Titta

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Om UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Föreläsningar från Rektorsprogrammets forskningskonferens 2016. Forskning med fokus på barn i utsatta situationer och skolans ansvar presenteras. Utgångspunkt är barnkonventionens krav på barns rätt till likvärdig behandling och rätt att inte bli diskriminerade. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar : Barn som lägger ut avklädda bilder på nätetDela
  1. Vi kommer att dela på det här.

  2. Linda sätter sig tills vidare.

  3. Vi ska prata om barn och avklädda
    bilder på nätet. Först om symbolen.

  4. Vi fick regeringens uppdrag
    för knappt ett år sen-

  5. -att skapa ett nationellt
    kunskapscentrum, döpt till Barnafrid.

  6. Ett kunskapscentrum
    som ska rikta sig mot våld mot barn.

  7. Framförallt de som jobbar med barn
    som utsatts för våld och övergrepp.

  8. I princip är det sexuella övergrepp,
    barnmisshandel och våld i familjen.

  9. Vi ska inte jobba med barn,
    utan med er.

  10. Det vill säga vara en resurs.
    Att samla och sprida kunskap-

  11. -till andra som jobbar med barn.
    Det är vår profil, så att säga.

  12. Jag hoppas att vi möts fler gånger-

  13. -utifrån just det här
    med kunskapsspridning.

  14. Vi ska prata lite
    om en del forskning vi har gjort.

  15. Det är inte en enstaka studie, det
    är tre studier med fem års mellanrum.

  16. Vi ska prata om den sista.

  17. Det bottnar i att vi kan jämföra
    över tiden. Det är meningsfullt-

  18. -när man pratar om trender
    i ett land.

  19. Linda och jag ska prata om...
    Det är som en forskarkonferens.

  20. Den vita rapporten till vänster-

  21. -handlar om den forskning
    vi gjorde 2014 omkring barn och unga.

  22. Deras sexualitet
    i vad vi kallar en föränderlig värld.

  23. När man jobbar med nätet
    händer det så mycket.

  24. Ni såg den förra bilden
    från den första studien 2004.

  25. Då hade vi nästan inte med internet
    i frågebatteriet.

  26. 2014 utgör den en stor del.
    På tio år har mycket hänt.

  27. Det ställer ni nog upp på allihop,
    ni som jobbar i skolorna.

  28. Det har hänt otroligt mycket.

  29. Jag kommer att prata om siffror,
    bottnat i den vänstra.

  30. Det rör sig om studien 2014 med
    6 000 barn i årskurs 3 i gymnasiet.

  31. De är i princip 18 år. Då har man
    nästan barndomen bakom sig.

  32. Man kan prata om vad som har hänt
    under uppväxten.

  33. Den andra studien faller väldigt bra
    in här. Det är...

  34. ...den andra delen av forskningen.
    Intervjua barn om deras upplevelser.

  35. I det här fallet om barn
    som har lagt ut bilder på nätet.

  36. Varför man gör det
    och konsekvenserna.

  37. Det baseras på 51 barn.
    Det är ett europeiskt projekt.

  38. Flera länder är inblandade, men
    den här studien baseras på 51 barn-

  39. -från England och Sverige. Linda
    har intervjuat de svenska barnen.

  40. Hon kommer att prata mer om det sen.

  41. Det här är en av grundfrågorna:

  42. "Har du skickat avklädda filmer
    eller bilder"-

  43. -"där bröst, kön eller rumpa syns?"

  44. Frågor kan formuleras olika,
    men så här gjorde vi.

  45. Det är inte så lätt.
    Linda ska prata mer om definitionen.

  46. Ni ser att ganska många, en fjärdedel
    av alla barn, har lagt ut nån bild.

  47. Inte lagt ut, utan skickat.

  48. Nästa fråga handlar om att lägga ut
    på nån community, där bilden ligger.

  49. Den andra skickar man till nån
    man känner. En pojkvän, flickvän.

  50. I det andra fallet
    ligger bilderna mer stabilt ute.

  51. Ni ser att det är väldigt många färre
    som gör det, ett par procent.

  52. Man kan se ett mönster:
    Flickor skickar mer bilder.

  53. Pojkar, som är mer våghalsiga
    eller kanske dumdristiga-

  54. -lägger ut bilder.

