Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Barndomstrauma påverkar livetDela
  1. Om nån gav er en nyfödd bebis,
    med spädbarnets oerhörda potential-

  2. -och sa att ni hade 20 år på er att
    forma barnet till den här personen-

  3. -som ligger medvetslös på trottoaren-

  4. -ignorerad av en värld
    som är rädd för sånt...

  5. Vad skulle ni behöva göra
    för att lyckas med detta?

  6. Svaret på den frågan är oerhört viktigt-

  7. -när det gäller läkekonsten i stort-

  8. -när det gäller ett lands ekonomi-

  9. -när det gäller sociala misslyckanden...

  10. ...och när det gäller folkhälsoproblem.

  11. Problem som vi alla ställs inför
    varje dag som medborgare.

  12. Med ACE-studien utforskade vi-

  13. -de här problemens ursprung-

  14. -och vi kom att inse att det ofta är så
    att det som uppfattas som problemet...

  15. ...också kan vara ett försök till en
    lösning på problem vi inte känner till.

  16. Konsekvenserna av denna paradox
    är enorma-

  17. -när det gäller
    prevention och behandling.

  18. Även motståndet har varit enormt-

  19. -mot att använda
    den här informationen i praktiken.

  20. Jag ska börja med att summera
    resultaten från ACE-studien-

  21. -och sen visa er bevisen för resultaten.

  22. Vi kom fram till att tio kategorier
    med skadliga barndomsupplevelser-

  23. -är anmärkningsvärt vanliga
    och väldigt oroande-

  24. -och i de flesta fall
    ouppmärksammade.

  25. De är potenta förutsägare för
    social missanpassning i vuxen ålder-

  26. -hälsorisker, biomedicinska sjukdomar
    och förtida död.

  27. Genom att använda dessa resultat
    i primärvården-

  28. -tycks man kunna sänka
    sjukvårdskostnaderna betydligt-

  29. -men förvånande nog
    har man inte velat göra det.

  30. Jag ska visa er våra belägg för det här.

  31. På sätt och vis började ACE-studien
    med den här kvinnan-

  32. -som dök upp på ett program
    mot fetma som vi anordnade.

  33. Hon kom till oss 1985-

  34. -och frågade om vi kunde hjälpa henne
    med hennes problem.

  35. Vårt första misstag var att vi godtog-

  36. -hennes diagnos av problemet,
    och svarade ja.

  37. Vi fick ner hennes vikt från 185 kilo-

  38. -till 60 kilo på 51 veckor.

  39. Och det lyckades vi med
    utan kirurgiska ingrepp.

  40. Vi använde nåt som kallas för "Absolut
    fastande med supplementering".

  41. Här är hon 28 år gammal,
    och här är hon 29 år gammal.

  42. Och vi tänkte:
    "Då var det problemet avklarat."

  43. Hon lärde oss att vi inte hade
    en aning om vad vi sysslade med.

  44. Allt vi hade var en effektiv teknik.

  45. Några år senare hittade vi den här
    bilden av henne, när hon var åtta.

  46. Det tvingar en att ställa frågan:

  47. "Vad hände med henne?"

  48. Och när man behandlar
    människor med fetma...

  49. ...så är frågan vid vilken ålder
    som viktökningen inleddes-

  50. -den absolut viktigaste
    utgångspunkten.

  51. Hon började gå upp i vikt
    vid elva års ålder.

  52. Varför inte vid fyra års ålder,
    eller vid 33 års ålder?

  53. Ålder vid insjuknande är avgörande.

  54. Här ser vi en viktkurva som ser ut
    som en olympisk backhoppningsbacke.

  55. 185 kilo ner till 60 kilo.

  56. Och sen, på bara tre veckor,
    gick hon upp 17 kilo.

  57. Det hade jag inte ens trott var möjligt-

  58. -och jag frågade henne
    vad det var som stod på.

  59. Hon sa
    att hon trodde att hon åt i sömnen.

  60. "Jag brukade gå i sömnen som barn,
    men det var flera år sen sist."

  61. "Jag bor ensam, och när jag går och
    lägger mig är köket rent och städat."

  62. "På morgonen är köket fullt av öppna
    förpackningar och smutsdisk."

  63. "Nån har lagat mat,
    och det är bara jag som bor där."

  64. "Det måste ju vara så,
    men jag har inget minne av det."

  65. Okej, det låter ju ganska logiskt.

  66. Men varför just nu?

  67. Och hennes svar på den frågan-

  68. -var att sömnätandet började-

  69. -dagen då hon utsattes för ett
    sexuellt närmande på sin arbetsplats-

  70. -av en mycket äldre man.

  71. Han var gift.

  72. Okej... Men året var ju 1986,
    och vi befann oss i södra Kalifornien.

  73. Det är en ganska extrem reaktion, även
    om det var ganska snuskigt.

  74. Varför denna extrema reaktion?

  75. Det visade sig att hon hade utsatts
    för incest av sin morfar-

  76. -från att hon var elva år gammal
    tills hon var 21 år gammal.

  77. Det sänkte min tröskel för att
    börja misstänka sexuellt utnyttjande-

  78. -och snart började vi
    rutinmässigt ställa frågor om detta-

  79. -i vårt fetmaprogram.

  80. Det var väldigt förvirrande-

  81. -för var och varannan patient
    tycktes ha såna erfarenheter.

  82. Jag tänkte att det inte kunde vara sant.
    Då skulle folk känna till det.

  83. Då hade nån berättat det för mig.
    På läkarutbildningen, åtminstone.

  84. Det tog några månader
    innan jag var övertygad om-

  85. -att det vi nu blottlade
    faktiskt var på riktigt-

  86. -men att ingen ville höra talas om det.

  87. Vi började med sexuellt utnyttjande,
    grov fysisk och psykisk misshandel-

  88. -andra former av grava dysfunktioner
    i hemmet, och så vidare.

  89. Här ser vi den här kvinnan...

  90. ...några år senare. Här kan ni se-

  91. -att hon gick upp till över 185 kilo
    snabbare än hon gick ned.

  92. Och sen försvann hon i tolv år.

  93. Hon kom tillbaka...

  94. ...och vägde fortfarande
    väl över 185 kilo.

  95. Hon hade genomgått
    en överviktoperation.

  96. När hon hade gått ned blott 96 pounds-

  97. -vilket är ungefär 40 kilo-

  98. -som inte ens var tillräckligt mycket
    för att det skulle synas på henne-

  99. -så blev hon
    väldigt självmordsbenägen.

  100. På ett år vårdades hon
    på psykiatriska sjukhus fem gånger-

  101. -och först efter tre elchocks-
    behandlingar stabiliserades läget.

  102. Här förklarar hon varför det blev så.

  103. Och hur det
    som vi inom sjukvården ofta betraktar-

  104. -som problemet,
    kanske av patienten betraktas-

  105. -som ett omedvetet försök
    till en lösning-

  106. -på problem som vi inte känner till.

  107. Att tro att någons lösning är problemet
    ät ett vanligt misstag inom vården.

  108. Det gör preventiv sjukvård
    väldigt svårt.

  109. Lyssna på henne.

  110. Jag klarade inte av
    att hantera viktnedgången.

  111. Jag gick ned i vikt för snabbt, och...

  112. Det kändes som om jag
    förlorade min skyddsbarriär.

  113. Som du sa
    så fanns det ingen återvändo.

  114. Jag kunde inte använda mat-

  115. -som ett sätt att bli fet igen-

  116. -och få tillbaka min lösning.

