Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Duodji och urfolksperspektivetDela
  1. God dag allesammans!
    Det är hög volym.

  2. Först vill jag tacka arrangörerna
    för att de har bjudit hit mig-

  3. -som huvudföreläsare. Det är alltid
    lika roligt att komma till Umeå.

  4. Jag har varit här ofta
    tidigare när jag arbetat slöjd-

  5. -då det är en god slöjdmiljö här.

  6. Bland annat på lärarutbildningen.

  7. Jag har ofta varit
    här i samband med det.

  8. Jag tar upp duodji-frågor-

  9. -och hur man knyter ihop det
    med urfolksperspektivet.

  10. Jag använder både duodji-termen
    och duodjin som utgångspunkt.

  11. Föreläsningens mål är att se hur
    hur ett positionerande närmandesätt-

  12. -är till hjälp i urfolksforskningen.

  13. Och även granska detta kritiskt.

  14. Utgångspunkten är duodji-

  15. -som jag tycker
    är en del i konstnärliga diskussionen.

  16. Därför tar jag
    exempel från duodji-grenen.

  17. Här undersöker jag
    hur urfolksmetodologier har värderats-

  18. -och hur duodji
    och duodji-värdering är delaktig där.

  19. Hur vi kan utforma det
    och vara delaktiga i det.

  20. Då blir bruket av duodji-termen-

  21. -i det här sammanhanget ett sätt
    att uppmärksamma samiska uttryck.

  22. Sedan tar jag upp hur man
    kan se på duodji-praxis idag.

  23. Slöjdandet och duodji-praxis
    blir väldigt centralt.

  24. Duodji är väldigt ungt
    som samiskt forskningsämne.

  25. Därför har grenen inte hunnit
    bygga upp en forskningstradition-

  26. -som ger forskningen en självkänsla.

  27. Men intresset för duodji
    har varit och är stort.

  28. Och vi som valt att se på duodji
    ur ett samiskt perspektiv-

  29. -känner väl till
    de tidigare slöjdhistorikerna-

  30. -antropologerna,
    etnologerna och de resande.

  31. Språkforskares
    och andra forskares texter.

  32. Jag har själv otaliga gånger läst och
    studerat bland annat Ernst Mankers-

  33. -Knuut Leems,
    Konrad Nielsens och andras texter.

  34. Och andra, framförallt mäns,
    texter om slöjd.

  35. Ur ett urfolksperspektiv finns det
    även behov av att läsa de texterna-

  36. -trots att man granskar dem kritiskt.

  37. Den här gången avsätter jag ingen tid
    till att titta på deras texter.

  38. Jag har ett annat perspektiv.

  39. Vad är ett urfolksperspektiv?

  40. Användning av urfolksbegreppen
    och urfolksperspektivet-

  41. -har även kritiserats,
    då det skiljer på oss och dem.

  42. Jag stödjer inte den kritiken helt.

  43. När det är tal om
    urfolkskulturens självbestämmande-

  44. -så har urfolk sedan 60-talet
    varit delaktiga i självdefiniering-

  45. -i diskussioner kring självbestämmande-

  46. -och positionerat sig
    politiskt och professionellt.

  47. Självbestämmande är mer än politiska
    mål, skriver Linda Tuhiwa Smith.

  48. Smith ser att många metodologier
    är samma som i västvärlden.

  49. Men speciellt i urfolkssituationen
    finns delar som dekolonisering-

  50. -förbättring och mobilisering.

  51. Dessa kan vara gemensamma
    i urfolksmetodologier.

  52. Graham Smith
    använder termen conscientization.

  53. Det betyder
    att utgångspunkten är urfolkens behov-

  54. -och att man utgår
    från detta förhållande.

  55. Om man tar Graham Smiths
    syn på duodji, så anser jag-

  56. -att duodji-grenen är jämsides och i
    nivå med andra konstnärliga grenar.

  57. Nancy Marie Mithlo skriver
    att i urfolkskonst behöver inte-

  58. -utförande och innehåll vara viktigast
    när man väljer urfolksperspektivet-

  59. -utan med vilket mål man skapar verket.

  60. Vad menar hon då med det?

  61. Hon menar att urfolksförhållningssätt
    ska sammanföras med andra samhällen.

  62. Till exempel med konstsamhället i stort.

  63. Men på urfolks egna villkor.

  64. Det är viktiga principer,
    för då ska man inte sväljas upp-

  65. -och anpassa sig
    till etablerade villkor-

  66. -utan fungera parallellt
    och på så sätt föra fram det egna.

  67. Jag tror det är det som är centralt när
    duodji ska synas på sina egna villkor.

  68. Konst och duodji är termer som används
    både parallellt och separat i samiskan.

  69. I samiska samhället känner slöjdare
    att de inte tillhör konstpraxis.

  70. De kallar inte sin verksamhet
    för konstnärligt arbete.

  71. Konstnärer ser sig inte som slöjdare.

  72. För oftast är det inte frågan om
    vad man gör utan i vilket sammanhang.

  73. Det är vi som forskare som har friheten
    att tolka deras arbeten.

  74. Duodji är termen för
    alla slags tillverkningsverksamheter.

  75. De senaste tio åren har duodji
    fått innebörden hantverk-

  76. -som har sin utgångspunkt
    i det samiska samhället.

