Titta

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Talspråk är temat för årets grammatikfestival, med föreläsningar om allt från det svenska språket i Amerika till de engelska lånorden i chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016 : ÖverklasstockholmskaDela
  1. Jag ska prata om nånting som jag
    kallar för överklasstockholmska.

  2. När det gäller stadsdialekter-

  3. -som stockholmska är ett exempel på-

  4. -så kännetecknas de ofta av det
    man kallar för social variation.

  5. Det betyder språkliga skillnader
    mellan olika samhällsklasser.

  6. Varför är det så? Jo, i städer,
    om vi jämför med landsbygden-

  7. -så finns ett mångfacetterat
    arbetsliv och näringsliv-

  8. -och det gör att grupper
    med olika levnadsvillkor-

  9. -och med olika ekonomisk
    och social status bildas.

  10. Det uppstår sociala hierarkier-

  11. -och ofta går det hand i hand
    med en rumslig uppdelning av staden-

  12. -så att grupper med olika social
    status bor i olika delar av en stad.

  13. För Stockholms del så var det så
    redan under senmedeltiden-

  14. -alltså redan under sent 1400-tal.

  15. Det fanns en uppdelning
    av Stadsholmen, dagens Gamla stan.

  16. Mer välbärgade grupper
    bodde i vissa kvarter-

  17. -och mindre välbärgade grupper
    bodde i andra.

  18. Och de här sociala hierarkierna-

  19. -visar sig också i språket.

  20. När det gäller stockholmskan
    så finns...

  21. De äldsta stockholmskorna som finns
    inspelade är födda på 1860-talet.

  22. Så det är ganska långt tillbaka
    som vi har inspelningar av talare.

  23. Redan i de här tidiga inspelningarna
    hör man den här sociala variationen-

  24. -och man kan identifiera, grovt sett-

  25. -tre olika typer av stockholmska.

  26. Arbetarklasstockholmska,
    medelklasstockholmska-

  27. -och överklasstockholmska,
    som jag kallar det.

  28. Nu tänkte jag ge er ett litet
    smakprov på hur det kan låta.

  29. Innan jag klickar igång ska jag
    bara säga att jag har satt ihop-

  30. -ett två minuters potpurri med
    exempel från mitt forskningsmaterial.

  31. Det är sex olika talare som
    intervjuas i olika intervjuer-

  32. -och de är födda
    mellan 1862 och 1931.

  33. De kommer från olika samhällsklasser,
    och intervjuerna är inspelade-

  34. -mellan 1955 och 1990.

  35. Den här bilden... Tyvärr skedde inte
    intervjuerna på det här fina caféet-

  36. -men tre av sex intervjuer
    spelades in i början på 60-talet-

  37. -och den här bilden är tagen 1961,
    så ni kan vila ögonen på bilden-

  38. -samtidigt som ni lyssnar på exemplen
    och frammanar tidigt 60-tal.

  39. Nu ska vi se om jag kan sätta igång.

  40. Telefon?
    Nej, det drömde ingen människa om.

  41. Det fanns telefon
    då vi flyttade till Engelbrektsgatan.

  42. Då började telefontiden.

  43. Då fanns den nere hos portvakten-

  44. -så man fick gå ner och telefonera.

  45. Så småningom
    kom den upp i våningen också.

  46. På den tiden var man väl
    lite strängare i hemmen, va?

  47. -Man skulle vara inne klockan sju...
    -Nej, inte våra.

  48. De var så bra. Det var inte alls så.

  49. De visste att vi skötte oss.
    De behövde inte vara ängsliga alls.

  50. Och vi var ingenstans.
    Vi var bara nere i Blecktornsparken.

  51. Ibland var vi nere på bryggan. Vilket
    härligt månsken det var över sjön.

  52. -Jaså?
    -Ja.

  53. Var det på jobbet på Gräddövägen
    som du fick namnet...?

  54. Stockholmaren, ja. Det var norr-
    länningar, smålänningar och masar.

  55. Jag var den enda stockholmaren
    som låg på den linjen där vi låg.

  56. -Så de hörde på snacket?
    -Ja.