  55. Det är ganska många
    som har den här erfarenheten.

  56. Vi ska se hur många
    som blir uppmanade att skicka bilder.

  57. 15 % svarade
    att de har haft den erfarenheten.

  58. Det är fler flickor som blir
    tillfrågade. Det intressanta är...

  59. ...att över 40 % också gör det. De
    svarar på frågan och skickar bilder.

  60. Där ser vi en påtaglig ökning. Även
    om antalet som frågade inte ökade-

  61. -så skickar fler bilder nu 2014
    än 2009.

  62. Nånting händer. Det är mycket möjligt
    att man skickar bilder...

  63. Vår kultur att skicka och dela bilder
    över nätet verkar ha expanderat.

  64. Det innebär
    att avklädda bilder blir vanligare.

  65. Det här är en komplicerad bild.
    Vi kommer inte att prata om det.

  66. Åsa Landberg nämnde att studien
    handlar om sexuella övergrepp-

  67. -fysisk misshandel, sexuell
    exploatering, att skada sig med sex-

  68. -beteendestörning och allt möjligt.

  69. Vi tittade på hur de mår i relation
    till vad de har gjort på nätet-

  70. -eller gjort över huvud taget.

  71. Om ni tittar på den mittersta vita,
    PTS, posttraumatisk stress.

  72. Vi har försökt rangordna dem. Först
    kommer de som inte har gjort nåt.

  73. Alla ungar som inte har varit utsatta
    eller lagt ut bilder.

  74. Det är den lägsta siffran.

  75. När det gäller att lägga ut bilder,
    så kommer de längst ner-

  76. -och de är ganska nära
    den normala gruppen.

  77. Ni ser sen att det också skiljer sig.
    Tittar man på dem som mår sämst-

  78. -ser ni att det är de barn
    som har självskadat sig genom sex.

  79. Haft ett självskade-sexbeteende
    som kan vara att man går till möten.

  80. Man är ångestdriven och gör det
    för att känna en lättnad efteråt.

  81. Det är ganska få som gör det,
    men de barnen mår allra sämst.

  82. Sen kan ni se
    att sälja sex kommer efter-

  83. -och att ha varit utsatt för sexuella
    övergrepp, mobbning. Det dalar neråt.

  84. Alla mår dock sämre än de barn som
    inte har nån erfarenhet av det här.

  85. Linda har gjort en studie kring
    ett bredare beteende på nätet-

  86. -där det värsta
    är att sälja sex på nätet-

  87. -som är den röda pyramiden.

  88. Däremellan
    kommer alla andra beteenden.

  89. Det blir som värre, värre, värst.
    De barn som mår som sämst-

  90. -har också ett mer sexualiserat liv,
    sämre hälsa.

  91. De har ofta varit utsatta
    för misshandel eller vanvård.

  92. De har ett högre risktagnings-
    beteende. De utsätter sig för risker.

  93. Men också att de utsätts mer över
    nätet. Det står underst till höger-

  94. -att de också utsätter andra, i form
    av nätmobbning och trakasserier.

  95. Tittar man
    på det vi kallar för grooming-

  96. -som är
    om ett barn före 15 års ålder...

  97. Jag vet inte om ni ser,
    det är lite grynigt.

  98. Om de har varit med om att nån person
    som de bara har mött via nätet-

  99. -har ska vi säga...
    Som också är minst fem år äldre.

  100. Om de har blivit utsatta för
    vissa saker, som att prata om sex-

  101. -och så vidare.
    Ni kan läsa frågorna själva.

  102. Då ser man att totalt-

  103. -så har återigen nästan en fjärdedel
    erfarenhet av grooming.

  104. Det är en väldigt vanlig erfarenhet
    för barn och unga.

  105. De möter folk på nätet som vill
    nånting med dem i sexuellt syfte.

  106. I det här fallet innan de är 15 år,
    där den andra är fem år äldre.

  107. Däremot tror vi att barn i dag
    är lite duktigare på att avvisa det-

  108. -än vad de var
    för fem, sju, åtta år sen.

  109. Vi pratar också om det man kan kalla
    för online- och offline-sex.

  110. Man kan alltså lära känna folk
    över nätet.

  111. Och bara där... Den sexuella
    relationen stannar över nätet.

  112. Då kan ni se att i vår studie
    är det lite drygt fem procent-

  113. -som berättar
    att de har haft sex över nätet.