  77. Det poängteras hårt just i dag.

  78. Konsttermen är ett ganska nytt begrepp.

  79. När den började användas
    i slutet på 70-talet-

  80. -startades
    en gemensam samisk förening.

  81. Man utgick från finskans ord dáide.

  82. En samisk term som enkelt
    kunde översättas till ordet art.

  83. Man kan säga att konstordet har
    uppkommit ur ett specifikt behov.

  84. Och det samiska konstbegreppet har
    uppkommit ur ett särskilt behov.

  85. Svårigheten, anser jag, är
    när man inte kan dra tydliga gränser-

  86. -mellan duodji och konstverksamheter.

  87. Båda är
    gränsöverskridande verksamheter.

  88. I många andra urfolksspråk i världen-

  89. -finns inte heller ett precist
    begrepp som förklarat art-ordet.

  90. Trots det har det funnits konstnärliga
    verksamheter i dessa samhällen.

  91. Steven Leuthold har till stor
    utsträckning samma syn som andra.

  92. De ser urfolks slöjd
    och slöjdverksamhet-

  93. -jag använder ordet duodji här-

  94. -som så att det gäller all slags duodji
    som i västvärlden också kallas konst.

  95. Den har ett annat innehåll
    än västvärldens konst.

  96. Han anser det vara en utmaning,
    då teorierna grundar sig på-

  97. -västvärldens utgångspunkt för konst.

  98. Speciellt under modernismen,
    när konstsamhällen studerade-

  99. -och omfamnade urfolkens slöjd. Man
    tolkade dem och tog inte hänsyn till-

  100. -urfolkens syn och tankar
    och hur de definierar sina alster.

  101. Han ser en stor skillnad på
    urfolkskonst och västvärldens konst.

  102. Urfolkskonstens kontemplativitet
    är ofta knuten till-

  103. -ritualer, nytta och sammanhang, regler-

  104. -och västvärldens
    definition av konsten som fri-

  105. -för individuella tolkningar
    och ritualer.

  106. Han ser lösningen som att
    västvärldens konstdefinition vidgas-

  107. -så urfolksberättelser kommer med,
    eftersom man anser dem vara konst.

  108. Urfolks synpunkter
    och tankar ska få plats.

  109. Han och många andra föreslår
    att man vidgar konstbegreppet-

  110. -så att det även
    innefattar alster och slöjd-

  111. -som är knutna till
    olika kulturella sammanhang.

  112. Och som har en tydlig anknytning
    till olika verksamheter.

  113. Och till rättigheter som
    poängterar användbarheten-

  114. -ritualer och kontextuella förståelser.

  115. Det är möjligt
    att se det på ett annat sätt.

  116. Utgångspunkten är alltid viktig.

  117. När man så ser på
    hur man ska närma sig duodji.

  118. Här har jag tittat på
    vad duodjins utgångspunkt betyder-

  119. -för samernas vardagliga sammanhang.

  120. Den vardagliga kontakten
    poängteras ofta.

  121. Traditionell duodji har, som jag nämnde-

  122. -regler och estetiska uppfattningar.

  123. De är sprungna
    ur vardagliga verksamheter.

  124. När vi pratar om duodji i dag-

  125. -så har vi olika uppfattningar
    om duodji och slöjdande.

  126. Det är både slöjdande
    och användningssätt som har fortsatt.

  127. Därför har praxis som kommit ur-

  128. -individuellt tänkande och slöjdande.

  129. Ni kan notera att det betyder
    individuellt slöjdande-

  130. -trots att det ofta
    är sett som kollektivt.

  131. Gränsen mellan traditionell duodji
    och modernt skapande-

  132. -kanske man inte ens tänker på
    när man ser på duodji.

  133. När man knyter ihop traditionell
    kunskap till duodji och slöjdande-

  134. -då knyter man de kunskaper som är
    viktiga i det traditionella samhället-

  135. -som man har förmedlat, anpassat
    och förändrat till i dag.

  136. En viss slöjdares kosa
    kan vara en kosa som den är.

  137. Som vi ser här.

  138. Men den kan ha förflyttats
    till en annan situation-

  139. -eller till en konstnärlig situation.

  140. Här har vi Folke Fjellström som har
    kallat den här "En förgången tid".

  141. Där är kosan är väldigt central-

  142. -och kosan är slöjdad och utformad
    efter dess form.

  143. Att en kosa uppnår ett konstnärligt
    värde är inte för att det är en kosa-

  144. -utan för att det är
    en del av en idé eller tanke-

  145. -som konstnären eller slöjdaren har
    haft.

  146. I´m in Lavvu-konstprojektet som Samisk
    kunstnersenter hade för några år sedan.

  147. Det är redan många år sedan.

  148. Det är ett bra exempel på
    hur slöjdande också är-

  149. -en del i en vidare diskussion.

  150. I det här projektet deltog konstnären
    och arkitekten Joar Nango-

  151. -med installationen
    "BaggyLavvu Jeans" av lavvuduk.

  152. Det var namnet på installationen
    som ni ser här.

  153. Han bjöd in två slöjdare till projektet.

  154. Ovlla Gaup från Kautokeino
    och Anne Karen Kemi från Karasjokk.

  155. De två slöjdarna har en tydlig funktion.

  156. De ska slöjda byxor och hornknappar.

  157. En är byxsömmerska
    och en är knapptillverkare.

  158. De här byxorna och knapparna är
    en del av Joar Nangos installation.

  159. Jag tror att de två på något sätt-

  160. -har lagt in sin egen del
    och sina tankar i arbetet-

  161. -för det här är ett större arbete.

