Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Urfolksspråk och språkteknologiDela
  1. Tack och god dag!

  2. Temat jag tänkte berätta om är-

  3. -uppbyggnad av cirkumpolära
    urfolksspråks språkteknologi-

  4. -och dekoloniseringsapproach.

  5. Vi är tre på Tromsö universitet
    som arbetat med detta.

  6. Med Divvun- och Giellateknogruppen.

  7. Trond Trosterud är med på konferensen.
    Han sitter där i blå tröja.

  8. Jag ska försöka förklara varför
    cirkumpolära urfolk inte kan använda-

  9. -den koloniala språkteknologin.

  10. Jag ska ta Nordamerika som exempel-

  11. -och berätta varför de koloniala
    språkteknologierna inte passar.

  12. Jag kommer att visa ett alternativ.

  13. Approachen för urfolksspråken
    är baserad på deras karaktärer.

  14. En viktig del är
    urfolkens språksamarbeten.

  15. Detta om man vill skapa
    användarprogram.

  16. Här ser vi hur användarprogrammet
    baseras på språkteknologin.

  17. Här använder jag engelska,
    det koloniala språket, som exempel.

  18. Då det är det största
    kolonialspråket i Amerika.

  19. Det vi ser på bildens vänstra sida
    är översättningsprogrammet-

  20. -Google translate,
    som översätter från språk till språk.

  21. Trots att du översätter från svenska
    till finska så går det via engelskan.

  22. På höger sida ser vi en ordbok
    där vi ser några böjda former.

  23. I vänstra nederkanten ser
    ni rättstavningsprogrammet.

  24. Det lägger ett rött streck under ord
    som inte är normerade på engelska.

  25. Nere till höger
    ser ni grammatikgranskaren.

  26. Grönt streck indikerar att det inte är
    grammatiskt korrekt på engelska.

  27. Alla de här programmen
    grundar sig på språkteknologier-

  28. -som använder statistiska metoder.

  29. Grunden är ordets yttre form.

  30. Oberoende av ordets inre struktur.

  31. Ni ska få se vad jag menar med detta.

  32. Internetplatsen som heter Etnologue
    klassificerar världens språk.

  33. Här ser vi hur.

  34. Den största gruppen är grönmarkerad.

  35. Språk där skrivspråket inte är viktigt.

  36. Alla generationer talar språket,
    och situationen är stabil.

  37. På vänster sida är språken
    där skriftspråket är viktigt.

  38. Där språken används i utbildningen-

  39. -och i resten av samhället och i media.

  40. På höger sida har vi de hotade språken.

  41. Där har vi allt från
    att alla generationer talar språket-

  42. -till färre talare än tidigare
    och till hotade språk.

  43. Jag kan nämna att hos dem är
    nordsamiskan i andra kategorin.

  44. Den har en regional status
    och används i utbildningen.

  45. Här kan vi jämföra
    med nordamerikanska språk.

  46. Där är situationen annorlunda. Det finns
    ca 300 urfolksspråk i Nordamerika.

  47. Här i andra kategorin
    är det bara tre språk:

  48. Inoktitut, inuvialuktun
    och hawaiiska.

  49. De två första språken talas i Kanada.

  50. Till femte kategorin hör fem cree-språk,
    dagrib som talas i nordligaste Kanada.

  51. I sjätte kategorin
    finns inget urfolksspråk.

  52. Flest urfolksspråk hör till grupperna
    med få talare och en ostabil situation.

  53. De är hotade språk.

  54. Men bland urfolken
    har språket ett högt värde-

  55. -ett stort symboliskt värde.

  56. Det finns ett stort intresse för att
    lära sig och en revitalisering pågår.

  57. De satsar mycket på ordböcker
    och internetkurser.

  58. Då folk ofta bor i samhällen-

  59. -där det inte går att få tag
    på lärare till kurserna.

  60. Det finns många olika telefonappar-

  61. -men de är ofta i startskedet och har
    bara 100-200 substantiv per app.

  62. Attt läsa och skriva är viktigt vid
    språkinlärning men så även ordböcker.

  63. Enda språkteknologin
    här i listan är tangentbordet.

  64. Såna finns bara för vissa språk.

  65. När man skal skriva på ett språk
    är det viktigt-

  66. -att det är möjligt att skriva på dator.

  67. Jag ska förklara vad det här går ut på-

  68. -och varför den engelska
    språkteknologin inte passar-

  69. -för nordamerikanska urfolksspråk.

  70. Vi kan till exempel ta verbet att gå.

  71. På engelska böjs det på fyra sätt.
    Det betyder att det har fyra ordformer.

  72. Jämför vi med prearia-cree-språkets
    verb för att gå pimohte-

  73. -så har det
    hur många ordformer som helst.