  114. Webbcam-sex
    där man gör olika saker över nätet.

  115. Det är något fler av alla ungdomar-

  116. -som använder nätet som dejtingsajt.
    Man träffas också utanför nätet.

  117. Det behöver inte vara nåt riskfyllt.
    Det är som vuxna gör.

  118. Ungdomar gör det också,
    precis som vuxna gör.

  119. Det är lite ovanligare
    att man har webbcam-sex över nätet-

  120. -än att man också träffar någon.

  121. Det som är aktuellt nu,
    som ni har sett i rättegångar-

  122. -är frågan om
    att man är ute på nätet.

  123. Man kanske delar nakenbilder-

  124. -och på något sätt blir man sedan
    tvingad till att ha sex över nätet.

  125. I det här fallet kan man säga
    att av alla våra ungdomar-

  126. -kan man se att lite drygt 300-

  127. -har erfarenhet av sex över nätet.

  128. Det är ungefär 10 % av dem
    som också har känt sig tvingade.

  129. Ofta börjar det ganska harmlöst,
    och man delar eller skickar en bild.

  130. Den blir startpunkten
    till att den som har bett om bilden-

  131. -eller den man frivilligt
    har skickat en bild till-

  132. -också kräver mer avancerade bilder-

  133. -tills det blir nåt
    som liknar sexuella övergrepp.

  134. Det eskalerar och det tvingas fram.

  135. Till slut
    får man som barn eller ungdom-

  136. -en känsla av att vara lika utsatt
    som vid sexuella övergrepp.

  137. Vi tittade på hur gamla de personerna
    man träffade på nätet var.

  138. Man kan se att om man bara träffas
    och inte känner sig tvingad-

  139. -är det lite fler
    som är i samma ålder, 41 %.

  140. Om man tar de som är yngre,
    är det 60 % som är i samma ålder.

  141. För de som känner sig tvingade till
    nånting, den allvarligare gruppen-

  142. -så ökar åldern.

  143. Det är oftare de som är något
    eller betydligt äldre-

  144. -som är mera tvingande
    mot våra ungdomar.

  145. Vi ser också att...
    Det här är viktigt.

  146. Ni som har följt debatten
    om rättegångarna, det pågår en nu.

  147. Där är diskussionen: Är det lika
    allvarligt som sexuella övergrepp?

  148. Kan ett övergrepp på nätet
    utan någon fysisk kontakt-

  149. -mellan förövare och offer,
    upplevas som lika allvarligt?

  150. Vi har tittat på gruppen tvingad.
    Jag vet inte om det syns.

  151. Gruppen som har utsatts
    för penetrerande övergrepp...

  152. Vi har återigen
    skalan för posttraumatisk stress.

  153. Om det gäller sexuella övergrepp
    blir det tripp, trapp, trull.

  154. Har man bara utsatts
    för icke-kontakt-övergrepp-

  155. -ligger skalan i det här fallet
    på 7,8.

  156. Det ökar till 9,3 om man utsatts för
    kontaktövergrepp, inte penetrerande.

  157. Är det penetrerande övergrepp
    så är det 10,8.

  158. Det intressanta är att om
    man blir tvingad till sex över nätet-

  159. -mår man minst lika dåligt
    som de som har utsatts för övergrepp.

  160. Verkliga övergrepp med kroppskontakt.

  161. Det måste vi ta till oss.

  162. Så småningom, om vi kan bekräfta det
    genom olika studier-

  163. -är det användbart i rättegångar,
    vad gäller påföljd och så vidare.

  164. Att det är lika allvarligt.

  165. Då kan man fråga sig
    varför det är lika allvarligt.

  166. Det här är en bild
    från 2009 års undersökning.

  167. Återigen råder ett "tripp, trapp,
    trull"-förhållningssätt.

  168. Det gäller de som har utsatts
    för sexuella övergrepp.

  169. Ni ser längst till vänster de
    som inte har utsatts och hur de mår.

  170. Man har tittat på om de mår dåligt
    ur en klinisk synvinkel.

  171. Om vi tittar på de som har utsatts
    för sexuella övergrepp, stapel två-

  172. -ser ni att de mår två gånger sämre
    än de som inte har varit utsatta.