  162. Men samma duodji kan tas ur
    den här konstnärliga installationen-

  163. -och fungera självständiga
    och användas för klädesplagg.

  164. Så rör sig installationen, och
    delarna flyttas till nya sammanhang.

  165. Detta kan vara konstnärens mål.

  166. Nangos målsättning.

  167. Samtidigt dyker nya synsätt upp.

  168. Vad är då skillnaden
    mellan duodji och slöjd-

  169. -när man ser på det här arbetet?

  170. Slutligen kan man säga-

  171. -att det som gör denna konst
    till en installation-

  172. -är I´m in Lavvu-projektet
    och Joar Nango.

  173. Jag menar att begreppet
    duodji innehåller, som jag sa tidigare-

  174. -en kreativ verksamhet
    som utgår från det samiska livet.

  175. När man använder
    det i ett forskningsprojekt-

  176. -eller konstnärligt utvecklingsprojekt-

  177. -måste man se på begreppet i en ny
    situation och ge det ett nytt innehåll.

  178. Och det är vår uppgift som forskare.

  179. På vilket sätt kan man forska
    i duodji med urfolksperspektiv?

  180. Först av allt vill jag poängtera att då
    är slöjdaren och forskaren densamme.

  181. I dag har jag det perspektivet
    som utgångspunkt.

  182. Att slöjdaren och forskaren
    är samma person.

  183. Slöjdandet är utgångspunkten,
    och det är centralt.

  184. Den konstnärliga utvecklingen
    och forskningsarbetet är inte bara-

  185. - den samiska slöjdforskningen-

  186. -utan den finns i
    andra kreativa ämnesgrenar.

  187. I urfolkens och i västvärldens
    samhällen. Det är ingen nyhet.

  188. Redan nu
    finns konstnärliga verksamheter-

  189. -som poängterar
    det konstnärliga arbetet.

  190. Att det är centralt.

  191. Man kan säga att i duodjiforskningen
    har man möjlighet-

  192. -att dra nytta av den approachen.

  193. Man har det
    inom deras ämnesområden.

  194. Men som jag sa
    i början av föreläsningen-

  195. -behöver duodji hitta sin egen plats
    som forsknings- och utvecklingstema.

  196. Först och främst
    med tanke på hur vi människor fungerar.

  197. Ser vi inte vår självkänsla
    och egenskaper så fungerar vi inte.

  198. Samma sak kan man säga
    om ett forskningsämne.

  199. Duodji och dess berättelser är
    en del av den samiska formkulturen.

  200. All konstnärlig verksamhet
    kräver nån som skapat eller slöjdat den.

  201. Alla skapande är påverkade, även
    om man inte erkänner det alla gånger.

  202. Mål i konventioner
    och dessutom i förnyelse.

  203. Den skapandes eller slöjdarens miljö
    och hans skicklighet.

  204. Hans tankar och världsåskådning
    och hans erfarenheter och skicklighet-

  205. -påverkar även hans alster.

  206. Dessa delar kanske är
    mer aktuella nu när duodji-

  207. -ingår i någons personliga presentation.

  208. Här återkommer individen.

  209. Förståelsen för duodji
    förändras med tid och sammanhang.

  210. Jag tar ett exempel
    från forskaren Shawn Wilson.

  211. Han menar att i forskning
    med urfolksperspektiv-

  212. -så är det viktigt att fråga
    vad samhället behöver.

  213. Han poängterar
    sammanhang och relationer.

  214. Jag har bekantat mig med
    hans tankesätt och försökt illustrera-

  215. -hur en som är slöjdare
    och samtidigt forskare arbetar.

  216. Slöjdaren och forskaren
    är en del av samhället.

  217. Ett samhälle har invånare,
    institutioner, samvaro, natur och miljö.

  218. De beslut han fattar i sin forskning
    beror på vilken miljö han är i-

  219. -hur miljön stödjer honom, och vad
    samhället förväntar sig av honom.

  220. Wilsons sambandstabell har jag
    försökt anpassa till duodji-forskning.

  221. Slöjdarens/forskarens egen placering-

  222. -påverkar vilket tema
    man väljer att arbeta med.

  223. Även hans slöjderfarenheter är-

  224. -viktiga för hur han arbetar framåt.

  225. Om man har levt
    med traditionell kunskap-

  226. -vill man kanske inte
    lämna det och nöja sig med det.

  227. Den som kan samiska kanske
    närmar sig slöjden via samiskan-

  228. -och med teorier som de inte har
    som inte har samisk bakgrund.

  229. Samiskan är ju
    en del av forskarens erfarenheter.

  230. I duodji ser man att samband-

  231. -med platsen, människorna och djuren.
    Det är som en helhet.

  232. Tidigare nämnda Leuthold har forskat
    i vad skönhet är i Navajokulturen-

  233. -och hänvisar till skönhet finns
    i aktiviteter och inte bara hos alster-

  234. -men påtalar
    sambandet mellan alster och miljö.

  235. Den här synen
    finns även i duodji-processen.

  236. Samtal med dem man möter-

  237. -och det stöd man får påverkar.

