Titta

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Om UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2016. Forskning med fokus på barn i utsatta situationer och skolans ansvar presenteras. Utgångspunkt är barnkonventionens krav på barns rätt till likvärdig behandling och rätt att inte bli diskriminerade. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar : Våld. familjerätt och utsatta barnDela
  1. Jätteroligt att vara här.

  2. Jag ska i dag prata om hur processer
    som pågår utanför skolans värld-

  3. -ändå kan ha konsekvenser
    för både barns situation-

  4. -och personalens situation
    i förskola och skola.

  5. Jag pratar utifrån ett projekt
    jag gjorde med några kolleger.

  6. För er som är intresserade
    finns en hel bok på engelska-

  7. -och en avhandling,
    så det finns mycket mer att läsa.

  8. Det ni får här är
    ett litet smakprov på det vi såg-

  9. -i det här pilotprojektet.

  10. Det jag ska säga lite grann om-

  11. -bygger dels på intervjuer
    med olika kategorier skolpersonal:

  12. Både fristående förskolor, friskolor
    och kommunala...

  13. Det är olika, både pedagoger...

  14. ...och en del skolhälsovårdspersonal,
    som är intervjuade.

  15. Vi skickade en enkät till rektorer
    och förskolechefer i två län.

  16. Jag ska säga lite mer, innan jag
    kommer till vad vi sett i studien-

  17. -om bakgrunden till varför vi valde
    att titta på familjerättsprocesser-

  18. -där det finns en tvist
    mellan barnets föräldrar-

  19. -om antingen boendet, umgänget
    eller vårdnaden-

  20. -och där det finns en historia av
    våld från en förälder mot den andra.

  21. Varför tittar vi på det problemet i
    förhållande till förskola och skola?

  22. Det handlar dels om det vi vet
    om våld i parrelationer-

  23. -och barns utsatthet i dag.

  24. I nästan tjugo år, i alla fall femton
    år, har vi vetat väldigt väl-

  25. -att när våld förekommer i en par-
    relation, så drabbar våldet barnen.

  26. Ungefär vart tionde barn,
    eller minst vart tionde barn-

  27. -har vi sett i studier över tid,
    har upplevt våld hemma-

  28. -och minst vart tjugonde barn
    upplever våld ofta.

  29. Olika studier
    ger lite olika resultat.

  30. Man kan vända på siffrorna lite.

  31. Jag tog med mer statistik här-

  32. -för att säga att gällande barn
    med separerade föräldrar-

  33. -pekar studierna
    av omfattningen av våld mot kvinnor-

  34. -som är det vi vet mest om
    när det gäller våld i parrelationer-

  35. -på att kvinnor som har separerat
    från en våldsutövande...

  36. Kvinnor som separerar uppger våld
    oftare än de som lever tillsammans-

  37. -så vi kan tro att bland barn
    med separerade föräldrar-

  38. -kan mer än vart tionde ha upplevt
    våld. Vi vet inte, men vi tror det.

  39. Barn kan också uppleva våld på nya
    sätt när föräldrarna har separerat.

  40. Just omfattningen i sig, att det
    handlar om många barn, relativt sett-

  41. -var ett skäl till
    att ha ögonen på problemet-

  42. -med barn som bevittnar
    eller upplever våld hemma.

  43. Vi vet också, apropå det här med
    trauma som Carl Göran var inne på-

  44. -med symptom att man blir
    traumatiserad av det man är med om...

  45. Det ser vi också hos barn
    som sett och hört våld-

  46. -och varit med om våld och
    våldets konsekvenser på olika sätt.

  47. Forskarna har diskuterat länge
    vad det är som gör-

  48. -att det i vissa studier
    är lika stor eller större andel barn-

  49. -som bevittnat våld,
    som också visar tecken på trauma-

  50. -jämfört med barn
    som själva har blivit misshandlade.

  51. Man kan säga det att
    när man upplever våld mellan vuxna-

  52. -är det svårt för barn att hantera.

  53. Här är det dessutom våld hemma,
    på en plats som borde vara trygg-

  54. -och det är de viktigaste personerna
    i barnets liv, oftast.