  173. Det ökar om man vet att det
    har tagits bilder vid övergreppen.

  174. Alltså dokumenterats.
    Det ökar allra mest-

  175. -och det är nog det mest intressanta,
    om man dessutom anar eller vet om-

  176. -att bilderna är spridda.

  177. Varför mår man då så dåligt? Vi tror,
    och det finns intervjustudier på det-

  178. -att det är den egna aktiviteten.

  179. Nånstans har man varit delaktig,
    till exempel delat bilder.

  180. Man har en egen agens i det hela,
    som man kanske tappar kontroll över.

  181. Man känner sig lurad, hotad.
    Rädd att nån annan ska se bilderna.

  182. Det här
    att övergreppen lever i all framtid.

  183. Det är nåt man måste brottas med rent
    psykologiskt, vilket inte är lätt.

  184. Och...att fantasin
    är värre än verkligheten.

  185. Man tror att många fler har sett
    bilderna än de som har gjort det.

  186. Jag har jobbat
    med barnpornografiärenden.

  187. Jag kan säga att där
    hade det mycket att göra med ålder.

  188. Det var en skyddsfaktor
    om man var liten. En flicka sa:

  189. "Inte ens min mamma kände igen mig.
    Jag var så liten."

  190. Är vi i tonåren eller prepuberteten
    så är vi igenkänningsbara.

  191. Folk som har sett oss "in real life"
    känner igen oss på bild.

  192. Det skapar väldigt mycket ohälsa.

  193. Jag lämnar över till Linda.

  194. Då ska jag fortsätta att berätta
    om en intervjustudie som vi gjorde-

  195. -som Carl Göran och jag var
    med i från Sverige. Det var också...

  196. ...England och Tyskland. Vi i Sverige
    ansvarade för sammanställningen-

  197. -och rapporten som heter "Young
    People Who Produce and Send Images:"-

  198. -"Context, Motivation
    and Consequences".

  199. Jag tänkte berätta vad de sa om
    varför de lägger ut avklädda bilder.

  200. Jag börjar med det
    som Carl Göran var inne på-

  201. -att vi stötte på patrull. Vi visste
    inte hur vi skulle formulera oss.

  202. Det återkommer som ett problem
    i studierna som Carl Göran beskrev.

  203. Vad är en sexuell bild
    och vad är en avklädd bild?

  204. Till slut måste man bestämma sig.
    Vi valde att ta avklädd bild.

  205. Det kan inte vara vilken som helst.
    Jag brukar ha en på Kalle Anka-

  206. -som har tröja men inga byxor.

  207. Är det ett sexuellt motiv
    när man ser Kalle Anka? Kanske inte.

  208. Med avklädd bild menas inte att man
    har allt på sig förutom en strumpa-

  209. -utan det är att bröst, kön eller
    rumpa syns. Så definierade vi det.

  210. Vi intervjuade 51 barn
    i det här projektet.

  211. Vi frågade:
    Varför skickar du de här bilderna?

  212. Det vanligaste
    var att man sa att det var roligt.

  213. Det var ett sätt att flirta på.

  214. Det var ungdomar vi intervjuade,
    de var runt 17 år i medeltal.

  215. De var från 14 till strax över 20,
    de som intervjuades.

  216. Det här med sexualiteten blir
    ganska påtaglig under de åldrarna-

  217. -och att testa sin sexualitet.

  218. Inte minst om man är osäker
    på vad man tycker om.

  219. Internet ger fantastiska möjligheter.

  220. Det var också så
    man kom i kontakt med personer.

  221. Det gav bekräftelse. Man skickade det
    inte alltid i en sexuell kontext.

  222. Man ville höra "vad fin du är"
    och "vad otroligt vacker du är".

  223. Det känner vi igen
    från alla intervjustudier-

  224. -med ungdomar som har kontakter
    på nätet. Att få höra att man är fin.

  225. Socialt accepterat eftersom andra
    gör det. Det var lite motstridigt.

  226. De sa att alla gör det,
    samtidigt berättar man inte om det.

  227. Man säger inte i skolan:
    "Vet du vad jag skickade?"

  228. Man håller det för sig själv,
    men man tänker att alla gör det.

  229. Många gjorde det
    i en kärleksrelation med sin partner.

  230. Man beskrev att om man har partner
    så ingår det-

  231. -att kommunicera med avklädda bilder
    eller filmer.

