Titta

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Om UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Föreläsningar om hur du i din yrkesroll och som medmänniska möter barn som utsatts för våld och övergrepp. Hur bemöter man barn som vittnen i polisförhör? Hur upptäcker skolpersonal barn som misshandlas i hemmet? Hur ska man reagera som vuxen vid misstankar om att barn far illa? Moderator: Anna Norén. Inspelat den 23-25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Till första programmet

UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn? : Tänder hos barn som far illaDela
  1. Jag ska presentera min avhandling,
    som jag lade fram för en månad sen.

  2. Jag heter Therese Kvist och är ST-
    tandläkare på Karolinska Institutet.

  3. Min avhandling hette "A dental
    perspective on child maltreatment".

  4. Jag ska först prata lite tandvård
    för att sätta vad det är på kartan.

  5. Barntandvård i Sverige
    är gratis upp till nitton års ålder.

  6. Allmäntandvården kallar barn-

  7. -vartannat år
    om det inte finns mer sjukdom.

  8. Specialistbarntandvård, pedodonti,
    träffar ca 1 % av alla barn årligen.

  9. De vanligaste remissorsakerna till
    barntandvård är omfattande sjukdom-

  10. -samarbetsproblem, att man inte
    klarar av tandvård på vanligt sätt-

  11. -men också kroniska sjukdomar
    eller funktionsnedsättningar.

  12. Vi har riktlinjer som säger att barn
    med sociala risker ska prioriteras-

  13. -i remissförfarandet-

  14. -men just den remissanledningen
    är inte så vanligt förekommande.

  15. Ungefär 25 % av svenska sexåringar
    har karies i dag-

  16. -och ungefär 20 %
    av alla tolvåringar.

  17. Barns tandhälsa är jätteviktig,
    för det mesta av vuxentandhälsan-

  18. -grundläggs redan under barndomen.

  19. Vi vet att föräldrarnas tandvårds-
    traditioner överförs till barnen.

  20. Har man karies i mjölktandsbettet,
    så kvarstår ofta det i vuxenbettet.

  21. Om man inte behandlar karies
    eller inte får mycket tandvård-

  22. -får man en sämre upplevd tandhälsa,
    och man kan få tandvårdsrädsla.

  23. Man kan utveckla infektioner
    och behöva genomgå-

  24. -svårare
    och mer omfattande behandlingar-

  25. -vilket i förlängningen kan leda till
    att man inte söker tandvård alls.

  26. 2009 sa de nordiska barnombudsmännen
    att man med hjälp av tandvården-

  27. -kan förebygga och upptäcka
    bristande omsorg mot barn.

  28. Man pekade då på den regelbundenhet
    i kallelser som vi har.

  29. Vi har uppsikt över huvud och hals-

  30. -där man vet att mycket av skadorna
    efter fysisk misshandel uppstår.

  31. Internationella studier visar
    att barn som utsätts för våld-

  32. -har mer obehandlad karies
    och mer tandvårdsrädsla.

  33. De har också, förutom skador-

  34. -traumatiska skador på huvud-hals,
    men också mycket kariesproblematik.

  35. Det gäller även sexuella övergrepp,
    där studier påtalar-

  36. -en hög grad
    av tandvårdsrädsla, uteblivanden-

  37. -och svårigheter
    att klara av vanlig tandbehandling.

  38. Definitionen för dental försummelse
    är-

  39. -då en förälder eller vårdnadshavare
    inte söker behandling-

  40. -som är nödvändig för att garantera
    en god oral hälsa som tillåter-

  41. -funktion och frihet
    från smärta och infektion.

  42. Det är förälderns ansvar att ta sina
    barn till tandvården och söka vård.

  43. När det inte uppfylls,
    så kallas det för dental försummelse.

  44. Tidigare svenska studier
    visar att många barntandläkare-

  45. -har anmält oro till socialtjänsten.

  46. Det är lättare att göra en anmälan
    om det finns rutiner för hur man gör.

  47. Det vanligaste att anmäla
    är just dental försummelse-

  48. -enligt de här enkäterna-

  49. -men det finns stora brister
    då man inte alltid anmäler vid oro.

  50. Studierna jag hänvisade till
    gäller internationellt-

  51. -men vad vet vi om tandhälsan
    hos utsatta barn här i Sverige?

