lite sent ute?" Nja...

  115. Mina svar så länge på frågorna är:

  116. "Ja, vi träffar i alla fall amerika-
    svenskar, och de pratar svenska."

  117. Svaret på fråga två blir då:
    "Nej - se fråga ett."

  118. Och svaret på fråga blir "Nja..."

  119. Och det ska vi titta på nu, för vi
    ska göra några språkliga nedslag-

  120. -och fundera över
    hur engelskan visitar svenskan.

  121. Jag har sagt i förväg att jag
    kommer att röra mig kring begreppen-

  122. -kodväxling,
    semantisk konvergens och lån.

  123. Och det är jättesnårigt.

  124. Jag ska börja med några exempel.

  125. Transkriberad text
    är ju lite klurigt-

  126. -så jag ska använda min bästa
    amerikasvenska för att läsa upp dem.

  127. Siffror inom parantes betyder paus.

  128. En punkt inom parantes
    är också en paus.

  129. Ett likhetstecken betyder ingen paus.

  130. Och kolon är ett förlängt ljud.

  131. Charles från Texas får frågan:
    "Du pratar aldrig svenska då?"

  132. "Det är helt, helt lite", säger han.
    "Ja", säger intervjuaren.

  133. "Kanske några ord lite nu och då,
    men inte till att tala"-

  134. -"och göra en conversation...
    See there, I'm stuck now."

  135. Och så gör han faktiskt så också.

  136. Det är intressant att han byter till
    "conversation" och "I'm stuck now".

  137. Det här är en kodväxling.
    Här byter Charles uttal-

  138. -och det är inte anpassat språkligt.

  139. Därför är det en kodväxling.

  140. George i Texas får frågan "Var är du
    född?" Han svarar: "Var är jag född?"

  141. "Rätt här", säger han då.
    Right here.

  142. Det kan man kalla
    en semantisk konvergens.

  143. Och genast blir det snårigt.

  144. Här kommer det in begrepp
    som falska vänner och betydelselån-

  145. -och Hasselmo kallar det
    för kopiering. Vi har samma form-

  146. -men betydelsen
    har förskjutits lite grand.

  147. Nästa exempel. "När du var liten
    lärde du dig prata svenska."

  148. "Ja, det var allt vi talade som små
    om vi visitade några grannar."

  149. "De talade det,
    och vi lärde det här hemma."

  150. "Visitade"
    har fått den svenska ändelsen.

  151. Både i infinitiv, "visita",
    och i preteritum, "visitade".

  152. Då har man lånat in det.
    Det är anpassat rent fonologiskt-

  153. -men också morfologiskt.
    Då är det ett lån.

  154. Hasselmo pratar om överföring,
    att man behåller egenskaper-

  155. -med undantag för böjningen.

  156. Det är kanske mer själva processen
    av att ta in nåt i språket, men...

  157. Så det här med kodväxling
    är väldigt situationsbundet-

  158. -och det är varken morfologiskt
    eller fonologiskt inkorporerat.

  159. Den semantiska konvergensen -
    liknande form, annan betydelse.

  160. Lån är mer systematiskt
    än vid kodväxling-

  161. -och morfologiskt
    och fonologiskt inkorporerat.

  162. Hasselmos begrepp här...
    Han beskriver det väldigt bra.

  163. En produktiv språkväxling,
    vilket jag tolkar som en kodväxling:

  164. "Direkt utnyttjande
    av engelskans resurser."

  165. Och lexikalisering: "Former
    som kan anses ha blivit svenska."

  166. Jag tänkte ge
    så många exempel jag hinner.

  167. Jag kommer inte att säga
    hur jag kategoriserar varje exempel.

  168. Men de landar nånstans här.

  169. Vi har "visita" igen. Det är Conrad
    i Minnesota som säger det.

  170. Och Elaine i Minnesota
    säger att hon ska "travla".

  171. Sen har vi favoriten Charles.
    Jag kanske får läsa upp det här.

  172. "Men till skolera fick vi ju fota."

  173. "Eller mor eller far fick ju ta oss
    i automobilen om vi kunde gå på ett."

  174. "Det var bara mud där det regnade
    så det gick inte med automobil."

  175. "Så när mor och far gick så
    fotade de för det mesta i ovädret."

  176. "Mud" verkar de haft mycket av i
    Texas. Och det var "mud", inte lera.

  177. Här ser vi både "fota", verbet
    som kommer från engelskans "foot"-

  178. -att gå, helt enkelt, och så har vi
    substantivet "automobil".

  179. Även Hasselmo beskrev att det
    var vanligt i amerikasvenskan-

  180. -att man anammade "automobil"
    med ändelser från svenskan.

  181. Här var det nån som "gick", men här
    handlar det om att åka eller resa.

  182. Då är det "gick", som i "go".

  183. Gick, alltså.

  184. Vi pratade om mat, och då sa Charles:

  185. "Det är ju att gå till ståret och
    köpa ett fröset och steka i ugnen."

