Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Språket i skollandskapetDela
  1. Tack för att jag får presentera
    mitt och Piggas arbete.

  2. Det är ett artikelsamarbete-

  3. -där vi undersöker
    hur sameskolornas språklandskap-

  4. -speglar skolans språkideologi.

  5. Pigga kunde inte komma hit i dag
    men hon hälsar till er alla.

  6. Här är några begrepp
    som berör vår artikel.

  7. Skollandskap,
    som på engelska heter schoolscape.

  8. Grundläggande för det är
    begreppet språklandskap.

  9. På engelska linguistic landscape.

  10. Det är det skrivna språket
    som syns på offentliga platser.

  11. På skyltar, väggar, anslagstavlor
    och dörrar eller andra saker.

  12. Det ser vi också i det här rummet.

  13. Bland annat är det så att anslagstavlan
    tillhör språklandskapet.

  14. Språklandskapet kan spegla
    språkpolitiken.

  15. Några forskare har redan påvisat det.

  16. Att hur språket är synligt,
    det har betydelse-

  17. -för dem som använder språket
    och för hur de uppfattar platsen.

  18. Men även för andra människor.
    Vilket språk upplever de på platsen.

  19. Det speglar
    platsens språkliga tillhörighet.

  20. Det kan påverka hur människor
    upplever sig själva-

  21. -som talare på bestämd plats:

  22. Om deras språk har ett värde
    och är synligt på bestämda platser.

  23. För urfolksspråken är ofta
    den muntliga delen förtryckt-

  24. -så med självklarhet påverkas inte
    det praktiska, muntliga användandet.

  25. Språklandskapen
    kan man också använda-

  26. -som en vardagens
    språkpolitiska åtgärder på väggar.

  27. Det handlar om på vilket språk
    man väljer att skriva-

  28. -på anslagstavlor och väggar.
    Vilket språk skyltarna är skrivna på.

  29. Det visar också på
    den politiska inställningen.

  30. Språkideologin,
    det är något som påverkar-

  31. -språkpolitiken, som finns i bakgrunden.

  32. Språkideologin i skolan, då?

  33. Här har Ruiz kommit med förslag
    som Baker har använt.

  34. Det handlar om att språket finns i
    skolan, speciellt minoritetsspråken-

  35. -och vilken syn som skolan har.
    Den kan delas in i tre grupper.

  36. Språkknut, då när minoritetsspråken
    upplever någon form av spärr.

  37. Att barn med minoritetspråk
    upplever att det finns en spärr.

  38. Något som hindrar
    deras utveckling i lärandet.

  39. De har en annan språklig bakgrund
    än dem som utgör majoriteten.

  40. Rätten till språket, som nuförtiden
    kanske är den mest vanligaste synen.

  41. Att även barn med minoritetsspråk-

  42. -har rätt
    att använda sitt språk i skolan.

  43. Eller att de har
    bestämda språkliga rättigheter i skolan.

  44. Och så har vi den tredje frågan.

  45. Det hörde vi mycket om
    i Sari Pietikäinens föreläsning i dag.

  46. Att språket är en resurs.

  47. Hon berättade att barnen själva
    ser sina språkliga resurser-

  48. -men att än i dag
    har man i skolan inte förstått det.

  49. Man har inte sett det som så att alla
    språkkunskaper är en resurs för skolan-

  50. -att det skulle
    kunna vara en resurs för hela skolan.

  51. Så även minoritetsspråkligas
    språkkunskaper-

  52. -skulle kunna vara en resurs
    för hela skolan och för alla elever.

  53. Vidare till schoolscape
    som vi har översatt som "skollandskap".

  54. Skuvladuovdan på samiska.

  55. Det är det när man forskar
    om skolmiljöers olika språkfrågor.

  56. Om hur synlig språket är
    men också om språkets plats i skolan.

  57. Vad berättar det
    om språkideologin i skolan?

  58. Skollandskapen har man även sett
    i skolans outtalade läroplan.

  59. Att den lär eleverna
    värdet av deras språk i skolan.

  60. Även om man inte medvetet
    har skrivit det i läroplanen.

  61. Vårt forskningsmaterial, då?
    Vi har använt material-

  62. -som vi har samlat in
    för vårt doktorandarbete.

  63. Mitt forskningsmaterial-

  64. -består av 200 digitala foton-

  65. -från en skolas språklandskap
    samt intervjuer.

  66. Enkätundersökning

  67. -med elever
    lärare och övrig skolpersonal.

  68. Dessutom har vi observationer från
    lektioner och en forskningsdagbok.

  69. Pigga Keskitalo har intervjuat-

  70. -femton lärare på sex sameskolor.

  71. Alla skolor
    som har varit med i undersökningen-

  72. -är skolor från sameområden i Norge.