  52. Det finns några få studier
    om dem som fått insatser enligt LVU.

  53. Där har man sett en hög förekomst
    av uteblivanden och tandvårdsrädsla.

  54. En annan studie tittade
    på barn med samarbetsproblem.

  55. Den visade att barn som hade upplevt
    våld och därmed blivit placerade-

  56. -alla återfanns i den grupp
    som hade samarbetsproblem.

  57. Nu har vi varit inne på processen
    och tratten, hur den fungerar...

  58. Om barnen har fått insats,
    så vet vi en del om tandvården.

  59. Vi vet inte hur det såg ut innan
    eller hur tandvården har agerat-

  60. -kring barn som sen får en insats.

  61. Man vill identifiera barnen tidigt,
    både ur tandhälsosynpunkt-

  62. -men också för att socialtjänsten
    ska kunna ge familjen stöd och skydd.

  63. Ett syfte med avhandlingen
    var att studera tandhälsan-

  64. -hos barn och unga som far illa.

  65. Vi tittade också
    på synen på anmälningsskyldigheten-

  66. -men jag går inte in på det i dag.

  67. Den första studien är
    "Association between adolescents'"-

  68. -"self-perceived oral health
    and experiences of abuse".

  69. Syftet var
    att studera självupplevd tandhälsa-

  70. -hos ungdomar som har utsatts
    för fysiskt våld, våld i hemmet-

  71. -mobbning och sexuellt tvång.

  72. Studien baseras på en enkät
    som gjordes 2008 i Sörmland-

  73. -som hette Liv och hälsa ung-

  74. -där man frågar
    om aktiviteter, hälsa, hur man bor-

  75. -men också om man utsatts för våld
    och om den självupplevda tandhälsan.

  76. De allra flesta
    av de ungefär 6 000 ungdomarna-

  77. -tyckte att de hade bra tandhälsa.

  78. Det var 3 % som svarade att de hade
    dålig eller mycket dålig tandhälsa.

  79. Tittar man närmare på dem som uppgav
    dålig eller mycket dålig tandhälsa-

  80. -så svarade de ungdomarna också ofta-

  81. -att de hade erfarenhet
    av olika former av våld.

  82. Genom att vi justerade
    för olika socioekonomiska variabler-

  83. -såg vi
    att om man hade utsatts för våld-

  84. -så ökade sannolikheten för dålig
    tandhälsa med över två gånger.

  85. För alla våldsformer,
    enstaka eller flera tillfällen-

  86. -så ökade risken för dålig tandhälsa
    minst två gånger.

  87. Mobbning stack ut med fjorton gånger
    större risk för dålig tandhälsa.

  88. Det fanns även en ackumulerad
    sannolikhet för dålig tandhälsa-

  89. -för när alla våldsformer förekom,
    vilket de gjorde hos 36 stycken-

  90. -så ökade sannolikheten
    med tjugotre gånger.

  91. Utifrån studien kan vi säga att det
    finns samband mellan dålig tandhälsa-

  92. -och utsatthet
    för olika former av våld.

  93. Det gav oss
    en bild av hur ungas tandhälsa-

  94. -faktiskt kan påverkas av utsatthet.

  95. Vidare ville vi se
    vad socialtjänsten får veta-

  96. -när tandvården gör en anmälan.

  97. Den här studien heter
    "Child maltreatment"-

  98. -"prevalence and characteristics
    of mandatory reports from dentists".

  99. Syftet var att beskriva tandvårdens
    anmälningar till socialtjänsten.

  100. Materialet var från ett landsting
    och visade anmälningar under sex år.

  101. Totalt hade vi 147 anmälningar,
    och det gällde 111 barn.

  102. Samma barn kunde alltså
    vara anmält flera gånger.

  103. Vi tittade på vem som hade anmält-

  104. -om det var allmäntandvård,
    specialisttandvård eller privat-

  105. -vilken orsak man hade uppgivit-

  106. -om det fanns andra anmälningar
    för samma barn, om barnet var känt-

  107. -men också om familjen
    hade gjort egna ansökningar om stöd.

  108. Vi delade in orsak till anmälan
    enligt de här tre grupperna:

  109. Försummelse, barnrelaterade problem
    och föräldrar-barnrelaterade problem.

  110. Dental försummelse var försummelse
    när det uppfyllde den definitionen-

  111. -obehandlad sjukdom
    och att man inte söker vård.

  112. Uteblivande
    utan ett angivet tandvårdsbehov-

  113. -noterade vi som brister i omvårdnad.