  55. Våld i parrelationer
    förekommer i alla konstellationer-

  56. -men ju grövre
    och mer upprepat våldet är-

  57. -och ju mer det kombineras,
    psykiskt, fysiskt och sexuellt-

  58. -våld med allvarliga konsekvenser,
    som fungerar väldigt nedbrytande-

  59. -där finns det ett tydligt köns-
    mönster, med en man som slår kvinnan.

  60. Det finns liknande mönster
    i samkönade relationer-

  61. -men huvudmönstret är att vi
    pratar om mäns våld mot kvinnor-

  62. -när vi pratar om
    den formen av utvecklat våld.

  63. Det är ofta barnets mamma
    som utsätts för våld.

  64. Hon är ofta
    barnets primära anknytningsperson-

  65. -och den som är huvudomsorgsperson
    för barnet.

  66. Det får också
    allvarliga konsekvenser.

  67. Dessutom finns det i vår kultur ett
    tabu kring att prata om våld hemma-

  68. -så det blir tyst
    kring de här barnen.

  69. En pionjär på området, Halldis Leira,
    som arbetade i Norge under 80-talet-

  70. -sa att barnen är utsatta
    för "tabuiserade trauman".

  71. Vuxna har svårt att prata om det,
    apropå "Prata om det"-

  72. -så barnen får svårt att prata om
    vad de ser, hör och är med om.

  73. De kan uppleva
    att det är jättefarligt hela tiden.

  74. "Han kunde döda oss när som helst."

  75. De kan leva med en upplevelse
    av hot mot sitt eget liv.

  76. De får svårt att få bekräftelse
    på vad de har varit med om-

  77. -så det är viktigt
    för oss som möter de här barnen-

  78. -att göra deras upplevelser talbara-

  79. -och att ge barnen
    bekräftelse på vad de varit med om.

  80. Att giltiggöra
    deras erfarenheter av våld.

  81. Vi kan dra en parallell
    till det salutogena perspektivet.

  82. Vi behöver stärka
    barnens känsla av sammanhang-

  83. -och hjälpa till att få deras
    situation begriplig och hanterbar.

  84. Här kan det här med delaktighet komma
    in och bli ett viktigt perspektiv.

  85. Att barn får information
    om vad som ska hända med dem-

  86. -att de konsulteras om vad de tycker
    ska hända och vad som är tryggt nog-

  87. -att de är med och fattar beslut och
    erbjuds en hög grad av delaktighet-

  88. -kan vara extra viktigt
    när det gäller utsatta barn.

  89. Det ger en känsla av att situationen
    är begriplig och hanterbar.

  90. Att erbjuda barnen delaktighet kan
    vara en del av omsorgen och stödet.

  91. Det vi också vet om våld,
    apropå sexuella övergrepp...

  92. Pratar vi om mäns våld mot kvinnor
    i familjer där barn utsätts-

  93. -pratar vi ofta om pappas våld
    mot mamma. Det vet vi från studierna.

  94. Jag ska inte dra alla siffror här-

  95. -men vi vet att de flesta barn
    har sett och hört våld.

  96. Många har blivit indragna i våldet.
    De har tvingats försöka stoppa våld-

  97. -men de kan också dras in i
    att utöva våld på olika sätt.

  98. Allt från att spionera på mamma
    till att misshandla henne.

  99. De vågar inte låta bli,
    för de är så rädda för pappa.

  100. Det är psykisk barnmisshandel,
    att utsätta barn för detta.

  101. Det finns en överlappning med fysiskt
    våld mot barn i de här familjerna.

  102. Olika studier ger olika resultat.

  103. Bland kvinnor på skyddade boenden
    är majoriteten av barnen utsatta.

  104. I större befolkningsstudier
    är en mindre andel av barnen utsatta.

  105. Mellan tummen och pekfingret:

  106. Om ni får reda på att den här
    situationen finns i en familj-

  107. -är det fifty-fifty att barnen själva
    är direkt utsatta för misshandel.

  108. Det finns också en koppling
    till sexuella övergrepp på barn.

  109. Där är det ännu svårare
    att säga nåt om storlek-

  110. -för de är mindre studier
    och inte lika väl belagda.