  57. Vi kommer i alla fall
    att öppna i slutet på maj-

  58. -de lägre våningarna
    som är färdiginvigda-

  59. -för att kunna visa sommarturisterna
    Stockholms forntid och medeltid.

  60. Och inte minst
    de vackra Tessinvalven där nere.

  61. -Det var inte bara på Söder, då?
    -Nej, jag är inte född på Söder.

  62. Utan det var i hela stan.
    Det var ingen skillnad.

  63. Jag kan inte prata om Östermalm,
    för de känner inte vi. Förstår du?

  64. Då tyckte man ju det att... Vi tyckte
    att det släpade så långt efter-

  65. -med den yttre planeringen,
    med gångbanor-

  66. -så man slapp ta på sig stövlar
    när man skulle iväg från bussen.

  67. Ja, där fick ni lite exempel-

  68. -på hur den sociala variationen kan
    låta, och lite tidsmässig variation.

  69. Den stockholmska som talas
    av de lägre samhällsklasserna-

  70. -har varit mer intressant
    för forskningen-

  71. -än de högre skiktens stockholmska.

  72. Det gäller både i forskningen-

  73. -och även bland allmänheten,
    i media och populärkultur-

  74. -så är stockholmska ofta synonymt
    med nåt slags arbetarklassnack.

  75. Som den här mannen som ni hörde
    som kallades för Stockholmaren.

  76. Och det var uppenbart
    varför han kallades för det.

  77. Så det har varit ett större intresse
    kring den typen av stockholmska-

  78. -men det jag ska prata om i dag-

  79. -är i stället den fina stockholmskan,
    eller överklasstockholmskan.

  80. Man kan säga att överklass-
    stockholmskan har sen ganska länge-

  81. -förknippats med
    framför allt tre uttalsdrag.

  82. Det är dels ett främre sje-ljud
    i alla positioner.

  83. Jag säger sjuk-

  84. -men en överklasstockholmare
    säger då sjuk.

  85. Nästa drag är ett mer främre,
    mindre rundat långt a-ljud.

  86. I stället för att säga gata-

  87. -så säger man nåt i stil med gata.
    Det hörde ni nog i flera exempel-

  88. -om ni vässade öronen
    i potpurrit som jag spelade upp.

  89. Sen har vi det sista exemplet.

  90. "Surrande" långa i- och y-ljud,
    i brist på bättre terminologi.

  91. Det är det som brukar kallas
    för "Lidingö-i".

  92. Man säger fin och typ,
    lite överdrivet.

  93. Men då hörde ni ordentligt
    vilket håll det är åt.

  94. Dessa drag är välkända och omnämndes
    för första gången i forskningen...

  95. Man kan säga att alla de här dragen
    finns beskrivna sen 50-talet-

  96. -så de har varit välkända
    under en ganska lång tid.

  97. Ändå finns det bara en studie
    som har undersökt-

  98. -de här dragen och deras användning
    närmare, och det är-

  99. -Ulla-Britt Kotsinas studie
    om Stockholms ungdomsspråk.

  100. Jag återkommer till den.
    Men sen träder jag in i bilden.

  101. Jag har undersökt hur dragen används
    i ett stort, äldre talspråksmaterial.

  102. Det var det ni hörde potpurrit ifrån.

  103. Det är ett material
    där 125 stockholmare har intervjuats-

  104. -och det finns även en del material
    från Sveriges radio och television.

  105. Det är talare
    som är födda mellan 1862 och 1946-

  106. -och som har olika social bakgrund.

  107. Och det ska vi titta på. Sen
    håller jag på med en annan studie-

  108. -där jag undersöker uttalet
    hos några medlemmar av kungafamiljen-

  109. -och familjen Wallenberg,
    för att titta på-

  110. -om dessa representanter
    för samhällets allra högsta skick-

  111. -använder de här överklassdragen
    i sitt tal.

  112. Men först till hur dragen används
    av de 125 stockholmarna.

  113. Materialet samlades in
    av Institutionen för nordiska språk-

  114. -vid Stockholms universitet
    inom olika forskningsprojekt-

  115. -från slutet av 50-talet
    till 90-talet-

  116. -men det mesta av materialet
    spelades in på tidigt 60-tal.

