Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Genusfrågor och samepolitikDela
  1. Jag ska prata om en studie
    om Sametingets politik och kön-

  2. -i Norge och Sverige.

  3. Trots att studien pågår anser vi tre som
    genomför den att vi har nåt att berätta.

  4. Som ni ser är det tre namn,
    men det är bara jag som är här.

  5. Vi skulle först och främst vilja prata
    om några preliminära resultat.

  6. Men vi anser också
    att det är viktigt i sig-

  7. -att presentera en samisk studie
    som uttryckligen behandlar kön.

  8. Just det här blev ännu viktigare för oss
    när vi insåg-

  9. -att vi skulle prata dagen
    efter internationella kvinnodagen.

  10. Jag utgår från att publiken känner till-

  11. -de här två sametingens
    historia och grunddrag-

  12. -så jag har inte tagit med nån allmän
    bakgrundsinformation om de ämnena.

  13. Syftet med vår studie är att undersöka
    om det finns några könsskillnader-

  14. -i intresset för och inställningen till
    vissa aspekter av Sametingets politik-

  15. -i och mellan Norge och Sverige.

  16. Innan jag presenterar studien ska jag
    försöka ange den tematiska tonen-

  17. -genom att visa en bild av första delen
    av en story som NRK Sápmi gjorde.

  18. Storyn gjordes när Sametinget i Norge
    firade sina första 25 år i oktober 2014.

  19. Det här var en av flera storyer om
    hur Sametinget utvecklats under åren.

  20. Rubriken "Kvinnorna finns, men var är
    kvinnofrågorna?" dök upp i en intervju-

  21. -med Gudrun Eriksen Lindi om hennes
    syn på Sametinget och jämställdhet.

  22. Lindi,
    som har blå samedräkt på bilden-

  23. -var vid den här tiden styrelseledamot
    i Samiskt kvinnoforum.

  24. Men redan innan Sametinget bildades
    jobbade hon för att belysa-

  25. -kvinnors ställning
    i det samiska samhället.

  26. I den här intervjun hävdade Lindi-

  27. -att trots att andelen kvinnor är hög
    i Sametinget-

  28. -har kvinnofrågorna varit osynliga.

  29. Hon ska ha sagt: "Sametinget har
    lyckats uppnå en rättvis könsbalans"-

  30. -"men vi tycker att könsperspektivet
    borde ha varit mycket synligare."

  31. "Kvinnofrågor borde uppmärksammas
    mer, även i internationell politik."

  32. Det som Lindi säger
    är inget exceptionellt.

  33. Olika insatser har bidragit till jämnare
    könsbalans i många politiska organ-

  34. -men empirisk forskning
    har gett blandade resultat-

  35. -angående i hur stor grad kvinnors
    rena närvaro på politiska arenor räcker-

  36. -för att påverka politiken.

  37. En viss aspekt av den frågan
    är själva begreppet "kvinnofrågor".

  38. Hur exakt och informativt
    är ett sånt begrepp?

  39. Syftar det på frågor
    som endast kvinnor påverkas av-

  40. -eller frågor
    som främst kvinnor bryr sig om?

  41. Bryr sig alla kvinnor om
    samma frågor?

  42. Eller innebär det att kvinnor och män
    framhäver vissa frågor olika mycket?

  43. Vi ska inte svara på de frågorna, utan
    de utgör bakgrunden för föredraget.

  44. Först ska jag säga några ord
    om utgångspunkten för vår studie.

  45. Sen presenterar jag frågeställningarna.

  46. Efter en kort kommentar om källorna
    ska jag visa några preliminära resultat-

  47. -och lägga fram några funderingar
    angående resultaten.

  48. Sist kommer några
    avslutande kommentarer.

  49. Ärligt talat är det
    lite jobbigt ljus här.

  50. I demokratiska samhällen
    anses kunskap om val vara viktig-

  51. -för att man ska förstå demokratin.

  52. Systematisk forskning om
    val till Sametinget är dock ganska ny.

  53. I Norge genomförs det andra
    forskningsprojektet av den typen nu.

  54. I Sverige har det första kommit i gång.

  55. Det senare baseras delvis på det förra
    och har uttryckliga komparativa inslag.

  56. Flera institutioner och forskare
    medverkar.

  57. Projekten består av olika delstudier
    baserade på olika sorters data.

  58. I vår delstudie ville vi inrikta oss
    på aspekter gällande kön.

  59. Könsinriktad valforskning-

  60. -har ofta fokuserat på hur stor
    den kvinnliga representationen varit.