  111. I en del fall där en vuxen man,
    oftast, misshandlar kvinnan-

  112. -och utsätter henne för sexuellt
    våld, kan barnen vara utsatta också-

  113. -och görs sexuella övergrepp mot barn
    kan den andra föräldern vara utsatt-

  114. -vilket försvårar arbetet med skydd.
    Vi måste vara medvetna om sambanden.

  115. Så det här är en utsatt grupp barn,
    det visste vi.

  116. Sen, som Anna nämnde, har jag jobbat
    länge med familjerättsfrågor-

  117. -och intervjuat socialtjänstens
    personal, som gör utredningar-

  118. -när det finns en tvist
    omkring vårdnad i ärenden med våld.

  119. Precis innan
    vi startade det här projektet-

  120. -tittade vi på
    hur barn som upplevt våld hemma-

  121. -som gått igenom en sån utredning,
    beskriver mötet med utredarna-

  122. -och hur utredarna beskriver mötet
    med barnen och sina barnsamtal.

  123. I det projektet gick vi igenom hundra
    domar, ungefär, från tre tingsrätter-

  124. -för att hitta barn att intervjua.

  125. Vi upptäckte av en slump-

  126. -att förskola och skola nämndes
    i domarna på många olika sätt.

  127. Barnen pratade också om utredningarna
    på ett sätt som visade-

  128. -att det här har implikationer för
    situationen i förskolan och skolan.

  129. Vi började leta forskning
    och hittade ingenting nånstans.

  130. Det finns väldigt mycket skrivet
    om samarbetet förskola-skola-

  131. -när det gäller anmälningar om barn
    som far illa och social barnavård-

  132. -men just familjerättsproblematiken
    hittade vi ingenting om.

  133. Därför ville vi
    gå in i det här projektet.

  134. Vi har sett i tidigare studier
    att utredningssamtal med barn-

  135. -har genomförts
    på skolan eller förskolan-

  136. -och-eller under skoltid.

  137. En del av de barn vi intervjuade
    var ganska kritiska till det.

  138. I diskussionen om utsatta barn
    och förskola-skola generellt-

  139. -säger man att förskolan och skolan
    är en viktig resurs för de barnen-

  140. -och har en roll som frizon där barn
    kan slappna av och lämna det svåra.

  141. Rollen som frizon undergrävs
    av den praktiken.

  142. Personal används som informations-
    källor och vittnen i rätten.

  143. I intervjuerna beskrev personalen att
    det kan skapa kniviga situationer-

  144. -då de har ett uppdrag att odla
    goda relationer med båda föräldrarna-

  145. -och de ska ändå vara vittnen och ta
    ställning i den rättsliga processen.

  146. Det blir en svår situation
    i vissa fall, som de behöver stöd i.

  147. Det fanns inte alltid det stödet.

  148. Vi hittade exempel på att man
    i tingsrättens dom skrivit in-

  149. -att i ett ärende
    där det förekommit våld-

  150. -skulle lämning ske via förskolan,
    så föräldrarna slapp träffas-

  151. -vilket har fått oss att fundera på:
    utifrån vilket rättsligt mandat-

  152. -kan man från rättens sida
    lägga på det uppdraget på förskolan?

  153. Här finns det ett praktikområde
    som vi verkligen behöver utveckla.

  154. Är det socialtjänsten som ska fungera
    som en hämt- och lämningscentral?

  155. Ska förskolor och skolor få den
    rollen när det finns sån problematik?

  156. Att föräldrar kommer överens är en
    sak, men att det skrivs in i en dom?

  157. Det är en fråga jag vill lyfta.

  158. I vår studie sa hälften av förskole-
    cheferna att de varit med om det.

  159. Det tycker jag var väldigt... Det här
    är en liten studie, men den pekar på-

  160. -att det här är en problematik
    vi skulle behöva titta närmare på.

  161. Vi hade sett exempel på att föräldrar
    utan rätt till kontakt med barnet-

  162. -söker upp barnet
    i förskolan eller skolan.

  163. Det som återkom i studien var
    att förskolor och skolor upplevde-

  164. -en brist på information
    från rättens sida, om vad som gäller.