  232. Sen hade vi de som beskrev att
    de hade fått frågan eller tvingats.

  233. Det var en fallande skala,
    hur det hade gått till.

  234. Om man börjar med att man får frågan
    så har jag ett citat:

  235. "Jag pratade med killen länge.
    Sen i skolan pratade vi om det."

  236. "Han sa: 'Kommer du göra nåt
    med mig?' Jag sa: 'Ja.'"

  237. "'Kan du skicka en bild?' 'Kanske.'
    Det var då han frågade det."

  238. Hon har träffat en kille på nätet,
    sen ses de i skolan.

  239. Sen kommer den här förfrågan.

  240. Det är inte så problematiskt.

  241. Sen har vi exempel två.

  242. "Det var hela tiden. Typ tio gånger
    varje vecka som hon gjorde det."

  243. "Det gjorde att jag ville göra det.
    Hon pressade mig"-

  244. -"genom att säga
    att hon annars lämnar mig."

  245. Då ser ni att...
    Det hör man ofta i intervjustudierna.

  246. De säger att de bara tjatade.
    "Snälla, skicka en."

  247. Det här var en kille som beskrev
    hur hans flickvän tjatade.

  248. Till slut skickade han bilden.

  249. Sen har vi dem
    som Carl Göran var inne på.

  250. En tjej: "De sa att jag skulle skicka
    en till. Jag vågade inte säga nej."

  251. "När jag cammade ville de inte se
    mitt ansikte, så jag kunde gråta."

  252. Det här är en tjej
    som har skickat en bild.

  253. "Nu har jag en bild. Skickar du inte
    en till så sprider jag den."

  254. Det kommer in mycket explicita hot
    i de här situationerna.

  255. Hon kunde helt enkelt
    inte ta sig ur den här situationen.

  256. Vad jag vill säga med exemplen är att
    man inte bara kan titta på en bild-

  257. -och tro sig veta vad som ligger
    bakom. Man måste prata med ungdomen.

  258. "Vad är det bakom?"
    Bilden i sig är inte intressant.

  259. Man måste få berättelsen. Det här är
    berättelser på hur det kan gå till-

  260. -när man skickar.

  261. Jag ska ge tre exempel till:

  262. I vilka sammanhang man kan
    skicka bilder och hur det kan se ut.

  263. Tre olika situationer
    som vi kom i kontakt med.

  264. Första exemplet är en kille, Simon.
    Han intervjuades i England.

  265. Han svarade ja på våra kriterier.

  266. "Har du lagt ut en avklädd bild
    där rumpa, kön eller bröst syns?"

  267. Vi blev snabbt varse att en kille som
    lägger ut en bild där brösten syns-

  268. -är inte samma sak
    som när en tjej gör det.

  269. Han tyckte att det hade han ju gjort.
    Han beskriver det så här:

  270. "Vi gick på en fest
    som grekiska gudar typ."

  271. "Då var min bröstkorg bar."

  272. "Det är en rolig bild,
    men det var inget positivt med den."

  273. "Var det nåt negativt?"
    "Nej, den var neutral."

  274. Han går på fest som grekisk gud, tar
    en bild och lägger ut på Facebook.

  275. Det hände inte mycket mer med bilden.

  276. Vicky är en tjej som jag intervjuade.

  277. Hon beskrev
    hur hon kommer från en vanlig familj.

  278. Föräldrarna skiljer sig,
    det är uppslitande.

  279. Barnen flyttar isär,
    hennes syskon och så.

  280. Hon känner sig ensam och
    vill väldigt gärna träffa en kille.

  281. Men hon känner sig ful.

  282. "Det enda sättet jag kan träffa nån
    är via nätet."

  283. Hon kommer i kontakt
    med flera olika killar.

  284. Hon märker att hon får ett otroligt
    gensvar på bilderna som hon skickar.

  285. Hon säger:
    "Först var det mest för att testa."

  286. "Sen insåg jag att jag tyckte om det.
    De sa att de gillade det."

  287. "Man ville att det skulle bli ännu
    mer spännande och drog ner lite."

  288. "I slutet var jag helt naken
    och det blev hårdare."

