Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Barnen i slaskpärmenDela
  1. Tack! Ann-Charlotte Münger heter jag.

  2. Jag är barn- och ungdomsforskare
    från Linköpings universitet.

  3. Jag ska prata under rubriken
    "Barnen i slaskpärmen".

  4. Ni som jobbar eller känner till
    Socialtjänsten vet vad det är.

  5. Och barnen... Det har varit
    väldigt bra på det sättet-

  6. -att barnen i den här slaskpärmen
    som står i fokus för min studie-

  7. -är barn som har bevittnat våld
    eller lever med våldsproblematik-

  8. -så jag kommer inte säga så mycket
    mer om barnen eller mörkertalet-

  9. -för vi vet alla
    hur utsatta de här barnen är.

  10. Att de befinner sig i slaskpärmen,
    det är en symbol, tycker jag-

  11. -för det handlar om förhands-
    bedömningar, orosanmälningar-

  12. -som inte har lett till
    att en utredning har öppnats.

  13. De hamnar så att säga i slaskpärmen.

  14. Det här projektet, eller delstudien,
    ingår i ett större projekt-

  15. -som är finansierat av Brottsoffer-
    myndigheten om Socialtjänsten-

  16. -och hur de bemöter
    och tillgodoser barns behov-

  17. -när de har bevittnat våld i nära
    relationer. Jag har tänkt att...

  18. Mitt forskningsintresse är hur
    samhället responderar på barnen.

  19. Jag har tänkt att ta mig igenom
    alla samhälleliga institutioner.

  20. Jag börjar med Socialtjänsten.
    Nu genomför jag och min kollega-

  21. -Ann-Marie Markström,
    samma typ av studie.

  22. Hur identifierar man och bemöter
    och hanterar den här problematiken-

  23. -ute i våra institutioner?

  24. Vi vet ju att
    hur man identifierar våldet-

  25. -är en av de stora utmaningarna.

  26. Min utgångspunkt är: Att bevittna
    våld är detsamma som barnmisshandel.

  27. Det är en viktig utgångspunkt
    och ett viktigt ställningstagande.

  28. Även om vi, våra socialtjänstemän,
    våra professionella-

  29. -har en del kunskap om att det är
    väldigt allvarligt att bevittna våld-

  30. -så i den praktiska handlingen ser
    man inte detta som barnmisshandel.

  31. Där är min utgångspunkt.

  32. De här barnen ska få
    samma typ av hjälp och stöd-

  33. -som barn som faktiskt har blåmärken.

  34. Den här kända...barnavårdstratten-

  35. -är ju en bild över
    hur Socialtjänsten arbetar.

  36. Det är en relativt erkänd tratt, här
    i Francesca Östbergs illustration.

  37. Jag kan väl säga att mina barn,
    i fokus för den här presentationen-

  38. -kommer inte ens in i tratten.

  39. De befinner sig på...

  40. ...på kanten av barnavårdstratten
    och kommer alltså inte ens in-

  41. -för man stänger ärendet utan att en
    barnavårdsutredning har genomförts.

  42. Men vi kan också se...
    Jag har gått igenom...

  43. Studien handlar om att jag har tittat
    på Socialtjänsten i fyra kommuner.

  44. Den här presentationen
    handlar om en stor kommun.

  45. En ganska typisk,
    vanlig svensk kommun.

  46. Jag har tittat på alla anmälningar
    som kom in till Socialtjänsten 2012.

  47. Då kan jag ju se
    att de flesta ärenden...

  48. Jag kan försöka med pilen.

  49. 375 barnavårdsutredningar öppnades.

  50. 309 av de anmälningar som kom in med
    den här problematiken öppnades inte.

  51. Ni ser att det är väldigt få...

  52. Till totala antalet
    barn och ungdomar i kommunen-

  53. -så handlar det om drygt 2 %-

  54. -där Socialtjänsten har identifierat
    den här våldsproblematiken-

  55. -eller har riktat sökarljuset
    mot de här barnen.

