Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Urfolk och västerländsk lagDela
  1. Tena koutou katoa. Nga mihi nunui
    ki te tangata whenua o te rohe nei.

  2. I nga mana, I nga reo, I nga rangatira,
    tena koutou, tena koutou, tena koutou.

  3. Ko Maungatautari te maunga.
    Ko Waikato te awa.

  4. Ko Raukawa te iwi.
    Ko Paparamu te marae.

  5. Ko Te Apunga te hapu.
    Ko Jacinta Ruru tōku ingoa.

  6. På min släkts språk:
    Var hälsade, urfolk i dessa trakter.

  7. Jag respekterar er bestämmanderätt,
    era lagar, ert språk och er kultur.

  8. Jag bär hälsningar från urfolken
    på Aotearoa/Nya Zeeland.

  9. Alltså från maorierna till samerna,
    på vars mark vi befinner oss.

  10. Jag vill också
    hälsa publiken välkommen.

  11. Jag berättade lite kort om mig själv
    på maori.

  12. På min pappas sida: mitt berg, min flod,
    mitt folk och mitt möteshus.

  13. De bidrar till att definiera mig
    som maorikvinna.

  14. Jag har också engelskt påbrå,
    främst på min mammas sida.

  15. Allt detta gör mig till den jag är.

  16. Det är en ära att få delta i denna
    speciella konferens om gemenskap.

  17. Tack till Anna-Lill och Hanna för
    möjligheten att delta i Samiska veckan.

  18. Jag ska tala med er
    om teorier och begrepp.

  19. Inom juridiken uppehåller vi oss inte
    ofta nog vid de teoretiska perspektiven.

  20. Västerländsk rättsvetenskap
    är bristfällig.

  21. Som en reaktion på detta växer
    urfolkens rättsvetenskap fram.

  22. Eftersom vi precis har ätit lunch,
    och det är mitt i natten hemma hos mig-

  23. -ska jag försöka röra mig ganska kvickt
    genom tre punkter, som hänger ihop.

  24. Min första punkt är...
    Jag börjar med det jag vet.

  25. Åh, ursäkta. Jag glömde det här.

  26. Här är Aotearoa/Nya Zeeland.
    Nordön är på den här sidan.

  27. I mitten kan ni se
    namnen på maoristammarna.

  28. Jag kommer från... Ser ni där det står
    "Tainui"? Strax till vänster om det.

  29. Och för närvarande bor jag
    nästan längst ner på Sydön.

  30. De tre punkterna jag vill ta upp...

  31. Jag börjar med det jag vet: Västerländsk
    rättsvetenskap är bristfällig och falsk.

  32. Jag går vidare till min hjärtefråga:
    urfolkens rättsvetenskap.

  33. Till sist talar jag om problemet med
    att maoriernas mark är nationalparker.

  34. En ny lösning har nu utformats hos oss-

  35. -i vilken västerländsk rättsvetenskap
    möter maorisk världssyn.

  36. Punkt ett: Västerländsk
    rättsvetenskap är bristfällig.

  37. Det insåg jag när jag som student
    lärde mig om klassisk naturrätt-

  38. -rättspositivism, primära och
    sekundära regler, klara och svåra fall.

  39. Det underliggande budskapet var jämt
    att juridiken är objektiv och rättvis.

  40. Jag hade svårt för det på många sätt.

  41. Jag fick inte ihop juridikens normer
    med berättelserna från min pappas släkt.

  42. Berättelser om hur vi fördrevs från våra
    förfäders mark från 1860-talet framåt-

  43. -med hjälp av lömska lagar och regler.

  44. Vår släkts upplevelser är inte unika.
    Alla maorier har liknande erfarenheter.

  45. När jag studerade juridik insåg jag hur
    lagen användes för att nå koloniala mål.

  46. Jag blev inte övertygad om
    att lagen grundar sig i objektivitet.

  47. Länder som Australien, Nya Zeeland
    och Kanada fokuserar nu på försoning-

  48. -men som professor Taiaiake Alfred,
    som tillhör Kanadas urfolk, påpekar:

  49. "Något togs ifrån oss. Lögner
    uttalades och har aldrig rättats till."

  50. "Om vi inte rör oss bort
    från försoningsdiskursen"-

  51. -"och börjar förändra
    folks syn på problemet"-

  52. -"så att det inte längre handlar om
    hur vi ska försonas med kolonialismen"-

  53. -"utan om hur återlämnandet av mark
    kan bli ett första steg"-

  54. -"mot rättvisa
    och ett moraliskt samhälle"-

  55. -"främjar vi kolonialism,
    inte avkolonisering."

  56. Kan vi gå framåt,
    självsäkert och starkt, i våra länder-

  57. -om vi inte erkänner och nedmonterar
    de lögner på vilka nationerna bygger?

  58. Låt mig återberätta en historia
    som kanske är relevant här-

  59. -och definitivt är det
    på Aotearoa/Nya Zeeland-

  60. -om hur länder byggs
    på skakig juridisk grund.