  114. Resultatet visade
    att den absoluta majoriteten, 63 %-

  115. -rörde uteblivande
    utan mer känt tandvårdsbehov-

  116. -och därpå följde dental försummelse.

  117. En anmälan handlade om
    barnets egna beteende.

  118. Det intressanta var
    att få av de här anmälningarna-

  119. -innehöll
    uttrycket "dental försummelse".

  120. I stället beskrev man att det fanns
    ett behov som inte tillgodosågs.

  121. Man beskrev inte vilka konsekvenser
    det kan få för barnet-

  122. -om tandhälsan inte tillgodoses.

  123. Vidare såg vi att inte bara
    tandvården hade uppmärksammat barnen-

  124. -utan 86 % var kända sen innan-

  125. -på grund av att de var anmälda,
    utredda eller hade fått en insats.

  126. Totalt fanns det 497 anmälningar
    på de här 111 barnen-

  127. -varav 350 rörde
    andra källor än tandvård.

  128. Det var 43 egna ansökningar
    om att få hjälp och stöd.

  129. Det var bara 33 anmälningar
    där tandvården var ensamma om-

  130. -att ha uppmärksammat oro.

  131. Studien visar att den oro som anmäls
    karakteriseras av-

  132. -brister hos föräldrarna
    i form av upprepade uteblivanden-

  133. -men också försummelse
    i form av dental försummelse.

  134. Det finns också oro från andra
    professionella och privatpersoner.

  135. Det här var två olika perspektiv på
    hur utsatta barns tandhälsa ser ut.

  136. Vi har sett barnens egna upplevelser-

  137. -och vilken information tandvården
    anser att socialtjänsten behöver få.

  138. Den tredje studien
    beskriver hur tandhälsa kan vara-

  139. -bland barn som utreds
    rörande misstänkt barnmisshandel.

  140. Den här studien
    är snart inskickad och heter-

  141. -"Oral health in children
    investigated by the social services".

  142. Det är en retrospektiv journalstudie,
    och jag ska visa några resultat här.

  143. Vi hade totalt 86 tandvårdsjournaler,
    vilket genererade 172 kontroller-

  144. -så vi hade dubbelt så många
    kontroller som studiepopulation.

  145. De matchades med avseende på ålder,
    kön och vilken klinik man gick på.

  146. De variabler vi tittade på
    handlade om just barnets ålder, kön-

  147. -men också orsak till utredning.

  148. I tandvårdsjournalen
    tittade vi på antal besök-

  149. -under den period
    som fanns dokumenterad.

  150. Vi tittade på besöken man kommit på
    och antal akuta besök.

  151. Vi delade in
    uteblivanden och återbud-

  152. -i "was not brought"
    eller "did not attend".

  153. "Did not attend"
    tyckte vi var när man hade lämnat-

  154. -en rimlig förklaring
    till varför man inte kom på besöket.

  155. "Was not brought" var
    när det inte fanns nån förklaring-

  156. -till att man
    uteblev eller lämnade återbud.

  157. Sen tittade vi också
    på hygien, kost, mängden karies-

  158. -erfarenheter av trauma
    och samarbetsproblem-

  159. -och också om man hade uppfyllt
    definitionen för dental försummelse-

  160. -eller dental funktionsnedsättning,
    vilket innebär-

  161. -att sjukdomen medför att barnet
    inte kan äta, sova eller gå i skolan.

  162. Och så tittade vi också på
    om tandvården själva hade anmält.

  163. Vad gäller orsak till utredningen,
    så var den oftast...

  164. De här anmälningarna
    kunde komma från vem som helst.

  165. Huvudorsaken var försummelse,
    och sen var det våld i hemmet-

  166. -alltså partnervåld
    och fysiskt våld mot barnet.

  167. Några få rörde psykologiskt våld
    eller sexuella övergrepp.

  168. Det var signifikanta skillnader
    i besöksfrekvens mellan grupperna.

  169. Mer än hälften av de utsatta barnen
    hade varit ej avhörda-

  170. -d.v.s. att man inte hör av sig
    över huvud taget, trots påtryckning.

  171. 20 % hade remitterats
    och behandlats av specialister-

  172. -i jämförelse
    med 1 % bland kontroller.

  173. Det var också vanligare
    med "was not brought"-uteblivanden.

  174. Den här figuren visar
    den totala erfarenheten av karies:

  175. Tänder som man har lagat,
    om man har obehandlad karies-

  176. -eller om man har dragit ut en tand.