  117. Jag hade förlorat min lösning,
    och det var inte...

  118. Jag hade svårt
    att hitta andra lösningar...

  119. ...för att hantera de bakomliggande
    orsakerna till fetman.

  120. Jag hade använt fetman
    som en barriär.

  121. Det var hon som fick oss
    att i ett fetmaprogram för vuxna-

  122. -börja leta rutinmässigt
    efter barndomsupplevelser-

  123. -som den bakomliggande orsaken
    till det som hände årtionden senare.

  124. I slutändan...

  125. ...blev det så uppenbart
    att det här var en viktig upptäckt-

  126. -att vi var tvungna att fråga oss om
    det här var allmänt förekommande.

  127. Och hur visar det sig
    i så fall med tiden?

  128. Det var hela syftet med ACE-studien.

  129. Var det vi upptäckte
    om olika sorters övergrepp mot barn-

  130. -allmänt förekommande
    bland befolkningen-

  131. -och hur visade det sig genom åren?

  132. ACE-studiens utformning ser vi här.

  133. Vi hade en mycket ovanlig avdelning
    för preventiv medicin-

  134. -som utförde
    omfattande medicinska utvärderingar-

  135. -på 58 000 vuxna människor om året.

  136. Det var den största verksamheten
    av sitt slag i västvärlden.

  137. Så vi utformade, sakta men säkert-

  138. -för det tog några år för oss
    att komma på hur vi skulle göra-

  139. -en studie bestående av 26 000 vuxna-

  140. -som genomgått
    den här medicinska utvärderingen.

  141. Vi frågade dem om de vill hjälpa oss
    att förstå hur barndomsupplevelser-

  142. -kan påverka hälsa och välbefinnande
    i vuxen ålder.

  143. 70 % av dem svarade ja-

  144. -så vår studie utfördes
    med 17 500 vuxna.

  145. Nästan exakt
    lika många kvinnor som män.

  146. 80 % var vita.
    10 % svarta, 10 % asiater.

  147. 74 % av dem hade gått på college-

  148. -så det handlade
    om människor från medelklassen.

  149. Vi matchade deras hälsa enligt en
    detaljerad medicinsk utvärdering-

  150. -med tio kategorier...

  151. Tio kategorier med skadliga
    upplevelser-

  152. -under de första arton levnadsåren,
    alltså ungefär 50 år tidigare.

  153. Vi följde de här personerna
    de kommande 20 åren-

  154. -och matchade det som hände här,
    för upp till 70 år sen-

  155. -med dagens läkemedelskostnader,
    besök på akutmottagningar-

  156. -läkarbesök,
    sjukhusvistelser och dödsfall.

  157. När vi lade fram den här studien-

  158. -inför
    The Institutional Review Board...

  159. Alla medicinska forskningsprojekt
    i USA måste godkännas av denna-

  160. -för att se till att ingen försöker
    återuppta nazisternas experiment.

  161. Man började med det
    efter Nürnbergrättegångarna.

  162. Men vår studie fick avslag.

  163. I vanliga fall vettiga personer
    sa att vi inte fick använda vår enkät.

  164. "Om ni ställer såna där frågor kommer
    patienternas tillstånd att försämras."

  165. Vi kämpade i nio månader
    om att få forskningsprojektet godkänt.

  166. Till slut sa de ja, på villkor att
    en av oss hade en mobiltelefon på sig-

  167. -dygnet runt i tre år-

  168. -för att kunna ta samtal från människor
    som vi fick att vilja ta livet av sig.

  169. Vi fick inte ett enda samtal.
    I stället fick jag en massa brev-

  170. -främst från äldre kvinnor,
    och en av dem skrev:

  171. "Tack för att du frågade.
    Jag var rädd att jag skulle dö"-

  172. -"utan att nån fick veta
    vad som hände."

  173. De tio kategorierna som vi studerade-

  174. -ser vi här.

  175. Betydande känslomässiga övergrepp,
    det vill säga upprepad förödmjukelse.

  176. "Du är den dummaste ungen
    jag har träffat."

  177. En man berättade att hans far
    brukade ställa upp barnen framför sig-

  178. -och säga: "Egentligen
    skulle man bara ta ut och skjuta er."

  179. 11 % av dessa medelklassmänniskor
    hade utsatts för detta.

  180. Betydande fysiska övergrepp,
    och då pratar vi om rejäl misshandel-

  181. -med knytnävar,
    påkar och så vidare: 28 %.

  182. Sexuella övergrepp i form av
    att nån blottar sig för ett barn-

  183. -hade 28 % av kvinnorna
    och 16 % av männen utsatts för.

  184. Totalt 22 % av personerna i studien.

  185. Otroligt. Men sånt
    får man bara reda på om man frågar-

  186. -och vi har fått lära oss sen barnsben-

  187. -att man inte pratar om vissa saker,
    och man frågar verkligen inte om dem.

  188. Känslomässig försummelse: 15 %.
    Fysisk försummelse: 10 %.

  189. Uppväxt i ett hem
    där nån i hushållet var alkoholist-

  190. -eller narkotikamissbrukare: 27 %.

  191. Förlorade en biologisk förälder före
    arton års ålder, oavsett orsak: 23 %.

  192. Det var intressant, för det visade sig-

  193. -att det minst skadliga sättet att
    förlora en förälder var att de dog-

  194. -förutom när det var självmord. Döden
    skänker en åtminstone möjligheten-

  195. -att skapa sig en skyddande mytologi.

  196. "Mamma hade tagit hand om mig
    om... Pappa hade skyddat mig om..."

  197. Det mest skadliga
    var när modern övergav sina barn.

  198. "Mamma stack när vi var tre,
    och vi såg henne aldrig mer."

  199. Om ett djur i skogen förlorar sin mor
    är den död innan dagen är slut.

  200. Växte upp i ett hem
    där någon var kroniskt deprimerad-

  201. -psykiskt sjuk, med mera: 17 %.

  202. Mamman utsattes för våld: 13 %.

  203. Nån i hushållet satt i fängelse under
    ens barndom eller ungdomsår: 5 %.

  204. Hela tiden snubblade vi
    över nånting helt oväntat.

  205. Vi lärde oss också
    att den här typen av information-

  206. -lämpligast införskaffas
    i inledningsskedet-

  207. -genom att använda en passiv
    mekanism i stället för samtal.

  208. En väl utformad och omfattande enkät
    som ifylls i hemmets lugna vrå.

  209. När man har den informationen
    redan från början-

  210. -så vet man vad man måste fördjupa
    sig i och vad man kan hoppa över-

  211. -och då blir det lättare
    att komma över den informationen.

  212. Vi återkommer till det om en stund.

  213. Vi...

  214. Vi hade massor med information.

  215. Vi hade över 400 000 sidor
    med information i ACE-studien.

  216. Sjukdomshistoria, läkarutlåtanden,
    labbrapporter, med mera.

  217. Vi var tvungna att förenkla det hela,
    så vi skapade ett ACE-värde-

  218. -som var summan
    av antalet kategorier, inte händelser.

  219. Här ser ni
    att en tredjedel av personerna-

  220. -inte varit med om nån av kategorierna.

  221. Två tredjedelar av dem hade varit
    med om en eller fler av kategorierna.

  222. Upp till tio stycken.

  223. En av nio personer hade varit med om
    fem eller fler kategorier.

  224. Om man hade varit med
    om en kategori så var risken 87 %-

  225. -att man varit med om minst
    en kategori till, och risken var 50 %-

  226. -att man varit med om
    tre eller fler kategorier.

