Titta

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Om UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Hur kan vi använda stora mängder data för att beskriva vad som händer i naturen? I Flora- och faunavårdskonferensen 2016 visas exempel på hur vetenskaplig metodik kan användas inom naturvården. Vi får också veta mer om arbetet med en långsiktig skogsstrategi och regeringens naturvårdspolitik. Moderator: Staffan Lindberg. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016 : Att se samband som inte finnsDela
  1. Hej. Vad ser vi här, då?

  2. Här ser vi två ljusblå ovaler,
    ett lodrätt streck, en röd kurva.

  3. Det är ju helt hopplöst att inte
    lägga på sin egen tolkning av bilden.

  4. Fast konstnärer verkar vara bra på
    att se saker som de faktiskt ser ut.

  5. Nu ska jag visa
    hur ett slumpmässigt urval ser ut.

  6. Så där ser ett slumpmässigt urval ut.
    Nu har jag gjort det i förväg, så...

  7. Jag gjorde det hemma.

  8. Som ni ser ligger de väldigt ojämnt.

  9. Slumpen är inte rättvis.
    Det blir ingen jämlik fördelning.

  10. Om man tittar på det... Är det inte
    konstigt att de där ligger i en båge?

  11. Där har vi en linje. Och en till.

  12. De ligger på linje.
    Kan det vara slumpmässigt?

  13. Där har de landat i en hög.
    Det pekar rakt ut mot hörnet.

  14. Här har vi en pentagon.

  15. Om jag slänger ut dem slumpmässigt
    så måste väl en pentagon betyda nåt?

  16. Vad är sannolikheten för att man får
    en pentagon om man slänger ut lappar?

  17. En lärare på institutionen, inte jag-

  18. -gav studenterna ett datamaterial-

  19. -och de skulle leta efter intressanta
    strukturer och spännande upptäckter.

  20. Två veckor fick de på sig. De hittade
    jättemycket intressanta samband.

  21. Efter två veckor talade han om att
    han hade genererat data slumpmässigt.

  22. Det var en lärprocess.

  23. Slumpmässiga utfall är märkliga.
    Det bara är så. De är märkliga.

  24. Annars är de inte slumpmässiga. En
    människa sprider ut lapparna jämnt.

  25. Den här är stor och mäktig.

  26. Den är oskadd. Den stod kvar efter
    andra världskriget och bombades inte.

  27. Varför inte det?

  28. Det här har jag tagit från internet.
    Kanske ligger den i en energipunkt?

  29. Det står att det är fantasifullt-

  30. -men hur kunde den annars stå kvar
    när allt annat bombades till grunden?

  31. Tittar man på bilder var inte allt
    bombat runt omkring, men ändå.

  32. Den kanske ligger på en "ley line",
    vad det nu heter på svenska.

  33. En sån förknippar de här kyrkorna
    med S:t Pauls Cathedral i mitten.

  34. Det här imponerar inte på mig.
    Det går att dra linjer överallt.

  35. Drar man en linje i den riktningen-

  36. -så träffar man nog på
    nån intressant arkeologisk plats.

  37. Man hittar alltid nåt när man letar.

  38. Nu ska jag berätta
    om en märklig händelse.

  39. Den släcker jag.

  40. Jag sitter på en liten trattoria
    i en liten by i Toscana-

  41. -och fipplar med mobiltelefonen
    när nån frågar om det är ledigt där.

  42. "Ja", säger jag och tittar upp.

  43. Då ser jag att det är min kompis
    Anders, i en liten by i Toscana.

  44. Båda blir lika förvånade.
    "Vad gör du här?"

  45. Något fick honom att gå in och gå
    fram till just det bord där jag satt.

  46. Precis när jag satt där.
    Är inte det märkligt?

  47. Det är ju bisarrt märkligt.

  48. Men man ska tänka på det andra som
    också hände, som man inte tänker på.

  49. När jag satt i Hötorgshallen
    var det inte en jävel som kom förbi.

  50. Det är inte bara måltider som räknas.
    Jag träffade ingen i Roms tunnelbana.

  51. Det som kunde ha hänt men inte hände-

  52. -är ju tusentals eller miljontals
    händelser som inte blev av.

