Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Liten och tryggDela
  1. Jag ska prata om Brottsoffer-
    myndighetens information...

  2. ...som riktar sig till barn och unga.
    Vi tog fram den för ett par år sen.

  3. På sajten jagvillveta.se
    är den paketerad.

  4. Jag vet inte hur många
    som känner till det.

  5. Det är några stycken,
    och det är jätteroligt!

  6. Jag ska ge en kort bakgrund. Sen ska
    jag prata om uppdraget som vi har nu.

  7. Det handlar om att ta fram
    handledning till personal i förskola-

  8. -om brott mot barn.

  9. Det uppdraget bygger alltså
    på "jag vill veta"-uppdraget.

  10. Vi skulle ta fram information till
    barn om brott som de kan vara med om.

  11. Det gällde barn i åldern 0-18 år.
    Det var ett omfattande uppdrag.

  12. Vi...

  13. ...arbetade länge med att ta reda på
    hur vi skulle ta fram informationen.

  14. Vi jobbade
    tillsammans med Barnombudsmannen.

  15. Det resulterade i den här sajten
    som har filmer, spel-

  16. -och uppläsningsfunktioner, text
    och illustrationer för alla barn.

  17. Vi har målgruppsanpassat
    informationen-

  18. -så att den passar just den åldern.

  19. För den yngsta gruppen barn
    tog vi fram Liten-boken.

  20. Den boken är grunden till uppdraget
    som vi har just nu-

  21. -att ge handledning till förskolan.

  22. Anledningen till att vi fick
    det här uppdraget var för att...

  23. När vi hade gjort klart allt material
    och ville sprida det-

  24. -behövde vi hjälp
    att nå ut till barnen.

  25. Det var ganska lätt att nå er,
    alla yrkesverksamma.

  26. Ni är viktiga bärare av information
    till barn som har varit med om brott-

  27. -och som kanske har fått hjälp
    av socialtjänst eller polis.

  28. Men vi ville nå alla barn.

  29. Tanken var att man skulle få med sig
    informationen i livet.

  30. Där var det mycket svårare. Det var
    mycket svårare att nå barnen direkt.

  31. Vi lyfte det till departementet-

  32. -och sa att vi ville jobba
    med de yngsta barnen.

  33. Vi vill att alla barn som går
    i förskola ska få jobba med det här-

  34. -och få kännedom om sina rättigheter.

  35. Förskolepedagogerna är en viktig
    grupp att uppmärksamma de här barnen.

  36. Då behöver de kunskap
    om brottsutsatta barn.

  37. På den vägen fick vi uppdraget
    som vi har nu.

  38. Handledningen, då...

  39. Syftet är att ge personal i förskolan
    verktyg att samtala med barn-

  40. -om känslor och barnets rättigheter
    med utgångspunkt i boken "Liten".

  41. Handledningen ska förmedla kunskap
    om brottsutsatta barn-

  42. -och personalens skyldigheter.

  43. Det här är också
    ett ganska stort uppdrag-

  44. -eftersom det både riktar sig
    till barnen, som är 1-5 år-

  45. -och till de vuxna i förskolan.

  46. Vi bestämde oss för att göra
    två delar av den här handledningen.

  47. En del riktar sig till vuxna,
    och en del till barngruppen-

  48. -där den vuxne kan arbeta med barnen.

  49. När vi lanserar den här informationen
    kommer den att ligga...

  50. Vi har uppdraget fram till oktober,
    så ni får en "sneak peek".

  51. Jag har inte presenterat det här
    för nån tidigare.

  52. Det ska ligga på jagvillveta.se
    under "För barn under 8 år".

  53. Där finns information
    för personal i förskola.

  54. Man kommer till den här sidan.
    Det blir som en ny sajt i sajten.

  55. Det finns en egen adress,
    så att man hamnar direkt här.

  56. Den består av två block. "Liten i
    förskolan" är pedagogiska övningar-

  57. -som handlar om att sätta ord på sina
    känslor och om barns rättigheter.

  58. Det är ett metodmaterial
    för pedagoger att jobba med barn med-

  59. -och ett stödmaterial till "Liten",
    om man vill jobba mer med den boken-

  60. -och följa upp med frågor och så.

  61. Vi har också tagit fram ett tryckt
    material, som Stina viftade med-

  62. -och det är ett komplement
    till övningarna som finns på sajten.

  63. Den andra delen... Texten är konstig.

  64. Det är inte klart. Det här är bara
    en bild av hur det kommer att se ut.

  65. "Kunskapsdelen" riktar sig
    till förskolepersonalen i grupp.