  227. Jämfört med män
    var det 50 % troligare att kvinnor-

  228. -hade ett ACE-värde
    på fem eller högre.

  229. Men hur ser det här ut i verkligheten?

  230. Det här är en intressant man.
    En väldigt intelligent man.

  231. På sätt och vis en amatör
    inom området psykofarmakologi-

  232. -och tillika
    en halvprofessionell slagskämpe.

  233. I en annan tid
    hade han kanske varit en cowboy.

  234. I dag hade han kanske jobbat
    på en oljeborrplattform ute i havet.

  235. Ett arbete som håller honom på
    ett betryggande avstånd från hemmet.

  236. Bakgrunden är som följer: När han
    var tre skilde sig hans föräldrar-

  237. -och han träffade aldrig sin far mer.

  238. Mamman gifte om sig när han var fem,
    och styvfadern slog honom varje dag.

  239. När han var på väg till skolan
    en dag när han var åtta-

  240. -slår det honom plötsligt: "Ingen
    kommer nånsin finnas där för mig."

  241. När han är 20 hamnar han i fängelse
    för mordförsök.

  242. När han kommer hem en dag ser han
    styvfadern misshandla hans mamma-

  243. -och han tar en stekpanna av gjutjärn-

  244. -och orsakar fem benfrakturer
    och en skallfraktur.

  245. Så småningom friges han,
    och han blir en god medborgare.

  246. Han arbetar på stora byggprojekt,
    som oftast håller honom hemifrån.

  247. Han tar sitt ansvar
    och skickar hem lönen till sin fru.

  248. Lyssna på vad han... Han är alkoholist,
    röker tre paket cigaretter om dagen-

  249. -och använder ofta metamfetamin.

  250. Lyssna på vad han säger
    om den funktionella aspekten-

  251. -hos det som vi brukar avfärda
    som dysfunktionella beteenden.

  252. I 20-25 år dränkte jag mina...

  253. ...trista barndomsupplevelser
    med droger, alkohol och cigaretter.

  254. Jag slutade med droger och alkohol
    - nu var det cigaretternas tur.

  255. Jag anade inte att nikotinet var så
    viktigt för att hålla den dörren stängd.

  256. -Dörren stängd till...?
    -Alla minnen jag hade stängt ute...

  257. ...med hjälp av
    alkoholen och drogerna.

  258. Är det som händer med dig nu relaterat
    till flera årtionden gamla upplevelser?

  259. Ja. Jag lyckades stänga ute
    alla känslor och minnen.

  260. -Med?
    -Droger, alkohol och cigaretter.

  261. Han pratar om våra tre vanligaste
    beroenden, och ett beroende-

  262. -är ett omedvetet, tvångsmässigt
    användande av psykotropa ämnen.

  263. Enklare uttryckt: Det är svårt att
    få nog av nåt som nästan fungerar.

  264. Nästa tugga, nästa cigarett,
    nästa dos av den där drogen-

  265. -nästa glas eller nästa man
    eller kvinna kanske löser allt.

  266. Eller åtminstone den efter det.

  267. Beroende beror på vissa egenskaper
    hos den molekylära...

  268. De flesta anser
    att beroende beror på-

  269. -vissa egenskaper hos den molekylära
    uppbyggnaden av vissa ämnen.

  270. Det trodde jag också på.
    Man brukar ju säga-

  271. -att om man tar heroin tillräckligt
    många gånger så kan man inte sluta.

  272. Men våra resultat pekar på motsatsen.
    Beroende har ett starkt samband-

  273. -med just den personens
    barndomsupplevelser.

  274. Det här sambandet är oerhört starkt-

  275. -och det får enorma konsekvenser för
    behandling och förebyggande åtgärder.

  276. Lee Robins genomförde
    mot slutet av Vietnamkriget-

  277. -ett väldigt viktigt experiment.

  278. Hon träffade nästan tusen
    amerikanska soldater i Vietnam-

  279. -som erkände att de använt heroin
    dagligen de senaste 30 dagarna.

  280. Men armén visste ingenting.

  281. Åtta månader efter att de hade
    skickats hem träffade hon dem igen.

  282. Åtta månader senare hade 94 %
    av dem slutat använda heroin.

  283. Utan behandling.

  284. En riktig tankeställare.

  285. Djurversionen av experimentet
    genomfördes av Bruce Alexander-

  286. -en väldigt påhittig psykolog
    i British Columbia.

  287. Det blev känt
    som Råttparken-experimentet.

  288. Han hade ett luftkonditionerat råttrum
    där alla råttor hade sin egen bur.

  289. Tre mål mat om dagen,
    rent vatten - helt oslagbart.

  290. Han gav varje råtta en flaska vatten
    och en flaska vatten med heroin.

  291. Alla råttor valde vattnet med heroin.

  292. Dr Alexander var klok nog att inse-

  293. -att den luftkonditionerade miljön
    var väldigt stressande för djuren-

  294. -eftersom de hade sina egna burar
    med väggar emellan.

  295. De såg aldrig en annan råtta.

  296. Han tog de beroende råttorna och
    satte dem i en stor inhägnad utomhus.

  297. En inhägnad full av smuts,
    stenar, sopor och skräp. En råttpark.

  298. Sen fick de göra samma val:
    vatten eller vatten med heroin.

  299. De allra flesta valde vatten.

  300. Mycket intressant.

  301. Det här fick vi reda på
    när vi studerade rökning.

  302. Jag vet inte hur det ser ut här,
    men det är svårt att röka i USA.

  303. I San Diego får man inte röka
    på stranden, i parken, och så vidare.

  304. När vi studerade folk som rökte i denna
    till rökare fientligt inställda miljö-

  305. -hittade vi nåt intressant,
    nämligen att ju högre ACE-värde-

  306. -och det var saker
    som hände för 50 år sen-

  307. -desto troligare att de är rökare.

  308. I en till rökare
    fientligt inställd miljö.

  309. Det stämmer inte
    med tron att folk röker-

  310. -för att de gick förbi en cigarettreklam
    på väg till skolan som barn.

  311. Men mannen ni just såg
    pratar sig varm-

  312. -för nikotinets antidepressiva, ångest-
    dämpande och ilskedämpande effekt.

  313. Och den effekten får man
    inom 15-20 sekunder efter inhalation.

  314. Riskerna är stora, men de ligger
    15-20 år in i framtiden.

  315. Dessa omedelbara, positiva effekter
    är väldigt väldokumenterade-

  316. -men vi har glömt dem
    i vårt korståg mot rökningen-

  317. -och det kanske därför vi inte har sett
    nån minskning av rökningen i USA-

  318. -under de senaste tretton åren.
    Vi ser bara halva ekvationen.

  319. Riskerna är verkliga,
    men de ligger långt in i framtiden.

  320. Fördelarna är omedelbara.

  321. Vi studerade självuppfattad alkoholism.

  322. "Ta ett glas och slappna av." Vissa
    behöver slappna av väldigt mycket.

  323. Det här är självuppfattad alkoholism.

  324. Det är inte vår diagnos,
    utan patientens.

  325. I takt med att ACE-värdet stiger-

  326. -stiger risken för alkoholism
    ganska dramatiskt.

  327. Fördelarna är i stort sett omedelbara-

  328. -och riskerna
    ligger långt in i framtiden.

