Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Samiskt lexikon på nätetDela
  1. Vad kan vi lära oss
    av loggdata från onlinelexikon?

  2. Jag ska berätta om loggdata-

  3. -från våra onlinelexikon i Tromsö.

  4. Tänk er då det gäller majoritetsspråk-

  5. -att bara klicka i texten
    för att få en översättning.

  6. Då det gäller samiska språk
    går det inte-

  7. -eftersom chansen att stöta på ett ord
    i dess grundform är liten.

  8. Under 10 procent för nordsamiska
    och 10 procent för finska.

  9. De flesta orden
    står inte i sin grundform.

  10. Om ordet "text" står i sin grundform-

  11. -så gör det inte det
    på samiska, finska eller norska.

  12. Vad är då lösningen?
    Den är att integrera ett lexikon...

  13. i... "Tillåt."

  14. Integrera...

  15. ...i webbläsaren,
    så att jag exempelvis kan säga...

  16. Okej, här... När man högerklickar...

  17. Om jag stöter på
    ett ord jag inte förstår-

  18. -så klickar jag på det
    på min nya dator.

  19. När jag klickar på det...
    Det gick bra för en minut sen.

  20. Så.

  21. Nej, det stämmer inte.

  22. Okej, det fungerar för Windows-
    användare, men inte för mig.

  23. Jag tror att jag
    borde köpa en PC med Windows.

  24. Okej, det fungerade ett ögonblick,
    så ni såg det.

  25. Nu! Poängen är att "jahkange" inte
    finns i lexikonet, men det gör "jahkit".

  26. Hur fungerar då den här magin?
    Låt oss ta en titt på det...

  27. Först ska vi säga att mycket
    händer med orden på samiska.

  28. Böjning, avledning, sammansatta ord
    och klitiserade ordbildningar.

  29. Det gör att man i 92 procent av fallen
    helt enkelt inte hittar orden.

  30. Lexikonet förstår ju böjda former,
    som vi såg.

  31. Det förstår till och med ord
    utan samiska bokstäver.

  32. Vi har en version av lexikonet
    för sociala medier.

  33. Och när man klickar i texten,
    som jag försökte göra-

  34. -så får vi ett svar
    även när det gäller sammansatta-

  35. -och böjda ord.

  36. Det sker genom att vi behandlar ordet
    i vår morfologiska analysator.

  37. Den analyserar ordet
    och hittar dess grundform.

  38. Grundformen skickas till lexikonet,
    som sen skickar det till användaren.

  39. Om den hittar ordet.

  40. På så sätt kan vi få fram paradigm
    och komplexa artiklar.

  41. Vi kan exempelvis
    inte bara få fram ordet-

  42. -utan även dess paradigm.

  43. Jag skrev "guhkkes" och fick fram
    "guhkki" som betyder "lång".

  44. Jag kan även klicka på ordet
    och få fram hela paradigmet.

  45. Det här har vi tagit fram
    ihop med samiska lärare-

  46. -så att paradigmet presenteras
    på ett sätt som hjälper eleverna.

  47. Man kan även få fram fler
    böjningsformer om det här inte räcker.

  48. Man kan även söka efter ordet i texter,
    men det ska jag inte göra nu.

  49. Så...

  50. Man kan också...

  51. Möjligheten finns att ta fram
    komplexa paradigm...nej, artiklar.

  52. Till exempel så kan vi...

  53. Det här ordet är inte lätt
    att översätta till samiska.

  54. Vi har lagt in artiklar-

  55. -och vi kan hitta
    olika versioner av ordet-

  56. -om internet är på bra humör...
    vilket det är.

  57. Okej, så den här teknologin
    har fått stor spridning.

  58. Det började som ett pedagogiskt
    verktyg för nordsamiska-

  59. -men nu finns det för många språkpar.

  60. De blå ringarna
    står för majoritetsspråken-

  61. -och de röda för fullskaliga lexikon.

  62. De orangea står för testversioner.

  63. Många av dem är stora.
    Vi ser ungefär tio lexikon-

  64. -som innehåller
    mer än 20 000 lemman.

  65. 30 lexikon
    innehåller mer än 10 000 lemman.

