Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Samiska arkivets roll i FinlandDela
  1. Ett stort tack till
    arrangörerna för möjligheten-

  2. -att komma hit och prata
    för Samiskt arkivs del.

  3. Dessvärre kunde inte Suvi Kivela
    komma den här gången.

  4. Jag kommer att berätta
    om vårt gemensamma arbete.

  5. Våra dagliga frågor
    som vi på arkivet arbetar med.

  6. Teorier eller frågeställningar-

  7. -för hennes
    påbörjade forskningsarbete.

  8. Samiskt arkiv finns i Enare, Finland.

  9. Det grundades 2012 i Enare.
    Det var ett samarbete-

  10. -med Finska Sametinget
    och Finlands Riksarkiv.

  11. Det var en långdragen process
    som startade i Sametinget-

  12. -och som utgick från samernas behov.

  13. De behövde ett särskilt samiskt arkiv.

  14. De kommunicerade med
    Riksarkivet, det offentliga arkivet.

  15. De ansåg att det var bättre
    med ett separat samiskt arkiv.

  16. Det är placerat i Enare
    i det nya samiska kulturcentret Sajos.

  17. Samiskt arkiv-

  18. -är en del av Riksarkivet.

  19. Det hör till Folkarkivets
    forsknings-och utvecklingscentral.

  20. Arkivets mål är
    att utveckla samisk forskning-

  21. -men det är
    även tillgängligt för samer i allmänhet.

  22. Det är alltså till för
    all sorts användning-

  23. -inte bara för akademisk forskning.

  24. Till arkivets samlingar
    tar vi emot bidrag-

  25. -från privatpersoner, föreningar
    och organisationer.

  26. Samearkivet är
    en lite annorlunda enhet.

  27. Arkivverket arkiverar vanligtvis-

  28. -sånt som hör till speciella stats-,
    myndighets- och tjänstearkiv.

  29. Vi har många privata arkiv.

  30. Information som gäller samer
    är vanligare i privata arkiv.

  31. På det sättet har vi-

  32. -en lite annorlunda funktion
    inom Arkivverket.

  33. De här tjänstearkiven
    som ska komma till oss-

  34. -har inte kommit till oss än,
    men det är Sametingets arkiv.

  35. Det ska komma inom de närmsta åren.

  36. Även statliga skolors
    och utbildningscentrums arkiv.

  37. Här är några exempel på arkiv
    som vi har. Några föreningar.

  38. Mii Ry som företräder
    statssamer i Rovaneami.

  39. Duovvi som är ett nytt arkiv,
    en förening som verkar i Utsjoki.

  40. En äldre förening,
    Sámi Čuvgehus Searvi.

  41. Både samer-

  42. -och forskare som kommer utifrån
    och intresserar sig för samisk kultur-

  43. -har skänkt material till arkivet.

  44. Även samiska aktivister.

  45. Vi har Matti Sverloffs,
    Karl Nickuls, Samuli Aikios,-

  46. -Teuvo Lehtolas och
    Juha Pentikäinens arkiv.

  47. Dessa är exempel. Det finns andra, och
    även arkiv för samebyar och fiskelag.

  48. Och som jag sa
    så tillkommer Sametingets.

  49. Även Finska samers konstförening-

  50. -har beslutat
    att ge sitt arkiv till oss.

  51. Så till dekolonisering.
    Hur påverkar dekolonisering arkivet.

  52. Enligt Linda Tuhiwai Smith definition-

  53. -är dekolonisering en längre process-

  54. -med målet att se kulturell, lingvistisk
    och psykologisk påverkan.

  55. Där kan arkiv fungera som hjälp.

  56. Arkiv har setts som en del i processen
    att bygga upp en nation.

  57. Så som vårt arkivmotto-

  58. -eller mål säger.

  59. Arkivverkets arbete är att säkerställa-

  60. -nationella kulturtraditioner
    som rör bevarande av dokument-

  61. -och utveckla dem
    för forskningsanvändning.

  62. Så vad är ett nationellt kulturarv?

  63. Namnet Folkarkivet eller Riksarkivet-

  64. -berättar att Folkarkivet
    har haft en viktig roll-

  65. -i Finlands nationsuppbyggnad.

