Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrarDela
  1. Välkomna.

  2. Vi ska prata om när sexuella
    övergrepp mot barn sker på förskolan.

  3. Jag och Christina Carlsson
    kommer från Linnéuniversitetet.

  4. Vi är lärare på institutionen
    för socialt arbete där.

  5. Jag har disputerat
    kring sexuella övergrepp.

  6. Christina har erfarenhet
    som familjeterapeut-

  7. -och utbildare av familjeterapeuter.

  8. Jag börjar med lite bakgrund,
    så ansluter Christina om en stund.

  9. Det här är en självklarhet, men jag
    vill ge oss en gemensam utgångspunkt.

  10. Det handlar lite om förövare
    i den här presentationen.

  11. Min avhandling handlar om ungdomar
    som begår sexuella övergrepp.

  12. Det är oftast väldigt väsentligt
    att förstå det som sker på scenen.

  13. Förövaren begår övergrepp
    utifrån sin skicklighet-

  14. -och sin extrema förmåga.

  15. Då är det bra att komma ihåg
    Finkelhors "preconditions"-modell.

  16. Motivationen hos dem
    som är mer permanenta-

  17. -som blir sexuellt upptagna med barn-

  18. -och har en stark
    känslomässig koppling-

  19. -till ett barn
    som kan möta de behoven.

  20. Att man tänder sexuellt på barn,
    att man inte bara testar-

  21. -utan att det är en stark upptagenhet
    hos många.

  22. En del har svårt att få sina behov
    tillgodosedda på annat sätt.

  23. Men de flesta sexualförövare
    är rätt vanliga.

  24. Det är därför det är så svårt
    att upptäcka dem.

  25. De kan förhålla sig väldigt adekvat
    i andra sociala sammanhang.

  26. För att vanliga personer ska vara
    sexuella mot barn-

  27. -måste de övervinna
    sina egna spärrar.

  28. Och även yttre spärrar, att det finns
    de som inte släpper till barnen.

  29. Man måste hitta möjligheten
    att vara nära ett barn.

  30. Och sen måste man få barnet med sig.

  31. De som begår sexuella övergrepp
    mot barn är både män och kvinnor.

  32. Även kvinnor skulle kunna begå brott
    mot barn på förskolan.

  33. Ibland är den diskussionen
    väldigt snedvriden.

  34. Att man måste få bort männen
    från förskolan-

  35. -är ett påstående
    som har väldigt dålig grund-

  36. -eftersom även kvinnor kan begå
    såna handlingar.

  37. Det finns de som tänder sexuellt på
    barn i tillfälliga perioder i livet-

  38. -eller parallellt med en annan typ
    av sexualitet.

  39. Men de med en pedofil läggning
    konsumerar extremt många barn.

  40. Ibland under en hel livstid.

  41. Och en del unga börjar
    redan som tonåringar-

  42. -och fortsätter tills de blir
    avslöjade, och ibland även efter det.

  43. När vi talar om förskolan som en
    institution, finns det många såna.

  44. Jag har listat några
    från litteraturen.

  45. Här är några institutionella världar
    där man kan få tillgång till barn.

  46. Det finns förstås fler, men i de här
    verksamheterna finns det beskrivet-

  47. -där sexualförövare opererar-

  48. -och kanske kan jobba i många år
    och utsätta barn.

  49. Det finns inga undersökningar
    på detta tema.

  50. Det finns bara episodiskt
    berättade historier.

  51. Faktiskt uppmärksammade
    Dagens samhälle det här.

  52. I februari skrev de en artikel-

  53. -där en del av oss här på konferensen
    blev intervjuade.

  54. De tittade på 540 fall
    av sexuella övergrepp i Sverige.

  55. Man kollade i domarna
    vem som begick övergreppen.

  56. Det här är helt ovetenskapligt, men
    det är mer än nån annan har gjort.

  57. 70 av domarna hänförde sig
    till offentliga miljöer.

  58. Alltså där människor i verksamhet
    hade utsatt barn.

  59. Det är en sjundedel av domarna
    man tittade på.

  60. 70 övergrepp var på förskola, skola,
    vårdcentral, skolbuss-

  61. -idrott eller inom kyrkan.