  165. Tingsrättsdomar
    är offentliga handlingar.

  166. Inget hindrar att man skulle kunna
    få besked om vad som är beslutat.

  167. Såna kommunikationskanaler
    verkar inte vara upparbetade.

  168. Det är också sånt
    man skulle behöva utveckla.

  169. Vi såg också exempel på, när
    föräldrar bodde långt ifrån varann-

  170. -beslut om umgänge som innebar att
    umgänget konkurrerade med skoltiden.

  171. Här krockar flera rättigheter. Barn
    har rätt till skolgång och umgänge.

  172. Vi har skolplikt i Sverige. Det är
    sånt vi skulle behöva diskutera mer.

  173. Vad gör vi
    när olika rättigheter krockar?

  174. Det är exempel på att det finns många
    aspekter man skulle behöva titta på.

  175. Det jag ska ägna
    resten av tiden åt här i dag-

  176. -är att säga nånting om hur barns
    utsatthet kan se ut i förskola-skola-

  177. -när det finns
    den här typen av problematik.

  178. Det gör jag utifrån att
    förskola-skola har anmälningsplikt-

  179. -men också utifrån viktimisering,
    offerskapande processer-

  180. -där våldet får negativa konsekvenser
    för det utsatta barnet.

  181. Det är en process
    som kan pågå över tid.

  182. Barn som inte får bekräftelse, där
    våldet osynliggörs och kan fortgå-

  183. -där fortsätter
    viktimiseringsprocessen.

  184. Att föräldrarna separerar
    och våldet upphör eller minskar-

  185. -kan öppna upp
    för återhämtningsprocesser.

  186. I dag finns det möjligheter till
    ett visst stöd inom socialtjänsten-

  187. -för barn som upplevt våld.
    Återhämtningen kan se olika ut.

  188. Skolan och förskolan
    kan ha en viktig roll där också.

  189. Offerskapande och återhämtning
    kan pågå samtidigt.

  190. Hur kan man göra för att undvika att
    återskapa den här viktimiseringen-

  191. -och hur stöttar man återhämtningen?
    Sånt är jag intresserad av.

  192. Det jag tänker säga lite om här-

  193. -är att det här som kan göra
    att barns utsatthet och offerskap-

  194. -fortsätter, förvärras eller pågår
    handlar både om aktiva handlingar-

  195. -och underlåtenhet att till exempel
    bekräfta och synliggöra barn.

  196. Att inte göra nåt är en handling som
    kan ha offerskapande konsekvenser.

  197. Jag ska vända och vrida på det här,
    och ge lite exempel.

  198. Det första,
    apropå att barn är utsatta-

  199. -och barn behöver berätta...

  200. Förkola och skola
    har anmälningsplikt.

  201. Vi såg i vår studie att om förskola
    och skola ska kunna fullgöra den-

  202. -så måste de veta.

  203. Ibland säger man om de här barnen
    "barn berättar inte", och så vidare-

  204. -men utifrån vår enkät verkar det som
    om förskolor och skolor rapporterar-

  205. -att de är medvetna om
    att barn upplever våld hemma-

  206. -därför att barn berättar om det,
    och det är hoppfullt i sig.

  207. Skola och förskola är en plats
    där barn kan berätta. Ta vara på det.

  208. Utsattheten,
    för att ge er några exempel...

  209. Föräldrar kan förstås skapa utsatthet
    för barn i förskola och skola.

  210. Föräldrar utan rätt
    till umgänge söker upp barnet.

  211. Tvister eller till och med
    situationer med våld-

  212. -utspelar sig på skolan
    eller i närheten.

  213. Ett exempel från en förskolechef
    som säger:

  214. "De fick ha vakt här. Han skulle inte
    få träffa barnet, men hittade det."

  215. "Barnet fick flytta.
    Det gick inte att ha det så"-

  216. -"för personalen
    eller de andra barnen."

  217. Exemplet visar att när vi har att
    göra med den typen av problematik-

  218. -måste vi tänka inte bara på
    det barn som är föremål för tvist-

  219. -utan fundera på vad det här innebär
    för hela barngruppen-

  220. -för den påverkas också,
    i många fall.