  238. Det påverkar även
    hur den andra ser på alstret.

  239. Duodji-intresset...

  240. ...bestämmer
    vilken approach man väljer.

  241. Så jag ser att i början av processen
    är duodji kontakten.

  242. Och även jag anser
    att man placerar sig själv-

  243. -och sätter sig själv
    som del i sammanhanget.

  244. Detta är viktigt i den här processen.

  245. Först i slutet när
    man kommer till analysdelen-

  246. -börjar man fjärma sig, då kan
    man använda den analytiska metoden.

  247. I början är alla verksamheter
    väldigt blandade i tabellen.

  248. Man tar dem separat först på slutet.

  249. Så har jag utforskat detta ensam,
    forskaren är ensam i forskningen.

  250. Så kommer man till det stadiet då man
    ska frigöra sig från sina resultat.

  251. Den här delen är givetvis utmanande-

  252. -eftersom duodji-forskning,
    precis som all visuell forskning,-

  253. -där man både är forskare
    och skapare eller testare-

  254. -är speciell när man arbetar med
    forskningsmaterial som man har känt-

  255. -mellan sina naglar
    och med hela sin kropp.

  256. Och på så sätt även ägt
    med hela sin kropp.

  257. Det här påverkar vilka teoretiska ramar
    man arbetar med.

  258. Jag tar upp några exempel på ramar
    som man kan klara sig med.

  259. Jag håller bara på att ta lite vatten.

  260. Jag tog upp idébaserat slöjdande
    som en utgångspunkt.

  261. Eller konceptuellt slöjdande
    som kan vara en möjlig approach-

  262. -när det är tal om duodjins
    utvecklingsarbete och forskning.

  263. Jag menar att det är möjligt-

  264. -att tala om idébaserad duodji i fall
    där slöjdaren arbetar med vissa koncept-

  265. -i stället för med former och färger.

  266. Men det betyder inte
    att dessa är betydelselösa.

  267. Idébaserat slöjande har använts
    mycket i västvärldens konstslöjd.

  268. Konceptinnehåll är berättande.

  269. Den berättande delen är viktigast.

  270. Mindre vikt sätts på alstrets form.

  271. När man ser generellt
    på konceptkonst-

  272. -så använder många
    urfolksslöjdare idébaserad slöjd-

  273. -när de diskuterar urfolkens position
    på sina egna platser-

  274. -i sina möten,
    i slöjdandet och i alstren.

  275. Detta när det är
    tal om självkänslefrågor.

  276. Då är sådana här konstutredningar
    och presentationer synliga.

  277. I samiska sammanhang har både duodji
    och konst granskat samisk självkänsla.

  278. För många är duodjin i dag-

  279. -knuten till självkänsla.

  280. Duodji knyter på ett sätt ihop
    den samiska vardagen och livet-

  281. -som omfattar både handlingar
    och mänskliga kontakter.

  282. Duodjiforskningen har två sidor.

  283. Duodji och den teoretiska analysen.

  284. När vi talar om att närma sig det
    via duodji-

  285. -så är skapandet i centrum,
    och där krävs en speciell motorik.

  286. Mikkel Ting skriver att handen kan något
    som inte anden inte kan.

  287. Handen kan knyta oss till
    den materiella verkligheten-

  288. -som blir en kroppslig tradition.

  289. Då är det inte nog att slöjda
    och låta slöjden själv berätta.

  290. Men forskaren måste
    kunna förmedla skapandedelen-

  291. -och hur forskaren ser ny kunskap i den.

  292. Det där är skillnaden på att du bara
    slöjdar och låter det vara.

  293. Forskaren måste utöver det förklara.

  294. Jag använder exempel här
    där jag själv är slöjdare och forskare.

  295. Jag har mina erfarenheter som grund.

  296. Jag har genomfört
    ett duodji-utvecklingsprojekt.

  297. Det arbetade jag med
    för några år sedan.

  298. Mitt projektmål var att använda
    mina egna duodjierfarenheter.

  299. På vilket sätt jag ser
    på material och områden-

  300. -där jag är
    granskare av materialet och slöjdandet-

  301. -och uppmärksammar fenomenen.

  302. Anskaffning av material och materialen
    får också vara subjekt i slöjdarbetet.

  303. För det har lett slöjdandet framåt.

  304. På olika ställen
    hade jag många gånger sett-

  305. -vid vägar, telegraflinjer,
    snår och vid bäckar-

  306. -att man har röjt ungbjörkar
    för att öppna områden.

  307. När jag sett ungbjörkar ligga-

  308. -så har jag tänkt att man skulle
    samla upp dem och göra något av dem.

  309. När jag såg ungbjörkar vid vägkanterna-

  310. -så började mitt projekt Lánjat.

  311. Projektets mål har varit att delta
    i duodji-utvecklande arbete.

  312. Inte att producera ny duodji.

  313. Men på vilket sätt kan man arbeta
    med duodji-utvecklande arbete?

  314. Duodji-processen ska vara i fokus
    från det att man får tag i materialet.

  315. Tanken var att hitta ställningar
    som passade till duodji jag tillverkat.

  316. Projektet blev både en personlig resa-

  317. -genom tider och platser.