  73. Vi har även samlat material
    från Finland.

  74. Och hon har intervjuat elever
    från tre årskurser i grundskolan.

  75. Dessutom har hon observationer,
    forskningsdagböcker-

  76. -samt speciellt viktigt material
    som videoinspelningar och foton.

  77. Vad berättar dessa då?

  78. En sak som vi båda observerade-

  79. -var att väggarna var tomma
    i lektionssalarna.

  80. De har inte använts
    som språkliga resurser.

  81. Att föra fram dessa resurser-

  82. -eller pedagogiskt synliggöra
    det skrivna språket.

  83. Vi fick ju höra i
    Hanna Outakoskis föreläsning-

  84. -att skolan är väldigt viktig
    vad gäller skrivkunnandet på samiska.

  85. Det är något som man
    kanske inte har förstått i skolan ännu.

  86. Att använda hela skolmiljön
    i skrivundervisningen.

  87. Det här är en bild från en skola
    som jag har fotat.

  88. Och som Pigga Keskitalo
    har sett på andra skolor-

  89. -så är klassrummets väggar nästan kala.

  90. Så är det i nästan hela vårt material:

  91. Väggarna används inte
    som stöd för den visuella inlärningen.

  92. Den visuella undervisningen är något
    som tillför eleverna bestämda teman.

  93. Att den förbereder eleverna
    för bestämda teman.

  94. Att man kan se i omgivningen att det är
    detta tema som står i centrum nu.

  95. Det kan även ge
    en paus från det muntliga-

  96. -från att man sitter tyst
    och lyssnar på läraren.

  97. Det ger en paus medan man tittar
    på vad som finns i omgivningen.

  98. När vi forskade i Norge såg vi att
    samiskan hamnar efter norska språket-

  99. -eller i huvudspråkets skugga.

  100. Att samiskan inte syns lika mycket-

  101. -på anslagstavlor
    eller på väggarna i skolan.

  102. Var har då samiska språket använts?

  103. Det vanligaste är på skyltar
    som berättar vilket klassrum det är.

  104. Vad det är för skola och vad den heter.
    Eller att det är en slöjdsal.

  105. Sådana skyltar är ofta tvåspråkiga.

  106. Vanligtvis.

  107. När det gäller procenttalen-

  108. -kan jag nämna att på den skola
    som jag undersökte-

  109. -var över 50 % av alla texterna
    på norska.

  110. Av texterna som var synliga.

  111. Detta trots 90 %
    av eleverna i skolan pratade samiska.

  112. Det var deras huvudspråk.

  113. Av lärarna på skolan
    var över 70 % samisktalande.

  114. Vad är orsaken till det?

  115. Vi lade märke till ett fenomen,

  116. Det kommer mycket planscher
    och information till skolan.

  117. Då tar man inte hänsyn
    till skolans språk, som är samiskan-

  118. -utan dessa är på huvudspråket.

  119. Men på bilden kan ni också se

  120. -så är de norska planscherna
    eller de som kommer utifrån-

  121. -stora och färggranna.

  122. De samiskspråkiga
    planscherna däremot-

  123. -framstår hemgjorda.

  124. Det är något som skolpersonalen
    eller elever själva har tillverkat.

  125. De har inte haft samma resurser-

  126. -för att tillverka
    och trycka stora plakat.

  127. Hur upplevde de anställda
    själva situationen-

  128. -och utformandet av samiskspråkig
    informationen på skolan?

  129. Även om de kände på sig
    att samiska språket är viktigt-

  130. -så fanns det inget system för det.

  131. De visste inte hur man kunde
    utveckla det så att samiskan syns mer.

  132. Det var upp till en enskild person-

  133. -att avgöra om man skulle skriva
    på samiska eller på norska.

  134. Eller på bägge språken
    då en del elever inte kan samiska.

  135. Dem ska man också beakta.

  136. Det finns en del anställda som inte
    kan samiska. De ska beaktas.

  137. Enklaste lösningen kanske då är
    att skriva på norska.

  138. Men till det kommer att man får
    information på norska till skolan.

  139. Allt detta gjorde att man
    inte hade några valmöjligheter.

  140. Lösningen blev bland annat den-

  141. -att man försökte hänga upp
    de samiska planscherna en gång till.

  142. Om det skrivits något på samiska eller
    om eleverna har gjort något på samiska-

  143. -så hängde man upp det
    en gång till på väggen.

  144. Det är ju bra, men det kan bli så
    att det inte alltid är-

  145. -så aktuell information på samiska.

  146. Det här visade sig att lärare upplevde
    att de inte hade kraft att ta itu med-

  147. -eller inte hade information
    om hur man ska handha-

  148. -informationen på samiska i skolan.
    Detta trots att de sett problemet.