  221. När det gäller det här med
    att en förälder utan umgängesrätt...

  222. Umgänge är barns rättighet, men där
    barnet inte har rätt till umgänge-

  223. -eller där föräldern har kontakt-
    förbud, söker upp barnet på skolan-

  224. -svarade både förskolor och skolor
    att de varit med om det-

  225. -i mer av hälften
    av svaren vi fick in i enkäten.

  226. Det var oftast papporna.

  227. Det kunde vara båda föräldrarna, men
    det var en övervägande del pappor-

  228. -som söker upp barn
    på förskolor och skolor.

  229. Vi fick en hel del exempel på
    att man har varit med om-

  230. -att en förälder utsätter den andra
    för hot eller våld på skolan.

  231. Dessutom... Nu ska jag inte fördjupa
    mig i personalens utsatthet-

  232. -men vi kan väl också säga
    att man rapporterade också-

  233. -att man själv utsatts för hot eller
    våld av föräldrar eller en släkting.

  234. Det är en stor del pappor,
    i vissa fall mammor eller nån annan-

  235. -men det här med pappor
    har en viss problematik.

  236. Särskilt i förskolan är det över-
    vägande kvinnor i personalgruppen.

  237. Det är kvinnor som ska hantera våld-
    samma män i den här problematiken.

  238. Man måste fundera på vad det betyder-

  239. -också för de strategier personalen
    utvecklar i mötet med föräldrarna.

  240. Det är inte bara föräldrar som kan
    skapa utsatthet för barn i skolan.

  241. Socialtjänstens personal kan också
    göra det. Det framgår av studien.

  242. Jag kan säga att jag själv kom in...

  243. Jag tror att jag gick igång
    på det här skolspåret-

  244. -när vi fick syn på det
    i de här domarna.

  245. Redan när jag skrev min avhandling
    för mer än tio år sen-

  246. -och gjorde intervjuer för längre
    sen, så fanns problematiken med.

  247. En mamma som var utsatt för våld
    och där barnen hade upplevt våld-

  248. -beskrev den här situationen:

  249. Det här är länge sen-

  250. -men när vi såg beskrivningarna
    från bland annat rektorer-

  251. -i den här studien
    som vi nu genomfört-

  252. -så såg jag ekon av den här
    tidigare berättelsen också.

  253. "Jag har varit med om att barn ska
    tvångshämtas till den ena föräldern."

  254. Det kan man ju hålla med om.

  255. Det man kan fundera på, det är...

  256. Ja, andra barn blir upprörda.

  257. Efter en sån här situation,
    hur pratar man med de andra barnen?

  258. Vad säger man?

  259. För att göra det drastiskt:
    Vad är det för dold läroplan här?

  260. Vad lär sig barnen som ser detta
    om barns rättigheter?

  261. Om barns rätt till sin kropp?
    Om vad vuxna får göra med barn?

  262. Vad lär de sig om skolan som plats?

  263. Vi ställde frågor i intervjun,
    och den här rektorn sa:

  264. "Det varierar vilken lärare det är,
    och det beror på åldern på barnen."

  265. "De flesta förstår
    att det kan se lite dramatiskt ut"-

  266. -"men de flesta förstår."

  267. Vad är det de förstår?
    Att det är så här vuxna gör?

  268. I Sverige har vi diskuterat om barn
    som bevittnar våld är brottsoffer.

  269. Barn som upplever våld hemma
    har rätt till brottsskadeersättning-

  270. -bland annat därför att det sker
    på en plats som borde vara trygg-

  271. -mot en person
    de har en nära relation till-

  272. -och vi pratar inte så mycket om
    våld hemma att barn får bekräftelse-

  273. -och det är
    en försvårande omständighet.

  274. Om barn upplever våld
    mot ett annat barn i gruppen-

  275. -som de själva upplever som våld,
    på en plats som borde vara trygg-

  276. -och mot en person de träffar nästan
    lika mycket som sina föräldrar-

  277. -men de får inte bekräftat
    att det är våld, det de har upplevt-

  278. -därför att man pratar om det som:

  279. "Rätten har bestämt att det är så",
    eller "så här gör vuxna mot barn"...