  62. En stor del av förövarna fanns
    inom förskola eller skola-

  63. -idrottsledare eller
    skolbusschaufför.

  64. Några har tittat på vilka personer
    som söker sig till den miljön.

  65. Som ser barnverksamheter
    som en bra miljö att laborera i-

  66. -och få tillgång till barnen.

  67. Sullivan och Beech
    är två engelska forskare-

  68. -som brukar prata om
    "professional offenders".

  69. De pratar om dem
    som professionella förövare-

  70. -för att de skaffar sig ett yrke
    för att få tillgång till barn.

  71. Det är otroligt utstuderat
    och genomtänkt.

  72. Kelley tittade i sin tidigare studie
    på vad som var signifikant för dem.

  73. Jag har sammanställt deras fynd.

  74. Man riktar sig ofta mot små barn.

  75. Övergreppen är allvarliga.
    Offren är ofta många.

  76. Sullivan och Beech jämförde med andra
    sexualförövare mot barn.

  77. Skillnaderna mellan professionella
    och andra barnförövare?

  78. De första har starkare känslomässig
    överidentifikation med barn.

  79. Den gruppen har större sexuell
    upptagenhet riktat mot barn-

  80. -än andra barnförövare.

  81. De har oftare en pedofil läggning.
    Barn är huvudpreferensen sexuellt.

  82. Bara några punkter kring hur man
    måste operera som sexualförövare.

  83. Man har strategier,
    och det är så speciellt.

  84. Det är ett enormt kunskapsområde
    kring den som är utstuderad-

  85. -med den otroligt skickliga teknik
    man använder.

  86. Att välja ut ett sårbart barn som
    inte har bra väktare omkring sig.

  87. Man utvecklar strategier
    för att manipulera barnet.

  88. Och grooming som man riktar mot barn,
    riktas också mot föräldrar.

  89. Man lugnar och säger
    att man kan avlasta.

  90. Man gör föräldrar lugna med att nån
    annan passar och är med deras barn.

  91. I det här sammanhanget
    är groomingen också riktad-

  92. -mot kollegor inom institutionen.

  93. Den forskning vi ska prata om
    är i ett otroligt tidigt skede-

  94. -men jag tänker på "ställföreträdande
    föräldraskap" bland personalen.

  95. Man vikarierar som förälder.

  96. Och kriserna är väldig lika de kriser
    som utlöses i en familj-

  97. -när man upptäcker
    sexuella övergrepp.

  98. Den som vill utsätta barn
    jobbar sig in på det fältet-

  99. -och försöker säkra sin position
    och vem man är som människa-

  100. -genom att man jobbar med förtroendet
    och att ställa upp för kollegorna.

  101. Man gör sig oumbärlig.

  102. Man är lojal, hjälpsam,
    gör jobb som andra inte vill göra.

  103. Man är charmig
    och "för bra för att vara sann".

  104. Jag har hämtat de här antagandena
    ur ett engelskt dokument-

  105. -men de intervjuer jag hittills
    har gjort-

  106. -träffar på det mesta av det här.

  107. Barnen som utsätts i förskoleåldern-

  108. -berättar ibland långt senare.

  109. Vissa övergrepp berättar man inte om
    för att man inte kan definiera dem.

  110. Ibland är bilder
    en sexuell exploatering.

  111. Man tar bilder av barn
    och distribuerar dem.

  112. Det är både ett övergrepp, men också
    en hjälp att avslöja övergreppen.

  113. Ibland kan de små barnen
    inte riktigt förstå.

  114. Man förstår inte att det skedde
    ett övergrepp vid blöjbytet.

  115. Att nån gned eller smörjde en
    extra mycket.

  116. De större förskolebarnen förstår mer
    det som avviker och är annorlunda-

  117. -och kan reagera på det.

  118. Barn reagerar ofta när det gör ont.

  119. Det kan ibland vara orsaken till
    att man berättar-

  120. -på förskola, skola
    eller för föräldrar.

  121. Nu får jag försöka komma till vår
    studie. Jag ville bara ge ett intro.

  122. Man kan säga att det är
    en fallstudie.

  123. Det här är en mellanstor
    svensk kommun-

  124. -som är formad för fallstudien.