  56. Trots detta så är det då 309 av dem
    som står på kanten av tratten.

  57. De här 375,
    ni minns barnavårdstratten...

  58. De är ju inte så att de kommer hit
    utan de flesta stannar här.

  59. Sen om de får en insats, det är
    väldigt få ärenden som får en insats.

  60. Men om vi går till den här bilden
    igen så handlar det ju om...

  61. Vad gör att man öppnar och inte
    öppnar? Jag ska prata kort om det.

  62. Utifrån ett kvantitativt material-

  63. -så är det enda som skiljer
    att man öppnar eller inte öppnar-

  64. -beror på vad familjen
    har för typ av problem.

  65. Är det en familj med mycket problem-

  66. -med stor problematik,
    missbruk, psykisk ohälsa-

  67. -en väldigt stor problematik,
    då öppnar man en utredning.

  68. Det spelar ingen roll om det är polis
    eller vem som anmäler-

  69. -eller faktiskt inte heller
    hur grovt våldet är.

  70. Det enda statistiskt säkerställda-

  71. -är alltså om familjen kan uppvisa
    en mycket bred problematik-

  72. -med många sociala problem.

  73. Men vad som är intressant
    just med den här...

  74. ...med den här slaskpärmen...

  75. Ni som jobbar inom Socialtjänsten,
    vet ni vad det är?

  76. Den kallas också "kronologiska
    pärmen" i mer officiella sammanhang-

  77. -men socialarbetarna kallar den
    ofta slaskpärm, diversepärm...

  78. Kärt barn har många namn.

  79. Där är alla anmälningar som inte
    leder till en barnavårdsutredning.

  80. Eller att en utredning öppnas.

  81. I den här stora kommunen
    handlar det ju inte om en pärm-

  82. -utan i det här fallet handlar det
    om ett drygt 40-tal pärmar.

  83. I den här kommunen hade man samman-
    ställt alla ärenden i pärmarna-

  84. -som befann sig i källaren
    i Socialtjänstens kontor.

  85. Här hade alla ärenden, allt ifrån
    hyresreglering eller skilsmässor...

  86. I den här slaskpärmen hamnade allt,
    medan i andra socialtjänster-

  87. -kanske man bara har barnavården
    så det ser väldigt olika ut.

  88. De här ärendena finns inte i Social-
    tjänstens administrativa system-

  89. -utan de här försvinner. Man får
    inte ens sätta ett register på dem.

  90. Så barnen med den här problematiken-

  91. -finns inte, så att säga,
    i Socialtjänstens system.

  92. För mig
    är den här slaskpärmen en symbol.

  93. De här barnen, trots att de är
    identifierade från skola, från polis-

  94. -så finns det ändå inte
    tillräckliga skäl eller behov-

  95. -för att öppna
    en barnavårdsutredning.

  96. Det här var 2012 och då säger ni:
    "Ja, men nu är det nya föreskrifter."

  97. Nu kommer föreskrifterna 2014,
    där "bör"-kravet för utredningar-

  98. -har blivit ett "ska"-krav.

  99. Det har pågått en stor utredning
    i det länet.

  100. Länsstyrelsen har just genomfört
    en undersökning om Socialtjänsten-

  101. -och det visar sig att föreskrifterna
    ännu inte har implementerats.

  102. Jag kan ju inte säga med säker hand
    att det ser likadant ut i dag-

  103. -men det finns tyvärr
    ganska stor risk att det gör så.

  104. Vad som är problematiskt-

  105. -är ju att den här
    aktualiseringsorsaken...

  106. När en anmälan kommer in får den
    en kod, en aktualiseringsorsak.

  107. I 116 av de här ärendena fanns det
    identifierat våld eller konflikt.

  108. I andra, 213 ärenden,
    fanns det ingen våldsproblematik-

  109. -utan det handlade i stället
    om andra saker.

  110. Vanvård, föräldrar hade missbruk,
    psykosocial hälsa-

  111. -eller annars kunde det vara barnet
    i fokus, att skolan hade anmält-

  112. -eller nåt annat.
    Det fanns inte våld i nära relation.

  113. Det är oftast när polisen anmäler som
    man får den aktualiseringsorsaken.

  114. Och det här är bekymmersamt,
    för att som en socialarbetare säger:

  115. Det får konsekvenser
    för vilken orsak vi får.

  116. Har vi inte identifierat
    att det är våld-

  117. -då kommer man inte att fråga
    om våldet, inte se våldet.