  318. Och en fördjupning i materialet.

  319. Projektet resulterade i en duodji-
    installation, som har ställts ut.

  320. Ursäkta, hörs det?
    Jag råkade stöta till den.

  321. All slöjd visas inte på utställningar.
    För själva ordet duodji-

  322. -berättar att något
    fortfarande är på gång.

  323. Ibland har det tillkommit ny duodji.

  324. på andra platser har inte all duodji
    varit med och visats.

  325. Personlig positionering, som jag nämnde
    tidigare, har också varit viktigt här.

  326. Den personliga positioneringen
    har varit central-

  327. -jämfört med andra forskningsgrenar.

  328. Som feministisk forskningsgren
    är den väldigt central.

  329. Du sätter dig själv centralt
    i ditt sammanhang.

  330. Jag har klättrat upp på en backe.

  331. Jag ska hämta material där.

  332. Jag ser ut över området,
    som jag väl känner till.

  333. Här har jag varit sedan barn.

  334. Jag har vadat i jokkarna.

  335. Jag vet var strömmen är som starkast.

  336. Var det är som grundast
    och var man vadar-

  337. -eller simmar över den.

  338. På vintern har jag korsat jokken
    när där varit is.

  339. Jag vet var vakarna brukar vara.

  340. Jag har känt lukten av ladugården.

  341. Slagit ben och knän.

  342. Krupit i blött hö så att benen svider.

  343. Frusit när jag lekt ute.

  344. Åkt i backar, plumsat i snö
    och gjort skidspår-

  345. -och hållit dem öppna.

  346. Som forskare utmanas jag att se sidor-

  347. -som material,
    saker som ingår i hela upplevelsen.

  348. Platser,
    som här berättar jag om den här platsen.

  349. Material och även upplevelser
    kommer tillbaka-

  350. -och möten ger resultat-

  351. -och de kan vara någon helt annat-

  352. -än vad jag tänkt slöjda från början.

  353. De här mötena är fysiska,
    som jag sa här tidigare.

  354. Jag står och ser ut
    och känner allt detta i kroppen.

  355. Jag har kommit ganska långt
    när jag valt den här vägen.

  356. Den fenomenologiska approachen.

  357. Inom fenomenologin undersöks om
    slöjdaren och forskaren är densamma.

  358. Slöjden är utgångspunkten,
    och dessutom är den central.

  359. Den fenomenologiska approachen
    undersöker-

  360. -hur världen blir världen
    samt människans roll i uppkomsten.

  361. Hur jag möter fenomen - ungbjörken.

  362. Får jag ut duodji av den? Det är min
    fråga. Bit för bit blir ett resultat.

  363. På tal är hur fenomen uppkommer-

  364. -och sammanhanget mellan
    det som kommer ur det och vår kropp.

  365. Så inom fenomenologin poängteras
    kroppens upplevelse mer-

  366. -än empirisk upplevelse.

  367. Eller processen
    där ett material blir till duodji.

  368. Jag måste få en extra minut.

  369. Vetenskapen kan inte förklara världen-

  370. -eftersom vi upplever världen
    genom våra känslor och sinnen.

  371. Det är tanken inom fenomenologin.

  372. Och därför måste man med öppet
    sinne ta emot det världen erbjuder.

  373. Men man måste vara redo att tillvarata
    alla det sätt som världen visar sig på.

  374. Enligt Frykman påverkas och fungerar
    även forskare efter känslor och sinne.

  375. När ting får liv i kulturämnet
    och kommunicerar med omgivningen.

  376. Det visar hur en plats blir en plats-

  377. -genom våra gärningar
    och hur kroppen påverkar kulturen.

  378. Frykman kallar det en affektiv
    vändning i kulturämnesforskning.

  379. När man inte bara skildrar
    och återger språk och symboler-

  380. -utan även upplever och känner.

  381. Känslor och sinnen
    knyter människor till omgivningen.

  382. Så placerar man personer
    i den levande världen.

  383. I feministisk forskning, som jag
    nämnde innan, ville forskare lyfta fram-

  384. -biologiska och fysiska delar av livet.

  385. Därför har de nyligen började använda
    termen affekt.

  386. Istället för att fråga
    vilka känslor och sinnen människor har-

  387. -så frågar man vilka funktioner de har.

  388. På så sätt kan man knyta
    den affektiva översättningen-

  389. -även till fenomenologiska teorier.

  390. Upplevelser har inom urfolksmetodologin
    en gemensam del.

  391. De kan vara personliga och
    gemensamma inom en urfolksgrupp.

  392. Enligt Shawn Wilson är erfarenheter
    viktiga inom urfolksmetodologin.

  393. Han menar att när man
    arbetar som urfolksforskare-

  394. -som alla andra forskare, så letar man
    information och utvecklar den.

  395. Han använder sig själv som exempel.

  396. Hur hans upplevelser har format honom
    som urfolksforskare och hans forskning.

  397. Han ser att forskning är en gärning
    i urfolkslivet.

  398. En gärning kan inte
    komma ur tomma intet.

  399. Människors kontakter, saker, händelser-

  400. -miljö, universum och idéer formar dem.

  401. Han använder inte fenomenologin som
    approach. Eller han nämner den inte.

  402. Han använder
    aktionsforskningsmetoden.

  403. Där deltar forskaren
    i forskningsprojektet-

  404. -för att han vill förändra något.