  117. Vi ska se lite på
    hur dragen används i materialet.

  118. Språkljud, överklasstockholmskt
    uttal, och sen...

  119. Årtalen står för vilket år
    talaren som använder dragen är född.

  120. Talaren kanske inte började använda
    överklassdraget vid ett års ålder-

  121. -men det är för att ge en
    uppskattning över när dragen finns.

  122. Om vi börjar
    med det främre sje-ljudet-

  123. -så är det ett drag som finns
    under hela min undersökningsperiod.

  124. Det kanske ni hörde
    under den här första inspelningen.

  125. Det var en kvinna som var född 1862,
    och som har det här uttalet.

  126. Det finns med under hela perioden,
    och det är ett överklassdrag.

  127. Det används nästan bara
    av talare ur överklass-

  128. -och övre medelklass.
    Det finns alltid undantag-

  129. -men det är ett tydligt mönster.

  130. Jag ska säga att... Jag sa ju att det
    ska vara främre i alla positioner-

  131. -för även jag, som inte är
    en överklasstockholmare-

  132. -kanske ibland säger att jag duschar.

  133. Och inte som en sydsvensk
    skulle säga, jag duschar.

  134. Sydsvenskar har bakre sje-ljud i alla
    positioner, men vi mälardalingar-

  135. -har väl ofta ett bakre sje-ljud
    i början, som i sjuk-

  136. -men kommer det efter en betonad
    vokal kan det vara ett främre ljud.

  137. Nästa drag är det här a-ljudet-

  138. -som alltså
    är mer främre och mindre rundat.

  139. Det låter ungefär
    som finlandssvenska.

  140. Det här uttalet är ganska ovanligt,
    men de talare som använder det-

  141. -tillhör mestadels
    överklass eller övre medelklass.

  142. Det här överklassuttalet står
    i kontrast till ett standarduttal-

  143. -men det står även i kontrast
    till ett annat uttal-

  144. -som är ett arbetarklassuttal.

  145. Det är ett a-ljud som är mer slutet
    och mer rundat, som går mot å.

  146. Om man i överklasstockholmskan
    säger gata-

  147. -så säger man i
    arbetarklasstockholmskan gata.

  148. Det hörde ni kanske i potpurrit.

  149. Det här är ju ett drag
    som också finns lite i göteborgskan.

  150. Så det är inte bara i stockholmskan.

  151. Sist har vi då
    det här surrande i- och y-ljudet.

  152. Det draget är lite nyare - det finns
    inte med från början i mitt material.

  153. Det kommer in för första gången
    hos en man som är född 1918.

  154. Jag har inte undersökt
    tillräckligt många stockholmare-

  155. -för att säga att han är den första
    stockholmaren som använder det-

  156. -men mycket tyder på att det inte
    fanns under t.ex. sent 1800-tal.

  157. Det omskrivs inte
    förrän på tidigt 50-tal.

  158. Då nämns det
    att det hörs i stockholmskan.

  159. Det är också ett ljud som finns på
    en massa andra platser och i andra-

  160. -sociolekter och dialekter, så det är
    inte unikt för överklasstockholmskan.

  161. Det kallas ganska ofta för Viby-i.

  162. Det är en socken i Närke
    som heter Viby-

  163. -och det var där man uppmärksammade
    det här uttalet i dialektforskningen.

  164. Men där är det ett regionalt särdrag,
    och här är det ett socialt särdrag.

  165. Det var en snabb sammanfattning
    av vad min studie visade om det här.

  166. Men jag nämnde ju Ulla-Britt Kotsinas
    bok om Stockholms ungdomsspråk.

  167. Där har hon tittat på
    hur de här dragen används.

  168. Det är ett mycket nyare material. Det
    är ungdomar i två Stockholmsförorter-

  169. -och det är inspelat runt 1990.

  170. De här förorterna
    hade olika social prägel.

  171. Kotsinas säger inte vad de heter
    i sin bok-

  172. -eftersom hon inte vill peka ut
    platser och personer.

  173. Men det är en överklassförort i norr-

  174. -och en arbetarklassförort i söder.