  329. Vi studerade användningen
    av intravenösa droger.

  330. I takt med att ACE-värdet stiger-

  331. -ökar risken för drogmissbruk
    dramatiskt-

  332. -och vid ett ACE-värde på sex
    är risken så hög-

  333. -att den inte går att visa utan att
    komprimera de andra staplarna.

  334. Vid ett ACE-värde på sex eller högre-

  335. -är risken att personen i fråga
    ska använda intravenösa droger-

  336. -4 600 % större-

  337. -än för en person
    med ett ACE-värde på noll.

  338. En läkare på den amerikanska
    smittskyddsmyndigheten sa till mig-

  339. -att man bara ser såna stora siffror
    en gång under sin karriär.

  340. Man brukar se i tidningen om saker
    som ökar risken för cancer med 30 %-

  341. -och alla blir helt vettskrämda.
    Här snackar vi om 4 600 %.

  342. Den vanligaste drogen i USA
    är metamfetamin.

  343. Jag vet inte om det är populärt här.

  344. Alla vet att man kan dö av det.

  345. Ingen minns att det första framgångs-
    rika antidepressiva medlet-

  346. -som började säljas i USA 1940
    av Burroughs Wellcome-

  347. -var metamfetamin.

  348. Betyder det nånting
    att den vanligaste drogen i USA-

  349. -är ett dokumenterat verkningsfullt
    antidepressivt medel?

  350. Metamfetamin gick i täten för...

  351. Det var den vanligaste antidepressiva
    medicinen i USA från 1940-

  352. -till slutet på 1950-talet, när de
    tricykliska antidepressiva medlen kom.

  353. Men är det inte farligt?

  354. Jo, men inte farligare
    än att ta 30 smärtpiller på en gång.

  355. Inte farligare än att tredubbla
    sin dos av digitalisglykosid.

  356. Då är man död inom en vecka.

  357. Frågor som gäller
    okänd koncentration-

  358. -okänd renhet
    och okunskap om rätt dosering-

  359. -är oerhört viktiga.

  360. Har det betydelse
    för behandlingen av dessa beroenden?

  361. Borde vi fokusera
    på de egentliga problemen-

  362. -eller ska vi fortsätta
    komma med tomma råd-

  363. -om att det är farligt för en?

  364. Jag ska befästa exemplet ytterligare.

  365. Det här är en helsida-

  366. -från en nationell läkartidning
    från 1943.

  367. En annons för det framgångsrika
    antidepressiva medlet metamfetamin.

  368. Det som nu säljs på gatan, men då
    i oren form med okänd dosering.

  369. Vi insåg till slut
    att det finns en folkhälsoparadox.

  370. Många av våra vanligaste och mest
    svårbehandlade folkhälsoproblem-

  371. -är egentligen omedvetna försök
    till lösningar-

  372. -på barndomsupplevelser
    som har grumlats med tiden-

  373. -och som skyddas
    av skam och hemlighetsmakeri-

  374. -och av sociala tabun
    mot att prata om vissa saker.

  375. Trevligt folk pratar inte om vissa
    saker, fick vi lära oss som barn.

  376. Och det gör att oerhörda problem
    tillåts förbli ouppmärksammade.

  377. Jag har en liknelse
    mellan rökning och husbränder.

  378. Det vanligaste symptomet när ett hus
    brinner är röken som väller ut.

  379. Vi får tacka brandkåren
    för att de förstår-

  380. -att det vanligaste symptomet inte
    är det som måste behandlas.

  381. I så fall hade de bara blåst bort röken
    med stora fläktar.

  382. Snart skulle husägare
    undvika behandlingen-

  383. -eftersom den bara får huset
    att brinna ner fortare.

  384. Precis som att våra mest
    framgångsrika bantningspatienter-

  385. -var just de som hoppade av-

  386. -innan vi listade ut
    vad det egentligen handlade om.

  387. Och behandlingsprogram för beroende
    har en hög avhoppsfrekvens.

  388. I vårt fetmaprogram
    lär vi inte folk hur de ska äta.

  389. Vi hjälper dem att upptäcka
    vilka upplevelser de behandlar-

  390. -genom att äta för mycket, eller genom
    att använda fetman som ett skydd.

  391. Och så hjälper vi dem
    att bearbeta detta.

  392. Det här är systern
    till den första patienten.

  393. Även hon väger över 180 kilo.

  394. Jösses, två kvinnor i samma familj som
    väger över 180 kilo.

  395. Fetma
    måste vara genetiskt i deras familj.

  396. Alla i deras familj
    talade även engelska.

  397. Det var ett slags släktdrag,
    men det föranleder inte slutsatsen-

  398. -att det är genetiskt betingat
    att de talar engelska.

  399. Båda två var smala
    tills deras morfar och hans söner-

  400. -började förgripa sig på dem.

  401. Hör vad hon säger, för hon belyser
    det sekventiella sambandet-

  402. -mellan skadliga barndomsupplevelser
    och depression, fetma-

  403. -diabetes, funktionshinder
    och slutligen socialvården.

  404. Hos andra patienter kan fosterhem
    och fängelse vara steg på vägen.

  405. -Hur mycket har du vägt som mest?
    -Över 180 kg.

  406. -Samma som din syster, alltså?
    -Ja.

  407. Hur och varför blev du så fet?

  408. Jag utsattes för sexuella övergrepp
    av min morbror-

  409. -och jag använde maten som en tröst.

  410. Jag fick inte vara barn så länge, för
    jag började jobba när jag var tretton.

  411. Jag gifte mig när jag var sjutton.

  412. -När skilde sig dina föräldrar?
    -Jag var nog nio.

  413. -Träffade du nånsin din pappa igen?
    -Nej.

  414. Hur tror du att du påverkades
    av att bli övergiven av honom?

  415. Det påverkade mig en hel del,
    särskilt under uppväxten.

  416. Det anordnades danser och middagar
    för far och dotter-

  417. -och jag fick gå dit
    med en morbror i stället.

  418. Alla pratade om sina pappor,
    men jag hade ingen.

  419. Jag minns att jag var förkrossad
    när mamma och pappa skilde sig.

  420. Här har vi en kvinna-

  421. -som utsattes för sexuella övergrepp
    av sin far som barn.

  422. Hon behandlade det genom att röka
    tre paket om dagen, och hon var smal.

  423. När hon var 35 övertalades hon
    av sin make att sluta röka-

  424. -och hon förklarade att rökningen
    höll folk på avstånd.

  425. När hon slutade röka
    blev hon väldigt rädd-

  426. -för olika mäns sexuella närmanden-

  427. -nåt som hon inte var van vid.

  428. Hon åt för att dämpa ångesten
    och gick snabbt upp till 140 kilo.

  429. Hon var tvungen
    att andas syrgas dygnet runt-

  430. -för nu aktualiserades lungproblemen
    som rökningen hade orsakat.

  431. Så hon andas syrgas dygnet runt
    och väger 140 kilo.

  432. Några år senare
    går hon med i vårt fetmaprogram-

  433. -går ner 70 kilo,
    och behöver inte syrgasen lägre.

  434. "Underbart", tänkte vi.
    "Vilken framgångssaga."

  435. Men det vi såg som en framgång
    såg hon som ett stort hot-

  436. -för de sexuella närmandena
    började igen.

  437. Så hon bestämde sig
    för att gå upp i vikt igen-

  438. -och acceptera att hon behövde
    syrgas dygnet runt, resten av livet.

  439. Nyheter inom behandlingen
    av fetma och rökning.

  440. Du gav mig nyligen
    en lång självbiografi.

  441. Dussintals sidor.
    I den näst sista meningen-

  442. -skrev du nånting
    riktigt anmärkningsvärt.