  149. Det berörde även informationen-

  150. -från skolan till föräldrarna.

  151. Nåt som var positivt
    för det samiska språket-

  152. -med tanke på
    hur viktig samisk undervisning var-

  153. -för att göra samiskan synligt-

  154. -det var det att eleverna själva
    framställde posters-

  155. -eller plakat på samiskalektioner.

  156. Och även på andra lektioner,
    om undervisningen var på samiska.

  157. Eleverna förklarade valet av språk
    på andra lektioner än samiska-

  158. -med att om övningarna var skrivna
    på samiska så svarar man på samiska.

  159. Modersmålstalarna sa att om man vet
    att arbetet ska presenteras muntlig-

  160. -då är det bättre
    att skriva det på samiska.

  161. Men samtidigt såg
    man att det var svårt-

  162. -då källorna vanligtvis var på norska.

  163. Det inte var så lätt att välja samiskan
    även om man ville det.

  164. Hur såg eleverna på betydelsen
    hos sina egna plakat?

  165. Det var olika syn på det.

  166. En del elever-

  167. -ville titta på det som andra elever
    och de själva hade gjort.

  168. De tyckte det var roligt
    när detta fick hänga på väggarna.

  169. En del andra tyckte
    att de var inte så viktiga.

  170. De hängde inte upp dem. Viktig
    information brukar vara på norska.

  171. Det understryker också
    åt norskans betydelse.

  172. Huvudspråket och dess värden.

  173. Här finns en utmaning
    som jag redan nämnt.

  174. Att man på lärarutbildningen
    kanske inte har lärt sig tillräckligt-

  175. -om hur man ska
    nyttja klassrummen visuellt.

  176. Man har inte riktigt förstått-

  177. -att det är en del av pedagogiken.

  178. Att även väggarna visar
    vad man jobbar med.

  179. Det är även viktigt
    att eleverna lär sig begreppen.

  180. Att alla frågor, saker och fenomen
    i klassrummen har samiska ord-

  181. -som de kan använda och nyttja senare
    i sina egna texter.

  182. Lite om samiska språkets status
    i skollandskapet.

  183. Oj, det fanns många skrivfel här.

  184. Vi tittade på vilka frågor-

  185. -som är utvecklande
    för samiska språkets synliggörande.

  186. Det var en positiv inställning
    till samiskan.

  187. Det var de positiva synerna
    och ideologierna.

  188. Men även att där samiskan användes
    för kommunikation i vardagen-

  189. -så befästes även synliggörandet-

  190. -av det skriftliga språket.

  191. Samiskan hade även ett symbolvärde.

  192. Att då när skolan ville identifiera sig
    som en sameskola-

  193. -då skulle det finnas
    något även på samiska.

  194. Att eleverna har haft möjlighet
    att lära sig läsa och skriva på samiska.

  195. Men givetvis även lärarna, och som jag
    nämnde, undervisningen på samiska.

  196. Angående språkpolitiken:

  197. Enligt den finns
    rätten till samiska språket.

  198. Det innebär att det står i lagen
    att viss information ska ges-

  199. -på två språk från kommunens sida.
    Lokalt ska det vara på samiska.

  200. Men då till den huvudsakliga ideologin-

  201. -och vad som saknas där och när
    man ska se samiskan som en resurs.

  202. Att den kan och ska användas
    för synliggörandet av alla elever.

  203. Det medförde att man
    inte kunde planera-

  204. -samiska språkets plats
    i språklandskapet.

  205. Man insåg att norska språket
    ska finnas där-

  206. -eftersom det är huvudspråket
    och att alla förstår det.

  207. Det förstärkte
    det norska språkets ställning-

  208. -som huvudspråk.

  209. Sedan har vi
    avsaknaden av skolmaterial-

  210. -och riksorganisationernas
    användande av norska språket.

  211. Då tackar jag för vår del.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språket i skollandskapet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Nationella minoriteter
Ämnesord:
Samiska språk, Språkpolitik, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Depressioner

Psykisk ohälsa bland samer

Samiska män upplever mer ångest och depression än den genomsnittlige svensken. Lars Jacobsson, professor i psykiatri, berättar om forskning som tog sin början när en sameby i Västerbotten hade upplevt fyra självmord bland unga renskötande män. Inspelat vid Forskningens dag vid Umeå universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hatet mot romer

Antiziganism i ett historiskt perspektiv

"Du förstår ju, det där var ju zigenare." Uttalandet kommer från en anmäld krogägare i ett samtal med Diskrimineringsombudsmannen, DO, och är typiskt, menar Katri Linna, regeringens särskilda utredare i romska frågor. Katri Linna pekar på en rad problem som inte är lösta än idag.