  186. "Värma upp ett."

  187. Man "går", alltså åker,
    till "ståret", till affären.

  188. Och de har "plantat" bomull.
    Man plantar saker.

  189. När man plantar är man en "farmare".
    "När man farmade här, sa morfar."

  190. "Då köpte han med andra folk land
    nerom här bakom var vi lever."

  191. "Leva" i betydelsen bo,
    och inte som i finnas till.

  192. Om man ska jämföra
    det vi har hittat på våra resor-

  193. -med vad Hasselmo tog upp 1974-

  194. -så har vi "travla",
    "automobil", "fota"-

  195. -"gå", "store", "farma" och "leva".

  196. Och så hittar jag inte
    "planta" i Hasselmo-

  197. -men Hedblom tar upp det 1968,
    ska det nog stå där.

  198. "Visita" fanns inte. Jag kan ha letat
    för dåligt, eller så finns det inte.

  199. Men Hasselmo beskriver ju mönstret,
    och det följer ju det-

  200. -så det vore inte orimligt
    att det fanns redan då.

  201. Hasselmo tar upp vad Adolf Noreen
    skrev i "Vårt språk" 1903-

  202. -om de talrika lånen.

  203. "Amerikansk svenska utmärker sig
    genom talrika lån från engelskan"-

  204. -"vare sig dessa bestå i ett direkt
    inlånande av det engelska ordet"-

  205. -"eller att ett svenskt ord
    upptar ett engelskt ords betydelse."

  206. Så vi kan se det 1903,
    vi kan se det 1974-

  207. -och 2016. Är det inte fantastiskt?

  208. Så att visita svenskan i Amerika,
    det är möjligt.

  209. Men det blir svårare, beroende på hur
    man definierar svenskan i Amerika-

  210. -men om vi tänker oss det här,
    som vi brukar prata om-

  211. -emigranternas språk
    som har förts vidare.

  212. Det möjliggör fortfarande
    att hitta spår av amerikasvenskan-

  213. -och då hittar vi den bland annat
    genom engelskan som visitat svenskan.

  214. Det tycker jag är väldigt... Det är
    en rolig vändning på det, tycker jag.

  215. Jag avslutar med ett favoritexempel.
    När jag inte står här-

  216. -så forskar jag på reparation, det
    där när man försöker hitta rätt ord-

  217. -eller när det blev fel
    och man måste ändra till det.

  218. Tvekljud och pauser är tecken på det,
    och det ser vi här.

  219. "Hon kommer och visitar mig..."

  220. "Besöker mig, skulle jag säga,
    ungefär en gång i månaden."

  221. Här "visitar" man, men sen blir det
    en liten paus och ett litet tvekljud-

  222. -och så "besöker" i stället.
    Så man anar nåt slags medvetenhet om-

  223. -att "visita" var ett amerikasvenskt
    ord, och det andra sverigesvenskt.

  224. Mycket sagt, kanske, men...

  225. Jag tänker inte stå och hävda att
    amerikasvenskan är väldigt levande-

  226. -men väl att det är möjligt att
    visita svenskan i Amerika 2016.

  227. Thank you.
    Nej, tack skulle jag ju säga.

  228. Tack. Finns det några skillnader
    i de här uttrycken över USA?

  229. Olika delstater, med en spridning
    från Alaska ner till Texas.

  230. Tidigare kunde man prata
    om en amerikasvensk varietet-

  231. -mer än vad man kan nu. Vi ser fler
    individuella skillnader nu.

  232. Men de här orden som jag visade kan
    man se både i Minnesota och i Texas-

  233. -som är ganska långt ifrån varandra.
    Men det blir större skillnader-

  234. -för det finns inte riktigt den...

  235. ...standardamerikasvenskan
    att prata om längre.

  236. Det var mer förr, när det var mer
    skrift, som vi precis har hört om.

  237. Jag undrar hur många som är kvar
    som kan svenska-

  238. -från de 1,8 miljoner
    som kom ursprungligen?

  239. Det är ju svårt att veta.
    Om vi ser på...

  240. Är det en bråkdel?

  241. Vi träffar ju väldigt många
    som inte kan svenska också-

  242. -så de som har haft det i
    generationer blir färre och färre.

  243. Så det är svårt att svara på,
    men i vårt material-

  244. -där vi har hundra informanter,
    så blir min kvalificerade gissning-

  245. -att ungefär hälften
    har kvar svenskan-

  246. -som de har lärt sig hemma.

  247. Bengt-Göran Olsson. De där
    små plupparna i Texas, vad var det?

  248. Det är helt enkelt
    att det finns svensktalande...

  249. Nej, svenskättlingar i Texas.

  250. Vet du orsaken
    till varför de kom dit?

  251. Ja, det vet jag.
    Det fanns en man i Småland-

  252. -som värvade arbetare över Atlanten.