  175. Det är precis samma generella mönster
    i hennes studie som i min.

  176. Dragen används framför allt av talare
    ur de högre samhällsklasserna-

  177. -och i det här fallet innebär det
    ungdomar i den här norrförorten.

  178. En skillnad är att dragen är mycket
    vanligare i det nyare materialet.

  179. Jag sa ju om alla tre dragen... Nej,
    främre sje-ljud är ganska vanligt-

  180. -men både det här a-ljudet
    och det surrande i- och y-ljudet-

  181. -är rätt så ovanligt i material,
    men inte i Kotsinas material.

  182. Särskilt Lidingö-i:et är väldigt
    vanligt i det nyare materialet.

  183. Sen verkar kön också spela in.

  184. Vad gäller a-uttalet så är det många
    fler flickor i Kotsinas material-

  185. -men det är inget mönster
    som jag har hittat.

  186. Men det man kan säga är ju att...

  187. Även om det är en del skillnader
    i framför allt frekvens-

  188. -så är ju själva dragen stabila.
    Det är samma drag som används.

  189. Som jag sa
    så är det surrande i:et lite nyare-

  190. -men när det väl har kommit in
    så fortsätter det att användas.

  191. Så dragen är stabila.

  192. Ja, men det man kan säga om mitt
    material som jag redogjorde för här-

  193. -är att det är väldigt få talare-

  194. -som tillhör den riktiga överklassen
    som ingår i det här materialet.

  195. De finns helt enkelt inte inspelade.

  196. Och vad menar man med det, då?

  197. Då kan man titta
    i den här klassikern.

  198. "Överklassen i Sverige"
    av Annette Kullenberg från 1974.

  199. Hon gör där en definition av
    överklassen som går ut på att det är-

  200. -den ledande klassen i ett samhälle
    som äger en oproportionerlig del-

  201. -av ett lands förmögenhet, har
    oproportionerligt höga inkomster-

  202. -och bidrar med ett oproportionerligt
    högt antal ur den egna klassen-

  203. -till högre institutioner och
    beslutsfattande centra i samhället.

  204. Hur pratar de stockholmare-

  205. -som tillhör
    det här toppskiktet i samhället?

  206. Svaret är
    att det vet vi väldigt lite om.

  207. Det är därför som jag har bestämt mig
    att titta närmare på det-

  208. -och det är det jag gör
    i en pågående studie.

  209. Där tittar jag, som jag nämnde-

  210. -på uttalet hos
    bland annat kungafamiljen-

  211. -och även familjen Wallenberg.

  212. De här personerna är mer eller mindre
    offentliga personer-

  213. -så de förekommer i media
    och finns i inspelat material-

  214. -som jag kan sitta och analysera
    på Kungliga Biblioteket i Stockholm.

  215. Och det för också med sig
    att det jag studerar-

  216. -är det offentliga språket,
    deras offentliga tal.

  217. Det skulle vara fantastiskt att få
    installera inspelningsutrustning-

  218. -hemma hos kungafamiljen,
    men det får jag nog inte.

  219. Men det kan även vara en fördel.

  220. Det är det man studerar.
    Hur pratar samhällets toppskikt-

  221. -i offentligheten? Hur använder de
    sitt språk i offentligheten?

  222. Det är det som är mitt intresse.

  223. När det gäller familjen Bernadotte
    så har deras språk och uttal-

  224. -varit föremål
    för en hel del diskussion.

  225. Det finns nåt slags bild av
    att prinsessan Madeleine-

  226. -låter som en överklasstockholmare-

  227. -men det gör inte
    kronprinsessan Victoria.

  228. Och det finns en bild av
    att kungen låter ganska folklig.

  229. Han låter väl inte så överklassig?

  230. Och för att utröna
    om det ligger till så här-

  231. -så har jag tittat på
    bland annat det här materialet.

  232. Här ser ni vad jag har roat mig med
    på Kungliga Biblioteket.

  233. Och om vi börjar
    med prinsessan Madeleine-

  234. -så kan vi konstatera att hennes tal
    har flera av de här överklassdragen.

  235. Framför allt
    använder hon surrande i och y-

  236. -och det är ett väldigt tydligt drag.