  61. Så kallad deskriptiv representation.

  62. Sen det blev vanligare med en jämnare
    könsbalans har forskare inriktat sig-

  63. -på så kallad
    substantiell representation.

  64. Vad gör kvinnliga representanter,
    och får deras närvaro några följder?

  65. En tredje sorts valforskning behandlar
    könsskillnader bland väljarna.

  66. Den kan fokusera på kvinnors och
    mäns politiska intresse och kunskap-

  67. -deras inställning till olika frågor
    eller deras politiska preferenser.

  68. Vår studie tillhör
    den här tredje traditionen.

  69. Här är våra huvudsakliga
    frågeställningar. Jag citerar dem.

  70. "Bland de som ingår i Sametingets
    röstlängd i Norge respektive Sverige"-

  71. -"finns det skillnader mellan män och
    kvinnor i intresset för samepolitiken"-

  72. -"och i inställningen
    till vissa frågor inom samepolitiken"-

  73. -"som jämställdhet?"

  74. "Finns det skillnader mellan de
    samiska väljarna i Norge och Sverige"-

  75. -"när det gäller det här?"

  76. Vi använde data
    från två väljarundersökningar-

  77. -som utfördes bland dem som 2013
    fick delta i valet till Sametinget-

  78. -i Norge respektive Sverige,
    just det året.

  79. Våra siffror bygger på svar
    från ungefär 1 400 personer i Norge-

  80. -och ungefär 2 500 personer i Sverige.

  81. 5 000 personer tillfrågades i varje land
    så svarsfrekvensen skilde sig åt.

  82. Den var 28,5 % i Norge
    och 51,5 % i Sverige.

  83. Könsfördelningen var, som tur var,
    50/50 i båda undersökningarna.

  84. Att använda enkätdata
    medför vissa problem-

  85. -både i allmänhet
    och i våra och andra samestudier.

  86. Det ska jag inte prata om här.

  87. Det kommer dock att diskuteras i det
    bokkapitel som vår studie ska utgöra.

  88. För att undersöka studiens
    första ämne, intresset för samepolitik-

  89. -använde vi fyra enkätfrågor.
    Jag citerar även nu.

  90. "Varför anmälde du dig
    till Sametingets röstlängd?"

  91. "Hur intresserad är du av samepolitik?
    Röstade du i sametingsvalet i år?"

  92. "Till hur stor del stämmer följande
    påstående angående valet för dig?"

  93. "'Jag har knappt tagit reda på
    vad valet handlar om.'"

  94. Innan jag fortsätter ska ni veta att de
    flesta av diagrammen är illustrationer.

  95. Detaljerna ska inte gå att läsa.

  96. Ni ska också veta att föredragets syfte
    är att behandla könsskillnader-

  97. -i just de här två fallen,
    inte svaren i sig.

  98. Resultaten av de här fyra frågorna
    kan sammanfattas ganska kort.

  99. Tendensen är att i båda länder
    finns det mycket små könsskillnader-

  100. -när det gäller
    hur stort intresset för samepolitik är.

  101. Intresset är lite större i Norge än
    i Sverige både för varje kön och i sig.

  102. Jämfört med de andra tre
    svarandekategorierna-

  103. -berättade kvinnliga svarande i Sverige
    att de i lite lägre grad-

  104. -hade tagit reda på
    vad valet till Sametinget handlade om.

  105. Den andra delen av vår studie.

  106. Vi kallade ämnet "Inställning till vissa
    frågor inom Sametingets politik".

  107. För att undersöka det här använde vi
    två punkter med flera underfrågor.

  108. Den första punkten var:
    "Nedan listas några politiska områden."

  109. "För varje område, ange om du anser
    att Sametinget framhäver området"-

  110. -"för lite, tillräckligt eller för
    mycket." I vår studie använde vi svar-

  111. -om språk, kultur, utbildning,
    hälsa, gruvdrift och renskötsel.

  112. Den andra punkten var: "Här är
    några påståenden om samepolitik."

  113. "Vad anser du om påståendena?"

  114. I vår studie använde vi svar
    om Sametingets inflytande i tre frågor-

  115. -om tre aspekter av Sametinget i sig-

  116. -och om Sametingets
    jämställdhetsarbete.