  280. Ska barn som ser sånt våld mot sina
    kamrater få brottsskadeersättning?

  281. Jag tycker att det här exemplet
    väcker frågor om barns rättigheter-

  282. -och vad som händer när myndigheter
    griper in i barns liv så här.

  283. Vi borde diskutera den saken. Vi har
    ingen forskning om vad det betyder-

  284. -utifrån barns perspektiv,
    och det skulle vi verkligen behöva.

  285. Förskolepersonal
    kan också skapa utsatthet.

  286. Har ni varit med om att en förälder
    utan umgängesrätt sökt upp barnet?

  287. Jag har tagit med tydliga exempel
    för att poängerna ska framgå.

  288. Jag vet inte
    om ni tänkte på den här glidningen.

  289. Ni fick se lite talturer
    i det här citatet.

  290. Från fokus på att upprätthålla
    rättens beslut "inget umgänge"-

  291. -till att det blir
    en fråga om tvist mellan föräldrar...

  292. Det är ett slags "tvist-tänk"
    som slår igenom.

  293. Det har vi sett ett antal exempel på
    i den här studien.

  294. Mamman görs ansvarig.

  295. Vi ringer inte polisen
    när en obehörig kommer till skolan.

  296. Att mammorna görs ansvariga
    för att rodda i den här situationen-

  297. -och stoppa våldet eller se till
    att personalen slipper höra-

  298. -har vi sett rätt många exempel på.

  299. Inte några exempel på
    att man försöker-

  300. -sätta gränser
    mot den våldsutövande föräldern.

  301. Barnets utsatthet osynliggörs helt
    här. Det tror jag att ni såg.

  302. Den här situationen är direkt farlig
    när det finns en historia av våld.

  303. I det här sammanhanget hanteras inte
    det här våldet som en könsfråga-

  304. -eller som en barnskyddsfråga,
    utan som ett ordningsproblem.

  305. Det ska bort från lokalerna,
    ut på parkeringen.

  306. Det blir en tydlig symbol.

  307. Vad för slags problem
    blir det här för skolan?

  308. Hur hanteras det
    i skolmiljön och förskolemiljön?

  309. Ett exempel till. "Ni har tänkt på
    det här med skyddsbehov för barnen."

  310. "Om det kommer nån som är hotfull,
    då tar ni barnen åt sidan."

  311. Man kan reflektera jättemycket
    över de här citaten, förstås.

  312. Ett par saker jag ville nämna här:

  313. Det vi har sett som ett mönster-

  314. -är att det i de här sammanhangen
    blir fokus på barngruppen som helhet.

  315. Det gäller både förskola och skola.
    Inte på det enskilda barnet.

  316. Här blev det extremt explicit-

  317. -eftersom det enskilda barnet offras
    för gruppens och personalens skull.

  318. Det finns ett jättebehov
    av utbildning, handledning-

  319. -riktlinjer, handlingsplaner...
    Vi frågade om det fanns.

  320. Några sa att det fanns det, men på
    många håll har inte det funnits.

  321. Man saknar beredskap
    att hantera den här problematiken.

  322. Man vet inte vart man ska vända sig.

  323. Väldigt få hade kontakt med familje-
    rättsenheterna inom socialtjänsten-

  324. -men man sitter med problematiken
    i knät.

  325. Det beskrev man både från rektorernas
    och förskolechefernas sida-

  326. -och från personalgruppens sida.

  327. Det här är ett utvecklingsområde,
    tänker vi som genomförde studien.

  328. Vad kan man då göra?

  329. Jag har jobbat med att utvärdera
    insatser för barn som bevittnar våld.

  330. I det arbetet brukar vi prata om-

  331. -det här att vi kan tänka på insatser
    som en insatstrappa-

  332. -som rör sig
    från rättigheter till behov.

  333. Det finns vissa saker som alla barn
    i gruppen har rätt till.

  334. Sen kan vi trappa upp insatserna
    lite utifrån hur behoven ser ut.

  335. Pratar vi om barn som upplever våld,
    eller utsatta barn generellt-

  336. -kan man säga att det alla barn har
    rätt till är att bli synliggjorda-

  337. -och bemötta på ett sätt
    som giltiggör deras erfarenheter.