  66. Arkivverket i Finland fyller 200 år.

  67. Finland fyller nästa år 100 år.

  68. Samearkivet fyller i år fyra år.

  69. Det betyder att minoritetsarkiven-

  70. -har hamnat utanför folkarkiven.

  71. Eller riksarkiven-

  72. -och Arkivverket.

  73. Hur får vi-

  74. -fram att samhället-

  75. -består av olika grupper?

  76. Vi har även sett
    att kvinnoarkiv eller kvinnotraditioner-

  77. -också har hamnat utanför
    dokumentationstraditionen.

  78. Då kan vi fråga oss
    vems verklighet arkiv berättar.

  79. Vem är de till för
    och vems information finns där?

  80. I arkiv är det ofta tjänstemän
    som samlat ihop materialet.

  81. De har haft en viss agenda när de letat.

  82. Det kan till exempel handla
    om markrättigheter.

  83. Även de personer som har
    gett dokumenten till arkiven.

  84. De kan ha haft egna
    agendor, mål, värderingar.

  85. Är den informationen av värde nu?

  86. Skulle det vara till nytta för oss nu?

  87. Om man bara ger en del av materialet
    som vi har-

  88. -eller på ett visst sätt.

  89. Transparensen som borde vara
    målet är inte alltid möjligt.

  90. Det beror på hur arkiven är samlade
    och informationen arkiverad.

  91. Å andra sidan har man sett
    att arkiv har en viktig roll-

  92. -i att försvara urfolksrättigheter.

  93. Till exempel kan de innehålla bevis-

  94. -för urfolks markrättigheter-

  95. -eller belägg för historiska händelser-

  96. -som kan hjälpa urfolk
    i deras egen historieskrivning.

  97. Både i den kulturella revitaliseringen
    och i identitetsarbetet.

  98. Nåt som har varit aktuellt-

  99. -i samband med diskussionen
    om sanningskommissionen.

  100. Vilket behov finns
    och vad man behövs göras.

  101. Och om den inrättas-

  102. -så kommer man säkert att leta
    efter information även i arkiven.

  103. Titta efter vad
    arkivens dokument kan bekräfta-

  104. -om samiska erfarenheter.

  105. Nu till arkivarierollen i arkivarbetet.

  106. Man tror ofta
    att arkivarien har en neutral roll.

  107. Hon bara är där på arbetet.

  108. Hon ordnar och sorterar arkiven.

  109. Det som är arkiverat-

  110. -och inte de inte har-

  111. -någon större politisk-

  112. -eller identitetsbyggande roll
    mer än en kontrollerande roll.

  113. Men man ska komma ihåg,
    det har ju kommit fram i forskning-

  114. -att arkivarien ska vara
    väldigt medveten i sin roll.

  115. Speciellt när det gäller-

  116. -bristerna i arkivsamlingen.

  117. Vems röster hörs i arkiven?

  118. Arkivarien kan aktivt arbeta för-

  119. -att man letar efter
    informationen som saknas.

  120. Funderar över
    i vilka arkiv de skulle kunna finnas.

  121. Hur man skulle kunna göra dem
    tillgängliga för forskningen-

  122. -och allmänheten.

  123. Man kan säga att arkivarien-

  124. -även har en politisk roll-

  125. -i det att hon påverkar
    arkivets utformning.

  126. Hon är som en medbyggare av arkiven.

  127. Hon går även igenom de arkiv
    som kommer in.

  128. Sorterar enligt vissa principer.

  129. Hon väljer vad man ska ha kvar
    och vad som ska kastas bort.

  130. Ett exempel som rör vårt arkiv:

  131. Speciellt
    i Giellagas samiska kulturarkiv-

  132. -finns den muntliga traditionen.

  133. Det som inte har hört
    till Arkivverket förut-

  134. -och inte heller internationellt-

  135. -är att man samlar muntliga traditioner
    i nationella arkiv.

  136. Det är väldigt aktuellt-

  137. -för urfolks kunskapsarkiv.

  138. Vårt arkiv är ett undantag
    från Finska riksarkivet.

  139. Vi har även inspelningar.

  140. Det största arkivet i Finland
    som i huvudsak samlar in inspelningar-

  141. -är Uleåborgs universitet.

  142. Giellagas institutet,
    det samiska kulturarkivet.

  143. Även det samiska arkivet
    i Kautokeino i Norge-

  144. -har samlat muntliga arkiv.