  237. Inom sociolingvistiken
    kallas det för stereotyp.

  238. Det är ett drag som folk är medvetna
    om - som man kommenterar och härmar.

  239. Ska man härma en överklasstockholmare
    så lägger man gärna in de där ljuden-

  240. -för de är vi är medvetna om.

  241. Nu tänkte jag att vi
    skulle se och höra ett exempel-

  242. -på just prinsessan Madeleines tal.

  243. I dag är jag och Chris glada över-

  244. -att kunna berätta
    att vi har förlovat oss.

  245. Chris friade i New York i början av
    oktober, och vi är väldigt lyckliga.

  246. Madeleine och jag
    har känt varandra i två år-

  247. -och nyligen
    fattade jag mod att fria till henne.

  248. Som tur var sa hon ja.
    Jag lär mig även lite svenska.

  249. Jag lär mig svenska,
    men det är svårt.

  250. Ett bröllop kommer att ske i sommar-

  251. -vilket vi
    ser väldigt mycket fram emot.

  252. Ni skrattade innan prinsessans
    Madeleine "tihi", så det missade ni.

  253. Ni kanske hörde lite surr
    på i:na och y:na-

  254. -men däremot inte
    nåt främre sje-ljud.

  255. Om vi går vidare
    till kronprinsessan Victoria-

  256. -så är det precis som jag sa-

  257. -att det finns nån uppfattning om
    att hennes tal-

  258. -utmärks av frånvaron
    av de här överklassdragen.

  259. Det här surrande i- och y-ljudet
    har jag ett fall av-

  260. -och då är jag tveksam till
    om jag ska tolka det så.

  261. Inte det här a-ljudet heller.

  262. Ibland använder kronprinsessan
    främre sje-ljud-

  263. -men oftare använder hon
    det bakre uttalet.

  264. Deras bror, prins Carl Philip, har
    inte framträtt lika mycket i media.

  265. Framför allt inte som Victoria.
    Men som tur är för mig-

  266. -så var han under hösten 2014
    med i ett intervjuprogram-

  267. -som heter "Hellenius hörna".

  268. Jag kunde konstatera
    att de här överklassdragen-

  269. -inte alls hördes i hans tal.

  270. Däremot uttalade han ä- och ö-ljudet
    mer öppet än i standardsvenskan.

  271. Jag ska inte gå in på det, men
    det är ett uttal som forskningen-

  272. -speciellt Therese Leinonen,
    har visat att yngre använder-

  273. -både i Stockholmsområdet
    och Göteborgsområdet.

  274. Det är intressant att notera att
    det använder även prins Carl Philip.

  275. Det här finns också
    i prinsessan Madeleines tal ibland.

  276. Kronprinsessan håller sig till det
    äldre, mer standardmässiga uttalet.

  277. Just när det gäller ä-ljudet
    så kan vi notera-

  278. -att det finns tre olika uttal
    av ä-ljudet i kungafamiljen.

  279. Kungen använder nämligen
    det här gamla Stockholms-e:t-

  280. -och det gör han i alla sammanhang.

  281. Jag har inte tid att spela upp det
    nu, och det är inte så underhållande-

  282. -men i jultalet, som ju är...

  283. Det är tydligt
    att det är baserat på ett manus-

  284. -men även där
    har han i princip genomgående...

  285. Han "företreder" Sverige, till
    exempel, så det är väldigt tydligt.

  286. Kronprinsessan har det här
    standardmässiga uttalet-

  287. -och prins Carl Philip har...

  288. Han säger snarare "räka" än "räka".

  289. Så vi har "reka", "räka" och "räka"
    i en och samma familj.

  290. Hos kungen så kan vi ibland
    höra det här främre sje-ljudet-

  291. -så han växlar mellan det främre
    och det bakre uttalet.

  292. Hur ska man förstå skillnaderna,
    om vi tar de två prinsessorna?

  293. Skillnaderna i deras uttalsmönster.

  294. Varför pratar kronprinsessan
    ett slags medelklasstockholmska-

  295. -medan prinsessan Madeleine har
    tydliga drag av överklasstockholmska?

  296. Då ligger det nära till hands,
    tycker jag-

  297. -att koppla det till systrarnas
    olika roller och uppgifter.