  125. Där finns fyra delar
    av den här forskningsstudien.

  126. Jag har tittat på krisledning,
    men det ska vi inte prata om i dag.

  127. Jag ska berätta om förskole-
    personalens upplevelser av detta-

  128. -och sen om hur föräldrar upplever
    att det här händer.

  129. Självklart nämner jag inte
    vad det är för kommun.

  130. Vi delar röster från både personal
    och föräldrar så det är viktigt-

  131. -att inte identifiera orten.

  132. Jag tänker att jag ska intervjua
    ett tjugotal.

  133. Jag har intervjuat hälften
    av förskolepersonalen.

  134. Det är de här temana som hittills
    är identifierade i det materialet.

  135. Jag pratar om
    hur man har upplevt avslöjandet-

  136. -och att ge föräldrar stöd, och hur
    det blir i den professionella rollen.

  137. Vad som händer med passionen
    och stoltheten för yrket.

  138. Viljan att fortsätta jobba
    inom förskolan.

  139. Det är vad vi har identifierat,
    och nu ska jag ge exempel.

  140. Omkring det här med avslöjandet
    säger en kvinna:

  141. En annan personal säger:

  142. De utvalda som fick identifiera
    fick ensamma veta-

  143. -och fick inte kommunicera det med
    nån annan, utan fick bära det själva.

  144. Bara de beskrivningarna
    blir enormt starka-

  145. -när förskolepersonalen berättar
    om det här.

  146. En del har fortfarande inte berättat
    för att föräldrarna inte vill det.

  147. Bara den som har identifierat bilder
    på barn, och chefen, vet nåt.

  148. Oj, jag var inte riktigt klar än.

  149. Sen fick alla förskolorna
    i den här kommunen information-

  150. -om att de skulle mötas i personalen
    för att planera för-

  151. -att berätta för föräldrarna
    om en händelse.

  152. Så här säger en förskolelärare
    som jag har träffat:

  153. Man fick en förberedelse på kvällen-

  154. -för att nästa morgon berätta för
    föräldrarna vad som hänt i kommunen.

  155. Den här personen har arbetat
    på vår förskola.

  156. Angående att möta föräldrarna
    säger en personal:

  157. En annan personal beskriver
    hur alla gick på det första passet.

  158. All personal på avdelningarna
    började klockan sju den morgonen.

  159. Alla var där, så att det var tre
    personal istället för en eller två.

  160. En personal säger:

  161. "Det var jobbigt. En del föräldrar
    gick till bussen och grät."

  162. Kring föräldrars oro, och självklart-

  163. -mötte personalen reaktionerna
    hos föräldrar. En personal säger:

  164. En annan förskolelärare säger:
    "Föräldrarna hamnade i en kris."

  165. "Att 'Usch, det är där jag
    lämnar mitt barn.'"

  166. "'De trygga väggarna har luckrats upp
    runt mitt barn.'"

  167. Och lite kring hur personal utsätts
    för den här manipulationen-

  168. -som jag pratade om inledningsvis.
    Så här säger en personal:

  169. En annan säger: "Han var omtyckt."

  170. "Han var en av de första vi önskade
    som vikarie.

  171. "Han var omtyckt av barn och
    föräldrar, hade lätt till kontakt."

  172. "Han gjorde vad han skulle."

  173. "Man behövde inte gå igenom
    vad han behövde göra."

  174. Och så reaktionerna från personal
    som jag mötte:

  175. "Jag var nog mest arg, tror jag.
    Ja, mest det."

  176. En personal säger:

  177. "Gick ganska lång tid
    innan jag blev ledsen."

  178. "Man var stark i början. Sen började
    man, ju mer man fick veta."

  179. Det var en kvinna
    som kanske var den starka-

  180. -i det första krisläget dag ett.

  181. Så småningom tog hon in det
    och lät kroppen få reagera-

  182. -med den sorg och de andra känslorna
    som sen dök upp.

  183. Avslutningsvis vid personalens
    intervjuer fanns frågan-

  184. -hur man har fått hjälp med att
    hantera händelsen? En personal säger:

  185. En person sa:
    "Jag pratade med chefen."

  186. Det var en person som var ensam om
    att veta på sin förskola.

  187. En annan säger:

  188. Nu kommer Christina med
    och vi ska på den stund vi har kvar-

  189. -prata om de föräldraintervjuer
    vi har haft.