  289. Vi känner igen det hon beskriver,
    att det eskalerar.

  290. Man kan fastna i det.
    Det börjar oskyldigt och är kul.

  291. Man får bekräftelse. Sen snurrar det
    på och man kan inte ta sig ur det.

  292. Sen den sista flickan,
    som jag också intervjuade.

  293. Vi kallar henne Lilly.
    Hon kom från en försummad bakgrund.

  294. Hon har utsatts för sexuella
    övergrepp sedan hon var liten.

  295. Hon är en av de barn som har varit
    med i barnpornografiskt material.

  296. Hon är tränad sedan hon var liten
    att göra sexuella bilder som behagar.

  297. Det fortsatte hon med under
    hela sin uppväxt. Hon säger så här:

  298. "Ibland var det bara för att prata,
    för att inte vara ensam."

  299. "Jag har haft svårt att sova,
    det var under natten."

  300. "På dagen låtsas jag att ingenting
    har hänt. På nätterna är det tufft."

  301. "Förr rymde jag. Jag hoppade ut
    från fönstret och träffade folk."

  302. "Först mest för att prata."

  303. "När jag pratade om hur dåligt jag
    mådde var det mycket om utseendet."

  304. "Jag skickade bild,
    det bekräftade att jag var okej."

  305. "Sen urartade det. Det blev mer hot
    och jag var tvungen att skicka dem."

  306. "Det spelade ingen roll,
    eftersom jag inte gillade mig."

  307. Om ni tänker på Simon
    som går på grekisk gud-fest-

  308. -till den här utsatta flickan,
    så säger bilderna väldigt olika.

  309. Bara genom att titta på dem kan
    vi inte bedöma om det är en Simon-

  310. -eller en Vicky.

  311. Det barnen beskrev i studien-

  312. -var att de hade
    en massa försiktighetsåtgärder.

  313. Det var inte så att
    de bara skickade iväg hur som helst.

  314. Viktigast var
    att man litade på mottagaren.

  315. Vi har diskuterat det,
    det är intressant.

  316. Man skulle göra en analys: När
    litar en ungdom på en annan person?

  317. Det kan vara väldigt korta kontakter.

  318. De gör bedömningen att de litar
    på personen och kan skicka bilden.

  319. De beskrev också
    att de litade mycket på webbsidan-

  320. -där de skickade bilden.
    På det sätt de skickade iväg den.

  321. Till exempel de största sajterna
    som Kik, Instagram, Facebook.

  322. Det fanns en tilltro till
    att om det kom oegentligt material-

  323. -eller att det fanns konstiga
    människor så sållades det bort.

  324. Vi vet att det inte är så.
    Men det fanns en stor tillit.

  325. Sen skickade man inte iväg dem hur
    som helst, det fixades och trixades.

  326. Man hade försiktighetsåtgärder.
    Man visade inte identifierbara...

  327. Ansiktet tog man bort.

  328. Ofta var det bara en viss del,
    om man la ut det på en community.

  329. Det vi såg var att de bilderna som
    skulle kunna skada mest om de spreds-

  330. -var de som skickades
    till en partner.

  331. Det var inte så mycket fix och trix.

  332. Man tog en bild och skickade iväg.

  333. De gav en massa råd.
    Vi frågade om råd.

  334. Från unga till unga så sa de så här:

  335. "Tänk efter innan du skickar bilder."

  336. "Skicka bara avklädda bilder till
    nån som du känner eller litar på."

  337. "Det är inte
    en självklar del av en relation."

  338. "Man ska aldrig känna sig pressad."

  339. "Skicka bara bilder som kan spridas."

  340. "Om du tvekar så skicka inte."

  341. I princip rekommenderade de inte nån
    att skicka avklädda bilder.

  342. Vi frågade: "Kan du tänka dig att
    skicka fler bilder?" Alla svarade ja.

  343. De tyckte
    att de själva kunde bedöma risker-

  344. -och att det var en bra grej
    med avklädda bilder.

  345. De förstod att det fanns vissa risker
    och att andra inte skulle göra det.

  346. De gav också råd till föräldrar.
    De sa:

  347. "Håll dig uppdaterad om vad unga
    gör på nätet." Det var anledningen-

  348. -till att de inte berättade om bilder
    och filmer där det gick fel.

  349. De tyckte att mamma och pappa-

  350. -inte hade koll
    på vad unga gör på nätet.

