Titta

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Om UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska veckan 2016 skapar under namnet Aktasne II - Together II en mötesplats där forskare, studenter och beslutsfattare träffas för konstruktiv debatt, nätverk och forskningsinitiering. Konferensen fokuserar på nuvarande samisk forskning med tonvikt på traditionell kunskap och kulturyttringar, pedagogik, språk och revitalisering, globala utmaningar, hållbarhet och försörjning, avkolonisering och självbestämmande. Inspelat på Umeå universitet den 9 och 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Till första programmet

UR Samtiden - Samiska veckan 2016 : Digital sameskolaDela
  1. Tack arrangörer. Mitt tema är
    sameskolan som digital skola.

  2. Som ni förstår så är här tal om både
    samisk utbildning och digitalisering.

  3. Det är ett tema som många redan
    talat om under de här dagarna.

  4. Det jag försöker göra är-

  5. -att granska och utreda-

  6. -vad vi borde forska om i det här ämnet.

  7. Det är mycket tal om
    innovationer

  8. -och med dem följer många utmaningar
    för det samiska samhället.

  9. Det viktigaste
    i det här sammanhanget-

  10. -är vi den här gången ser till
    att det inte blir förseningar.

  11. Under föreläsningen försöker
    jag förklara vad jag menar med det.

  12. Jag måste säga att vi är många
    som använt begreppet sameskola-

  13. -trots att det är oklart
    vad vi menar med det.

  14. På den svenska sidan finns det
    fem sameskolor på grundskolenivå.

  15. På den norska sidan finns det
    egentligen bara några få sameskolor.

  16. Alltså som själva har definierat
    sig som sameskolor.

  17. På den finska sidan finns ingen.

  18. När jag säger sameskola här
    så menar jag först och främst-

  19. -de skolor
    som har undervisning på samiska.

  20. Dessutom, när jag talar
    om samiskundervisning-

  21. -så försöker jag särskilt urskilja
    när det är samiska som ämne.

  22. Förhoppningsvis pratar jag
    inte bara om en dröm-

  23. -utan en vision kan förverkligas
    och det relativt snabbt:

  24. Att göra sameskolan
    till en digital skola.

  25. Det som nästan alltid hänt
    i det samiska samhället-

  26. -är att vi upplevt det
    som Anna-Riitta Lindgren kallar-

  27. -fatal language sociological delay.

  28. Ett ödesdigert
    språksociologiskt dröjsmål.

  29. Det som händer är
    att när nya innovationer tar plats-

  30. -eller när samhället förnyas-

  31. -då klarar inte det samiska samhället
    utmaningarna.

  32. Då hamnar samiskan efter
    i den här tävlingen.

  33. Så har skett när skolan
    har blivit allt viktigare-

  34. -i det samiska samhället.

  35. Innan andra världskriget var inte
    skolan den viktigaste läroplatsen-

  36. -för samerna.

  37. Barnet lärde sig arbetet hemma
    av föräldrar och släkt.

  38. Av mor- och farföräldrar.

  39. Sedan skulle nästan allt läras i skolan-

  40. -och när inte undervisningen var
    på samiska så hamnade man efter.

  41. Det blev en lång fördröjning
    innan samiskan tog plats i skolan.

  42. Det är inte bara i skolan, nästan
    i hela samhället var det lika illa.

  43. I förskolorna talade man
    nationalspråken-

  44. -innan samiska förskolor kom.

  45. Media har varit på andra språk.

  46. Myndigheter
    har använt majoritetsspråken.

  47. Inom arbetet har man mer och mer
    använt majoritetsspråket.

  48. Samiska språket
    har försökt ta plats här.

  49. Den fördröjning
    som har skett har varit förskräcklig.

  50. Den har medfört att samerna-

  51. -mer och mer har bytt språk.

  52. Jag arbetar på journalistutbildningen
    på Sámi allaskuvla i Norge.

  53. Under mitt arbetsliv
    har jag arbetat mycket med media-

  54. -och följt vad som händer i media.

  55. Den teknologiska utvecklingen
    som vi ser i medieämnet-

  56. -kan vara en förebild för skolorna.