  405. Jag tolkar honom som så-

  406. -att genom sin egen öppenhet
    kan man få fram ny information.

  407. Om man tar hänsyn till
    vad kontakter kan ge.

  408. Den här öppenheten är central
    inom fenomenologin.

  409. Wilson säger bl.a. att "i stället
    för att se sig själv i ett sammanhang"-

  410. -"med andra människor eller saker
    så är vi sammanhang som vi bibehåller."

  411. Jag ser hans arbete som nämnvärt
    då han lyfter-

  412. -forskarens position
    både som forskare och människa.

  413. De här sammanhangen finns
    om man ser på duodji-forskning.

  414. Inom fenomenologin
    är människan första källan.

  415. Mina hemtrakter i Gorvá och Karasjokk-

  416. -känner jag till väl och därför
    är det lätt att röra sig i de trakterna.

  417. Trots att jag vet att jag inte alltid
    hittar det jag letar efter där.

  418. Så har det i min kropp kommit fram-

  419. -hur jag ska tänka
    och hur man ska hitta något.

  420. I min kropp finns
    tidigare upplevelser sparade.

  421. Trots det ska jag lämna plats
    för nya upplevelser.

  422. Mitt sinne och min kropp
    ska båda vara öppna.

  423. Det här är vad Halvorsen ser
    när vi talar om estetiska ämnens mål.

  424. Att man ska ha ett öppet sinne
    redan från början.

  425. Så när jag letade efter
    ungbjörkar för mina ställningar-

  426. -då tänkte jag att jag först
    skulle åka till Gorvá för att leta träd.

  427. Innan jag åkte till
    Gorvá hade jag slöjdat-

  428. -allt som jag behövde för mitt arbete.

  429. Nu är jag öppen för att utmaningar och
    möjligheter öppnar sig när jag står där.

  430. Vi går tillbaka till bilden. Jag står
    och ser ut över min barndoms plats.

  431. Då ser jag nya sidor i omgivningen
    som jag inte sett innan. Eller tänkt på.

  432. Jag ser stängsel runt ängarna.

  433. Stängsel som ska hindra djur
    från att komma innanför.

  434. Jag ser även hässjorna på ängarna.

  435. Jag ser dem inte i verkligheten.

  436. Jag ser dem i mitt sinne.

  437. När jag ser dem kan jag fråga mig
    om det här finns sparat i min kropp.

  438. Eftersom jag sett det tidigare
    när jag stod och såg över området.

  439. Som vuxen ser jag det
    som hänt decennier tidigare.

  440. Både stängsel- och hässjestängerna,
    som inte finns nu.

  441. När jag körde hem
    såg jag stänger vid vägrenen.

  442. De var placerade efter varandra.

  443. På vissa fanns vägskyltar.

  444. På andra lyktor.

  445. När jag går hem
    från arbetet i Jokkmokk-

  446. -ser jag att det
    även finns andra material.

  447. Andra berättelser.

  448. I Jokkmokk där jag bor-

  449. -finns en vandringsstig
    som används på sommaren.

  450. När man går eller åker
    skidor utmed den måste man korsa-

  451. -en el-linje som är ca 5-6 meter bred.

  452. Jag brukar korsa linjen på en kulle.

  453. När man tittar söderut
    så ser man en långt...

  454. ...så långt som ögat kan nå.

  455. Där är det röjt.
    Jag hämtar material där.

  456. Jag använder även dessa
    till mina ställningar.

  457. Jag hämtar material från två platser.

  458. En är min barndoms plats
    med upplevelser.

  459. Det andra är området där jag
    bodde när jag arbetade med det här.

  460. Jag närmar mig
    materialplatserna på två olika sätt.

  461. Ungbjörkarna som jag tog
    både i Karasjokk och i Jokkmokk-

  462. -sparade jag och arbetade med senare.

  463. Så såg jag
    mina olika duodji tillsammans.

  464. Staplade de upplevelser som jag
    fått på resan

  465. -från Karasjokk till Jokkmokk
    och flätade ihop dem-

  466. -så att de skildrar mina upplevelser
    med stängerna.

  467. De här fungerar
    både som stängsel, gatlysen-

  468. -och som skyltar som berättar mer.

  469. Varje stolpe har en speciell funktion,
    och så även mina ställningar.

  470. Fenomenologiska tankar är möjliga
    att anpassa till duodji.

  471. Både händer och kropp
    används för duodji.

  472. Dessutom arbetar man med materialet.

  473. För mig som människa krävs det
    att jag är öppen för det som kommer.

  474. Att jag närmar sig saker
    utan värderingar.

  475. Jag måste förstå mig själv
    i den situationen.

  476. När jag är i ute världen,
    och världen måste förstå min situation.

  477. När jag är medveten
    om kroppen genom världen-

  478. -och när jag är medveten
    om världen genom min kropp-

  479. -då är skapande och rörelse
    centralt, skriver Halvorsen.

  480. Jag är en enig med Tin och Halvorsen-

  481. -om att kroppslig medvetenhet
    genom reflektion-

  482. -inte alltid behöver vara parallella,
    utan kan följa på varandra-

  483. -men de kan vara parallella.