  66. Det är inte e-learning,
    utan man ska prata tillsammans-

  67. -för att tillsammans komma fram till
    hur man gör i olika situationer-

  68. -och se över sina rutiner
    och riktlinjer och förbättra dem-

  69. -och göra det tryggt för pedagogerna-

  70. -att hantera situationer när man
    misstänker att ett barn far illa.

  71. I det här arbetet
    har vi pratat med många pedagoger-

  72. -och vi tar in synpunkter
    från experter inom olika områden.

  73. Det är väldigt olika hur man jobbar
    med det här på förskolor.

  74. Nån sa till exempel: "Vi anmäler bara
    om vi ser blåmärken."

  75. Det hade de bestämt.
    Det var linjen som de körde på.

  76. På en annan förskola-

  77. -var det förskolechefen
    som gick vidare och gjorde anmälan.

  78. Pedagogen som lyfte misstanken fick
    inte veta om det skulle bli anmält.

  79. Man tänker att man skyddar
    pedagogerna i mötet med föräldrarna.

  80. Det är väldigt olika hur man gör.

  81. För vissa kommer kanske kunskapsdelen
    att vara självklar.

  82. Man kanske har jobbat mycket
    med det här.

  83. Men för andra är nog mycket nytt
    och behöver diskuteras.

  84. Är det nån som jobbar i förskola här?

  85. Inte nån. Jag har jobbat
    med våld i nära relationer i tio år-

  86. -och haft fokus på barn-

  87. -men vi har av nån konstig anledning
    inte vänt oss till förskolan.

  88. Vi jobbar mot socialtjänst, polis
    och andra, men inte mot förskolan.

  89. När vi satte oss in i deras uppdrag
    och de funderingar som de satt med-

  90. -blev det väldigt tydligt
    att det här är enkelt på papper-

  91. -men väldigt, väldigt svårt
    i praktiken.

  92. De träffar föräldrarna varje dag. De
    ska fortsätta ha barnet i förskolan.

  93. Många svårigheter kan uppstå. Man kan
    ha olika åsikter inom arbetslaget-

  94. -om man ska anmäla eller inte.
    Det blir också svårt att hantera.

  95. Vi valde att hålla kunskapsdelen
    i en gråzon.

  96. Vi vill att pedagogerna
    ska diskutera de här frågorna-

  97. -så vi har tagit fram filmer
    och diskussionsfrågor.

  98. Det finns nästan ingen text att läsa,
    utan det ska ske i arbetslaget.

  99. Om man klickar på "Kunskapsdelen"
    kommer man vidare. Så här.

  100. I rutan med en play-knapp kommer det
    att ligga en case-film att diskutera.

  101. I rutorna står det "Bevittna våld",
    "Fysisk och psykisk misshandel"-

  102. -"Sexuella övergrepp",
    "Könsstympning" och "Barns signaler".

  103. Där kan man gå in och få
    djupare kunskap om de olika brotten-

  104. -men också om barns signaler.

  105. Som ni såg tidigare
    heter den där "Brott och signaler".

  106. Även "Konsekvens och bemötande"
    och "Misstanke och anmälan" finns.

  107. Man ska gå igenom handledningen-

  108. -och landa i:
    "Hur ska vi göra det här?"

  109. "Hur löser vi
    de här svårigheterna tillsammans?"

  110. Om man i stället går in i den första
    rutan, "Liten i förskolan"-

  111. -kommer man hit. Som ni ser
    har vi fortsatt att jobba med Stina.

  112. Hon har illustrerat till sajten.

  113. Här kan man utgå ifrån
    olika vardagssituationer i förskolan.

  114. Man ska kunna göra de här övningarna
    i det som man redan gör.

  115. Man ska kunna använda det
    återkommande, och inte bara en gång.

  116. Man ska kunna använda det på pytte-
    avdelningen och storbarnsavdelningen.

  117. Man kan gå emellan.

  118. Om man går in på "Temaarbete",
    till exempel, ser det ut så här.

  119. Så kommer alla ingångar att se ut.
    Det hänger ihop med kunskapsdelen-

  120. -men det är ett helt annat innehåll
    och en helt annan målgrupp.

  121. I puffarna som är orange
    går man vidare in i övningarna.

  122. Kunskapsfilmerna
    som ligger i kunskapsdelen...

  123. Vi har spelat in korta filmer
    med några experter på olika områden.

  124. Vissa av personerna känner ni
    från den här dagen-

  125. -och andra kanske är nya för er.

  126. Filmerna är 6-8 minuter långa, och
    det finns diskussionsfrågor till dem.

  127. Eftersom jag inte kan visa
    nån film nu-

  128. -de är inte färdigklippta-

  129. -har jag satt ihop tre råd som de här
    personerna ger till pedagoger.