  190. Som det står längst ner på sidan
    är det här en pågående studie.

  191. Vi har inte hela materialet.

  192. Vi hoppas få 30 intervjuer
    med föräldrar till utsatta barn-

  193. -och 30 med föräldrar
    som har varit nära-

  194. -vars barn har haft ytterkläderna
    på samma avdelning som utsatta barn.

  195. Men vi har ändå material nog att dela
    med er, fast det är preliminärt.

  196. Personen som har begått
    de här övergreppen-

  197. -har jobbat ett antal år som vikarie,
    på ett trettiotal förskolor.

  198. Så det är flera tusen föräldrar som
    har haft sina barn på de förskolorna.

  199. Och det blir flera tusen ytterligare
    mor- och farmödrar-

  200. -som blir upprörda av
    att det skulle kunna vara deras barn.

  201. Så det blir en extremt stor grupp.

  202. De utsatta barnen är alla små barn.

  203. Det är ett tjugotal barn
    som är konstaterat utsatta.

  204. Inget barn berättar.

  205. Alla övergrepp har identifierats
    genom bilder.

  206. Temana för våra intervjuer är vilken
    information och krisstöd man fått.

  207. Konsekvenser,
    och tillit till förskolan.

  208. Vi har de temana där.

  209. Ja, men det ska kunna kopplas...

  210. Hallå?

  211. Kan vi få ljud på den andra micken?

  212. Vi frågade föräldrarna
    om avslöjandet.

  213. Hur de fick veta att deras barn var
    utsatt, och reaktionen efteråt.

  214. Och vilket stöd dessa föräldrar fick-

  215. -både de vars barn var utsatta,
    och de vars barn inte var det.

  216. Om de visste vad som hänt barnet,
    och hur omgivningen reagerade-

  217. -när de fick veta.

  218. Frågor kring hur föräldern hade haft
    kontakt med förövaren på förskolan-

  219. -och hur förtroendet för förskolan
    hade påverkats av händelsen.

  220. Och också frågor kring hur man
    berättar för omgivningen om allt.

  221. Den sista punkten handlar om
    att det här var små barn-

  222. -som alla är under tre, som varit
    utsatta. Inget barn har berättat.

  223. Då ställer sig föräldrar förstås
    frågan-

  224. -när man ska berätta för barn att
    när de var två år hände detta.

  225. Vi har nu röster
    från de här föräldrarna.

  226. En förälder sa: "Polisen berättade.
    De hade häktat en person."

  227. "Man hade identifierat barn
    via bilder. Min flicka var med."

  228. "Man blir så jävla chockad. Man är
    som i en dröm, det är overkligt..."

  229. En mamma sa att de ringde
    och sen dröjde det många timmar-

  230. -tills polisen kom och berättade
    exakt vad som hänt.

  231. Det var ett genitalt övergrepp.
    Inte brutalt eller våldsamt.

  232. En förälder får information om att
    det hänt barnet nånting-

  233. -men det är inget farligt. Hon tänkte
    i efterhand att det inte stämde.

  234. Alltså orden om
    att det inte var farligt.

  235. Sen kom vi in på vilket stöd man fått
    i den här avslöjandefasen.

  236. Då sa en mamma:

  237. Här har vi ytterligare en sån röst.

  238. Att inte överlämna till mamman,
    utan själv vara envis.

  239. "Det här stödet kommer du att få."

  240. Ytterligare en röst:

  241. Så det kommer tillbaka,
    att man borde ha varit mer envis.

  242. Om man är professionell och utbildad
    borde man veta bättre-

  243. -än att ta ett nej för ett nej
    i den situationen.

  244. De har fått veta en kvart tidigare
    att deras barn utsatts för övergrepp.

  245. Den som är med
    eller som de blir hänvisade till-

  246. -borde ha en plan för att man ringer
    igen, eller sitter tysta en stund.