  57. För det första
    för att det har varit till nytta.

  58. Vi kan se att det här
    kan tas tillvara på-

  59. -även i skolutbildningens utveckling.

  60. Då menar jag
    även utbildningen i sameskolor.

  61. När jag visar den är bilden-

  62. -har den redan till viss del infriats.

  63. I varje barns ryggsäck
    finns bara en läsplatta.

  64. Det kan vara så redan nu.

  65. Eftersom språkteknologin
    och andra teknologier-

  66. -redan har utvecklats så bra
    att det redan nu är möjligt-

  67. -att ha läroböcker, skrivbok, faktabok-

  68. -och kommunikationsverktyg
    i läsplattor, telefoner och datorer.

  69. I framtiden finns endast en läsplatta
    i barnen ryggsäck.

  70. Jag vet inte om det är idealet.
    Pedagoger borde diskutera-

  71. -hur vettigt det här är.
    Det är inte mitt arbete.

  72. Mitt arbete är att se
    om det är möjligt.

  73. Det är språkteknologin
    som gör det möjligt-

  74. -när den använder människors språk.

  75. Som till exempel min telefon
    som är en helt normal telefon i dag.

  76. Den förstår människan språk och
    kan svara mig på människans språk.

  77. Men sådana här tekniska lösningar-

  78. -har kommit lite på efterkälken
    för samiskan.

  79. De kommer väldigt snabbt,
    och speciellt på engelska-

  80. -finska, svenska och norska.

  81. I framtiden kanske det
    fungerar lika bra på samiska.

  82. Fördröjningen är ännu inte förfärande-

  83. -men det kan bli förfärande i framtiden.

  84. Om andra språk
    fortsätter in i den nya tiden-

  85. -och de samiska språken kommer efter-

  86. -då är det en förfärlig utveckling.

  87. Man kan fråga sig
    varför samiskan skulle vinna-

  88. -i den här tekniska revolutionen.

  89. Vad skulle man göra
    om man skulle vilja vinna?

  90. Vi har inga enkla svar på det.

  91. Vi måste inte vinna
    bara för att det är år 2016.

  92. Det är inte skälet, utan det handlar om
    att samisk språkteknologi-

  93. -och samiska språk
    ska vara med i en teknisk utveckling.

  94. Vinsten borde ha haft ett mål.

  95. Det jag försöker föreslå här
    är ett samarbetsprojekt-

  96. -mellan Sameting, språkteknologer,
    lingvister, pedagoger och skolägare-

  97. -om vi ska försöka vinna i det här.

  98. En tydlig signal om
    att man ska digitalisera skolan-

  99. -finns redan i läroplanen.

  100. Jag har inte läst svenska läroplanen-

  101. -men i norska och finska läroplanen
    för grundskolan-

  102. -ska den digitala kompetensen-

  103. -vara en av fem eller en av sju
    av de grundläggande färdigheterna.

  104. Norska läroplanen säger att barnen
    ska använda media och resurser-

  105. -för att ändamålsenligt lösa uppgifter,
    hämta och behandla information-

  106. -och göra digitala arbeten
    samt för kommunikation.

  107. Det är ett brett ämne
    som barnen ska kunna.

  108. Under hela skoltiden och i alla ämnen
    ska de kunna använda-

  109. -och hantera teknologiska verktyg.

  110. Jag berättade tidigare
    att jag arbetat med journalistik-

  111. -och journalistutbildning
    nästan hela mitt liv.

  112. Dessutom har jag skrivit
    en doktorsavhandling i språksociologi.

  113. Därför har jag följt medias utveckling
    väldigt noggrant.

  114. Det som sägs inom mediaforskning nu-

  115. -är att digitaliseringen inte förstört
    journalistiken, utan stärkt den.

  116. Digitalisering förstör inte-

  117. -samiskundervisningen och sameskolor,
    utan stärker dessa.

  118. Det är inte så lätt att föra över den-

  119. -från en visionsnivå till klassrummet.

  120. Men jag tycker att Ylva tidigare-

  121. -hade en bra föreläsning
    om hur de hade arbetat-

  122. -för att skapa-

  123. -digitala loggar.