  118. Vi har inte på oss
    våra våldsglasögon.

  119. Vilken aktualiseringsorsak den får
    är oerhört viktigt.

  120. Socialarbetarna säger:
    "Det här är inget vi diskuterar."

  121. "Vi diskuterar aldrig
    hur vi kategoriserar våra ärenden."

  122. Nåt som är oerhört betydelsefullt
    för hur hanteringen går till.

  123. Jag ska nu berätta om två ärenden-

  124. -som är väldigt typiska.

  125. Hela presentationen innehåller fyra
    ärenden men jag väljer ut de här två.

  126. Det här är en anmälan som kommer
    till polisen. De gör ett ingripande.

  127. Mannen grips och
    i polisanmälan till Socialtjänsten-

  128. -står det väldigt tydligt:

  129. "Barnet var glatt,
    barnet var inte speciellt oroligt."

  130. Då skickar man till Socialtjänsten:
    "Barn har bevittnat våld."

  131. Vad som står i fokus
    för den här presentationen-

  132. -är ju vilken motivering man har
    till att inte öppna en utredning.

  133. Så här motiverar man det här beslutet
    att inte öppna en utredning:

  134. Här är det ju frivillighetsaspekten
    som väger tungt.

  135. Man nämner inte heller
    i själva beskrivningen...

  136. Det här är en väldigt kort utredning
    på en sida.

  137. Man använder inte BBIC-formuläret
    heller. Det är en kort anmälan.

  138. Efter att ha skrivit två brev,
    till och med på deras modersmål-

  139. -så bedömer man att "nej,
    frivillighetsaspekten väger tungt".

  140. Man vill inte
    ha kontakt med Socialtjänsten.

  141. Nästa fall...

  142. ...handlar om en flicka som...

  143. ...själv har anmält till polisen.

  144. Hon ringde polis när moderns sambo
    blev knivskuren av modern.

  145. Här är det en ganska lång utredning-

  146. -kanske inom gränstrakten
    till att vara en barnavårdsutredning.

  147. Man träffar familjen flera gånger.

  148. Vad man inte gör
    är att prata med flickan.

  149. För i den här Socialtjänsten,
    i den här mottagningsgruppen-

  150. -har man beslutat att inte höra barn
    vid förhandsbedömningar.

  151. Så man pratar inte med
    den här flickan fast hon är 16 år.

  152. I motiveringen till det här beslutet
    så pratar man om-

  153. -att föräldrarna tar händelsen
    som en väckarklocka.

  154. "De tar händelsen som en väckarklocka
    och har vänt på sin relation."

  155. "Ingen av föräldrarna uttrycker behov
    av stöd för sin relation."

  156. Här handlar det alltså
    om frivillighetsfaktorn.

  157. Man anser inte att man behöver hjälp
    av Socialtjänsten-

  158. -men också
    den här förändringsfaktorn.

  159. Man kan motivera ett beslut
    med att de redan har skiljt sig-

  160. -eller att de lever tillsammans
    men arbetar med sin relation.

  161. Det är två korta utslag
    från materialet-

  162. -men visar ändå väldigt tydligt
    på två olika...

  163. På olika sätt att hantera och vilka
    motiveringar som låg till grund.

  164. I vissa ärenden så finns inte
    våldet med över huvud taget.

  165. Det är omskrivet till "bråk"
    eller "konflikter".

  166. Även om det är tydligt uttryckt
    i polisanmälan finns det inte med.

  167. Fokus är på andra saker, föräldrarnas
    vilja eller frivillighetsaspekten.

  168. Det här är orsaker som man anger.

  169. Här ser vi ju
    att de här orsakerna angavs.

  170. Men det här är orsaker som anges
    i väldigt många typer av ärenden.

  171. Det är ju inte bara våldsärenden
    som inte ramlar ner i tratten-

  172. -utan det här är ju väldigt vanligt
    för många av Socialtjänstens ärenden.

  173. Men det handlar ju också
    om att ibland...

  174. ...blir ju också våldet med
    i beslutsunderlaget.