  484. Delar av duodji
    är redan placerade i kroppen.

  485. Till exempel hur man håller en såg,
    hur man tvinnar och så vidare.

  486. Man arbetar med det
    utan att riktigt reflektera.

  487. Men när jag håller
    materialet mellan händerna-

  488. -då är jag öppen
    för möjligheter som dyker upp.

  489. Då blir det tydligt att världen
    inte är uppbyggd av motsatser.

  490. Tanke och ingen tanke.
    Kroppslig och inte kroppslig.

  491. I stället finns både och.

  492. Andra exemplet när vi pratar
    om dagens slöjdutvecklingsarbete-

  493. -och i forskningen.
    Så andra utvecklingsprojekt-

  494. -som jag själv har genomfört.

  495. Duodji är en viktig del i mångas liv.

  496. Duodji utgår från den samiska vardagen,
    som jag nämnt tidigare.

  497. Hur kan man utreda det-

  498. -i mitt konstnärliga arbete
    som jag kallar Iesvuodat ja iesdovddut?

  499. Min slöjd är en sinnlig resa
    där jag minns kvinnor som omgett mig.

  500. De hälsade på hos grannen
    och tog med sig sentråd-

  501. -band som de flätade eller stickningen.

  502. Jag har tagit vardagen som exempel.

  503. Allt som kvinnorna gjorde behövdes.

  504. Jag har tittat på
    hur våra mödrar och äldre har levt-

  505. -med alla sina arbeten
    och samtidigt haft tid till duodji.

  506. Ofta eftersom det fanns behov av det.
    Jag tror också att när de fick sätta-

  507. -sig ner för att sticka,
    sy eller slöjda något annat-

  508. -då vilade de samtidigt.

  509. Det var inte bara slit.

  510. Då gjorde de plats för
    djupa tankar och funderingar.

  511. Så man kan säga
    att en djupare kontemplativ sida-

  512. -har funnits hos våra kvinnor,
    mammor och förfäder tidigare.

  513. I det här arbetet har jag använt
    stickning som konstteknik.

  514. Stickningen har jag blandat
    med tillverkade delar.

  515. Jag har använt flaskor som jag hittat
    eller köpt på second hand.

  516. Jag har också använt referensslöjd-

  517. -där jag fått idéer till min egen slöjd.

  518. Diane Rynas konst.

  519. Hon är från Puablo.

  520. Hennes konstverk kallat "The Crossing"
    har varit en utgångspunkt för mig.

  521. Det arbetet var lockande på många sätt.

  522. Hon tar upp olika saker i sin slöjd.

  523. Hon använder material som skildrar
    hennes tillhörighet till olika platser.

  524. Röda videträd är inte bara valda
    för att de hör till trakten.

  525. De kan hämtas med hjälp av
    sociala kontakter i hennes hemtrakt.

  526. Dessutom är det deras heliga sjöar
    som ger liv åt träden.

  527. Nåt annat som hon lyfter fram här är-

  528. -avståndet mellan hennes hemtrakt
    och där hon bor nu.

  529. Hennes övergång handlar inte
    bara om faktiskt övergång-

  530. -men även det att hon måste
    leva i flera verkligheter.

  531. Så ser jag hennes arbete.

  532. Jag började utforma Iešdovdduid
    ja iešvuođaid-installationen.

  533. Vi är i världen med olika möjligheter-

  534. -och öppnar alla sinnen
    när vi använder hela kroppen-

  535. -och tar emot den så.

  536. Mitt första påstående är att duodji
    utgått från vardagliga behov.

  537. Vardagen kan inte bara
    vara att klara sig materiellt.

  538. Det är frågan hur människan
    i sina vardagliga sysslor hittar tid-

  539. -till att ta paus och få ro.

  540. Diane Rynas idé att människan rör sig-

  541. -mellan sin hemtrakt
    och den yttre världen fysiskt-

  542. -men att slöjdaren, konstnären även
    möter sig själv i icke-fysiska världen.

  543. Den tanken tog jag med
    till mitt eget arbete.

  544. Hon sökte sin tillhörighet till platser,
    visar det med material och arbetssätt.

  545. Det provar jag i min egen duodji också.

  546. Alla dessa delar sammantagna
    har gett form åt min installation.

  547. Hur ska man förstå den samiska
    vardagen i dag knuten till slöjden?

  548. Historiskt skulle duodji täcka behoven
    så att människor kunde klara sig.

  549. De behövde kläder som passade
    i skogen. De behövde färdmedel o.s.v.

  550. Livet och vardagen som susar förbi-

  551. -representerar det naturliga livet
    inom fenomenologin.

  552. Ett förhållningssätt
    som vi godtar i det tysta.

  553. Man kan också förstå det
    som det levande livet.

  554. Den levande världen upplevs
    som den vardag vi lever i.

  555. Där i det verkliga livet hämtar vi
    kunskap och vetenskapens upplevelser-

  556. -och dit skulle man ta teorierna.

  557. Det levande livet är förreflektivt
    och förvetenskapligt.

  558. Därför behöver vetenskapen det.

  559. Vetenskapen abstraherar
    den levande världen-

  560. -och försöker samtidigt
    göra den förståelig, förnuftig.

  561. Samtidigt glider vi från hur vi upplever
    det verkliga livets upplevelser.

  562. Duodji sett som ett krav utifrån
    och resultatet som slöjdaren utformar-

  563. -som också är synligt,
    då får slöjdarens inre behov en pausa-

  564. -och möta sig själv blir en del.

