Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Hur fånga upp anmälda föräldrar?Dela
  1. Hej! Jag tänkte prata om den här
    frågan som vi har diskuterat.

  2. Hur fångar man upp föräldrar
    som har fått en orosanmälan?

  3. När föräldern får en orosanmälan-

  4. -vet man att det är svårt
    att fånga de föräldrarna-

  5. -och få dem att tacka ja
    till nån sorts insats.

  6. Eller överhuvudtaget erkänna
    eller beskriva vad som har hänt.

  7. Det är vanligt att våld förnekas.

  8. Föräldrarna upplever att det är
    nåt som skolan har missförstått.

  9. De känner sig vanligtvis kränkta.

  10. De är väldigt rädda och arga
    många gånger.

  11. Med den bakgrunden
    tänkte jag prata om ett projekt-

  12. -där jag har varit projektledare.
    Det kallas för Tryggare barn.

  13. Jag tänkte berätta om de erfarenheter
    som vi har gjort.

  14. Både utredande socialsekreterare
    och behandlare har gjort dem-

  15. -när vi tog fram Tryggare barn.

  16. Jag är psykolog
    och heter Anna Mautner.

  17. Jag har tidigare jobbat
    inom Stockholms Stad.

  18. Jag har skrivit en uppsats
    om Tryggare barn-

  19. -och effekten på föräldrar som
    har deltagit i kursen Tryggare barn.

  20. Det är ett slags föräldrastöd.

  21. I Stockholms Stad upplevde
    socialsekreterarna och behandlarna-

  22. -att det var knepigt
    att fånga upp föräldrarna.

  23. Det är inte alltid vi är säkra på
    att det har hänt nånting.

  24. Många gånger blev det en utredning
    och sen rann det ut i sanden.

  25. Föräldrarna tyckte inte att
    det var motiverat att ta emot stöd-

  26. -eftersom de sa att inget har hänt.

  27. Varför ska jag ta emot stöd?
    Vilken typ av stöd?

  28. Det fanns problem
    att vara tydlig med-

  29. -vad föräldrarna skulle få
    för typ av behandling eller stöd.

  30. Det blev ofta ett motstånd
    som kunde vara väldigt starkt.

  31. Det vi gjorde
    tillsammans med andra aktörer-

  32. -var att sammanfatta
    vad som har varit framgångsfaktorer.

  33. Vad är gemensamt bland
    föräldrarna som har tagit emot stöd?

  34. Det ska vi prata om.

  35. Många arbetade med en metod
    som heter Komet.

  36. Det riktar sig till föräldrar som
    tycker att det är mycket bråk hemma.

  37. Det man har sett i Komet,
    när man har gjort en RCT-

  38. -är att man fick resultat
    på misshandel.

  39. Risken för misshandel halverades.

  40. Många jobbade med den metoden som är
    ett föräldrastöd i gruppsammanhang.

  41. Men det var svårt att träffas i grupp
    om föräldrarna hade fått orosanmälan.

  42. Att vara väldigt tydlig med
    vad man skulle göra-

  43. -visade sig vara hjälpsamt.

  44. Att ha möjlighet att tala om
    vad man ska jobba med-

  45. -och att det här är en svårighet,
    det är svårt att vara förälder-

  46. -men det finns tips och tricks.
    Det upplevde de var hjälpsamt.

  47. Ett sätt att fånga upp föräldrarna-

  48. -var att tala om vad vi ska göra.

  49. Att få med sig dem för att kunna
    förebygga att våld förekommer senare-

  50. -eller förhindra
    om det redan förekommer.

  51. En framgångsfaktor i Tryggare barn-

  52. -var att paketera behandlingen
    på ett tydligt sätt.

  53. Man sa att när vi får in
    en orosanmälan på Socialtjänsten-

  54. -så ger vi den här kursen.

  55. Den handlar om olika teman som många
    föräldrar tycker är problematiska.

  56. Det är en del av en kurs
    som vi erbjuder alla föräldrar.

  57. Man minskar stigmatiseringen-

  58. -så att det inte blir en fråga om
    våldet har ägt rum eller inte.

  59. På så sätt tar man bort motståndet
    från föräldrarna.

  60. Att säga att
    man ger kursen till alla-

  61. -var en av
    de starkaste framgångsfaktorerna.

  62. En annan faktor
    som alla har beskrivit som viktig-

  63. -är att inte vänta på
    att utredningen avslutas.

  64. Det finns en poäng i att vara snabb-

  65. -och börja kursen på en gång,
    även innan utredningen är avslutad.

  66. För då finns det en högre motivation
    hos föräldrarna att ta emot hjälp.

  67. Var snabb och be en behandlare komma
    ner, om man har den möjligheten.

  68. Då kan behandlaren presentera
    sig själv och kursen-

  69. -redan i samtalet med utredande
    socialsekreterare och förälder.