  74. Att säga ett precist antal är svårt.
    Frågan är vad man ska ha med.

  75. På den första linjen längst till höger-

  76. -står orden nimitbohtan och kibimohtan
    som betyder jag går och du går.

  77. De börjar på en helt annan bokstav
    än grundformen.

  78. Det är inte lätt att hitta
    de här formerna i en ordbok.

  79. Här ser vi att grammatik är viktigt-

  80. -om man ska lära sig prearia-cree.

  81. Det finns kommentarer till Rosetta-
    stenen som inte satsar på grammatik.

  82. Det andra som vi ser om man ska
    använda ett statistiskt arbetssätt-

  83. -så krävs det otroligt mycket material-

  84. -eller textsamlingar
    för att hitta alla dessa ordformer.

  85. Så stora textsamlingar
    finns inte på de här språken.

  86. Den här bilden visar ett annat sätt
    att se på samma sak.

  87. Vi har tagit
    Första Mosebok till en jämförelse-

  88. -och räknat ut hur många gånger vi
    genomsnittligen ser varje ord i texten.

  89. Högst upp på listan är grönländska.

  90. Där hittar vi samma ord
    genomsnittligen två gånger.

  91. I den här texten.

  92. Nästa är finska och nordsamiska
    på ungefär samma nivå, ca 5 gånger.

  93. Långt ner på listan är engelska.

  94. Samma ordform
    hittas närmare femton gånger.

  95. Maorispråket är längst ner.
    Det visar att det jag tagit upp här-

  96. -är typiskt för de cirkumpolära språken,
    av alla urfolksspråk i världen.

  97. Nästan alla
    nordamerikanska urfolksspråk-

  98. -är högt upp på listan. Ungefär mellan
    finska, nordsamiska och grönländska.

  99. Kolonialspråkens språkteknologi
    passar inte till urfolksspråk.

  100. De har så många olika ordformer.

  101. De använder statistiska arbetssätt.

  102. Lösningen finns i
    urfolksspråkens grammatikuppbyggnad.

  103. Som vi såg var finska väldigt högt upp
    på listan tidigare.

  104. Då det är ett riksspråk
    är viktigt för oss.

  105. Helsingfors universitet
    använder grammatikmodellering.

  106. Vi har ett viktigt samarbete med dem.

  107. Vad är grammatisk modellering?
    Till höger en ordlista med två ord.

  108. Vi behöver ordlistor
    på samma sätt som i ordböcker.

  109. Med hjälp av regler bygger vi
    alla möjliga ordformer av ett ord.

  110. Så att vi exempelvis
    får med alla kasusformer.

  111. Singular, plural och så vidare.

  112. Här nedan ser vi hur en regel kan se ut.

  113. Samiskan har stadieväxling,
    stamkonsonanterna ändras.

  114. Markeringen weak grade, svagt
    stadium som vi sätter på vissa mönster.

  115. Då ändras konsonanterna.

  116. På eadni-ordet längst ner,
    blir diftongen enkelvokal.

  117. Ea bli e. Det finns regler för det.

  118. Ska man så bygga ett rättstavnings-
    program som omfattar alla ord-

  119. -alla ordformer i ett visst språk.

  120. Exemplet som ni ser är från lulesamiska.

  121. Då skulle ett statistiskt arbetssätt
    vara att samla alla ordformer-

  122. -i en stor korrekturläst textsamling.

  123. I grammatikmoduleringen använder
    vi ordlistor och grammatikmodellen.

  124. Sedan bygger vi ordformerna
    som ska in i programmet.

  125. Det är inte bara vi som arbetar
    med grammatikmodellering.

  126. Amerikanska universitet
    är intresserade av det.

  127. Typiskt är att akademiska miljöer
    är intresserade.

  128. Det ger för lite profit
    för att intressera privata företag.

  129. Ämnesmässigt är det dock
    väldigt intressant för lingvister.

  130. Det finns inga användarprogram.

  131. För att komma från grammatikmodellen
    till användarmodellen-

  132. -så måste det täcka hela språket,
    inte bara vara ett test.

  133. Så fram till i dag har det inte funnits-

  134. -språkteknologiska hjälpmedel
    för nordamerikanska urfolk.

  135. Om man vill utforma
    användbara program-

  136. -så behöver man dokumentation som
    grammatikböcker och dokumentation.