  53. Att det blir nån märklig händelse
    är väl inte så konstigt?

  54. En kollega var expertvittne
    i en rättegång.

  55. Det var en amatörpokerspelare
    som hade haft fyrtal i ett parti.

  56. Det hade han satsat hårt på.
    Motspelaren hade straight flush.

  57. Han tog hem potten. Det luktar ju
    falskspel. Det hamnade i rättegång.

  58. Att en får fyrtal och den andra får
    nåt högre är ju extremt osannolikt.

  59. Det är extremt osannolikt.

  60. Men jag skulle nog hävda
    att det är mycket sannolikt-

  61. -om man nu tänker på att det spelas
    tusentals partier varje kväll.

  62. Kväll efter kväll...

  63. Det är klart att de osannolika
    händelserna inträffar nån gång.

  64. Att det osannolika inträffar
    är högst sannolikt.

  65. Vilket trick fick det att låta
    både osannolikt och sannolikt?

  66. Vad var det för trick?

  67. Det osannolika
    är en i förväg utpekad händelse.

  68. En pokerhand - en annan pokerhand.
    Det är ett litet utfallsrum.

  69. Det högst sannolika är inte
    en i förväg utpekad händelse.

  70. Det är nåt parti, nån pokerkväll,
    någonstans i världen...

  71. Nån kväll...
    Stort utfallsrum. Massor med chanser.

  72. Om jag skulle visa en videofilm där
    jag får en sexa tio gånger i rad...

  73. Jag kastar tärning och får sexa
    tio gånger i rad. Det är osannolikt.

  74. Men om jag talade om att jag försökt
    100 000 gånger men klippt bort det...

  75. Då framstår det inte som märkligt
    utan som bedrägligt.

  76. Varning för det förminskade
    utfallsrummet, kallar jag det här.

  77. Om man med stort utfallsrum med många
    chanser identifierar nåt märkligt-

  78. -och fokuserar på det
    utan att visa det andra...

  79. Man kanske tänker att det inte
    var nåt speciellt och inte behövdes.

  80. Eller så underlåter man att visa det.

  81. Så kan man lura många.

  82. Ni vet, LKG?
    Läpp-, käk- och gomspalt.

  83. Det blev jag konsulterad i.

  84. I en stad med 30 000 invånare kan man
    förvänta sig 0,7 barn med LKG.

  85. Som föds.

  86. Men i den här staden
    föddes det fem barn med LKG.

  87. Man kan göra ett statistiskt test.

  88. Antal barn med LKG
    kanske följer en poissonfördelning.

  89. Vad är sannolikheten att man för fem
    eller fler? Den är väldigt liten.

  90. Det är statistiskt signifikant.
    Det är säkerställt.

  91. Kan man då säga att det inte
    bara kan bero på slumpen?

  92. Nej, så enkelt är det inte. Det var
    ju det förminskade utfallsrummet.

  93. Vad hände året dessförinnan? Var det
    fem barn då också? Och nästa år?

  94. Det finns ju andra tätorter.
    Hur många föddes med LKG där?

  95. Det finns andra regioner, kommuner...

  96. Är inte antalet högt i en tätort så
    kan man ta ett helt län på en gång.

  97. Det kan ju vara speciellt
    även om ingen tätort är det.

  98. Det hade vi kunnat lura många med.

  99. Man behöver bara förklara
    att det är signifikant.

  100. Det blir inte så mycket bättre av att
    man testar alla tätorter samtidigt-

  101. -för då gör man många statistiska
    test och det är ganska svårt.

  102. Det är min erfarenhet.

  103. Forskare brukar ha problem med
    det där med många statistiska test.

  104. Man hade sett en industri i närheten-

  105. -som förmodades ha att göra med
    det stora antalet barn med LKG.

  106. För att testa det
    behövs en kontrollgrupp-

  107. -på en plats utan nånting
    som kan tänkas påverka det.

  108. Sen är det en annan sak.
    Nu sa jag poissonfördelning...

  109. De här objekten som man studerar
    brukar bero av varandra.

  110. I verkligheten
    beror saker av varandra-

  111. -men i statistik antar man att de
    inte gör det. Allt är oberoende.

  112. Byrålådefenomenet
    förknippas med detta.

  113. Det är när forskare publicerar
    det som är statistiskt signifikant-

  114. -men när det inte är signifikant
    stoppar man det i byrålådan.

  115. Annars får man manuskriptet tillbaka.
    "Det här var inte intressant."

  116. Det gör att de som publiceras
    framstår som mer udda än de är.

  117. Det här är ett knep man kan använda.

  118. När man ska undersöka nåt:
    Ställ frågan först, undersök sen.

  119. Alltså i stället för att leta efter
    många orter med barn med LKG...

  120. Ställ frågan först och undersök sen.

  121. Hade industrin med saken att göra?

  122. Så arbetar läkemedelsföretagen.

  123. De skriver ett protokoll som ska
    skickas till vederbörlig myndighet-

  124. -där det står hur det undersöks och
    vilka utfall som räknas som evidens.