  70. Ytterligare en framgångsfaktor-

  71. -är att beskriva hur många gånger
    kursen kommer att äga rum.

  72. Man har gjort det i annan forskning
    om vilket stöd föräldrar vill ha.

  73. Då har man sett att 3-5 gånger
    är en sorts magisk siffra-

  74. -för att det ska kännas hanterbart.

  75. Att säga att vi har en kurs
    som behandlar 3-5 teman-

  76. -om faktorer som många föräldrar
    tycker är knepiga:

  77. Hur gör man när man ska i väg
    till förskolan på morgonen?

  78. Hur blir det kring maten?
    Hur gör man när man blir stressad?

  79. Hur gör man
    för att orka vara konsekvent?

  80. Att kunna säga vilka delar som ingår
    och hur många tillfällen det är-

  81. -hjälpte många föräldrar att säga
    att de kan gå kursen.

  82. Det blir en dörr som öppnas och man
    får möjlighet till vidare kontakt.

  83. Det sista är det allra viktigaste,
    enligt många föräldrar-

  84. -och även utredande
    socialsekreterare:

  85. Vad man ska göra när man träffas.

  86. Ha en broschyr som beskriver kursen
    och innehållet-

  87. -så att det blir konkret. Gå snabbt
    in på det konkreta innehållet.

  88. Gör det meningsfullt för föräldern.

  89. Försök se i vilka situationer
    det blir gnissel mellan dem-

  90. -och försök hitta situationer
    när det funkar bra.

  91. Det var de teman som vi utgick ifrån.

  92. De återkommer i många föräldrastöds-
    program, som till exempel Komet-

  93. -eller ABC
    som är ett generellt program.

  94. Det handlar om
    att bygga på en god relation.

  95. Det kanske har hänt nåt, men man
    bygger upp ett positivt samspel.

  96. Man skapar positiva situationer.

  97. Det första temat handlar om-

  98. -att man ska skapa fler mysiga
    stunder tillsammans med barnet.

  99. Man bygger upp ett förtroende.

  100. Man är konkret och tittar på hur
    man sitter och hur kroppsspråket är.

  101. Hur gör man för att inte värdera?
    Hur kan man bekräfta barnets känslor?

  102. Kan man repetera vad barnet säger?
    Föräldrarna får möjlighet att träna-

  103. -och se videosnuttar
    och rollspela med behandlaren.

  104. Det andra temat är vad man fokuserar
    på, uppmärksamhetsprincipen.

  105. Hur kan jag öva mig
    att se vad mitt barn klarar av?

  106. Man minskar på tjatet och skället.

  107. Man övar på att se när man blir
    stressad och på att säga stopp.

  108. Man tittar på hur föräldern
    kan stoppa en upptrappning-

  109. -genom att kanske gå därifrån.
    Man övar konkret på hur man kan göra.

  110. Sen har man teman som handlar om
    att bli bättre på-

  111. -att se att föräldern kan påverka
    situationen i samspelet med barnet.

  112. Man kan lugna och vara konsekvent.

  113. Så man får tillbaka tilliten
    på sin kompetens som förälder.

  114. Det är mycket fokus på att vara lugn
    och skruva ner volymen.

  115. Även om vi inte vet om
    det har förekommit våld eller inte-

  116. -så är behandlarnas upplevelse
    att fokus är de här temana.

  117. Man bygger upp ett förtroende,
    och berättelsen kommer lite senare.

  118. Även om det här är fem träffar
    med fem teman-

  119. -så har man haft en inledande fas.
    Det är det främsta tillägget.

  120. Vi jobbade mycket med både utredande
    socialsekreterare och behandlare.

  121. Hur bygger man allians med föräldern?

  122. Hur kan man använda motiverande
    samtal och inte argumentera?

  123. Så att man förstärker
    föräldrarnas förändringsprat.

  124. Det var 1-3 inledande samtal
    innan man satte igång med temana.

  125. Man hade även repetition
    och "booster" efter träffen.

  126. Även om inramningen var fem gånger
    så blev det en längre kontakt.

  127. Även barnet kom med-

  128. -både inledningsvis
    och vid avslutningsfas.

  129. Det tyckte många behandlare
    var knepigt.

  130. Varför ska vi prata med barnet?

  131. Ofta har barnet kontakt med polisen
    eller andra vuxna.

  132. Det var en viktig del som många
    tyckte var positiv, även föräldrarna.

  133. Att få med barnet-

  134. -och få höra vad barnet beskriver
    är besvärligt-

  135. -och vad barnet önskar
    i sin relation till sina föräldrar.