  177. Det var signifikanta skillnader
    både i mjölktandsbettet-

  178. -men också i det vuxna bettet.

  179. Vad gäller uppfyllandet av
    försummelse och funktionsnedsättning-

  180. -så var det även här stor skillnad.

  181. Många i studiepopulationen
    uppfyllde de här definitionerna.

  182. Det var sju stycken som tandvården
    själva hade upplevt oro för.

  183. Slutsatserna här tyder på-

  184. -att barn som utreds för misshandel
    har en ökad behandlingserfarenhet-

  185. -högre sannolikhet för att utebli-

  186. -och också för att behandlas
    inom specialiserad barntandvård.

  187. Så förutom vad man tidigare vet
    om sociala faktorer-

  188. -så verkar också försummelse
    påverka tandhälsan negativt.

  189. En försummad tandhälsa är
    en indikator på social problematik-

  190. -som kan innebära att barnet behöver
    stöd och hjälp från socialtjänsten.

  191. Tandvården
    bör dokumentera och anmäla-

  192. -dental försummelse
    i högre utsträckning.

  193. I barnutredningar bör
    tandvårdsbehovet inkluderas oftare-

  194. -än vad det har gjort tidigare.

  195. Tandvården måste förklara tydligare
    vad bristande tandvård kan innebära-

  196. -så att socialtjänsten förstår
    vad det här betyder för barnet.

  197. För att barn med hög sjukdomsrisk
    ska få så bra tandvård som möjligt-

  198. -så måste vi också prioritera,
    om barn får stöd av socialtjänst-

  199. -att socialtjänsten får kunskap om
    att man kan skicka till tandvården.

  200. Det måste också finnas
    en bra kommunikation däremellan.

  201. Tack så mycket!

  202. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Tänder hos barn som far illa

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn som far illa, Barntandvård, Medicin, Misshandel, Munhälsa, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vanvård, Våld i familjen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barndomstrauma påverkar livet

Barndomstrauma kan göra dig sjuk som vuxen, det menar läkaren och forskaren Vincent J. Felitti. Han är grundare av studien som kallas ACE (Adverse childhood experiences), som djupgående analyserat 17000 vuxnas barndomsupplevelser. Studien fann att personer med traumatiska händelser i barndomen har en mycket högre risk för självmord, ätstörningar och alkoholism. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Vi behöver prata om sexuella övergrepp

Många barn förstår inte att de blivit utsatta för ett övergrepp eller att det är fel. Det menar Åsa Landberg som är psykolog och psykoterapeut och arbetar på Allmänna barnhuset. Information är väldigt viktigt även till små barn som varit med om svåra saker. Här berättar hon om kampanjen "Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn", en webbplats som tagits fram med hjälp av barn för barn. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Liten och trygg

Brottsoffermyndigheten har tagit fram en webbplats för barn om barns rättigheter och vuxnas skyldigheter. För de allra yngsta finns pedagogiska övningar genom spel och till de något äldre barnen via enklare samtalsguider. Uppdraget är att förse förskolepersonal med pedagogiskt material och en handledning om brott mot barn, berättar projektledare Hanna Netzell. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barn med sexuella beteenden

Det är en myt att barn som varit offer för sexuella övergrepp senare förgriper sig på andra barn, säger Mimi Strange, chef för Januscentret i Danmark som tar hand om barn och unga med sexuellt gränsöverskridande eller oroväckande beteende. Barn tänker inte på sexualitet som vuxna gör, därför är det viktigt att utreda varför de har ett sexuellt utåtagerande beteende, menar hon. Medverkande: Mimi Strange, Jytte Kofod Andersen, Tove Weis, Stine Tofte, Maja Leth Laursen,Vanessa Rasmussen och Ida Haahr Pedersen. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnförhör

Hur utför man en bra intervju med barn som varit offer eller vittnen till våld och övergrepp? Linda Cordisco Steele från National children's advocacy center i USA har över 23 år i yrket. Här berättar hon om hur du går tillväga för att få en så korrekt vittneshistoria som möjligt från barn som misstänks vara utsatta för brott. Inspelat den 23 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hantera familjevåld

Forskning visar att ju äldre barnet är desto mer benäget är det att rapportera om våld i familjen. Men erfarenhet säger att det bara är toppen av ett isberg som kommer till samhällets kännedom, säger Nicky Stanley, socionom och professor från University of Lancashire i England. Här presenterar hon tre vanliga felsteg vid hantering av våld i nära relationer. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Upptäcka våldsutsatta barn