  124. Det vi måste erkänna redan nu är
    att sättet att lära ut har förändrats.

  125. Skolmyndigheterna sätter
    nya krav på skolorna-

  126. -så det finns ett behov
    av att förändra sameskolorna.

  127. De talar redan nu om de boklösa
    och papperslösa skolorna.

  128. Det har gjorts försöksprojekt
    där barnen inte lärt sig skriva-

  129. -med blyertspenna på papper.

  130. Det första lärosättet-

  131. -har redan digitaliserats.

  132. Det är viktigt för samiskans status-

  133. -att vi inte hamnar
    efter den här gången.

  134. Jag ville tala om
    att det finns en risk för det.

  135. I den språksociologiska forskningen
    tar jag upp det här citatet:

  136. Det som bruka hända när
    det är tal om minoritetsspråk-

  137. -är att skolor, nya arbetsplatser, nya
    medier tillsammans med sociala medier-

  138. -och internet bara ökar de starka
    språkens ställning och användning.

  139. Minoritetsspråks användning
    minskar och förlorar i tävlingen.

  140. Det finns en risk att detta kan ske.

  141. Det är så klart roligt att höra
    hur den språkteknologiska miljön-

  142. -har arbetat för att försöka hindra
    just den här situationen.

  143. Många viktiga arbeten är i gång.

  144. Jag försöker visa
    att jag är optimistisk.

  145. Att det är möjligt
    att vinna den här tävlingen-

  146. -eftersom samiskan redan är ett språk
    på de digitala plattformarna.

  147. Därifrån sett är det inte
    på väg att dö ut.

  148. Vi är redan i den situationen-

  149. -att vi redan har nödvändig
    och tillräckligt bra språkteknologi.

  150. Det kan göra-

  151. -att de samiska språken
    som har få talare kan klara sig.

  152. Vi skulle behöva ganska mycket...

  153. För att jag har lite tid
    så jag skyndar mig lite.

  154. Språkteknologins roll
    i den här nya situationen.

  155. Med dess hjälp kan man språken vinna-

  156. -på nya språkarenor
    eller stanna kvar på språkarenor-

  157. -där de håller på att förlora.

  158. Med språkteknologins hjälp
    kan man få fler språkanvändare.

  159. Med hjälp av språkteknologin
    kan man förbättra samiskutbildningen.

  160. Jag talar
    om undervisning i främmande språk.

  161. När det kommer fler talare och de som
    redan kan tala språket fortsätter-

  162. -då kan man hindra att man förlorar.

  163. I dag finns det en risk-

  164. -på grund av de nya teknologierna.

  165. Jag hade lovat att säga något om-

  166. -hur sameskolor anpassar sig-

  167. -när man börjar använda
    nya tekniker.

  168. Vi behöver inte trycka läroböcker.

  169. Där sparar man mycket.

  170. En annan sak är att sameskolorna
    är små, sällan fler än hundra elever.

  171. Ofta ses det som nåt dåligt.

  172. När det är få elever-

  173. -blir innovationerna billigare
    att genomföra.

  174. Då är investeringsbehoven
    inte så stora.

  175. Då det ofta är få elever på skolorna,
    bara mellan en och fem elever-

  176. -gör situationen
    att det blir nödvändigt-

  177. -med ny teknik
    och distansundervisning.

  178. Då passar det
    att använda ny teknik.

  179. Med de nya teknologierna
    kan vi lösa svårigheterna.

  180. Det är alltid en bra sak.

  181. Det första som händer om man lyckas
    med den här visionen-

  182. -är att sameskolorna
    blir digitaliserade skolor-

  183. -som används på ett modernt sätt.

  184. Samiskan blir modern och intressant.

  185. Språkets värde höjs, och barnens
    inställning till det blir med positiv.

  186. Detta om det används
    på ett mer modernt sätt-

  187. -än i vanliga svenska, norska
    och finska skolor.