  298. Kronprinsessan
    är ju just kronprinsessa.

  299. Hon är första tronarvinge.
    Hon har många officiella plikter-

  300. -och har tränats in i sin roll
    sen barnsben.

  301. Hon ska bli den framtida monarken.

  302. Och i den här positionen så är det
    viktigt att hon har legitimitet.

  303. Att svenskarna inte ifrågasätter
    att hon är lämplig som statschef.

  304. Prinsessan Madeleine har inte alls
    plikter på det här sättet.

  305. Hon har fått kritik för att hon inte
    utför de plikter som hon kanske har.

  306. Hon har en helt annan roll
    än kronprinsessan.

  307. Hon syns mycket mindre i officiella
    sammanhang, även i media.

  308. Och i den här mer undanskymda rollen-

  309. -så finns inte samma behov
    att framstå som just legitim.

  310. Dessutom så har prinsessan Madeleine
    tilldelats snarare än tagit rollen-

  311. -som nåt slags partyprinsessa,
    som gillar mode och fester-

  312. -och den rollen tonar
    ner maktdimensionen-

  313. -som trots allt finns
    i en position som prinsessa.

  314. Just det...

  315. Nu lämnar vi kungafamiljen,
    så vi kan lämna den där.

  316. Och så lämnar vi den där också.

  317. Men...

  318. Jag har också undersökt
    familjen Wallenberg-

  319. -så jag ska kort säga nånting om det
    innan jag rundar av.

  320. Och...

  321. Förlåt mig, jag sa helt fel nu.
    Just det.

  322. Nej, det jag skulle var nåt helt
    annat. Jag får speeda upp lite.

  323. Jag skulle koppla det här jag
    pratar om, med prestige å ena sidan-

  324. -och legitimitet å andra sidan,
    till en ekonomhistorisk studie-

  325. -som heter "Den inre kretsen"
    av Niklas Stenlås.

  326. Den handlar om Sveriges
    ekonomiska elit under 1940-talet.

  327. Han lyfter fram legitimitet
    som ett nyckelord-

  328. -för att förstå den självbild
    som den ekonomiska eliten-

  329. -vill projicera, vill framställa.

  330. För att behålla den här upplyfta
    positionen som en elit har-

  331. -så måste positionen göras legitim.

  332. Det innebär exempelvis att de som
    tillhör eliten gärna vill framstå-

  333. -som bara en vanlig människa
    med båda fötterna på jorden.

  334. Hårt arbetande, men inte mer än så.

  335. För skulle man som medlem i en elit
    framstå som just medlem i en elit-

  336. -det vill säga som medlem
    i en liten, privilegierad grupp-

  337. -med höga maktpositioner, så riskerar
    man att förlora sin legitimitet.

  338. Det är Stenlås argument, och
    det tycker jag stämmer på det här.

  339. Det jag menar,
    som Stenlås inte skriver om-

  340. -det är att språket
    skulle kunna ses som en del-

  341. -i det här legitimitetsbygget.

  342. Att visa upp ett högprestigeuttal-

  343. -kan alltså vara
    kontraproduktivt i sammanhanget.

  344. Att i stället visa upp...

  345. Att använda
    ett lite mer socialt neutralt uttal-

  346. -går hand i hand för att
    kunna framstå som mer legitim.

  347. Att prata på ett sätt som inte
    sticker ut, som de här surrande i:na-

  348. -kan vara ett sätt
    att stärka sin legitimitet.

  349. Då ska jag jättekort
    säga nånting om familjen Wallenberg.

  350. De har jag också studerat, och
    det här är lite av det materialet.

  351. De är mycket mer svåråtkomliga
    även i medieinspelningar-

  352. -än vad kungafamiljen är,
    för de har ju en helt annan roll.

  353. Väldigt snabbt kan jag säga att...

  354. Jag har tittat på framför allt
    på Jacob och Marcus Wallenberg.

  355. De är kusiner, bägge födda 1956-

  356. -företagsledare och ledande
    inom Wallenbergfamiljen i dag.

  357. I Jacob Wallenbergs tal
    hörs inget av de här överklassdragen-

  358. -medan Marcus Wallenberg ibland
    använder det här främre sje-ljudet.