  66. Nu ska jag prata om de som är röda:

  67. Nordsamiska-norska, nordsamiska-
    finska och sydsamiska-norska.

  68. Vi utgick från Nils Jernslettens
    samiska ordbok "Algosatnegirji".

  69. Det är vi tacksamma för,
    och även för databasen "Algu"-

  70. -och Brunstad och Jåmas
    sydsamiska lexikon.

  71. Sen har vi även FAD-projektet.

  72. Där tog vi parallella texter
    och lade in dem i lexikonet.

  73. Det fördubblade
    det norsk-samiska lexikonets storlek.

  74. Det samisk-norska lexikonet är störst
    eftersom det innehåller namnböjningar.

  75. Så här ser loggen ut.
    Det första, "galaga", var fel.

  76. Så stavas det inte.
    Andra gången var det korrekt: "citazat."

  77. Det är inte ordets grundform,
    men vi får fram en översättning ändå.

  78. Inte från det som var fel, förstås.
    Och lite data.

  79. Vi har två miljoner ord inlagda
    i de lexikon jag ska prata om nu.

  80. De andra innehåller en tiondel av det.

  81. Och om vi tittar på...

  82. ...var... "Tillåt", igen. Var de här...

  83. ...var lexikonen används, så ser vi
    att det för nordsamiska-norska-

  84. -används främst i Norge.

  85. Även i Sverige,
    men i mycket mindre grad i Finland.

  86. Det är ju för att finnarna använder
    lexikonet för nordsamiska-finska.

  87. Intressant är att lexikonet sydsamiska-
    norska används lika mycket-

  88. -i Sverige som i Norge.
    Det är anmärkningsvärt.

  89. Norska-sydsamiska
    är mycket svårare i Sverige-

  90. -så vi har 1 200 träffar här
    och mer än dubbelt så många här.

  91. Fast man måste säga
    att finska sydsamer är bra på norska.

  92. Det här är lexikonanvändningen
    i februari.

  93. Vi ser svackorna på helgerna
    och topparna på veckodagarna.

  94. Här är den samiska nationaldagen,
    så träffarna är lite fler.

  95. Här ser vi
    att det är 6 000 träffar per dag.

  96. Vi kan se på dagsstatistiken också.

  97. Här är klockan sju, åtta i Finland.

  98. Här är klockan tre och folk jobbar
    eller är i skolan. Här lägger de sig.

  99. Här ser vi mobilanvändningen,
    och att det flesta använder datorer.

  100. Här ser vi nordsamiska-finska
    och nordsamiska-norska för februari-

  101. -och finska och norska
    till nord- och sydsamiska.

  102. Nordsamiska-norska har
    flest användare åt båda hållen.

  103. Men om vi jämför med språkens
    storlek ligger sydsamiska först...

  104. ...och finska hamnar före norska.

  105. Så det händer saker i Finland också.

  106. Det här är användningen.

  107. De lexikon vi pratar om
    är de som används flitigast.

  108. Fast de är mycket bra, så används
    de andra lexikonen bara marginellt.

  109. Det är värt att tänka på.

  110. Hittade användarna orden de sökte?

  111. Det gjorde de i åtta av tio fall.

  112. Till och med nio av tio fall.

  113. För norska till finska,
    norska och samiska...

  114. Jag menar, för nordsamiska
    till de andra språken-

  115. -är felfrekvensen högre, man hittade
    alltså inte ordet man sökte.

  116. Skillnaden är liten. De här tre
    har större felfrekvens än de här.

  117. Den värsta av alla är det sydsamiska.

  118. Det lexikonet är inte
    lika bra som det nordsamiska.

  119. Men man får tänka på att den
    sydsamiska ortografin är komplicerad.

  120. Finska till nordsamiska är det lexikon
    som har minst felprocent.

  121. Vårt finska till nordsamiska lexikon-

  122. -är gjort med finska frekvensdata
    i åtanke, vilket har lönat sig.

  123. Som vi ser.

  124. Om jag tar 400 slumpvisa felsökningar
    från loggen-

  125. -ser vi att en fjärdedel är ord
    som saknas i lexikonet.

  126. Det gäller särskilt de gula:
    norska till nordsamiska.

  127. Folk klickar på uttryck
    som innehåller flera ord.

  128. De söker ett samiskt ord och hittar
    ett norskt uttryck som exempel-

  129. -som de klickar på
    vilket gör att det blir fel.