  247. Inte ha en så otroligt
    tillbakahållen position.

  248. Det är ett förfärligt fynd
    så här långt i de här intervjuerna.

  249. Både med personal och föräldrar.

  250. Man kanske inte kan ta beslut då utan
    behöver ett gott omhändertagande.

  251. Att nån tar beslut åt en.
    En annan röst:

  252. Mamman sa att mannen var
    en stor person och hon verkade rädd-

  253. -att han skulle kunna göra
    nåt riktigt våldsamt.

  254. Omkring vad som har hänt barnet...

  255. En mamma:

  256. Det är väldigt lätt att föreställa
    sig att om man fick se bilder-

  257. -på en övergreppssituation,
    men inte höra nåt från barnet-

  258. -kan man tänka att bilden
    kan illustrera ett ögonblick.

  259. Vad i övrigt har hänt
    som inte har dokumenterats?

  260. Det är förstås en mardröm,
    en vanmakt.

  261. En annan: "Kanske är det bara bilder
    på underliv. Det får vi aldrig veta."

  262. Det kommer ofta tillbaka till
    osäkerheten om omfattningen.

  263. Sen fanns det frågor kring
    hur man berättade för omgivningen.

  264. -Föräldrar och vänner.
    -Vi har några såna exempel.

  265. Föräldrar förväntade sig förstås
    att andra skulle sluta upp kring dem.

  266. En annan mamma säger:

  267. Det säger också nånting. Om man hade
    en familj som var hållande-

  268. -när de professionella bara sticker
    från arenan.

  269. Men tyvärr finns det de här exemplen-

  270. -att kanske några i välmening
    försökte förminska.

  271. Vi hade nåt annat exempel också.

  272. En mamma som berättade för nån god
    vän fick en väldigt kraftig reaktion.

  273. Den personen, som inte var berörd,
    bröt ihop och behövde tröst.

  274. Det blev påfrestande för mamman
    till ett utsatt barn.

  275. Det var också ett dilemma
    att försöka undvika berättande-

  276. -om man inte var säker på
    att personen kunde härbergera det.

  277. Och så frågor kring
    hur man hade upplevt personen-

  278. -alltså förövaren.

  279. En röst nämnde ganska tydligt:

  280. Och så sa hon:
    "Så blev jag så grundlurad."

  281. En förälder som sa, precis som
    personalen, att det var favoriten.

  282. De ville ha honom på förskolan.

  283. Föräldern upprepade att han var
    väldigt mån om att hon skulle veta-

  284. -hur hennes barn hade haft det
    just med maten.

  285. Att manipulera föräldern att känna
    sig särskilt trygg-

  286. -med den här personen
    som då har sex med barnen.

  287. En röd tråd är det här med förtroende
    och tillit.

  288. Man överlämnar det bästa man har-

  289. -och tilliten blir krackelerad
    i kanterna.

  290. Det fanns föräldrar som berättade
    i intervjuerna vi gjorde-

  291. -att de gick dit med en blomma
    eller en påse bullar-

  292. -för fast föräldrarna
    var förtvivlade kunde de se-

  293. -den extrema våndan hos
    "den ställföreträdande familjen"-

  294. -och känslan av skuld hos personalen.

  295. En annan röst:

  296. Andra beskriver att det inte är
    helt okomplicerat.

  297. "Är det jag som ibland överdriver?
    Tycker de det?"

  298. "För jag vill inte ha
    nån manlig vikarie här."

  299. Det var också en röd tråd att man
    inte ville ha en manlig vikarie mer."

  300. En mamma: Vi bygger förtroendet igen.
    Små saker kan bryta allt.

  301. Det är fortfarande skört,
    även om personalen gör allt de kan.

  302. Vi har också fått höra av
    både förskolepersonal och föräldrar-

  303. -att man ringer och meddelar vissa
    föräldrar om man har vikarie.

  304. Om det är en manlig vikarie
    säger man det förstås.

  305. Annars säger man vad vikarien heter,
    och så får föräldrarna ta ställning.

  306. Vår sista bild handlar om hur man gör
    med de här små barnen.

  307. En ettåring eller tvååring
    som är avbildad i ett övergrepp.

  308. Vissa barn har haft små reaktioner,
    men de flesta har inte reagerat.

  309. Men hur handskas man
    med den historien?

  310. En annan mamma säger så här:

  311. "Barn mår inte bra
    av sån information."