  61. För inte länge sen var stora delar
    av jorden kända endast av urfolk.

  62. Det europeiska imperiets expansion
    in på urfolkens mark-

  63. -i länder som nu är kända som
    USA, Kanada, Australien-

  64. -Sverige, Norge
    och Aotearoa/Nya Zeeland-

  65. -gav upphov till komplexa juridiska mot-
    sättningar som till stor del är olösta-

  66. -trots att kontakten pågått
    i tvåhundra till fyrahundra år.

  67. De europeiska kolonisatörerna tog
    helt fräckt makt över urfolkens land.

  68. En del domstolar tog viss hänsyn
    till urfolkens äganderätt-

  69. -men då höll de sig i allmänhet
    på nyttjanderättsnivå.

  70. Det rättfärdigades ofta med påståenden
    om att lokalbefolkningen var barbarisk-

  71. -och definitivt inte hade några begrepp
    om juridiskt bindande äganderätt.

  72. De tidiga fallen har ogiltigförklarats
    i Australien, Nya Zeeland och Kanada-

  73. -men hur försonas man med folk som
    mist sin suveränitet och egendom?

  74. Många domstolar och lagstiftande
    församlingar, i och utanför länderna-

  75. -försöker reda ut
    hur man bäst försonas med urfolken-

  76. -och börjar nosa på egendomsfrågan-

  77. -med grund
    bland annat i Native Title-doktrinen.

  78. Men makthavarna tiger om suveränitet,
    och om urfolkens lagar och sedvänjor.

  79. Vi kan gå framåt, och kunskap om
    urfolkens världssyn kan visa oss vägen.

  80. Västerländsk rättsvetenskap
    är alltså bristfällig-

  81. -och urfolkens rättsvetenskap
    har nåt att bidra med.

  82. Urfolkens invändningar mot
    västerländsk rättsvetenskap måste ses-

  83. -som väsensskild från den kritik
    som framförs från andra håll.

  84. Urfolkens kritik handlar om att avslöja
    västerlandets kulturella monopol-

  85. -förutom att kritisera de hierarkier som
    bygger på klass, ras, kön och dylikt.

  86. Man belyser konflikten mellan
    västerlänningars och urfolks synsätt-

  87. -för att möjliggöra att urfolkens lagar
    återupprättas i ett större perspektiv.

  88. Det handlar inte nödvändigtvis om att
    omdana den västerländska juridiken-

  89. -även om det kan bli en viktig bieffekt.

  90. En förändring i maktstrukturen räcker
    inte för att lösa problemen i systemet.

  91. Urfolken har alltid kritiserat
    rättssystemets monokulturella natur.

  92. Det var dock ganska sent som kritiken
    började formuleras och uttalas tydligt.

  93. Det tog fart på 1970- och 80-talen.

  94. Juridiska beslut blir normer som
    vidmakthåller kolonisatörernas välstånd-

  95. -deras rättigheter och institutioner.

  96. Det krävs därför andra principer för att
    döma ursprungsbefolkningens bidrag.

  97. Nuvarande regler utvecklades
    inom ramarna för en kulturell logik-

  98. -som utplånade urfolkens närvaro
    och ekologiska relationer.

  99. De som forskar på området banar vägen
    för ökad respekt för urfolk-

  100. -och bidrar med insikt om ursprungs-
    befolkningens syn på lag och ordning.

  101. Det handlar till exempel om harmoni.

  102. Urfolkens beteende styrs ofta
    av värderingar snarare än regler.

  103. Vi har begrepp som aroha - kärlek,
    eller whanaungatanga - relationer.

  104. Manaakitanga - frikostighet,
    och utu - att skapa balans i världen.

  105. Detta är viktiga värderingar för oss.

  106. Vi menar att västerländsk rättsvetenskap
    vilar på en annan kulturell grund-

  107. -och att rättsystemet i sin nuvarande
    form är föga relevant för urfolken.

  108. Som många har sagt: Lagen kan inte
    vara läkaren, om den i sig är sjukdomen.

  109. Forskarna ser lösningar
    i en kombination av tre faktorer.

  110. Erkännande.

  111. Anpassning till ursprungsfolkens
    förhållanden, och avkolonisering.

  112. Dessa tre skapar ett ramverk
    för förståelse inom området.

  113. För det första är det ett viktigt steg
    att erkänna urfolken-

  114. -och att inse
    att deras syn på världen är annorlunda.

  115. Förnekar man skillnaderna upprätthålls
    det kulturella monopolets förtryck.

  116. I stället måste man tolerera skillnader
    och erkänna autonoma grupperingar.

  117. Urfolk bör ges juridiskt utrymme
    att handskas med sina egna behov-

  118. -på de sätt som de själva finner bäst-

  119. -även när metoderna skiljer sig
    kraftigt-

  120. -från dem som vi inom
    mainstream-kulturen hade valt.