  443. Jag ska läsa upp det,
    för det var verkligen fantastiskt.

  444. "Att jag röker tre paket om dagen
    och väger 140 kilo är inte problemet."

  445. "Det är bara symptomen."

  446. Det tog oss lång tid att komma på det,
    och du bara skrev det-

  447. -som om det var självklart.

  448. Du har problem med andningen och
    måste använda syrgas dygnet runt.

  449. Ja.

  450. -Du är kraftigt överviktig.
    -Ja.

  451. Och vi visade tillsammans
    för några år sen-

  452. -att din viktnedgång
    här på vårt Optifast-program-

  453. -gjorde att ditt syrgasbehov försvann.

  454. Så om du gick ned ungefär 70 kilo-

  455. -så skulle du inte behöva syrgas.
    Men du gick upp igen.

  456. De flesta har väldigt lite förståelse
    för varför folk blir feta-

  457. -eller går upp i vikt igen.
    De tänker bara att det är hälsofarligt.

  458. -Och folk vet ännu mindre om rökning.
    -Ja.

  459. Det tänker att det är ett beroende,
    som om det skulle förklarar allt.

  460. Du vet hur det ligger till.

  461. Och så säger du-

  462. -att det vi uppfattar som problemet
    i själva verket är en lösning.

  463. Kan du förklara mer om det?

  464. Ja...

  465. Jag kom inte fram till det omedelbart.

  466. Det gick upp för mig
    under de senaste åren-

  467. -då jag analyserade var jag har varit
    och vad jag har gjort.

  468. Jag rökte tre paket cigaretter-

  469. -när jag var smal. Jag var inte
    överviktig förrän efter 35 års ålder.

  470. Men jag har genomgått
    ett flertal bantningskurer-

  471. -och till slut kom jag själv fram till-

  472. -att jag gick upp i vikt igen
    för att skydda mig själv.

  473. Det som ses som problemet
    är i själva verket lösningen.

  474. Strax efteråt börjar hon prata
    om sin kroniska depression.

  475. Depression ses som en sjukdom.
    Många hävdar att det är genetiskt-

  476. -andra hävdar att det beror på en
    kemisk obalans, och båda kan ha rätt.

  477. Men tänk om depression inte är
    en sjukdom, utan en normal reaktion-

  478. -på onormala livsupplevelser?
    Här kommer beviset för det.

  479. Självupplevd kronisk depression -
    kvinnor i rött, män i gult.

  480. Ju högre ACE-värde, desto större risk
    för självupplevd kronisk depression.

  481. Hos kvinnor
    med ett värde på över fyra-

  482. -är förekomsten nästan 60 %.

  483. Hos män är den siffran 35 %.

  484. Vi tittade på självmord
    och kopplingen till ACE-värdet-

  485. -och resultatet var dramatiskt.
    Ju högre ACE-värde-

  486. -desto större risk
    för självmordsförsök senare i livet.

  487. Vid ett ACE-värde på sex räcker inte
    skalan till. Med ett värde på sex-

  488. -är det mellan 3 100 % och 5 000 %
    större risk-

  489. -för att man ska begå självmord,
    jämfört med ett ACE-värde på noll.

  490. Otroliga siffror. Vi studerade våldtäkt,
    som jag trodde var ganska ovanligt.

  491. Ju högre ACE-värde-

  492. -desto större risk
    för att bli våldtagen senare i livet.

  493. Hur hänger det ihop?

  494. Ni får ställa frågor till mig sen,
    så tänk på det.

  495. Vi studerade sinnessjukdom. Hur
    vanligt var det med hallucinationer?

  496. Vid ett ACE-värde på sju eller högre
    är sannolikheten-

  497. -för att råka ut för hallucinationer
    10 %.

  498. Vi visste att folk skulle säga:
    "Visst, men vid ett ACE-värde på sju"-

  499. -"använder folk droger för att orka med,
    och det är därför de hallucinerar."

  500. I de vita staplarna är det medräknat,
    och resultatet är nästan detsamma.

  501. Intressant. Skadliga
    barndomsupplevelsers koppling-

  502. -till en viktig markör
    för uppkomsten av sinnessjukdom.

  503. Vi studerade lösaktighet,
    definierat som-

  504. -mer än 50 sexualpartners
    under en livstid.

  505. Ju högre ACE-värde,
    desto större sannolikhet för det.

  506. En passande titel kanske skulle vara
    "I jakt på kärleken".

  507. "Nästa kvinna kanske älskar mig.
    Eller åtminstone kvinnan därefter."

  508. Ibland, när det känns för hotfullt
    att ta kontakt med sina jämlikar-

  509. -kan den förhoppningen
    infrias av fotografier-

  510. -eller ett barn
    eller till och med ett djur.

  511. Vi studerade kopplingen
    till våld i hemmet.

  512. Samma siffror för män och kvinnor.
    Kvinnor brukar ses som offren här-

  513. -men det beror på att deras offer
    oftast är deras barn-

  514. -som oftast inte har möjlighet
    att berätta om det.

  515. Vi studerade
    hur det visade det sig i yrkeslivet.

  516. ACE-värdets koppling till frånvaro-

  517. -till självupplevda,
    allvarliga ekonomiska problem-

  518. -och till självupplevda problem
    med att utföra sina arbetsuppgifter.

  519. Och i den här sista bilden ser vi-

  520. -ACE-värdets koppling
    till oavsiktlig graviditet-

  521. -eller abort.

  522. Här ser vi att oavsiktliga graviditeter,
    som oftast ses som olyckshändelser-

  523. -inte alltid är helt oavsiktliga.

  524. Intressant nog hade missfall
    en koppling till ACE-värdet-

  525. -och nu är vi inne på
    biomedicinens område. Hur går det till?

  526. Hur kan det som händer ett barn-

  527. -påverka sannolikheten för missfall
    tio eller tjugo år senare?

  528. Det är en svindlande tanke, och det
    för oss in på biomedicinens område.

  529. Vi ska titta på leversjukdom-

  530. -och när vi såg de här resultaten
    så tänkte vi först:

  531. "Använder man droger för att må bättre
    så får man hepatit"-

  532. -"och det är det som orsakar det här."
    Visst, men det är bara en del av det.

  533. Hur får man annars en leversjukdom?

  534. Fundera på det så länge.

  535. Det påminde mig om...

  536. Jag vet inte om ni känner till
    den amerikanske poeten T.S. Eliot-

  537. -som skrev "min början är mitt slut".

  538. Vi studerade hjärtsjukdomar.

  539. Efter Framingham-studien
    vet de flesta-

  540. -att det finns viktiga prediktorer
    för hjärt- och kärlsjukdomar.

  541. Kolesterolhalter, rökning, med mera.

  542. De är inte lika känt att ca 10-12 % av
    människor med hjärt- och kärlsjukdom-

  543. -inte har några av dessa
    tretton uppräknade riskfaktorer.

  544. När vi studerade folk
    som led av hjärtsjukdom-

  545. -utan att ha dessa vanliga riskfaktorer,
    så såg vi nåt intressant.

  546. Var och en av ACE-faktorerna
    hade en mätbar effekt-

  547. -som ökade risken
    för hjärt- och kärlsjukdom.

  548. Hur går det till? Nu pratar vi inte
    om rökning för att klara av vardagen-

  549. -utan när allt sånt är bortsållat.