  136. Man ramade in det så att barnet
    fick möjlighet att ställa frågor.

  137. Då får man sambandsmarkeringen
    att vi vet att nåt har hänt-

  138. -eller vi vet inte.
    Man bekräftar barnets berättelse.

  139. Nu får barnet vara med och berätta
    vad som fungerar bra.

  140. Vad ska mamma och pappa göra mer av,
    eller vad ska de göra mindre av?

  141. Ett fokus var att se om det
    hade skett nån förändring i slutet.

  142. Barnet hade samtalet med föräldrarna-

  143. -och socialsekreteraren
    som var med inledningsvis.

  144. Barnet fick berätta
    hur det hade blivit efter kursen.

  145. Man hade också någon sorts förmätning
    med barnet.

  146. Vi hade åtta frågor som vi ställde
    till barnet och föräldern.

  147. Har det blivit nån skillnad?

  148. Det var viktigt att kunna återge till
    föräldrarna vad barnet hade sagt.

  149. Det blev en motiverande faktor
    för föräldrarna.

  150. Jaha, mitt barn vill mysa
    framför tv:n med mig.

  151. Det var hjälpsamt
    i själva behandlingen.

  152. Sammanfattningsvis, vad tog vi med
    oss? Hur ska vi fånga upp föräldrar?

  153. Vi vill nå barnen.

  154. Ett sätt att göra det är att
    få möjlighet att träffa föräldrarna-

  155. -och hjälpa dem bryta
    ett negativt mönster.

  156. Öka det positiva samspelet med barnet
    och minska det negativa.

  157. Den starkaste komponenten var-

  158. -hur vi ska
    få tag på socialsekreterarna.

  159. Hur når vi dem?

  160. Behandlarna kan berätta för social-
    sekreterarna att vi har kursen-

  161. -om det kommer in en orosanmälan
    om våld mot barn.

  162. De har en broschyr
    och kan berätta om innehållet.

  163. De kan erbjuda sig att berätta
    om kursen för föräldern och barnet.

  164. Man bör göra det en gång per termin-

  165. -eftersom socialsekreterare
    oftast byts ut.

  166. Det är vanligt att man får
    göra om samma sak varje termin.

  167. Det var skönt för utredande social-
    sekreterare att ha nåt handfast-

  168. -och visa vad man ska göra
    och vad stödet innebär.

  169. Man berättade att vi erbjuder kursen
    till alla som får en orosanmälan.

  170. Det var en central del.

  171. Föräldrarna sa att det var skönt
    att ha nåt konkret att jobba med.

  172. Naturligtvis är det tufft
    att vara förälder.

  173. Det är omvälvande och mycket
    skam och skuld, som vi har pratat om.

  174. Det är omvälvande att få anmälan,
    oavsett om det har hänt eller inte.

  175. Att skifta fokus
    från om det har hänt eller inte-

  176. -till hur man ska orka med-

  177. -de tuffa dusterna
    man kanske har med sitt barn.

  178. Det var hjälpsamt för föräldrarna.

  179. För barnen var det hjälpsamt
    att kunna få ställa frågor.

  180. Att få vara delaktiga i
    att mamma och pappa går på kurs-

  181. -och få tala om
    vad man gillar med sina föräldrar.

  182. Det var de delar
    som vi upplevde var mest kraftfulla-

  183. -för att fånga upp föräldrarna
    och motivera dem att ta emot hjälp.

  184. Vi har gjort en del forskning.

  185. Både samforskning inom stadsdelarna-

  186. -och jag har gjort en liten studie i
    samband med psykoterapeutprogrammet.

  187. Vårt mål är förstås
    att vi ska göra en större studie.

  188. Sammanfattningsvis i
    min experimentella fallstudie-

  189. -var fokus på att se om föräldrarna
    har förändrat sitt samspel.

  190. Vi tittade på
    hur det såg ut innan kursen-

  191. -och hur samspelet förändrades
    vad det gäller positiv kommunikation.

  192. Hur många gånger har du haft mysigt
    med ditt barn-

  193. -och hur många gånger
    har du tappat humöret i dag?

  194. Det var de två faktorerna
    som vi mätte.

  195. Där står min mejladress
    om ni vill ha den studien.

  196. Därmed får jag avsluta
    den här konferensen. Tack så mycket!

  197. Textning: Therese Meijer
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn och våld, Barn som far illa, Medicin, Misshandel, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vanvård, Våld i familjen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Angus Deaton, ekonomi

Nationalekonomen Angus Deaton har fått Nobelpriset i ekonomi 2015 för sin analys av konsumtion, välfärd och fattigdom. Här går han igenom delar av sin analys och förklarar varför våra konsumtionsval påverkar hela samhället och hur man på bästa sätt kan mäta och analysera välfärd och fattigdom. Inspelat den 8 december 2015 på Stockholms universitet. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.