  121. Punkt två: Anpassning till urfolkens
    förhållanden. Urfolken vill leva...

  122. ...inte i nån annans drömvärld,
    utan i sin egen.

  123. Folken har fast mark att gå på, och en
    mångtusenårig historia av tänkande.

  124. Nu behöver de utrymme att återupprätta
    och återinföra sina lagar.

  125. Det förstår forskarna
    som förespråkar anpassning.

  126. Urfolken måste finna svar på moderna
    dilemman i sina egna hjärtan.

  127. Det är viktigt att de ges möjlighet
    att skapa sina egna lagar-

  128. -och tar personligt initiativ
    att lära sig dem.

  129. Punkt tre: Avkolonisering. När folken
    har funnit lösningarna i sina hjärtan-

  130. -måste de berätta om sina visioner.

  131. Den liberala staten skulle få utformas
    enligt nya arkitektoniska principer-

  132. -så att kulturskillnaden mellan urfolk
    och icke-urfolk respekteras.

  133. Inom avkoloniserande kritisk teori måste
    man göra mer än att smutskasta andra-

  134. -för att kunna bidra till urfolkens kamp
    för att hitta sin plats i samhället.

  135. Teorin om interkulturella relationer
    måste utgå från kulturskillnad.

  136. Vi behöver mer interkulturell förståelse
    och vi måste bort från status quo-

  137. -där en stark koloniserande part
    dominerar förhandlingarna.

  138. Om interkulturell förståelse ges en
    central plats i förhandlingsprocessen-

  139. -ser man att alternativa värderingar,
    som är legitima om än svårbegripliga-

  140. -och den världssyn som de underbygger,
    faktiskt existerar.

  141. Då blir det möjligt att nå resultat som
    utmanar båda parternas förväntningar.

  142. Denna syn på olikhet, som inspirerar
    förändring på individ- och kulturnivå-

  143. -måste ligga till grund för bestående
    lösningar på interkulturella konflikter.

  144. Min tredje punkt handlar om att
    genomföra teorierna i praktiken.

  145. Jag kommer att prata om det land jag
    känner bäst - Aotearoa/Nya Zeeland.

  146. Det här är Aotearoa/Nya Zeeland.
    Här bor drygt fyra miljoner människor.

  147. Konstitutionell monarki. Representativ
    demokrati med enkammarparlament.

  148. Ursprungsbefolkningen maori utgör
    ungefär femton procent av befolkningen.

  149. Drottningen av England
    är fortfarande vårt statsöverhuvud.

  150. Nästa person är vår generalguvernör,
    som är drottningens röst i landet.

  151. Sen har vi vår premiärminister John Key,
    som jag ska återkomma till.

  152. Sen har vi Sian Elias,
    högsta domstolens ordförande.

  153. Där är parlamentsbyggnaden "Bikupan".

  154. Och om ni vet nåt alls om Nya Zeeland
    känner ni till flaggdebatten.

  155. Vår nuvarande flagga
    är den blå där nere.

  156. Den nya flaggan,
    som premiärministern gillar-

  157. -pryds av ett silverfärgat ormbunksblad.

  158. Så... Och, ja...

  159. Vid den här tiden förra året-

  160. -skrev Gareth Morgan en artikelserie i
    vår största tidning, New Zealand Herald.

  161. Morgan är pākehā, alltså nyzeeländare
    med europeiskt ursprung.

  162. En rik, medelålders man
    som är ekonom och filantrop.

  163. År 2013 argumenterade han
    för ett kattfritt Nya Zeeland.

  164. Han anser att katterna är ett hot mot
    landets vilda djur. Det må så vara.

  165. Men två år senare var det
    ett nytt ämne som engagerade honom.

  166. Det här var på tapeten förra sommaren.

  167. Waitangifördraget undertecknades
    av ett stort antal maorihövdingar-

  168. -och den brittiska kronan år 1840.
    Därmed fick vi ett land med två folk.

  169. Så det här är en...

  170. Waitangifördraget utformades
    i två olika versioner.

  171. Ordalydelsen var inte identisk.

  172. Britterna reste runt med fördraget
    över hela Nya Zeeland-

  173. -och bad hövdingarna skriva under.

  174. Det dominerande språket år 1840
    var fortfarande maori-

  175. -så de flesta inflyttade
    lärde sig maori.

  176. Det var den maorispråkiga versionen
    som det förhandlades kring-

  177. -och de flesta som skrev under
    var införstådda med den versionen.

  178. I den maorispråkiga versionen
    står det att maorierna accepterar-

  179. -att den brittiska kronan har rätt att
    komma till landet och leda deras folk.

  180. En massa säl- och valjägare
    och missionärer hade börjat komma.

  181. Men enligt maoriversionen skulle
    maorierna behålla suveräniteten.

  182. Som ni ser lyder den engelska texten
    inte riktigt likadant.

  183. Här ges kronan suveränitet, och
    maorierna behåller rätten till egendom.

  184. Så med viss bävan
    läste jag Morgans artiklar.

  185. Det var fyra artiklar. Jag gillade att
    han uttalade att det finns ett behov-

  186. -av att utarbeta nya sätt att ge maorier
    ett mer formellt erkännande i lagen.