  253. Så det finns en stark koppling
    till ett visst ställe i Småland.

  254. Jag tänkte också fråga om fotade-

  255. -fast ur ett språkligt perspektiv.

  256. Man säger väl inte "to foot"
    när man går till fots?

  257. Nej, men det finns ett äldre verb som
    ofta används sammansatt - "foot it".

  258. Det kan betyda dansa eller gå,
    har jag lyckats få fram.

  259. Jag funderade på om det är
    en nyskapelse även på engelska-

  260. -bland de som kom från Sverige,
    som sen kommer in i svenskan.

  261. Du sa ju att det var mer komplicerat
    än de här förklaringsmodellerna-

  262. -så jag fundera på om det här var
    ett exempel på det. Det låter så.

  263. Det skulle det kunna vara. Men
    det finns ett verb som är "foot"-

  264. -och som är äldre
    och inte används lika mycket längre.

  265. Men var det kommer ifrån
    kan jag inte svara på.

  266. -Det är en intressant process i sig.
    -Verkligen.

  267. Du talar en del om inflytande
    från engelskan på svenskan.

  268. Exemplen
    har mest handlat om ordförråd-

  269. -och morfologi i viss mån.

  270. Har ni tänkt titta på
    syntaktiskt inflytande?

  271. Jag tänkte till exempel på ordföljd
    med verbet på andra plats.

  272. Var det nåt sånt exempel här på...?

  273. Det fanns lite grand
    i nåt av exemplen-

  274. -och Ida Larsson,
    som är verksam vid Oslo universitet-

  275. -tittar en hel del på det. Norskan
    i Amerika är också ett projekt.

  276. Det glömde jag nämna.
    Det finns danskan i Amerika också.

  277. Så det finns ett samarbete
    mellan de skandinaviska...

  278. Så syntax tittas på, ja.

  279. Jag tänkte på bisatsordföljd
    och inledande adverbial-

  280. -som man skulle vänta sig att
    det skulle dyka upp en hel del-

  281. -icke-svenska konstruktioner
    i deras amerikasvenska.

  282. Ja, och bara på mina få exempel så
    ser man såna typer av konstruktioner-

  283. -som känns rimliga
    att det skulle vara så.

  284. Tack.

  285. På...
    I älvdalskan har vi både innovativa-

  286. -och ålderdomliga drag.

  287. Har vi både innovativa
    och ålderdomliga drag-

  288. -i amerikasvenskan?

  289. Jag har inte tittat på det,
    men det skulle jag nog vilja...

  290. Inte på samma sätt, för det
    används inte riktigt på det sättet-

  291. -som jag förstod av...

  292. -Inte lika ålderdomliga.
    -Det här händer långt senare...

  293. ...efter den här standardiserings-
    processen. Den har redan varit i USA.

  294. Efter 30-talet har det inte varit så.

  295. Det här är vad som kan komma sen
    eller som inte behöver komma sen.

  296. När du talar om amerikasvenska
    så det väl ett svenskt språk-

  297. -som har överlevt
    över generationerna-

  298. -från de som invandrade
    från Sverige en gång i tiden.

  299. Det finns en annan amerikasvenska -
    de som har studerat svenska-

  300. -och som inte har svenska som
    modersmål. Så jag vill fråga-

  301. -om de här informanterna
    har upprätthållit svenskan-

  302. -genom att gå på samtalscirklar
    eller undervisning, eller så.

  303. Är det nån skillnad mellan
    de här olika amerikasvenskorna?

  304. Den som har överlevt
    och den som är inlärd.

  305. En väldigt bra fråga. Vi har väldigt
    många olika typer av informanter.

  306. Både de som inte har pratat så mycket
    svenska och de som, som du säger-

  307. -kanske sjunger i en svensk kör
    eller så. Så det är väldigt olika.

  308. Där kan man se vissa skillnader.
    Charles, som vi såg i många exempel-

  309. -har aldrig pratat svenska särskilt
    mycket. Han växte upp med svenskan-

  310. -och sen har han inte engagerat sig
    i den. Så han har liksom kvar...

  311. Kvar svenskan,
    kan man väl säga, som han...

  312. Så det skiljer sig väldigt mycket åt.

  313. -Tack så mycket.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att visita svenskan i Amerika

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Förenta staterna, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Duong Thu Huong + Ebba Witt Brattström

Jag bär på ett djupt och innerligt hat mot den här regimen. Den har förrått oss framförallt efter krigets slut, säger den hyllade vietnamesiska författaren Duong Thu Huong i ett samtal med svenska författaren Ebba Witt Brattström. Deras samtal spänner från Vietnamkriget och dissidenter till män som är som levande stenstoder. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.