  125. Det ska stå på papperet i förväg.

  126. Sen kan man kolla av det.

  127. Nu är det så att jag älskar
    explorativ dataanalys och bra grafik.

  128. Vi har sett exempel på det i dag.

  129. Jättefint.

  130. Det är inte så att man inte får hålla
    på med förutsättningslöst sökande.

  131. Visst, det ska man hålla på med.
    Deskriptiva bilder kan vara fina.

  132. Men var försiktig med slutsatser
    då det är en otydlig metod-

  133. -där man faktiskt kan se
    vad som helst i sina data.

  134. Speciellt om man gärna vill se det.

  135. "Det här är en upptäckt."

  136. Där stannar jag,
    men jag skulle kunna fortsätta med...

  137. -Har jag 30 sekunder?
    -Absolut.

  138. Det är så väldigt många beslut-

  139. -som fattas på grundval
    av statistiska underlag.

  140. De kan vara viktiga och ibland
    kan underlaget vara ganska dåligt.

  141. Mitt bästa råd är att samarbeta
    med en skicklig statistiker.

  142. En som kan det här och som gör rätt.

  143. Om man är duktig och har ett stort
    datamaterial kan man söka igenom det-

  144. -och leta efter väldigt mycket.

  145. Då kommer man att hitta mycket också.

  146. Då ska man veta vad man gör
    när man drar skarpa slutsatser.

  147. Det är det råd jag vill ge.

  148. Det finns så många,
    alldeles hemska och felaktiga beslut-

  149. -som fattas på dåligt statistiskt
    underlag eller dåliga slutsatser.

  150. Tack för mig.

  151. Tack.

  152. Klas Ancker här.
    Jag kommer tillbaka till skogen.

  153. Där har man tagit genomgripande
    beslut angående skog och plantage.

  154. Då gör man ju nuvärdesanalyser
    och så tittar man åttio år framåt.

  155. Vi har sett att oljepriset halverats.

  156. Massapriset sjunker stadigt.
    Det är stormar och insektsangrepp.

  157. Är man seriös om man
    gör förutsägelser åttio år framåt-

  158. -om hur bra det ena eller det andra
    sättet är att sköta sin skog?

  159. Det var frågan.

  160. Det var nån som sa... Jag undrar
    om det var Urban Bäckström?

  161. Han sa att "Det är
    med långtidsprognoser som med korv."

  162. "Man vill inte veta
    hur de är gjorda."

  163. Det var landets ekonomi i det fallet.

  164. Jag är ingen skogsperson, men antar
    att skog är lite mer förutsägbart.

  165. -Men jag vet faktiskt inte.
    -Varför sprider man inte riskerna?

  166. Man bestämde sig på 50-talet
    för att kalhuggning skulle gälla.

  167. Och plantering.

  168. Allt som är planterat är plantage,
    i mitt tycke.

  169. Så att...ja...

  170. Varför sprider man inte riskerna?

  171. Vi har en fråga till innan vi slutar,
    på raden bakom. - Varsågod.

  172. Ett vanligt knep som man ser ibland-

  173. -är att man har bruten y-axel.

  174. Om man vill visa på en trend
    och gärna överdriva den-

  175. -är det ett jättebra knep att ta bort
    en stor del av y-axeln.

  176. -Det är den som ser ut så och så.
    -Just det.

  177. En linje som i det stora diagrammet
    var horisontell kan vinklas mycket.

  178. -Det upplevde jag som ett påstående.
    -Är det här ett vanligt knep?

  179. Kanske inte inom dina sammanhang,
    men du stöter väl på sånt?

  180. Jag bryter mina y-axlar hela tiden.

  181. Nej, jag tror att...

  182. Jag tror att folk i allmänhet har
    blivit kunnigare i att läsa diagram.

  183. Nu lär man sig läsa diagram
    redan i skolan, i trean-

  184. -så jag tror att det som förut kunde
    lura folk kanske inte gör det längre-

  185. -när det gäller såna här enkla saker.