  187. Gareth Morgan föreslår exempelvis-

  188. -att vi borde ordna medborgarmöten
    där allmänheten kan diskutera frågorna.

  189. Han har lagt fram en idé
    om att etablera ett nytt överhus-

  190. -med hälften maorier, hälften icke-
    maorier, för att godkänna lagändringar.

  191. Han argumenterar också för att maori
    ska bli ett obligatoriskt skolämne-

  192. -och att vi formellt ska byta namn från
    Nya Zeeland till Aotearoa/Nya Zeeland.

  193. Har han en poäng? Ja, det har han.

  194. Och det var uppmuntrande att nån
    som han förde fram dessa idéer i media.

  195. Men vi måste göra mer. Morgans förslag
    visade på en ny acceptans i landet-

  196. -inför tanken på
    att "hålla löftena från 1840"-

  197. -men hans skriverier om fördraget
    är ändå till stor del förmyndaraktiga-

  198. -med många faktafel och osanningar.

  199. Han ser inget behov av att ge maorierna
    rätt till representation på lokal nivå.

  200. Och han säger att fördraget
    inte ens i modern tolkning-

  201. -kan tillgodose alla maoriernas krav,
    såsom kravet på suveränitet.

  202. Förnekandet av suveränitet och
    egendom visar samhällets svaghet.

  203. Det har juridisk betydelse, för vårt
    rättssystem bygger på ett nät av lögner.

  204. Så om lösningarna går djupare
    än Morgans förslag, hur ser de ut?

  205. Det måste vara som
    professor Taiaiake Alfred sa:

  206. Återlämnandet måste bli ett första steg
    mot rättvisa och ett moraliskt samhälle.

  207. På Aotearoa/Nya Zeeland
    har kronan sen 1980-talet försökt-

  208. -få till en rättvis
    och slutgiltig uppgörelseprocess-

  209. -kring de brott mot Waitangifördraget
    som har begåtts genom historien.

  210. Målet med uppgörelsen är att
    skapa en grund för ett nytt förhållande-

  211. -mellan kronan och maorierna, i enlighet
    med Waitangifördragets principer.

  212. Kronan ska be om ursäkt
    för oförrätter begångna genom historien.

  213. Maorierna ska gottgöras ekonomiskt,
    och även på ett sätt som erkänner-

  214. -gruppens andliga, kulturella
    och historiska koppling till naturen.

  215. Många stammar har nu genomgått
    en sån här uppgörelseprocess-

  216. -eller är på väg att göra det snart.

  217. Det har skett betydande förändringar.

  218. Ett exempel
    är att den här sortens pounamu-

  219. -nu endast tillhör en viss stam,
    Ngāi Tahu.

  220. Kronan respekterar det. Folk som inte
    tillhör stammen har ställts inför rätta-

  221. -för stöld av pounamu.

  222. En annan stor och omtalad förändring-

  223. -är den nya förvaltningen
    av landets längsta flod.

  224. Förvaltningen sker nu i samarbete
    mellan fyra stammar, samt regeringen.

  225. Men uppgörelsen förhandlas fram
    inom regeringens ramar.

  226. Det innebär ekonomiska begränsningar,
    inget återlämnande av privat mark-

  227. -och inte heller av naturvårdsområden,
    förrän alldeles nyss.

  228. Gareth Morgan
    tycker det är i sin ordning.

  229. Skipandet av rättvisa
    har låtit vänta på sig-

  230. -och även om kompensationen
    verkar frikostig i icke-maoriers ögon-

  231. -är den en droppe i havet jämfört med
    vad maorierna en gång förlorade.

  232. Men nyligen hände en sak som verkligen
    visar att drömmar kan besannas-

  233. -till och med i en otillfredsställande
    politisk och juridisk miljö.

  234. Exemplet som jag ska nämna visar
    hur teorier kan omsättas i praktiken.

  235. Jag ska berätta om nationalparken
    Te Urewera, som ligger på Nordön.

  236. Det är den där gula klumpen där uppe.

  237. En ny era tog sin början-

  238. -när Te Urewera-lagen
    trädde i kraft 2014.

  239. Har nån av er hört talas om den lagen?

  240. En eller två, kanske.
    Karina, i alla fall.

  241. Te Urewera,
    som blev nationalpark 1954-

  242. -och har förvaltats
    av miljöskyddsministeriet-

  243. -blev den 27 juli 2014 bara Te Urewera.
    Det är inte längre en nationalpark.

  244. Te Urewera har nu
    juridisk status som en egen person.

  245. För maorier är det helt rätt. Det är en
    förfader. Vi personifierar landskapet.

  246. Vi har våra förfäder i marken.
    Som vi ser det är marken en förfader.

  247. Den har en egen identitet.

  248. Kronan har accepterat det, och skapat
    denna speciella juridiska enhet.

  249. Ni kanske har hört om den amerikanske
    professorn Christopher Stone-

  250. -som ansåg att träd
    borde ha rättigheter.