  130. Vi ser många fler felstavningar
    på nordsamiska än norska.

  131. Folk stavar bättre på norska,
    men vi ser ändå 10 % felstavningar.

  132. Men det är fortfarande bättre
    än på nordsamiska.

  133. Vi är intresserade av felsökningarna.
    Många norska ord saknas helt enkelt.

  134. De här saknas.

  135. Dessutom söker folk åt fel håll.

  136. De skriver ett nordsamiskt ord
    i det norska lexikonet, eller tvärtom.

  137. Då blir det givetvis fel
    och de tror att det är fel lexikon.

  138. Så lite som 1 % är svenska ord.

  139. "Äta, färg, försäljning."
    Fast de är stavade på norska här.

  140. Tyvärr har jag inte
    tittat på norska till sydsamiska också.

  141. Då hade det varit fler. Men det
    handlar ändå om ganska få ord.

  142. Antingen så använder svenska samer
    inte lexikonet-

  143. -eller så är de väldigt bra på norska.

  144. Det finns en del kodningsfel.
    Det här tecknet blir feltolkat.

  145. Dessutom så skriver folk namn
    och ortnamn utan versal.

  146. Det har vi inte tillåtit eftersom
    det skulle skapa fel på andra sidan.

  147. Här har jag jämfört ord-

  148. -som jag slog upp
    i den digitala ordboken NDS-

  149. -och jämfört deras sökfrekvens
    med frekvensen i en lärobokskorpus.

  150. Det gäller inte
    hur ofta nån söker på dem-

  151. -utan hur mycket de slås upp
    jämfört med deras frekvens i korpusen.

  152. I läroboken
    är kopula överrepresenterade:

  153. "Ja" och "mi". Sen har vi ord
    som typiskt förekommer i läroböcker:

  154. "Callit, lothku, tevdnet, gåvdnat."

  155. Det är instruktioner.

  156. Det är ord som folk
    annars inte slår upp.

  157. Vanliga verb
    är också överrepresenterade.

  158. Dem söker folk på.

  159. Om man tar paradigmsökfunktionen
    för adjektiv som jag visade tidigare-

  160. -så har vi en särskild logg för den.

  161. Där kan vi se
    när de sökte på en del av en sats.

  162. Jag ser att jämfört med antalet verb,
    substantiv och adjektiv i en text-

  163. -så söker folk oftare på verb
    och adjektiv.

  164. Nummer ett ger samma frekvens,
    men en högre siffra ger fler sökningar.

  165. Man söker mer sällan på substantiv
    och nästan dubbelt så ofta på verb.

  166. Användarna vill se
    hur man böjer adjektiv och verb.

  167. I februari månad-

  168. -sökte ingen på 82 % av innehållet
    i det nordsamiska-norska lexikonet.

  169. Det är en kort månad, så en längre
    period borde ge bättre resultat.

  170. Men folk slår oftare på norska ord
    än samiska.

  171. Det kan ha ett samband
    med inlärning- och undervisning.

  172. Vilka lemmaartiklar bör då förbättras?

  173. Loggarna kan ge ordboksutvecklarna
    viktig information.

  174. De visar
    hur ett lexikon behöver förändras.

  175. Det är tydligt att verbartiklarna
    behöver bearbetas.

  176. De är svårare att böja och använda,
    och de är svårare att peka på.

  177. Man kan inte peka på ett verb, så det
    är nåt för lexikograferna att se över.

  178. För att summera: Vi anser att loggning
    av lexikonanvändning hjälper.

  179. Vi ser, som sagt,
    vilka verb som måste förbättras.

  180. Verben har en central position.

  181. Och behoven-

  182. -då det gäller norska och svenska
    till samiska och samiska till norska-

  183. -ser olika ut.

  184. Folk använder ordböckerna
    på olika sätt.

  185. Man söker mer på norska ord
    än på samiska.

  186. Det räcker alltså inte
    att spegelvända lexikon.

  187. Man måste se på varje språk separat.

  188. Dessutom räcker inte ett stort lexikon,
    vi måste vara aktiva i språkområdet.

  189. Som ni såg på den långa listan
    över lexikon som faktiskt finns-

  190. -men inte används.

  191. Det var det. På den här sidan
    finns en lista över alla lexikon.

  192. Tack.

  193. Översättning: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samiskt lexikon på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska
Ämnesord:
Lexikon, Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.