  550. På senare år har det framkommit -
    och det här är var ganska nyligen-

  551. -att kronisk och omfattande
    konstant stress...

  552. ...frigör proinflammatoriska ämnen-

  553. -som ibland kallas för
    proinflammatoriska cytokiner-

  554. -som orsakar inflammationer
    i blodkärlsväggarna.

  555. Hos de minsta blodkärlen,
    kapillärer och arterioler-

  556. -gör dessa inflammationer
    att kärlet stängs helt-

  557. -och förvandlas till ärrvävnad
    i organet den tidigare försåg med blod.

  558. Vår första patient, Patti,
    dog vid 42 års ålder-

  559. -av den ovanliga åkomman lungfibros.

  560. Hennes lungor fylldes av ärrvävnad.
    Hon rökte inte-

  561. -och utsattes inte för luftföroreningar.

  562. På senare år har det framkommit-

  563. -att vissa fall av lungfibros-

  564. -har en koppling till de här
    proinflammatoriska ämnena.

  565. Så intressant. I större blodkärl-

  566. -fungerar dessa inflammatoriska
    förändringarna som en magnet-

  567. -som drar till sig
    kolesterolavlagringar.

  568. Och dessa kolesterolansamlingar-

  569. -orsakar förträngningar av blodkärlen.

  570. Det finns en kategori mediciner
    som kallas för statiner.

  571. Statiner sänker kolesterolnivåerna-

  572. -och minskar risken för hjärt-
    sjukdomar, och de fungerar riktigt bra.

  573. Det intressanta är att man
    på senare år har förstått-

  574. -att statinernas främsta effekt inte
    är att de sänker kolesterolhalterna-

  575. -utan att de har
    en antiinflammatorisk effekt.

  576. Den antiinflammatoriska effekten-

  577. -förhindrar att kolesterolet
    skapar såna här avlagringar-

  578. -i blodkärlen. Det är ganska intressant.

  579. Cancer.

  580. Påstår jag
    att det som händer ett litet barn-

  581. -kan påverka risken för cancer?

  582. Då pratar vi inte
    om att man hanterar det som hände-

  583. -genom att röka tre paket om dagen -
    det vore för uppenbart.

  584. Det här är lite mer subtilt än så.

  585. Det har att göra med frågan
    om återhämtningsförmåga.

  586. Den här kvinnan är vältalig, välklädd-

  587. -och har en hög ställning på ett stort
    universitet. Hon är framgångsrik.

  588. En person som man inte förväntar sig
    ska ha haft en traumatisk barndom.

  589. "Det går ju bra för henne,
    lämna dina otäcka frågor hemma."

  590. Vi skulle gärna hoppa över frågorna
    av ren bekvämlighet-

  591. -och vi skulle säga att vi inte
    såg nåt behov av att störa en patient-

  592. -som det går så bra för.
    Men lyssna på vad hon har att säga.

  593. Hennes namn... Hennes namn
    står med på hennes egen begäran.

  594. Hon vill inte att hennes budskap
    ska försvagas av att hon är anonym.

  595. ...att jag var ett utsatt barn?

  596. Kan man se
    att jag utnyttjades sexuellt?

  597. Att jag försummades,
    svältes, misshandlades?

  598. Antagligen inte. För att få reda på det
    måste man fråga-

  599. -och sånt
    frågar man vanligtvis inte om.

  600. Nackdelen med en sån här barndom-

  601. -är att det orsakar sjukdomar
    i vuxen ålder.

  602. Åtminstone i mitt fall.

  603. Jag hämtar mig nu
    efter min tredje kamp mot cancern.

  604. Inte samma cancer -
    tre olika sorters cancer.

  605. Jag har haft kronisk smärta i bäckenet,
    migränanfall...

  606. Alla möjliga medicinska besvär som
    läkarna har svårt att sätta fingret på.

  607. Att ha en sån uppväxt
    skapar en konstant skräck-

  608. -och en konstant oro som hela tiden
    ligger och lurar under ytan.

  609. Under en väldigt tunn fasad.

  610. Små saker blir väldigt läskiga-

  611. -och när det har blivit en del av en
    är det väldigt svårt att släppa det.

  612. Att få tre olika sorters cancer
    är extremt ovanligt.

  613. Hon är helt övertygad om-

  614. -att det har en koppling
    till det som hände när hon var barn.

  615. För ett par årtionden sen hade jag
    avfärdat det som rena tokerier.

  616. Men på senare år har det framkommit
    bevis för att det kan vara så.

  617. Hur kan känslomässiga trauman
    orsaka cancer?

  618. Förutom i fall där folk röker tre paket
    om dagen för att må bättre.

  619. Om en person genomgår
    en organtransplantation-

  620. -måste de äta immundämpande
    medicin för att inte stöta bort organet.

  621. Många av er har nog hört att en
    bieffekt av immundämpande medicin-

  622. -är en ökad cancerrisk.
    Nån gång i framtiden.

  623. Om valet är att dö nu av njursvikt
    eller av cancer om 20 år-

  624. -så tar jag ju njuren.

  625. Det bildas i våra kroppar
    små halter av cancerceller varje dag.

  626. Vårt immunförsvar förstör dem, utan
    att vi ens visste om att de fanns där.

  627. När man utsätts för kronisk
    och omfattande konstant stress...

  628. -påverkas hjärnan
    genom en överdriven stimulans-

  629. -av delar
    som förtrycker immunförsvaret.

  630. Så vi kan inte längre förinta
    de där låga halterna av cancerceller-

  631. -som bildas varje dag.

  632. Så intressant. Om man får cancer
    så beror det antingen på-

  633. -att cancercellernas produktionstakt
    har ökat så mycket -

  634. -att immunförsvaret inte
    kan ta hand om dem-

  635. -eller på att vårt immunförsvar
    är så dämpat-

  636. -att det inte längre kan ta hand om
    de låga halterna av cancerceller.

  637. En riktig tankeställare.

  638. Den biomedicinska relevansen
    för allt detta var alltså betydande.

  639. Cancer, leversjukdomar,
    autoimmuna sjukdomar...

  640. Vi studerade 21 sjukdomar,
    och de flesta av dem-

  641. -hade en klar koppling till ACE-värdet.

  642. Hjärtsjukdomar, lungsjukdomar...

  643. Jag nämnde ju lungfibros tidigare.

  644. Vi såg att traumatiska
    barndomsupplevelser påverkar-

  645. -risken för att drabbas av de tio
    vanligaste dödsorsakerna i USA.

  646. Och riskfaktorerna
    för dessa dödsorsaker-

  647. -är inte de som vi trodde tidigare.

  648. Vi studerade inte fängelsevistelser,
    då deltagarna var från medelklassen.

  649. Men andra studier har studerar detta,
    bland annat i Norge och Sverige-

  650. -och de har skickat mig
    små studier på 100-150 fångar.

  651. ACE-värdena
    är anmärkningsvärt höga bland fångar.

  652. Den amerikanske psykologen James
    Garbarino publicerade nyligen boken-

  653. -"Listening To Killers",
    och han tillbringat massor med tid-

  654. -med att intervjua dödsdömda fångar.

  655. Och slutsatsen är tydlig:
    Mördare skapas i hemmen.

  656. Så det är slående, åtminstone i USA-

  657. -hur undermålig nyhetsrapporteringen
    är om masskjutningar på skolor-

  658. -eftersom man inte nämner föräldrarna
    som uppfostrade eller inte uppfostrade-

  659. -dessa förövare.