  338. Det kan alla vuxna som träffar de här
    barnen erbjuda, eller arbeta med-

  339. -vare sig vi är forskare, finns
    i skolan eller har nån annan roll.

  340. Sen behöver en hel del barn
    skydd också.

  341. Om det inte är pappa
    som har utsatt mamma för våld-

  342. -utan det är mammas nya partner
    som misshandlar henne-

  343. -och sen tar den relationen slut,
    och så försvinner han ut ur bilden...

  344. Det barnet kanske är skyddat.
    Där behövs inga skyddsinsatser-

  345. -men barnet har fortfarande varit med
    om våldet och måste bli bekräftat.

  346. Hänger ni med? Synlig- och giltig-
    görande är första nivån av insats.

  347. Skydd är nästa.

  348. När barnet är skyddat
    kan barnet behöva stödinsatser-

  349. -som att träffa barn
    som har varit med om nåt liknande-

  350. -så man inte känner sig
    så ensam och annorlunda-

  351. -och få dela strategier-

  352. -och kanske lära sig att
    det finns strategier som inte är bra.

  353. Man ska inte gå emellan och försöka
    stoppa våld. Då kan man bli utsatt.

  354. Det handlar om att lära sig
    var man kan söka hjälp och så.

  355. Sen finns det barn som utvecklar
    tecken på psykisk ohälsa-

  356. -traumasymptom, beteendeproblem
    eller emotionella problem-

  357. -som kan behöva behandling - de har
    behandlingsbehov - kanske inom BUP.

  358. Det är liksom nästa nivå.

  359. Man kan använda ungefär samma sätt
    att tänka för förskola och skola-

  360. -men man får översätta lite.
    Vi får se om jag lyckas här.

  361. Jag tänker att ha en beredskap
    för att möta de här barnen-

  362. -och bekräfta och giltiggöra-

  363. -det kan personalgruppen som helhet,
    vem som helst som finns i skolan-

  364. -liksom jobba med.

  365. Skyddsåtgärder. Man har principer
    för handlingsplaner och så vidare.

  366. Man är noga med anmälningsplikten
    och så vidare.

  367. Jag tänker på en studie med barn som
    bodde på skyddade boenden i Norge-

  368. -som beskrev en liknande problematik
    med skolan. Det var skyddsåtgärder-

  369. -där man hade på olika sätt
    försökt göra insatser från skolan-

  370. -men man hade inte tänkt på
    att barnet måste gå på toaletten.

  371. Det blev en otrygg situation.

  372. Skyddsåtgärder kan man ha
    ett genomtänkt arbete för på skolan.

  373. Man kan tänka
    på särskilda stödinsatser.

  374. Kanske att se till att det finns ett
    våldsförebyggande arbete i skolan-

  375. -som inkluderar information
    om den här problematiken.

  376. Om hur barn kan ha det hemma.
    Om hur våldet drabbar barnen.

  377. Om hur man kan söka hjälp.

  378. Det kan vi tänka på som stödinsatser
    för att öka kunskapen.

  379. Att man utvecklar pedagogiska sätt
    att jobba med barngruppen-

  380. -kring problem med föräldrar som
    bråkar, att bli tvingad till umgänge-

  381. -eller vilken erfarenhet
    som nu kan finnas-

  382. -och som barnen kan arbeta med.

  383. Nu tänker jag även
    på de yngre barnen.

  384. Jag har hittat, framför allt från
    USA, en del såna här handböcker.

  385. Jag tog med ett exempel på hur man
    kan jobba med en våldsmedvetenhet-

  386. -en våldspreventiv strategi,
    i skolmiljö.

  387. Det motsvarar "särskilda
    stödinsatser"-nivån av insatser.

  388. Apropå vilken ambitionsnivå
    man ska ha:

  389. Det finns exempel på hur man försökt
    skapa en traumasensitiv lärandemiljö.

  390. I vissa områden i USA
    har man många traumatiserade barn.

  391. Man skapar en lärandemiljö med hänsyn
    till att barnen har traumasymptom.

  392. De kan ha särskilda behov utifrån
    att möjliggöra lärande även för dem.

  393. Här finns idéer att hämta beroende på
    hur ambitiös man vill vara-

  394. -i att hantera den här problematiken
    i förskolan och skolan.