  565. Speciellt för kvinnor som har och hade
    ett stort ansvar.

  566. Jag ser på vad som är vardaglig duodji.

  567. Då måste jag återigen
    se på vissa fenomen-

  568. -och jag ser på det som slöjdats.

  569. Men samtidigt tolka
    det som inte är synligt-

  570. -men som man kan känna.

  571. Min framlidne mor stickade
    mycket och lärde mig stickning.

  572. När mamma brukade sitta och sticka
    så verkade hon alltid vara tillfreds.

  573. Hon verkade ha ro.

  574. Trots att hon stickade medan hon
    väntade på middagen-

  575. -eller gjorde andra sysslor.

  576. Hon visslade och såg på stickningen.
    Det gick inte att prata med henne då.

  577. Hon drog till garnet för att det
    skulle gå lättare. Stickorna klingade.

  578. När hon stickade mönster visslade hon
    inte, utan såg till att det blev rätt.

  579. Hon var i stickningen med hela kroppen.

  580. Mötte den med hela kroppen.

  581. När man ser på duodji så här
    så ser jag duodjins djupa varande.

  582. Och de stunderna där slöjdarna är
    i ett slags kontemplativt tillstånd-

  583. -hittar jag i mitt eget slöjdande.

  584. I det här projektet ville jag
    också använda material som vi slänger.

  585. Så som jag sa tidigare
    så stickade jag mycket som ung.

  586. Det hade samlats garnnystan
    i olika färger och tjocklekar.

  587. Så samlade jag tomflaskor
    i olika former.

  588. De var från fjärran platser
    och hade hamnat hos mig.

  589. Och dessa skulle jag knyta ihop med
    material som skräpade i min verkstad:

  590. trä- och hornbitar.

  591. På så sätt utformade jag det som fick
    heta Iešvuođat och iešdovddut.

  592. Det är sexton olika former
    som enkelt klarar sig själva.

  593. När de är tillsammans
    är de även en grupp.

  594. Jag kan enkelt lägga till
    eller ta bort en.

  595. Det är inte tänkt att de sexton delarna
    eller individerna ska vara tillsammans.

  596. Stickningar, saker och hornbitarna
    fungerar både ihop och mot varandra.

  597. I den här approachen har jag
    som forskare försökt hitta förståelse-

  598. -då jag knutit ihop intuitiviteten
    med kunskapen-

  599. -som jag fått
    under slöjdprocessens reflektion

  600. Min tanke eller idé-

  601. -var att hitta en paus
    som vanlig stickning kan ge.

  602. Jag letat efter minnen
    av när min mor stickade och jag själv.

  603. Många skulle säga
    att jag fortsätter slöjdtraditionen.

  604. Det är också sant,
    men där söker jag också idéer.

  605. Där kan man jämföra duodji
    som konceptuell konst-duodji-

  606. -där idé och handarbete möts.

  607. Jag anser att de är möjligt
    att se på dagens duodji så här.

  608. Utan något tydligt mål för
    material, tekniker eller användbarhet.

  609. Med målet att synliggöra
    ett tema eller en tanke.

  610. Duodji är aldrig
    separerad från vardagen.

  611. På så sätt knyter duodji an till
    traditioner som har varit handarbete.

  612. Det syns tydligt när man jämför vanlig
    konceptuellt tänkande och duodji.

  613. Tillhörighet och självkänsla
    i urfolksperspektiv är teman-

  614. -som dyker upp
    i modernt konstnärligt arbete.

  615. Rynas skulptur är
    ett exempel

  616. -på hur dagens urfolkskonstnärer
    ifrågasätter och granskar-

  617. -sin egen konstnärliga verksamhet,
    tillhörighet och självkänsla.

  618. Och så slutligen så har jag
    under den här föreläsningen-

  619. -tagit upp särdrag
    inom duodji-forskningen.

  620. Hur man kan knyta ihop det
    med positionerade approacher-

  621. -och trots det ha samisk duodji-
    forskning och urfolksperspektiv.

  622. I forskning
    som i konstnärligt utvecklingsarbete-

  623. -så är det slutresultatet
    som berättar om det är ny kunskap.

  624. Själva ordet duodji
    har ett samiskt innehåll.

  625. Med forskning kan man bedöma och
    granska nya situationer och metoder.

  626. Här har jag försökt ha vardagen
    som utgångspunkt-

  627. -och tagit den till nya sammanhang.

  628. Klockan är nu 10.29.

  629. Jag tackar för mig.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Duodji och urfolksperspektivet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Slöjd
Ämnesord:
Konsthantverk, Samer, Sameslöjd
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & slöjd

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Design of prosperity 2014

Mer global transparens

Kavita Parmar är grundare av The IOU project. Hon berättar om shoppingkulturens baksidor och hur modevärlden måste förändras. Hon säger att ett system där man lyssnar till medvetna konsumenter, och framförallt respekterar textilarbetare, måste skapas. Inspelat den 21 november 2014. Arrangör: Textilhögskolan i Borås.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - tyg och otyg

Smutsiga regnkläder

Regnklädernas smutsavvisande ämnen har visat sig vara några av vår tids mest spridda miljögifter. Vad är det vi tar på oss när vi är utomhus, och hur hälsosamt är det egentligen?

Fråga oss