  359. Om man använder nåt av dragen
    så är det det-

  360. -medan de andra dragen
    tycks vara mer markerade.

  361. Så det är helt enkelt så
    att inte använda språkliga drag-

  362. -som signalerar överklass menar jag
    är ett sätt att tona ner sin makt-

  363. -och sin privilegierade ställning
    och försöka framstå som mer ordinär.

  364. Avslutningsvis kan jag säga
    att social klasstillhörighet-

  365. -har betydelse för hur vi pratar-

  366. -men det är inte så att för att vi
    har en viss social klasstillhörighet-

  367. -så kommer vi alltid
    att prata på ett visst sätt.

  368. En viktig sak att komma ihåg
    är att det talade språket-

  369. -är en resurs för väldigt många olika
    slags sociala handlingar-

  370. -i väldigt många olika typer
    av sammanhang.

  371. Och i ett land som Sverige
    är makteliten beroende av-

  372. -att åtnjuta den här legitimiteten
    hos de breda folklagren-

  373. -och språket i offentliga sammanhang
    kan användas-

  374. -för att försöka framstå
    som mer vanlig och folklig.

  375. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Överklasstockholmska

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Dialekter, Dialektgeografi, Klassväsen, Språkvetenskap, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Jaså, näså, joså

Dialog- och diskurspartiklar i svenskt talspråk har behandlats av flera samtalsforskare. Här berättar Kerstin Norén, professor vid högskolan Väst, om "jaså" och andra svenska responspartiklar. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Diskursmarkörer i italienska

Sara Lindbladh, doktorand vid Göteborgs universitet, presenterar en del ur sin forskning av italienska diskursmarkörer. Hon förklarar varför dessa ord är så viktiga i italienskt talspråk och beskriver flera av de olika typer av funktioner som de kan fylla. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Uttala engelska låneord i chichewa

Över åtta miljoner människor talar chichewa i Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe. Laura Downing, professor vid Göteborgs universitet, berättar här om hur låneord från engelskan används, böjs och görs om för att passa i språket chichewa. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Hur standardiserar man älvdalskan?

Yair Sapir är filosofie doktor vid Högskolan Kristianstad. Han är född i Israel, har bott i Danmark och valde att forska i älvdalskan. Här berättar han om hur ett litet, hotat språk utan litterär tradition kan, eller bör, standardiseras. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Att visita svenskan i Amerika

Henrietta Adamsson Eryd, doktorand vid Göteborgs universitet, har genom resor till USA forskat om det svenska språket i landet. Här delar hon med sig av inspelningar med svenskättlingar i USA och berättar om vad forskningen kommit att förklara om ett språks besök i ett nytt land. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Skriv som du pratar?

Michelle Waldispühl, fil dr vid Göteborgs universitet, berättar om ord som hörs och skrivs ner och hur stavelser ändras beroende på vem som skriver. Namn, uttal och stavning präglar ett ords framtida användning. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Överklasstockholmska

Precis som andra stadsdialekter kännetecknas stockholmska av social variation, det vill säga språkliga skillnader mellan olika samhällsklasser. Här berättar Jenny Öqvist, fil dr vid Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, närmare om den "fina" stockholmskan - överklasstockholmskan. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Grammatikfestivalen 2016

Göteborgsgrammatiken

Lars-Gunnar Andersson, professor vid Göteborgs universitet, berättar om de utmärkande dragen i göteborgskans ljudlära, formlära och satslära. De största avvikelserna från svenskt standardspråk finns i uttalet och ordböjningen, till exempel i paradigmen för böjningen av substantiv, starka verb och personliga pronomen. Inspelat på Göteborgs universitet den 18 mars 2016. Arrangör: Göteborgs universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Stockholm Literature 2015

Colm Tóibín + Kristoffer Leandoer

Kan man som vuxen förlåta en avståndstagande mor? Författaren Kristoffer Leandoer pratar med irländske författaren Colm Tóibín om hans bok "Nora Webster", om sorgen efter att ha förlorat någon och om hur det är att minnas. Inspelat den 24 oktober 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Stockholms litteraturfestival.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.