  188. Då är frågan
    varför vi inte kan göra det.

  189. Hoppa in
    i den nya teknologiska världen.

  190. En orsak är
    att det finns få läromedel på nätet.

  191. Vissa program som behövs
    kanske inte stöder samiska.

  192. Till exempel
    i läs-och skrivundervisningen.

  193. Läraren har ingen kompetens.

  194. Man måste först lära läraren.

  195. Det som är roligt är att barnen
    brukar tycka att det är roligt-

  196. -och dessutom vara kunnigare
    än dem i min ålder.

  197. De som ofta är lärare.

  198. Jag hade tänkt ta upp ett exempel,
    men jag tror att jag börjar runda av.

  199. Jag vill bara visa den här bilden.
    Den var på min sons önskelista i julas.

  200. Det är en spelstol, och det hade
    kunnat vara lärandemiljön för samiska.

  201. Alltså för när barn lär sig samiska.

  202. Då kan utbildningens digitalisering
    utformas-

  203. -som så att läraren givetvis är med
    och väljer uppgifter.

  204. Det kan vara roligt att lära sig samiska
    genom ett spel-

  205. -och att så öva på att prata samiska.

  206. Speciellt i andraspråks-
    och främmandespråksinlärning.

  207. Vi måste undersöka vissa saker.

  208. Grundläggande saker att göra framöver,
    vad som är vettigt att göra nu.

  209. Fortsätta utveckla
    samisk språkteknologi.

  210. Flytta dagens läromedel till internet.

  211. Kartlägga och producera
    nya digitala läromedel.

  212. Höja lärarnas kompetens
    och ha tillgång till teknisk utrustning.

  213. Vi har nog nu århundradets största
    utmaning i det samiska språkarbetet.

  214. Jag ser inte bara behov
    av forskningsprojekt-

  215. -utan även av
    innovationsprojekt där forskare-

  216. -beslutsfattare, skolägare,
    språkteknologer-

  217. -och hela språksamhället är med. Tack!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digital sameskola

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Samiska
Ämnesord:
Samiska språk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Samiska veckan 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Duodji och urfolksperspektivet

Gunvor Guttorm är professor i duodji, ett samiskt ord som har kommit att översättas till samisk slöjd och konsthantverk. Här berättar hon om sin egen och andras forskning utifrån ett samiskt sammanhang och beskriver duodjiforskningens två sidor: duodjin som handarbete och den teoretiska analysen när man studerar duodjin. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Læstadianismen och samisk identitet

Lis-Mari Hjortfors är etnolog och har studerat læstadianismens betydelse för bevarandet av samisk identitet, språk och tradition. Lars Levi Læstadius som grundade rörelsen var same och höll predikningar på samiska. Församlingen återfinns i både Sverige och Norge och har medlemmar även i Finland och USA. När koloniseringen och kristnandet av samerna inleddes var det många lulesamer som hittade en plats i læstadianismen för att bevara sin kulturella och språkliga identitet. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiskt lexikon på nätet

Trond Trosterud, forskare på universitetet i Tromsö, berättar om utvecklingen av universitetets online-lexikon och vilken information man kan utläsa av användningen. För majoritetsspråket går det att bara klicka på ett ord i en text och få det översatt, men för samiskan är det inte så lätt. Chansen att stöta på ett ord i dess grundform är liten. Trond Trosterud berättar om lösningen på problemet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Digital sameskola

Forskaren Torkel Rasmussen från Sámi allaskuvla i Norge menar att vi står inför århundradets största utmaning i det samiska språkarbetet. Han föreslår ett samarbetsprojekt mellan sameting, språkteknologer, lingvister, pedagoger och skolägare för att den samiska utbildningen inte ska halka efter. Rasmussen har arbetat med medier under lång tid och konstaterat att digitaliseringen inte har förstört journalistiken, utan tvärtom stärkt den. Detsamma gäller undervisningen, menar han. Digitalisering förstör inte samiskundervisningen, utan stärker den. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Samiska veckan 2015

Att erövra sitt modersmål

Leanne Hinton, professor vid University of California, berättar om hur hon med programmet Språkhjältar försöker hjälpa folk att väcka liv i eller lära sig sitt modersmål efter att det har varit förlorat i en eller flera generationer. Inspelat den 4 mars 2015. Arrangörer: Sametinget, Umeå universitet och Västerbottens museum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.