  130. Varje intervju avslutades med: "Vill
    du ge nåt råd till förskolepersonal?"

  131. Nu ska ni få lyssna på Bayans råd.
    Hon pratar om könsstympning.

  132. Cecilia Kjellgren pratar
    om barn med sexuella beteendeproblem.

  133. Alltså barn som utsätter andra barn.
    Sånt kan man se i förskolan-

  134. -eller det kan hända på förskolan.

  135. Sen ska Åsa Landberg
    också få ge ett råd.

  136. Starta filmen.

  137. I Sverige finns det
    flickor i riskzonen.

  138. Det är jätteviktigt att du
    som personal finns i barnens närhet-

  139. -och att du ställer upp
    på barnens sida vad som än händer.

  140. Du är en jätteviktig person.
    Du kan göra skillnad.

  141. Om man möter ett barn
    med ett annorlunda sexuellt beteende-

  142. -så bagatellisera inte det.
    Skjut det inte åt sidan.

  143. Lyft upp det. Prata med kolleger inom
    förskolan om det som du har sett.

  144. Det viktiga är att förskolepersonal
    lyssnar på kunskapen inom yrket.

  145. Man vet mycket
    om barns sexuella beteenden-

  146. -och man vet när nåt är annorlunda.

  147. Jag har mött mycket förskolepersonal
    som kan beskriva det.

  148. "Av alla barn som jag har mött
    brukar det se ut så här."

  149. "Det här är annorlunda."
    Lyssna på det.

  150. Barn som har varit med om
    svåra saker-

  151. -behöver skratta och leka, även om de
    har nåt att vara ledsna över.

  152. Ibland kan barn beskriva att de vuxna
    börjar titta på dem med ledsna ögon.

  153. Då är det lätt att de känner
    att det är de som är problemet.

  154. Barn som upplevt svåra saker behöver
    vuxna som ser på dem med glada ögon.

  155. Så är det.

  156. Vi vill att filmerna
    ska väcka diskussion-

  157. -och göra att man kopplar tillbaka
    till sina egna erfarenheter-

  158. -så att man reflekterar
    över de barn som man själv har mött.

  159. Case-filmerna och materialet hoppas
    vi blir ett bra diskussionsunderlag-

  160. -som också ger mycket kunskap.

  161. Det tryckta materialet
    som Stina viftade med-

  162. -kommer vi att skicka ut
    till alla förskolor.

  163. Vi skickade ut 25 000 Liten-böcker.
    Förskolorna var en del-

  164. -men det var också alla
    socialtjänster, kvinnojourer-

  165. -och säkert andra verksamheter.
    BUP, till exempel.

  166. Vi skickade den till alla bibliotek.
    Vi har aktivt spridit den-

  167. -till de yrkesverksamma
    som möter brottsutsatta barn.

  168. Tanken är att det här materialet
    också ska skickas till förskolan.

  169. Man får en affisch som ser ut så här.
    Liten är på olika humör.

  170. Tanken är att man ska kunna sätta upp
    affischen på sin förskola-

  171. -och bli påmind om att använda
    känslorna i sitt pedagogiska arbete.

  172. Och barnen själva kanske blir
    inspirerade när de ser Liten så här.

  173. Känslokorten ser ut så här. Det är
    fram- och baksida. Det är A4-storlek.

  174. Anledningen till det
    var att en pedagog sa:

  175. "Ni kan inte göra små spelkortskort"-

  176. -"för då kastar barnen runt dem och
    använder dem inte som det är tänkt."

  177. Vi gjorde dem stora,
    så att man kan hålla i dem. Rejält.

  178. Det är tio känslor
    som följer med det här utskicket-

  179. -och sen finns det frågekort,
    som ska vara pedagogens stöd-

  180. -om hur man kan ställa frågor
    kring känslor.

  181. I uppdraget står det att vi ska
    jämställdhetsintegrera materialet-

  182. -så vi ska försöka föra in
    så mycket normkritik som möjligt.

  183. Det finns frågor kring pojkar och
    flickor, och hur man förväntas känna-

  184. -så att barnen
    tidigt får reflektera över det.

  185. Det är förslag på frågor. Tanken är
    att de själva ska bli inspirerade-

  186. -och hitta på egna övningar
    och frågor.

  187. Känslokorten kommer att fungera
    som ett komplement till boken.

  188. När man vill jobba mer med boken
    kan man använda känslokorten.

  189. Det finns också stödmaterial
    till Liten-boken-

  190. -som är kopplat till känslokorten.

  191. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Liten och trygg

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Barns rättigheter, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn, Barns rättigheter, Brott mot barn, Brottsoffer, Juridik, Kriminologi, Rättsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.