  251. Att träd eller floder
    borde ha rätt till juridiska ombud.

  252. Nån som företräder dem i rätten.

  253. Så den mycket nyskapande idén har
    förverkligats i det här sammanhanget.

  254. En juridisk enhet med samma rättigheter
    och skyldigheter som en person.

  255. Te Urewera-lagen är revolutionerande
    både hos oss och internationellt.

  256. Det här är en plats med en lång, hemsk
    historia. Tuhoe-mark konfiskerades.

  257. Byar brändes och familjer dödades.

  258. Inte ens i modern tid har kronan och
    Tuhoe-stammen haft en god relation.

  259. År 2007, för inte så länge sen, alltså-

  260. -tog sig polisens insatsstyrka
    in i området och terroriserade folk.

  261. De utsatte familjer, och en skolbuss
    full med barn, för aggressiva illdåd.

  262. Och år 2010...
    Jag ska visa ett videoklipp sen...

  263. År 2010, kvällen innan ett avtal med
    Tuhoe-stammen skulle skrivas under...

  264. De speciella pennorna som man skulle
    skriva under med hade redan tillverkats.

  265. Då drog sig premiärministern ur avtalet,
    som skulle återge Te Urewera till Tuhoe.

  266. Den kvällen höll han tal
    på ett annat evenemang-

  267. -i närheten av Tuhoe-trakterna,
    och fällde en helt otrolig kommentar.

  268. "I kväll äter jag middag
    med Ngāti Porou."

  269. "Om jag hade varit hos Tuhoe-stammen
    hade jag varit middagen."

  270. Det är ju en väldigt
    provokativ sak att säga.

  271. Jag ska ta en paus, och visa
    två videoklipp. - Kan jag få lite hjälp?

  272. Jag tänker inte röra nånting,
    för jag vet inte hur man gör.

  273. Först vill vi se Tuhoe-skämtet.

  274. Får jag se hur det ser ut längst upp?
    Ja, det där är rätt.

  275. Det är två korta videoklipp.

  276. ...ber om ursäkt för en kommentar
    om att Tuhoe-stammen är kannibaler.

  277. Tuhoe är redan missnöjda för att
    ministern inte återgav dem Te Urewera.

  278. Nu undrar man om han alls
    bryr sig om att få till ett avtal.

  279. John Key verkade nöjd när han åt lamm
    på en välgörenhetslunch.

  280. Men många anser att han gick för långt
    när han tidigare skämtade om kannibaler.

  281. Lyckligtvis åt jag middag
    med Ngāti Porou.

  282. Hos Tuhoe hade jag varit middagen.

  283. Tuhoe-stammen fick i veckan veta att
    de inte återfår kontroll över Urewera.

  284. John Key ändrade sig i sista stund.

  285. –Så vad tycker Tuhoe om hans skämt?
    –Jag är förbluffad.

  286. Det var inte lämpligt för en premiär-
    minister. Vi ser allvarligt på det.

  287. Nationella partiets koalitionspartner
    sa att Key hanterade uppgörelsen illa.

  288. Om han kan göra så här nu, efter arton
    månaders diskussion fram och tillbaka-

  289. -betyder det att han kan göra likadant
    igen. Hela uppgörelseprocessen hotas.

  290. Tuhoe diskuterar hur man ska gå vidare.
    De anser att det är tydligt vad de vill.

  291. Vi vill ha en rättvis uppgörelse. Det
    innebär att Tuhoe återfår Te Urewera.

  292. Detta hotar Nationella partiets mål att
    lösa alla uppgörelsetvister före 2014.

  293. Regeringen är inte beredd att göra det-

  294. -vare sig ekonomiskt
    eller genom att överlåta kontrollen.

  295. Men att be om ursäkt är gratis,
    så det gör han gärna.

  296. Det var ett självironiskt skämt. Men om
    nån tog illa upp ber jag om ursäkt.

  297. Så skämtet upprepades inte här, efter
    lammlunchen. Garth Bray, One News.

  298. Och så nästa klipp. - Det där var 2010.
    Vi har ju nått en uppgörelse sen dess.

  299. Nu ska jag visa ett klipp från 2014-

  300. -där en ledare från Tuhoe-stammen-

  301. -berättar om betydelsen av Te Urewera,
    och Tuhoes speciella band till marken.

  302. Jag är Te Urewera,
    och Te Urewera är jag.

  303. Många från Tuhoe-stammen
    känner att det finns ett speciellt band.

  304. Och så har det varit
    ända sen tidernas begynnelse.

  305. Vi ska få tillbaka Te Urewera.

  306. Och marken ska inte längre
    kallas nationalpark.

  307. Nu blir Te Urewera som vi.

  308. Nu behöver vi inte fråga
    kronan eller miljöskyddsministeriet:

  309. "Goa herrn, får vi åka dit,
    eller göra si eller så?"