  145. Det som saknas i arkivet är-

  146. -att det saknas samarbete-

  147. -mellan forskare
    och det samiska samhället.

  148. Digitalisering har använts-

  149. -som en metod för att få tillbaka
    informationen till folket.

  150. Om vi digitaliserar arkiven
    så blir de tillgängliga för alla.

  151. Inget separat samiskt arkiv behövs.

  152. De behöver inte ta tillbaka-

  153. -arkiven till Sápmi.

  154. Trots det ska det beslutas
    om vad som ska digitaliseras.

  155. Vem ska besluta? Ska alla människor
    i världen få forska i dessa dokument?

  156. Har Samearkivet-

  157. -sådana delar som bara tillhör samerna?

  158. Sedan har vi problemet-

  159. -med hur sökningen på Arkivverket-

  160. -eller hela digitala systemet fungerar.

  161. Därför är det inte så lätt att t.ex.
    söka information på samiska.

  162. Men det fungerar på finska.

  163. Den digitala repriatrieringen
    är inte den enda lösningen-

  164. -utan även de fysiska dokumenten.
    De kan ha ett stort symboliskt värde.

  165. Till exempel skoltsamiska
    Suonjel siida-arkivet.

  166. Där togs de fysiska dokumenten
    till Enare.

  167. Förra året kom det med
    på Världensminneslistan.

  168. Där är utmaningen provinensprincipen.

  169. Till exempel om arkivet är samlat-

  170. -av en speciell person
    eller organisation-

  171. -då ska alla de delarna
    vara på samma plats.

  172. Det innebär att vissa delar
    som rör samerna i arkivet-

  173. -inte kan flyttas till Enare-

  174. -om andra delar av arkivet
    finns i Helsingfors.

  175. Vi har även andra utmaningar i arbetet.

  176. Samearkivets är både en statlig
    organisation och en urfolksinstitution.

  177. Det är ett förtroendearbete.
    Litar det samiska samhället på oss?

  178. Får vi arkivförtroendet?

  179. Föra tillbaka någonting och återigen
    kommunicera med myndigheterna-

  180. -när kan vi få dit arkiven
    och hur skulle det gå till-

  181. -att få arkiven till Enare.

  182. Och svårigheterna med digitalisering,
    som till exempel finansiering.

  183. Normalt får man medel
    efter hur mycket arkiven behövs.

  184. Hur många användare det är.

  185. Men Samearkivet har inte
    så många användare.

  186. Det finns inte så många samiska
    forskare som behöver arkiven.

  187. Därför måste vi söka finansiering
    genom olika projekt.

  188. Även personella och språkliga resurser.

  189. Det finns inte bara ett sätt
    för dekolonisering.

  190. Det är en mångfacetterad process.

  191. Samarbete mellan arkiv,
    arkivarier och forskare.

  192. Samarbete med samhället.
    Hela tiden ifrågasätts vår roll.

  193. Även arkivets vetenskapliga
    traditionella kunskap-

  194. -vetenskapliga metoder och teorier-

  195. -måste evalueras på nytt.

  196. Här är några projekt
    som vi arbetat med.

  197. Som jag nämnde Suonjel Siidda-arkivet.

  198. Vi har samlat in skolminnen.

  199. Vi har påbörjat en revitalisering-

  200. -eller en minnesförflyttning.

  201. Barn har själva fått samla skolminnen
    från skolan.

  202. Vi har släktforskning-

  203. -där äldre generationer har berättat
    om släkten-

  204. -för de yngre då de har deltagit i
    gemensamma släktforskningskurser.

  205. Sedan har de kommit till våra arkiv
    för att forska i kyrkoböckerna-

  206. -och arbeta med släktforskning.

  207. Sedan har vi utställningar och annat.

  208. Slutligen vill jag
    ge er våra kontaktuppgifter.

  209. Välkomna till Samearkivet
    och till ta kontakt med oss. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samiska arkivets roll i Finland

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Historia, Samer, Samernas historia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Internationella brottsofferdagen

Erfarenheter och utmaningar

Utmaningar i att markera ansvar för våld i nära relationer - om bemötande av våldsutövare och offer. Marius Råkil, specialist i klinisk psykologi och chef för Alternativ till Vold, ATV, i Oslo. Brottsoffermyndighetens generaldirektör Margareta Bergström inleder den internationella brottsofferdagen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.