  395. Du pratar om barns rätt till skydd
    från allt fysiskt och psykiskt våld-

  396. -enligt Barnkonventionen. Där gör man
    inte skillnad på olika typer av våld-

  397. -utan det är
    kränkningen av barnets integritet...

  398. Jag kan kommentera också
    det här du sa om domen.

  399. Om det står att skolan ska hantera
    föräldrarnas samarbetssvårigheter-

  400. -är det aldrig bindande för skolan.

  401. Det kan vara bindande eller bara
    en rekommendation för föräldrarna.

  402. Just överlämning vid umgänge-

  403. -är en rekommendation till
    föräldrarna och inte bindande för er.

  404. Precis som du beskrev är det
    fortfarande en komplex situation.

  405. Ring polisen - bra tips.

  406. Är ni intresserade av att jobba
    med pedagogiskt utvecklingsarbete-

  407. -för att ta er an de här frågorna
    i ett skolsammanhang, hör av er!

  408. Jag och Elisabet Näsman,
    som jobbat med det här projektet-

  409. -vill gärna utveckla det praktiska
    arbetet med de här frågorna.

  410. Det är verkligen
    ett eftersatt område.

  411. Textning: Frida Jorlin
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Våld. familjerätt och utsatta barn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Maria Eriksson är professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola och här föreläser hon om barns utsatthet i vårdnadstvister samt mäns våld mot kvinnor och barn. Hennes forskning är inriktad på ojämlikhet och dess betydelse för hanteringen av föräldraskap och barns rättigheter. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Barn, Samhällskunskap > Lag och rätt > Kriminalitet
Ämnesord:
Barn och våld, Barn som far illa, Barns rättigheter, Medicin, Misshandel, Samhällsmedicin, Socialmedicin, Vanvård, Våld i familjen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn som lägger ut avklädda bilder på nätet

Varför lägger en del barn ut avklädda bilder på nätet? Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid på Linköpings universitet och föreläser om barn som lägger ut avklädda bilder på nätet. Linda Jonsson är socionom och doktor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid, Linköpings universitet, och föreläser om barn som skickar avklädda bilder till varandra och att man måste lära barn att inte sprida bilder vidare. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barns rättigheter och skolans skyldigheter

Enligt en enkätundersökning som Barn- och elevombudet (BEO) har gjort känner sig var tionde elev otrygg i skolan. Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman utreder anmälningar och kräver skadestånd för barn och elever som utsatts för kränkningar. Här talar hon om barns rättigheter och skolans skyldigheter enligt skollagen. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Våld. familjerätt och utsatta barn

Maria Eriksson är professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola och här föreläser hon om barns utsatthet i vårdnadstvister samt mäns våld mot kvinnor och barn. Hennes forskning är inriktad på ojämlikhet och dess betydelse för hanteringen av föräldraskap och barns rättigheter. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn med kognitiva svårigheter

Hur bemöter vi barn med kognitiva svårigheter och hur ser vi till deras rättigheter? Om det talar Elisabeth Fernell, barnläkare och specialist inom barnneurologi och habilitering samt professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Hon forskar inom områdena autism, ADHD och utvecklingsstörning hos barn och ungdomar. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Från Alfons till Dostojevskij

Petra Alfe Åslund har varit redaktör för boken "Från Alfons till Dostojevskij", en antologi som har FN:s konvention om barnets rättigheter som tema. Här pratar hon och författarna Anette Eggert, Christina Wahldén och Mårten Sandén om sina bidrag till boken och hur man kan arbeta med barnkonventionen i skolan. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Keynes - kapitalismens räddare?

Varje gång marknadsekonomin hamnar i kris blir den brittiske ekonomen John Maynard Keynes aktuell på nytt. Keynes lanserade sin teori om hur ett samhälle kan lyfta sig ur en ekonomisk kris på 1930-talet. Vi träffar Lord Robert Skidelsky, som är expert på Keynes, och Marika Lindgren Åsbrink, ekonomisk rådgivare till den socialdemokratiska partiledningen.