  310. Så efter 150, 200 år
    som slavar under nån annans ideologi-

  311. -får vi nu frihet-

  312. -att kunna genomföra vår resa
    på det sätt som är meningen.

  313. Te Urewera har alltid varit nåt
    som vi inte bara har känt starkt för-

  314. -utan också har varit
    beredda att slåss för.

  315. Många slag har utkämpats.
    Många har kommit in i vårt område.

  316. Det var inte vi som skapade konflikten.

  317. Konflikten kom till Te Urewera
    för att andra människor ville ha marken.

  318. De såg också skönheten i den.

  319. Och de såg möjligheter
    till kommersialisering och exploatering.

  320. Te Urewera var väl den sista
    av alla de vackra platserna på Aotearoa-

  321. -som de kom till,
    med sin smutsiga blick och mentalitet.

  322. Det är en kamp som är värd att föras-

  323. -och som vi är beredda att dö för.

  324. Och... vi kämpar, och här är vi nu.

  325. Tack. - Det här ger en levande bild
    av situationen på Aotearoa/Nya Zeeland-

  326. -och visar på betydelsen av avtalet
    mellan kronan och Tuhoe-stammen-

  327. -som ingicks år 2014.

  328. Te Urewera-lagens betydelse är enorm.

  329. Den klargör att Te Urewera
    inte längre är kronans mark-

  330. -och inte heller nationalpark.

  331. Marken är ingens egendom
    och får inte avyttras.

  332. Den förvaltas inte längre av miljö-
    skyddsministeriet, utan av en styrelse.

  333. Styrelsen ska representera
    och vara ombud för Te Urewera.

  334. Te Urewera kommer fortfarande
    att ha en förvaltningsplan.

  335. Men det är styrelsen som godkänner
    planen, inte miljöskyddsministeriet.

  336. Under de första tre åren-

  337. -består styrelsen till hälften av Tuhoe,
    till hälften av kronans representanter.

  338. Fyra av varje. Därefter
    kommer styrelsen att få en medlem till.

  339. Och Tuhoe kommer att få sex
    representanter, och därmed majoritet.

  340. Styrelsen har, till skillnad från
    nästan alla andra organ, i uppdrag-

  341. -att avspegla
    hävdvunna värderingar och lagar.

  342. Styrelsen måste alltså
    erkänna urfolkets lagar.

  343. I lagen står att styrelsen ska ta hänsyn
    till Tuhoe-stammens begrepp...

  344. Jag har inte översatt dem här, men
    rahui handlar om tillfälligt naturskydd.

  345. Man kan lägga en rahui över
    ett visst område eller en flodmynning-

  346. -och då får ingen annan komma dit,
    medan marken återhämtar sig.

  347. Tapu är vårt ord för "helig", och mana
    är vårt ord för bestämmanderätt.

  348. I lagtexten förekommer många
    såna begrepp, som står oöversatta.

  349. Lagen slår fast
    att styrelsen måste ta hänsyn-

  350. -till relationen mellan maorierna
    och Te Urewera när beslut fattas-

  351. -och att syftet är att erkänna och
    avspegla maoriernas bestämmanderätt.

  352. I lagen står också
    att styrelsen måste sträva efter-

  353. -att vissa beslut ska fattas helt
    enhälligt-

  354. -och andra genom konsensus.

  355. Styrelsen ska samarbeta
    med Tuhoe-stammens ledare-

  356. -och med miljöskyddsministeriet för att
    ta fram en årlig budget och plan.

  357. Tuhoe-stammens ledare
    och chefen för miljöskyddsministeriet-

  358. -ska bidra lika mycket till kostnaderna,
    om de inte kommer överens om annat.

  359. Av skatteskäl ska Te Urewera och
    styrelsen ses som samma person.

  360. Det nya regelverket har kvar några
    inslag från nationalparkslagstiftningen.

  361. Både Te Urewera-lagen
    och nationalparkslagen-

  362. -begränsar rätten till att plocka växter
    och att störa eller jaga djur.

  363. Jordbruk, nöjesjakt...listan är lång.

  364. De strikta reglerna för nationalparker
    gäller alltså fortfarande i Te Urewera.

  365. Paragraf tre i Te Urewera-lagen är så
    vackert formulerad. Jag vill visa den.

  366. Och ni ser... Jag ska inte visa
    jämförelsen med nationalparkslagen.

  367. Men 30 procent
    av Nya Zeelands yta är nationalparker.

  368. Det här är en viktig fråga för
    maorierna.

  369. All vår inhemska flora och fauna
    är liksom inlåst i nationalparkerna.

  370. Det är här de sista kvarlevorna av vår
    speciella flora och fauna nu återfinns.

  371. Det faktum att man inte får ta växter
    och djur därifrån är en tvistefråga.

  372. Och nationalparkslagstiftningen
    är mycket monokulturell.

  373. Man vill bevara naturen av
    rekreationsskäl, för att kunna vandra-

  374. -och av forskningsskäl,
    och för att det är vackert.