  660. Vad krävs det att man gör,
    om man har sexton år på sig-

  661. -för att skapa en mördare?

  662. Låt mig summera
    det vi har pratat om nu.

  663. Med ett ACE-värde på fyra eller mer-

  664. -har de flesta vuxna
    flera riskfaktorer för sjukdomarna-

  665. -som ligger bakom
    de tio vanligaste dödsorsakerna.

  666. Eller så har de redan sjukdomen,
    eller så har de redan dött.

  667. Och i en ny artikel visade vi att
    ett ACE-värde på sex eller mer-

  668. -ger en förkortad förväntad livslängd
    på 19,7 år.

  669. Man får alltså ett 20 år kortare liv.

  670. Många kroniska sjukdomar hos vuxna
    har sitt ursprung redan i barndomen.

  671. Inte på grund av barnsjukdomar,
    utan på grund av livsupplevelser.

  672. En stor förändring har skett
    de senaste 100 åren.

  673. Reumatisk feber, polio, difteri-

  674. -rakitis och pellagra
    är utrotade sjukdomar.

  675. Många vet inte ens
    hur viktiga de var en gång i tiden.

  676. När jag var barn satt den en affisch
    på dörren över gatan.

  677. Huset var satt i karantän
    på grund av difteri.

  678. Nåt sånt skulle aldrig hända i dag.

  679. Sjukdomar hos vuxna är i dag inte
    kopplade till barnsjukdomar-

  680. -utan till barndomsupplevelser.

  681. Och riskfaktorerna
    bakom dessa sjukdomar-

  682. -är ofta effektiva sätt
    att hantera barndomsupplevelserna.

  683. De hjälper på kort sikt,
    men är väldigt skadliga på lång sikt.

  684. Det här är viktigt
    för att förstå alkoholism-

  685. -drogmissbruk, rökning,
    fetma, lösaktighet, våld.

  686. Det är svårt att sluta med nånting
    som fungerar på kort sikt-

  687. -särskilt om den som ger det rådet inte
    har en aning om vad som har skett-

  688. -och som orsakar behovet
    av dessa sätt att hantera problemen.

  689. Exempel kan vara rökning, fetma-

  690. -fysisk inaktivitet,
    undandragenhet, lösaktighet-

  691. -tonårsgraviditeter,
    självmordsförsök, alkoholism-

  692. -drogmissbruk, upprepande
    av det ursprungliga traumat-

  693. -självskadebeteende, med mera.

  694. Ni har alla sett hur vi alla har sätt
    att hantera traumatiska upplevelser-

  695. -för att lindra smärtan. Kom ihåg att
    det här är sätt att hantera problemen-

  696. -för då börjar man fundera över
    vad det är man försöker hantera.

  697. Det kanske är det som ska behandlas?
    Och inte det man ser på ytan.

  698. Med andra ord ska man släcka elden,
    inte fläkta bort röken som väller upp.

  699. Jag vill ta upp folkhälsoparadoxen igen-

  700. -nämligen att många av våra vanligaste
    folkhälsoproblem-

  701. -egentligen är
    omedvetna försök till lösningar-

  702. -på barndomsupplevelser
    som har grumlats med tiden-

  703. -och som skyddas
    av skam och hemlighetsmakeri-

  704. -och av sociala tabun
    mot att prata om-

  705. -vissa beteenden eller upplevelser.

  706. Och eftersom vi inte
    pratar om såna här saker-

  707. -förblir enorma problem
    helt ouppmärksammade.

  708. Resultaten från ACE-studien visade-

  709. -att traumatiska barndomsupplevelser
    är den främsta orsaken-

  710. -till riskbeteenden avseende hälsan,
    till sjukdomar, invaliditet-

  711. -förtida död och sjukvårdskostnader.

  712. Och omfattningen av det här är enorm.

  713. Den viktiga Framingham-studien
    visade oss-

  714. -att många sjukdomar har sina
    riskfaktorer. Fetma för diabetes-

  715. -rökning för lungcancer,
    kolesterol för hjärtsjukdom.

  716. I ACE-studien såg vi bakgrunden
    till dessa riskfaktorer-

  717. -och i många fall handlar det
    om upplevelser i barndomen.

  718. Som jag nämnde förut innebär
    ett ACE-värde på sex eller högre-

  719. -en förkortad förväntad livslängd
    på nästan 20 år.

  720. Men varför är det här
    så enormt svårt att handskas med?

  721. Att behandla?

  722. Här ser vi hjärnorna på två treåriga
    pojkar i en positronemissionstomografi.

  723. En positronemissionstomografi
    är ett slags röntgen-

  724. -som avbildar biokemisk aktivitet
    i färg i anatomiska strukturer.

  725. Det här är ett tvärsnitt av hjärnan
    av en treårig, amerikansk pojke.

  726. En helt vanlig unge.
    Och det här är en treårig pojke-

  727. -från ett barnhem i Rumänien.

  728. Rumänska barndom blev ju ökända-

  729. -för den omfattande
    försummelsen av barnen.

  730. Här ser ni att stora delar av hjärnan
    är helt färglösa.

  731. Där pågår ingen biokemisk aktivitet.

  732. Det är nog inte
    så svårt att föreställa sig-

  733. -att vid tre års ålder, just som hjärnan
    håller på att byggas upp...

  734. Om det då saknas biokemisk aktivitet
    så kommer det antagligen att påverka-

  735. -vilken slags hjärna som bildas.

  736. Här ser vi hur livsupplevelserna
    tar sig uttryck i hjärnans anatomi-

  737. -och det kanske därför det är så svårt.

  738. Vi kan summera det vi har pratat om på
    det här sättet:

  739. En stor bas bestående av folk med
    traumatiska barndomsupplevelser-

  740. -som oftast
    är helt ouppmärksammade.

  741. Vi har nyligen insett att det hämmar
    hjärnans utveckling tidigt i livet-

  742. -vilket leder till olika skador. Barn
    som kanske är socialt isolerade-

  743. -barn som gråter jämt
    eller har svårt för sig i skolan.

  744. Som tonåringar har de möjlighet att
    göra sånt som får dem att må bättre.

  745. Rökning hjälper, sex hjälper,
    droger hjälper, och så vidare.

  746. Sånt som hjälper på kort sikt
    skapar stora problem på lång sikt-

  747. -så i vuxen ålder väntar sjukdom,
    invaliditet, sociala problem.

  748. Många dör för tidigt, men hela förloppet
    har grumlats av tiden-

  749. -och skyddas ytterligare
    av skamkänslor och hemlighetsmakeri.

  750. Så vad kan vi göra åt det här?

  751. Hur kan vi göra det bättre?

  752. Två saker skulle göra stor skillnad.

  753. Dels att erkänna
    att de här problemen finns-

  754. -och dels att rutinmässigt
    erkänna dem inom sjukvården.

  755. Det var högst upp i det här huset
    som allt hände.

  756. Vi har gjort några viktiga framsteg-

  757. -när det gäller att få in resultaten
    från ACE-studien i sjukvården.

  758. Införandet av rutinmässiga
    ACE-studiefrågor-

  759. -på enkäten i vårt program med
    omfattande medicinska utvärderingar-

  760. -visade sig få en stor effekt-

  761. -på antalet läkarbesök
    det följande året.

  762. Som jag sa förut så började vi-

  763. -att i vårt frågeformulär om medicinsk
    historia rutinmässigt inkludera-

  764. -traumaorienterade frågor.
    De tio frågorna från ACE-studien-

  765. -och några frågor till,
    om relaterade erfarenheter.