  137. Vi behöver också modersmålstalande
    som täcker hela språket.

  138. För det är mycket som inte nämns
    i grammatikböckerna.

  139. Vi behöver samarbete
    med fackkunniga såsom språklärare.

  140. Kontakt med språksamhällen behövs.
    De har synpunkter och önskemål.

  141. Vi behöver infrastruktur
    som bygger användarprogram.

  142. Här kan ni se
    hur vi arbetar på Tromsö universitet.

  143. Där i mitten är ett rött hus,
    det är grammatikmodellering.

  144. Nederst är textsamlingar. De är
    mindre än för statistiskt arbetssätt.

  145. På sidan har vi rättstavning-,
    analys- och språkinlärningsprogram-

  146. -översättningsprogram,
    talsyntes och så vidare.

  147. Att bygga grammatikmodellen är
    ett krävande och tidsödande arbete.

  148. Hur lång tid det tar är svårt att säga
    från språk till språk.

  149. En lingvist och modersmålstalare
    får arbeta hårt i ett år för ett språk.

  150. När man är klar kan man använda
    samma modell till flera program.

  151. Då behöver man inte börja på nytt
    när man ska bygga ett nytt program.

  152. På Tromsö universitet
    har vi en infrastruktur.

  153. Vi har möjlighet att bygga
    grammatikmodellen, och när man sätter-

  154. -in den i modellen går den direkt till
    rättstavningsprogrammet och ordlistan.

  155. Här är ett exempel från ordboken,
    hur man kan göra en ordbok.

  156. Vi kallar den intelligent
    eftersom den förstår böjda former.

  157. Här ser vi ett exempel från sydsamiska.

  158. Eahtsa, tala, ordets grundform.

  159. Så kan man översätta det. Om man
    trycker på ordet då skapar programmet-

  160. -ett böjningsprogram
    som hjälp till användaren.

  161. För neahttadigisánits uppbyggnad
    gjordes först-

  162. -nordsamiska och sydsamiska
    ordböcker under 2013.

  163. Efter det
    har det tillkommit flera språk.

  164. Nu är det 27 språk som använder-

  165. -vår neahttadigisánit-struktur.

  166. Högst upp på listan
    ser ni fyra samiska språk.

  167. Nordsamiska, sydsamiska,
    enaresamiska och skoltsamiska.

  168. Så kommer urfolkspråk på ryska sidan
    och längst ner är två språk från Kanada.

  169. De senaste åren har vi haft ett nära
    samarbete med University of Alberta.

  170. Som ligger i Edmonton, Kanada.

  171. De bygger ordböcker
    och har kommit rätt långt-

  172. -med två språk:
    prearie-cree och nord-haida.

  173. För båda språken används
    neahttadigisánit-strukturen.

  174. Prearie-cree har ett rättstavnings-
    program, som inte är helt klart.

  175. Prearie-cree är ett ganska stort språk
    i Kanada.

  176. Nord-haida bara ca tio talare. Intresset
    för att lära sig språket är stort.

  177. Arbetet har påbörjats
    när det gäller andra språk.

  178. De här är språken
    som omfattas av vår struktur.

  179. Totalt 49 språk,
    här ser ni var i världen de talas.

  180. De rödmarkerade har användarprogram.

  181. Till exempel ordlistor
    och rättstavningsprogram.

  182. För de gulfärgade finns
    påbörjade arbeten på testnivå.

  183. Konklusionen är
    att kolonialspråkens språkteknologi-

  184. -inte fungerar
    för cirkumpolära urfolksspråk.

  185. Urfolks språkteknologi måste baseras
    på grundliga grammatikmodeller-

  186. -och samarbete mellan modersmåls-
    talare, språkaktivister och lingvister.

  187. Samisk språkteknologi
    erbjuder en struktur-

  188. -för både grammatikmodellering
    användarprogram.

  189. Här är resultatet. Vi kan och har till
    viss del skapat översättningsprogram.

  190. Som mellan nordsamiska och
    norska. Vi arbetar med nordsamiska-

  191. -till tre andra språk. Ordböcker
    för dem som känner till böjda former.

  192. Tangentbord för mobiltelefoner.

  193. Längst ner på vänster sida
    ser ni det för skoltsamiska.

  194. Rättstavningsprogrammet
    för prearia-cree finns på höger sida.

  195. Här är det skrivet med stavelsealfabet.

  196. Det skrivs med både latinska alfabetet
    och stavelsealfabetet.

  197. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Urfolksspråk och språkteknologi

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Datalingvistik, Samer, Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Karl Marx och arbetets värde

Vid Karl Marx begravning sades att hans namn skulle eka genom århundraden. Och visst fick Friedrich Engels rätt, även om marxismens konjunktur har växlat. Tomas Johansson, metallare på Volvo, tycker att mycket av Marx tänkande står sig än idag. På de nationalekonomiska institutionerna står dock inte marxismen högt i kurs, vilket vänsterpartisten Johan Lönnroth fått erfara.