  375. Men Te Urewera-lagen fångar upp
    det faktum att landskapet i vårt land-

  376. -är viktigt för maorier, såväl som för
    nyzeeländare med europeiskt påbrå.

  377. Det känns som om den här ramlat av.
    Te Urewera... Har den ramlat av?

  378. Okej... Funkar den nu?
    Okej, det är bra. Ursäkta.

  379. Te Urewera är uråldrig och bestående,
    och är en plats med andlig betydelse.

  380. Te Urewera har sin egen identitet.

  381. För Tuhoe är Te Urewera
    hjärtat i Māuis stora fisk.

  382. Jag undrar om jag kan gå tillbaka...

  383. Kommer ni ihåg hur Nya Zeeland ser ut?

  384. Sydön ser ut så här,
    och under den ligger Stewart Island.

  385. Vi brukar säga att det är Māuis båt.
    Det finns en legend om det här.

  386. Han fiskar uppåt mot Nordön,
    så Nordön är själva fisken.

  387. Och Tuhoe-området
    är Māuis fisks hjärta.

  388. Te Urewera är platsen som Tuhoe
    kommer från och återvänder till.

  389. Det är därifrån förfäderna
    kommer och dit de återvänder.

  390. Det står också att området är viktigt
    för andra maorier och nyzeeländare.

  391. Det är viktigt för oss alla, men man har
    i lagstiftningen särskilt betonat Tuhoe.

  392. Jag ska... Jag har forskat
    mycket om nationalparker.

  393. Och Te Urewera är betydelsefullt
    i många sammanhang.

  394. Det är ett unikt område i landet.

  395. Och det är också intressant
    ur ett internationellt perspektiv.

  396. Men det tänker jag hoppa över...
    Det här är vår miljöskyddsminister.

  397. Han var miljöskyddsminister
    redan på 1990-talet-

  398. -i en center-höger-regering
    ledd av Nationella partiet.

  399. Han innehade ministerposten när en av
    de första uppgörelserna trädde i kraft.

  400. Den berörde Ngāi Tahu-stammen.

  401. Många nationalparker på Sydön
    var inblandade.

  402. Ni ser att han har sagt: "Om ni
    hade sagt till mig för femton år sen"-

  403. -"att parlamentet nästan enhälligt
    skulle rösta igenom det här"...

  404. Han syftar då på Te Urewera.

  405. ..."skulle jag ha sagt: 'Glöm det.'
    Det har tagit lång tid för oss alla"-

  406. -"att vänja oss vid idén att maorier är
    kapabla att vårda Nya Zeelands pärlor"-

  407. -"minst lika bra som nyzeeländare
    med europeiskt ursprung, och staten."

  408. Man har länge ansett
    att maorierna inte borde tillåtas-

  409. -förvalta eller ta ansvar
    för våra resurser-

  410. -på grund av
    att när maorierna kom till landet-

  411. -så utrotades moa-fågeln.

  412. Det påpekade européerna, utan att
    nämna alla arter som de själva utrotat.

  413. Så det här är nåt väldigt nytt
    för oss på Nya Zeeland-

  414. -precis som ministern säger.

  415. Det visar hur teori
    kan omsättas i praktiken.

  416. Jag har några fler punkter...
    Men hur mycket tid har jag? Tio minuter.

  417. Jag vill återvända till... Det här
    handlar väldigt mycket om egendom...

  418. Lagstiftningen om Te Urewera visar att
    om vi är modiga och för fram våra ideal-

  419. -så kan vi genomföra förändringar.

  420. Vi trodde aldrig att vi skulle
    nå den här lösningen med Te Urewera.

  421. Särskilt i den här delen av landet
    var det oväntat.

  422. Så det är en god nyhet
    från Nya Zeeland.

  423. Men det är ovanligt. Sånt händer sällan.
    Relationerna är fortfarande spända.

  424. Många maoristammar kämpar
    fortfarande mot miljöskyddsministeriet-

  425. -om att återfå kontroll över marken.

  426. Det var egendomsfrågan. Nu vill jag
    återvända till frågan om suveränitet.

  427. Te Urewera visar
    att fantasier kan överträffas.

  428. Det visar att man vill återlämna marken,
    och normaliserar urfolkets lagar.

  429. Men vad ska man säga om elefanten
    i rummet - suveränitetsfrågan?

  430. Rättssystemen i kolonialstaterna
    bottnar i en tro på kronans överhöghet.

  431. Många ifrågasätter
    kolonialstaternas moraliska legitimitet-

  432. -men suveränitetsfrågan undviks ofta.

  433. Gareth Morgan har till exempel sagt att
    fördraget inte ens i modern tolkning-

  434. -kan tillgodose alla maoriernas krav,
    såsom kravet på suveränitet.