  175. Men då kan det ju handla om att våld
    inom familjen inte gick att styrka.

  176. Våldet mellan föräldrar gick att
    styrka men vad barnet upplevt...

  177. Det här använder man ofta i många
    argument. "Barnen var inte hemma."

  178. "Barnen spelade tv-spel så barnen
    såg inte händelsen" använder man.

  179. Eller att våldet, omnämnt till bråk,
    inte var tillräckligt allvarligt.

  180. När man inte öppnar en utredning
    och våldet är en motivering-

  181. -då använder man sig av de här
    orsakerna, de här motiveringarna.

  182. Ja, hur ska vi då förstå det här? Hur
    ska vi förstå att det ser ut så här?

  183. Jag tror på tre...
    Nu vågar jag inte punkta upp dem-

  184. -men att jag tror att det finns
    tre stora förklaringar.

  185. För det här är komplext,
    det finns inte en förklaringsmodell.

  186. Naturligtvis så har vi
    en Socialtjänst med stora utmaningar.

  187. Som Kjerstin Almqvist berättade
    i går, stor personalomsättning.

  188. Vi har till och med...

  189. ...en ledning
    som ofta har konsultuppdrag.

  190. Att även socialcheferna är konsulter.
    Det blir ingen kontinuitet.

  191. Det är klart att det finns inom
    Socialtjänsten stora problem.

  192. Men jag ser också
    väldiga problem med lagstiftningen.

  193. Jag ser en socialtjänstlag
    med en stor betoning på frivillighet-

  194. -där barnen faktiskt inte får det
    utrymme som de behöver.

  195. Där föräldrarnas behov, just att man
    arbetar med sin förändrings...

  196. Man håller på
    att förändra sin relation-

  197. -man väljer själv att gå till
    service, som har varit vanligt här.

  198. Man säger: "Om du lovar att gå
    till den här verksamheten"-

  199. -"så öppnar vi inte en utredning."

  200. Det visar sig ju
    att många av föräldrarna går inte...

  201. En del föräldrar går, men en del
    föräldrar går ju aldrig till det.

  202. Föräldrabalken är väldigt stark.

  203. Det är föräldrarna som bestämmer.
    Man har en sån motivering.

  204. "Det är ingen idé att öppna
    en utredning för vi vet att..."

  205. "Föräldrarna kommer aldrig att gå med
    på det. Och det är inget LVU"-

  206. -vilket då gör att man faktiskt
    vill bespara sig.

  207. Det här är socialarbetare
    som är under stor press.

  208. Och då ser man också att de vet
    att det är ett omöjligt uppdrag-

  209. -att få de här föräldrarna
    att vilja ha en insats.

  210. Att vilja ha hjälp
    från Socialtjänsten.

  211. Men det handlar ju också
    om våldet i sig.

  212. Det här är en problematik
    som inte har institutionaliserats.

  213. I den här kommunen har man
    en oerhört fin handlingsplan-

  214. -där barnen har ett alldeles eget
    kapitel om hur man hanterar våld.

  215. Men det är inte implementerat
    i BBIC-dokumenten, i det systemet-

  216. -och så länge som
    den här problematiken-

  217. -inte är införd i de ordinarie
    kvalitets- och ledningssystemen-

  218. -och i de rutiner och processer...

  219. När det är nån som är riktigt insatt,
    som har kompetens, som brinner-

  220. -då plockar vi ju in den kunskapen.

  221. Men det finns inte
    i det ordinarie systemet-

  222. -och där tror jag
    är en av de stora utmaningarna.

  223. Att det inte är institutionaliserat
    inom Socialtjänsten.

  224. Tack!

  225. Textning: Elin Csisar
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barnen i slaskpärmen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Välfärd och offentlig sektor
Ämnesord:
Barn som far illa, Medicin, Misshandel, Samhällsmedicin, Samhällsvetenskap, Social omsorg, Sociala frågor, Socialmedicin, Socialtjänst, Vanvård, Våld i familjen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Kåt hela livet

Sex mellan äldre ses som något äckligt, säger före detta RFSU-basen Margo Ingvardsson. Numera kämpar hon för äldres rätt till sin sexualitet. Forskningen visar att passionen och driften finns kvar, även när man har blivit gammal och skröplig.