  186. Om man aldrig får bryta y-axeln
    får man väldigt opraktiska figurer.

  187. Man vill ju ibland visa
    en detaljbild, så att...

  188. Nej, jag drar mig inte alls
    för att bryta y-axeln.

  189. Tack för det svaret, Dan.

  190. Du ska få en kasse med intressanta
    saker. Nåt att ha med på hajturen.

  191. Tack för din insats.

  192. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Att se samband som inte finns

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

I dag är det lätt att komma över stora mängder data. Det är lockande att leta fram mönster som leder till felaktiga slutsatser. Hur ska du tänka för att inte lockas att ledas fel av kurvorna? Dan Hedlin, som är professor på Statistiska institutet vid Stockholms universitet, berättar. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur
Ämnesord:
Faunavård, Floravård, Miljöfrågor, Naturskydd, Naturvetenskap, Naturvård, Statistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

En gemensam motorväg för biodiversitetsdata

Ulf Gärdenfors, professor vid Artdatabanken SLU, berättar om Sveriges arbete för att främja en infrastruktur för biodiversitetsdata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Framtiden är här

Matthias Obst, docent på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, berättar om de nya möjligheter som rika datakällor öppnar för analys och bevarande av biologisk mångfald. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Regeringens syn på naturvårdspolitiken

Gunvor G. Ericson, statssekreterare åt statsrådet och miljö- och energiministern Åsa Romson, berättar här om regeringens naturvårdspolitik. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Det gröna guldet

Elisabeth Backteman, statssekreterare åt statsrådet Sven Erik Bucht på Näringsdepartementet, berättar om hur regeringen arbetar med myndigheter och organisationer för att ta fram ett nationellt skogsprogram, "Skogen - det gröna guldet". Vi får också höra om visionerna för programmet. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Forskning och innovation för framtiden med RRI

För att angripa samhällsutmaningar och klara miljömål krävs forskning i dialog med alla berörda. Det säger Karin Larsdotter, filosofie doktor och nationell projektledare för EU-projektet RRI Tools. Forskare, praktiker, politiker och allmänheten har nyckelroller i att leda en ansvarsfull utveckling, menar hon. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Att se samband som inte finns

I dag är det lätt att komma över stora mängder data. Det är lockande att leta fram mönster som leder till felaktiga slutsatser. Hur ska du tänka för att inte lockas att ledas fel av kurvorna? Dan Hedlin, som är professor på Statistiska institutet vid Stockholms universitet, berättar. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Artportalsdata som stöd för utsagor om framtiden

Tord Snäll, professor vid Artdatabanken SLU, berättar här om lovande möjligheter att kunna förutsäga arters förekomst, baserat på spontant insamlad fynddata. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Vad såg du idag?

Att lagra data om frånvaron av en art är lika viktigt som lagra data om dess närvaro. Det säger Chris Wood, direktör för Ebird, en tjänst för fågelskådare att registrera fågelarter och arternas förflyttningar. Här får vi se några av de analyser som har kunnat göras genom tjänsten. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Bland ugglor och troll i Artportalen

Johan Nilsson, som är biträdande systemansvarig på Artportalen, berättar om trender och tendenser bland observationer av växter, djur och svampar. Vilka mönster är värda att följa upp och hur kan kommande 50 miljoner fynd ge oss ännu tydligare svar? Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Inte enkelt med bra beslut

För att ta smarta beslut måste vi kunna ha tydliga mål och arbeta systematiskt för att uppnå dem. Lyckligtvis finns dessa metoder och verktyg för att uppnå detta idag. Joona Lehtomäki, forskare vid Vrije Universiteit Amsterdam berättar smarta beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från forskningsresultat till politisk handling

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång. Mer kunskap behövs men vi kommer aldrig att bli eniga om sanningen. Det säger Karin Edvardsson Björnberg som är docent vid avdelningen för filosofi vid KTH. Här berättar hon om resan kunskapen gör från forskning till politika beslut. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Flora- och faunavård 2016

Från Kazakstan till Länsstyrelsen

Eftersom forskare är skattefinansierade så förväntas de att bidra med kunskap till beslut och åtgärder på många olika nivåer, från det globala till det lokala. Det säger Bengt-Gunnar Jonsson, professor vid Mittuniversitetet. Avgörande är dock att det finns fungerande och trovärdiga arenor för kunskapsöverförande. Här beskriver han tre sådana arenor. Inspelat den 20 april 2016 på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Arrangör: Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobel Week Dialogue 2015

Omdefiniera intelligens

Carl Wieman, Nobelpristagare i fysik 2001, berättar om sin syn på intelligens och varför traditionella mätningar är missvisande. Han menar att intelligens snarare skapas än är något medfött, och talar bland annat om vilka möjligheter det finns att förbättra intelligensen. Inspelat på Svenska mässan, Göteborg, den 9 december 2015. Arrangör: Nobel Media.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.