  435. Det tycker jag är fel.

  436. Men en annan epokgörande sak som
    har hänt på Aotearoa/Nya Zeeland-

  437. -är att Waitangitribunalen,
    som grundades på 1970-talet-

  438. -och är en bikulturell
    granskningskommission-

  439. -som granskar krav på upprättelse
    för brott mot Waitangifördraget...

  440. Just den här tribunalen har tittat på
    anspråk som gjorts på norra Nordön.

  441. Stammarna där framhåller att de aldrig
    avstod från suveränitet över sin mark.

  442. Så säger de. Och allt det här
    baseras alltså på Waitangifördraget.

  443. Waitangitribunalen utgår i hög grad
    från den maorispråkiga versionen-

  444. -där det framgår att maorierna behåller
    tino rangatiratanga - suveränitet.

  445. Tribunalen kom fram till följande
    slutsats i slutet av november 2014:

  446. "Vår slutsats är att hövdingarna
    inte avstod från suveräniteten"-

  447. -"när de skrev under Waitangifördraget."

  448. Men vad stod det
    då egentligen i fördraget?

  449. Nej, jag hoppar över det.

  450. Jag borde nämna att-

  451. -fördraget inte har haft
    nån bra historia på Nya Zeeland.

  452. På 1870-talet ville domstolarna
    inte vidkännas fördraget.

  453. Så fördraget hade ingen betydelse
    för nån annan än maorierna.

  454. På 1970-talet började man
    ta lite mer hänsyn till fördraget.

  455. Det som händer just nu-

  456. -är att parlamentet inlemmar
    Waitangifördraget i lagstiftningen.

  457. Då kan maorierna luta sig mot det
    när de vill väcka talan.

  458. Men Waitangifördraget
    anses inte i sig själv vara...

  459. Vi försöker se det
    som ett konstitutionellt dokument-

  460. -men det är inget
    som man kan grunda talan på.

  461. Det har ingen juridisk bäring om det
    inte har inlemmats i lagstiftning.

  462. Här säger tribunalen...

  463. ...att de inte gav upp suveräniteten.
    De gick bara med på att dela makten.

  464. "Det kan låta radikalt,
    men det är det inte."

  465. Och till sist några avslutande ord...

  466. Premiärminister John Key tog genast
    avstånd från tribunalens rapport.

  467. Ni såg ju John Key prata om kannibaler.

  468. Nu är han tillbaka, i november 2014,
    och lämnar följande kommentar...

  469. Han avfärdade rapporten och kändes
    inte alls vid suveränitetsfrågan.

  470. I stället sa han nåt ganska märkligt.

  471. "Nya Zeeland är ett av få länder som
    koloniserades under fredliga former."

  472. Reaktionen var: Tja, bara på
    det vi kallar "Planeten Key".

  473. Det begreppet används för att beskriva
    premiärministerns galna kommentarer.

  474. Det är uppenbarligen inte sant.

  475. Ända sen 1840-talet har det pågått
    konflikter och till och med krig-

  476. -mellan engelsmän och maorier.

  477. Så det faktum att han fortfarande år
    2014 påstår att allt gick fredligt till-

  478. -är bara motbjudande.

  479. Dock förnekade han inte
    kronans brott mot fördraget.

  480. Han hoppades att uppgörelseprocessen
    på Nordön inte skulle försenas-

  481. -eftersom regionen behöver pengar.

  482. Här ligger dilemmat: Pressen
    att göra upp av ekonomiska skäl.

  483. Fler rapporter väntas från tribunalen-

  484. -så regeringen kommer att bli tvungen
    att ta itu med frågan ordentligt.

  485. Både Te Urewera-lagen och
    tribunalens rapport från norra Nordön-

  486. -visar att parlamentet och Waitangi-
    tribunalen tänjer på koloniala gränser-

  487. -för att visa vad det innebär för
    ett land som tar försoning på allvar.

  488. Det här är de två viktigaste
    händelserna på senare tid.

  489. Och avslutningsvis vill jag säga...

  490. Tack för att jag fick komma hit och
    berätta lite om Aotearoa/Nya Zeeland.

  491. Det är en ära att få
    ta del av det som händer här-

  492. -och få en inblick i
    den samiska synen på världen-

  493. -och olika aktuella frågor.

  494. Kia ora koutou. Tēnā koutou.
    Tack för den här möjligheten.

  495. Översättning: Nina Brander Källman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Urfolk och västerländsk lag

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Etnologi, Lagstiftning, Politik, Samhällsvetenskap, Socialantropologi, Statskunskap, Ursprungsbefolkningar
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Mellanöstern och global politik

Irans kärnfrågor i utrikespolitiken

Hur styrs Iran och vilka är det egentligen som bestämmer? Är det en ledare eller en elit som bestämmer i vilken riktning landets utrikespolitik ska föras? Rouzbeh Parsi är lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet och berättar om Irans styrelseskick, de olika maktcentren inom landet, samt vad landets kärnavtal med västländerna innebär. Inspelat den 2 december 2015 på Utrikespolitiska institutet i Stockholm. Arrangör: Utrikespolitiska institutet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.