  312. "Kanske som vuxen,
    om det blir nån diskussion."

  313. "Men hur pratar man om det?"

  314. Det vi kunde känna
    med de här föräldraintervjuerna-

  315. -var att de hade brist på vägledning.

  316. De har inte det professionella stödet
    att resonera kring hur de ska tänka.

  317. Man hoppas att man kan slippa,
    att det inte är nödvändigt.

  318. Förstås otroligt komplicerade
    och svåra frågor.

  319. Vi hade inte fler bilder,
    men det är fem minuter kvar.

  320. Det finns utrymme för kommentarer
    och frågor.

  321. Hur tänker ni kring att berätta
    eller inte för barnet?

  322. Vad finns det för rekommendationer?

  323. Jag vet inte. Generellt har jag sagt
    i några såna här sammanhang-

  324. -att när barn är fem, sex,
    inför att man börjar nollan-

  325. -skulle man kunna skapa det
    som en berättelse.

  326. Föräldern måste få träna på det.

  327. Man kan berätta som:
    "Vet du att det brann på ditt dagis?"

  328. Den typen av... Att berätta att det
    är nåt barnet har varit med om.

  329. Det är ju meningslöst att göra det
    nu när de är tre.

  330. Föräldrarnas förberedelse
    inför samtalet är avgörande.

  331. Om man är nervös eller ångestfylld
    själv blir det mer drabbande.

  332. Men det finns säkert många svar
    på det.

  333. När barn kognitivt kan förstå den här
    typen av berättelse av händelser.

  334. "Nån har kört av vägen", eller...
    Olyckor som man klarade sig bra ur.

  335. Redan innan man börjar
    med den berättelsen-

  336. -kan man införa prat
    kring barnets kroppsgränser-

  337. -och benämna det i bemötandet
    och omsorgen om barnet.

  338. Man kan grundlägga det och träna på
    den sortens språk och samtal.

  339. Har ni inkluderat nåt i era studier
    och frågat personalen-

  340. -om arbetet i förebyggande syfte?

  341. Identifierar de själva nånting
    kring mer konkreta rutiner?

  342. Man inser att det är svårt att
    identifiera en förövare på känsla.

  343. Sa de nåt om speciella situationer
    när det inträffade?

  344. Ni förstår vad jag menar.
    Har ni med det som frågor?

  345. I den här studien finns också
    en mer strukturell nivå-

  346. -där jag har intervjuat personer
    i krisledningsgrupp-

  347. -som har fattat beslut om generella
    förändringar i kommunen.

  348. Där finns flera såna frågor.

  349. Man ska bygga om så att man ser in
    till skötrummen.

  350. Att man inte kan vara
    i ett slutet rum.

  351. Att man inte får ha mobiltelefoner
    på jobbet. Man måste låsa in dem.

  352. Det var nåt som många i personalen
    berättade.

  353. Att den här personen
    har ställt till det för dem.

  354. De ska inte prata i telefon, men man
    kan vänta samtal från vårdcentralen.

  355. Att man på det sättet blir hindrad.

  356. Men samtidigt finns det
    ingen opposition kring det.

  357. Sen har man nog kopplat in
    många kunniga personer-

  358. -och pratat om kroppsregler
    och materialet från Rädda barnen-

  359. -som vi alla känner till.

  360. Personalen har tittat på det-

  361. -men orkar nog inte ha en temadag
    om det.

  362. Man håller precis på att försöka
    återuppbygga och reparera sig själv-

  363. -för att ta nya tag.

  364. Det har varit en så krisartat
    och svår period.

  365. Flera av dem är väldig motiverade
    att säkra förskolan-

  366. -och är otroligt engagerande
    förskolepedagoger-

  367. -som känner sig kränkta
    i sin professionalitet.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap, Sexologi, Sexuella övergrepp mot barn
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför styr kön och klass fortfarande?

Frida Wikstrand forskar inom arbetsvetenskap och föreläser här om sin undersökning av huruvida yrkesval är baserade på rationella beslut eller om det finns andra förklaringar. Skollagen säger att alla som arbetar i skolan ska bidra till att elevers studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Hur kan man hjälpa elever att komma ifrån att låta sådana faktorer styra deras val? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.