  766. Många av mina kollegor sa att...

  767. "Sånt kan ni inte fråga.
    De kommer att bli rasande."

  768. "Dessutom kommer de inte
    att berätta som det är."

  769. Det visade sig att det var viktigt
    att rutinmässigt fråga alla.

  770. Nu har vi gjort det med 440 000 vuxna
    från medelklassen-

  771. -under åtta år, och de har varit
    anmärkningsvärt accepterande.

  772. Vi lade till frågor som: "Har du bott i
    en krigszon? Har du deltagit i strid?"

  773. "Vem i din familj har begått självmord?"
    Inte: "Har nån begått självmord?"

  774. "Vem i din familj har blivit mördad?"
    En bra fråga till stora emigrantgrupper-

  775. -från krigsdrabbade områden.

  776. "Vem i din familj
    har haft ett psykiskt sammanbrott?"

  777. "Utsattes du för övergrepp? Hölls du
    fången?" Tortyr, våldtäkt, med mera.

  778. Patienterna tar med sig
    den här tio sidor långa enkäten-

  779. -och vi matar in den i en digital
    skanner som läser av alla "Ja"-svar-

  780. -och ordnar dem efter kroppssystem.

  781. Sen spottar den ur sig
    en 2-4 sidor lång utskrift.

  782. De här tillhör en riktig patient,
    nån som...

  783. Misshandlad och smädad som barn,
    utsatt för sexuella övergrepp.

  784. Har blivit hotad eller misshandlad som
    vuxen av en sexualpartner, med mera.

  785. Har allvarliga problem
    med familjen och jobbet.

  786. Har använt droger och vill aids-testas,
    och så vidare.

  787. Det tar några minuter
    att titta igenom det här-

  788. -men redan innan man träffar nån
    för första gången-

  789. -har man
    massor med information om dem.

  790. Man vet vad man måste göra
    och vad man inte behöver göra.

  791. Oftast
    använde vi informationen så här:

  792. "Jag ser i frågeformuläret att..."

  793. "Kan du berätta
    hur det har påverkat dig?"

  794. "Jag ser att det var du som hittade
    din pappas kropp när han hängde sig."

  795. "Kan du berätta
    hur det påverkade dig?"

  796. "Jag ser
    att du utsattes för sexuella övergrepp."

  797. "Kan du berätta
    hur det har påverkat dig?"

  798. Och så lyssnade vi. Inget mer.

  799. Vi fick vi besök av en tysk matematiker
    från University of California-

  800. -och han hade just startat
    ett företag inom datautvinning-

  801. -som nu är börsnoterat,
    och han erbjöd sig att helt gratis-

  802. -genomföra en studie
    med 130 000 patienter-

  803. -för att se om de här frågorna
    har nån faktisk relevans-

  804. -och får en mätbar effekt.

  805. Till min förvåning kom han fram till...

  806. ...att de ledde till en minskning
    av läkarbesöken med 35 %-

  807. -och en minskning av akutbesöken
    med 11 %.

  808. Och studien baserades
    på 130 000 patienter.

  809. Precis samma medicinska utvärdering,
    utan våra traumaorienterade frågor-

  810. -ledde till en minskning
    av läkarbesöken med 11 %.

  811. Vi var glada och antog att det berodde
    på mer omfattande diagnoser-

  812. -och en effektivare inslussning
    till rätt vårdsystem-

  813. -men det här tvingade oss
    att tänka om.

  814. Många som såg det här undrade hur vi
    gjorde. "Skickade ni dem på terapi?"

  815. "Nej."
    "Hur gjorde ni då?"

  816. Och vi funderade mycket
    på hur vi hade gjort.

  817. Till slut insåg jag hur viktigt det är-

  818. -att rutinmässigt fråga patienterna
    om det här, att lyssna på dem...

  819. ...och att acceptera dem.

  820. "Jag berättade nåt otroligt skamligt
    för nån vars åsikt jag värdesätter"-

  821. -"och personen i fråga verkar ändå
    acceptera mig som jag är."

  822. Intressant. Och vi pratar om
    enorma ekonomiska värden.

  823. Kaliforniens budget för öppenvården-

  824. -är 6,5 miljarder dollar per år-

  825. -och 35 % av 6,5 miljarder dollar
    är rätt mycket pengar.

  826. Sen vi upptäckte det här för tolv år
    sen har det inte hänt ett dugg.

  827. Folk försöker trösta mig, och säger:

  828. "Det tog tid innan man accepterade
    att bakterier orsakar sjukdomar."

  829. Visst, men jag vill gärna
    att det händer nåt under min livstid.

  830. Så... Det här rutinmässiga
    användandet av en passiv mekanism-

  831. -i form av en enkät som ifylls hemma,
    som används vid undersökningen...

  832. "Jag ser här att...
    Hur har det påverkat dig?"

  833. Det är ett väldigt kraftfullt verktyg,
    som jag tycker att ni ska testa-

  834. -oavsett om ni jobbar på en
    läkarmottagning, ett sjukhus-

  835. -ett fängelse,
    ett mentalsjukhus, etc.

  836. Det har varit en fantastisk upplevelse.

  837. De praktiska slutsatserna
    av ACE-studien-

  838. -är att en biopsykosocial
    och traumaorienterad metodik-

  839. -vid medicinska undersökningar-

  840. -både är genomförbar, ekonomisk
    och accepterad av patienterna.

  841. Det är fullt möjligt att överge
    vår symptombaserade metodik-

  842. -och i stället ägna oss åt grundorsaker,
    varigenom man får bättre vård-

  843. -till en lägre kostnad.

  844. En traumaorienterad,
    omfattande medicinsk historia-

  845. -har visat sig ha stora fördelar,
    och föreslås bli det första steget-

  846. -vid alla former av vård - medicinsk,
    psykisk och institutionell vård-

  847. -inklusive fängelser.

  848. Jag ska avsluta så här:

  849. Vi visade även
    att svåra barndomsupplevelser-

  850. -är vanliga,
    men ofta ouppmärksammade.

  851. Deras koppling
    till stora problem senare i livet-

  852. -är stark, proportionerlig och logisk.

  853. Till och med patienten
    kan förklara den kopplingen.

  854. De är landets mest grundläggande
    folkhälsoproblem.

  855. Det får oss att må bättre att tro-

  856. -att mellanliggande mekanismer
    är de grundläggande orsakerna.

  857. "Ungarna är feta
    för att vi har en McDonald's i stan."

  858. Det vi ser som problemet kan i själva
    verket vara en patients egen lösning-

  859. -på saker vi inte vet nånting om-

  860. -och att behandla denna lösning
    kan få dem att lämna behandlingen.

  861. Och att försöka förhindra att dessa
    trauman över huvud taget händer-

  862. -i stället för att försöka fixa
    problemen som uppstår-

  863. -är för närvarande
    den enda möjliga lösningen.

  864. Vi vet inte hur, men det är det
    problemet vi måste fokusera på-

  865. -och jag tvivlar inte på att de
    som jobbar på det här problemet-

  866. -snart kommer med några idéer
    som vi kan testa.

  867. Och denna förändring
    har stött på motstånd-

  868. -trots de enorma potentiella fördelarna.

  869. Här kommer lite källor
    om ni vill veta mer om ACE-studien.

  870. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barndomstrauma påverkar livet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Barn som far illa, Barn- och ungdomsvård, Barndomen, Psykiatri, Psykiska trauman, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.