Nästan var sjunde barn uppger att de blivit slagna någon gång. Tre procent blir slagna ofta eller vid upprepade tillfällen enligt Karin Blomgren från Rädda Barnen som här presenterar en ny rapport för hur man bättre kan upptäcka våldsutsatta barn i skolan. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Sexuella övergrepp i förskolan - så påverkas personal och föräldrar

Hur tar man emot besked om att sexuella övergrepp skett mot barn i förskolan? Cecilia Kjellgren och Christina Carlsson forskar inom socialt arbete på Linnéuniversitetet och presenterar en fallstudie om föräldrars och personals reaktioner från en kommun där övergrepp skett i 30 förskolor. De berättar om den typiske pedofilen, om grooming och vilket stöd man som anhörig kan ge. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Samhällets stöd till barn med funktionsnedsättning

Respekt heter Barnombudsmannens årsrapport 2016 som handlar om barn med funktionsnedsättning. 97 barn har djupintervjuats om reflektioner kring sin diagnos och sin identitet. Hör en rad berättelser från en ung kämpande grupp människor som ofta glöms bort. Där föräldrar ofta är det avgörande stödet för att de ska fungera i samhället. Medverkande: Ellinor Triay Strömvall och Janna Törneman, Barnombudsmannen.Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Unga, sex och nätet

Här presenteras de senaste siffrorna om ungas sexvanor. Säljer unga mer sex idag när de ständigt är uppkopplade på nätet? Hur många unga skadar sig själva genom sex? Hur många barn har blivit offer för människohandel och barnäktenskap i Sverige? Medverkande: Carl Göran Svedin, professor på Linköpings universitet, Linda Jonsson, forskare på Linköpings universitet och Gisela Priebe, universitetslektor på Lunds universitet. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur kan vi hjälpa våldsutsatta barn?

När våld är vardag och närhet till föräldrar skapar skräck istället för trygghet. Då gäller det att socialtjänsten och samhället kommer in och stöttar dessa barn, det säger Kjerstin Almqvist, professor och chef inom forskningsenheten på landstinget Värmland. Här listar hon det allra viktigaste utsatta och traumatiserade barn behöver. Inspelat den 24 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

De överlevde Utöya

Hur har barnen som överlevde terrorattacken på Utöya i Norge återhämtat sig? Och hur har skolan och polisen bemött offren? Om det berättar forskarna och lärarna Åse Langballe och Jon-Håkon Schultz som forskat om krishanteringen och beredskapen i samhället efter terrorattentatet på Utöya. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Barnen i slaskpärmen

Barn som finns med i Socialtjänstens system för barnavårdsärenden glöms bort. Vilka barn får inte samhällets stöd? Här berättar Ann-Charlotte Münger om vad som utmärker de socialtjänstärenden som hamnat i den så kallade "slaskpärmen", ärenden där barnen inte fångas upp trots att många av dem behöver samhällets skydd. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Våld och skydd hos Socialen

Hur vanligt är det att socialen griper in i familjer enligt lagen om vård av unga (LVU) för att det förekommer våld? Hanna Linell som forskar inom socialt arbete på Stockholms universitet föreläser om en undersökning som genomförts under ett år i Sveriges alla kommuner. Hon berättar om att det ofta är de unga själva som söker skydd och hur viktiga deras berättelser är för insatserna. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Tänder hos barn som far illa

Det mesta av tandhälsan som man får med sig upp i vuxen ålder grundläggs i barndomen, säger Therese Kvist, ST-tandläkare på Karolinska institutet. Föräldrarnas tandvårdstraditioner överförs på barnen. Studier tyder på att försummad tandhälsa är en indikator på våld i hemmet. När tandläkare anmält oro har det i de flesta fall redan funnits en orosanmälan om barnet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Center, Stockholm. Arrangör: Nordisk Förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gör vi skillnad för utsatta barn?

Hur fånga upp anmälda föräldrar?

Hur gör man för att fånga upp föräldrar som blivit anmälda för våld mot barn? Psykologen Anna Mautner ger konkreta tips på hur man får föräldrar att ta emot hjälp eller erkänna att de behöver hjälp i sitt föräldraskap. Här presenteras också riktlinjer för att förebygga och förhindra våld i hemmet. Inspelat den 25 maj 2016 på Folkets hus, City Conference Centre, Stockholm. Arrangör: Nordisk förening mot barnmisshandel och omsorgssvikt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.