  117. Valet av politikområden
    och påståenden ska ses-

  118. -utifrån Sametingets funktioner.

  119. Det kan även finnas frågor som
    samiska väljare anser vara viktiga-

  120. -men som inte fanns med i vår enkät.

  121. Könsrelaterat våld skulle kunna vara ett
    exempel på en sån fråga.

  122. Resultaten av de här punkterna och
    frågorna kan sammanfattas rätt kort.

  123. Den tydligaste tendensen är att båda
    länderna har få stora könsskillnader-

  124. -i inställningen
    till frågorna vi tog upp.

  125. En andra tendens är att enligt
    andelarna av "tillräckligt"-svar-

  126. -är man lite nöjdare med Sametingets
    framhävande av frågorna i Norge-

  127. -än i Sverige.

  128. Ett tredje inslag är-

  129. -att kvinnliga svarande i Sverige har
    högst andel "vet ej"-svar på frågorna.

  130. Ett par bilder kan illustrera
    hur påtagligt det här mönstret är.

  131. Återigen, detaljerna kring svaren
    är inte det jag vill visa här.

  132. Antalet "vet ej"-svar är högst för
    frågorna om framhävda politikområden.

  133. Här har jag satt ihop stapeldiagram
    som visar resultaten för varje fråga.

  134. I varje stapeldiagram finns kategorin
    "kvinnor i Sverige" längst till vänster.

  135. Den följs av "män i Sverige",
    "kvinnor i Norge" och "män i Norge".

  136. Antalet "vet ej"-svar är den översta
    delen av staplarna, den gula.

  137. Som ni ser finns den längsta gula
    stapeln till vänster i alla diagram.

  138. Kvinnliga svarande i Sverige.

  139. Ett liknande mönster finns i åsikterna
    om påståendena om sametingspolitik.

  140. Men det här mönstret
    är inte lika påtagligt.

  141. Vad mönstren kan tyda på
    kommer också att diskuteras-

  142. -i vårt kapitel i boken.

  143. Den här bilden illustrerar mönstren
    i svaren på sex utvalda påståenden.

  144. Med tanke på studiens ämne bör ett
    sjunde påstående uppmärksammas.

  145. Nämligen påståendet att Sametinget
    borde arbeta mer med jämställdhet.

  146. Den här bilden visar resultaten
    som gäller det ämnet.

  147. "Kvinnor i Sverige" finns även nu till
    vänster, och gult visar "vet ej"-svar.

  148. Den blå stapeln visar andelen som helt
    eller delvis håller med om påståendet.

  149. Könsskillnaderna i andelen
    "håller med"-svar, den blå stapeln-

  150. -är små i Sverige, till vänster.

  151. Men skillnaden är tydlig i Norge,
    till höger.

  152. Manliga svarande i Norge har
    lägst andel "håller med"-svar av alla.

  153. Återigen, de här resultaten kommer
    att behandlas i vårt kapitel i boken-

  154. -precis som andra aspekter av det
    fortfarande ganska outforskade ämnet-

  155. -"samepolitik och kön".

  156. Vår studie bygger på enkätdata från
    dem som fick rösta i sametingsvalet-

  157. -i Norge och Sverige 2013.

  158. Intrycket av de preliminära resultaten
    är att det i båda länderna var-

  159. -mycket små könsskillnader
    i intresset för samepolitik.

  160. Det var bara några få avsevärda
    könsskillnader i inställningen-

  161. -gentemot vissa frågor
    i Sametingets politik.

  162. Om skillnaderna kan vara större i
    andra politiska frågor återstår att se-

  163. -liksom vilka frågor
    som den här politiken borde behandla.

  164. Många har hävdat att i demokratier-

  165. -är kvinnors närvaro i representativa
    politiska organ viktig i sig-

  166. -oavsett omfattningen av potentiella
    eller faktiska kvinnofrågor.

  167. Andra har andra åsikter.

  168. När studien är avslutad hoppas vi
    att den ska bidra med ny kunskap-

  169. -i debatten om sametingspolitikens
    könsaspekter i Norge och Sverige.

  170. Förhoppningsvis kan vi så småningom
    studera samma sak i Finland också.

  171. Tack.

  172. Översättning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Genusfrågor och samepolitik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusforskning, Jämställdhet, Samer
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.