  351. Och förstå att bilder är en naturlig
    del av att kommunicera i dag.

  352. Det ser vi i siffrorna
    som Carl Göran visade.

  353. Nästan 40 % skickar en avklädd bild
    i dag efter förfrågan.

  354. Det var 16 % 2009.

  355. Sen vill de att vi diskuterar med dem
    om riskerna med att skicka bilderna.

  356. Och om nåt sen händer,
    ska man stötta och prata.

  357. Man ska inte döma eller bli arg.

  358. De sista råden till lärare
    och professionella:

  359. All personal
    behöver kontinuerlig utbildning-

  360. -om unga och deras nätvanor.
    Det måste ni få hela tiden.

  361. Man kan inte bara punktutbilda.
    Det är nåt man som lärare-

  362. -behöver ständigt.

  363. Alla elever ska få utbildning
    om hur man går säker på nätet-

  364. -med information
    om både det positiva och negativa.

  365. Man ska inte bara informera
    om riskerna.

  366. Det är så mycket kul och bra
    som också händer.

  367. Utbildning till spridare.

  368. Det är nåt jag försöker lyfta
    när jag har kontakt med skolpersonal.

  369. Att inte fokusera för mycket
    på de som skickar bilder-

  370. -utan på spridarna som får bilder.
    Att få en bild är ett förtroende.

  371. Man ska inte sprida den vidare. Man
    kanske inte förstår skadan det gör.

  372. Man får en rolig bild
    och skickar den vidare.

  373. Det kan faktiskt skada personen
    på bilden rejält.

  374. Om bilder sprids på skolan,
    så ska skolan agera-

  375. -och säga till eleverna
    att radera bilder.

  376. Det är inte information
    som har kommit ut i Sverige.

  377. Vi lär ut att om en bild är ute
    så är den ute.

  378. Det finns mycket man kan göra.

  379. Vi har utifrån det här materialet
    som jag har pratat om-

  380. -gjort fyra filmer med England.
    Den första, vi ska visa två...

  381. Den första handlar om bakgrunden.
    Varför lägger unga ut bilder?

  382. Den andra handlar
    om hur man kan prata med barn om det.

  383. Den tredje när man ska oroa sig, och
    den fjärde vad man gör när nåt hänt.

  384. Den sista visar jag inte nu, det
    blir en "teaser" för er. Klicka fram.

  385. De här filmerna finns på "Dags att
    prata om"-sajten som Åsa pratade om.

  386. Gå in där,
    där hittar ni de här filmerna.

  387. De vänder sig till er professionella,
    men också till lärare och vuxna.

  388. Hej! Jag heter Ann. Jag är mamma
    till Hugo, 15, och Linn, 13.

  389. När jag fick reda på att min
    lilla Hugo skickat en nakenselfie...

  390. ...blev jag chockad. Jag hade kunnat
    skrika, men det gjorde jag inte.

  391. Jag ringde hans pappa.
    Vi skrek ihop, det var en lättnad.

  392. När vi pratade med Hugo
    var jag lugnare. Arg på insidan-

  393. -men chocken hade lagt sig.
    Jag kunde prata om det.

  394. Han var generad. När han öppnade sig
    blev jag förvånad över-

  395. -att han inte tyckte
    det var en stor grej.

  396. Jag fick intrycket att det är en grej
    som unga gör. Som att flörta.

  397. Ibland var det bara en kul grej.

  398. Det finns många skäl till
    att tonåringar skickar bilder.

  399. Jag trodde att avklädda bilder
    betydde att de hade börjat ha sex-

  400. -men det behöver det inte göra. Mina
    föräldrar skulle ha blivit chockade-

  401. -om jag hade på mig kort kjol.

  402. Saker har förändrats.
    Allt händer på nätet.

  403. Kanske har barns anledningar
    inte ändrats.

  404. Jag klädde mig inte i kort kjol
    för att jag ville ha sex.

  405. Jag ville känna mig nöjd med mig
    själv, det är som att få likes.

  406. En oroande sak jag hörde nyligen
    var att min kompis barn-

  407. -inte gick till föräldrarna
    när en nakenbild på henne lagts ut.

  408. Hon tyckte inte att de visste
    tillräckligt om online-världen-

  409. -för att kunna hjälpa.

  410. Tiderna har förändrats,
    det är inte som när vi var unga.

  411. Men tonåringar är tonåringar.
    De tar fortfarande risker-

  412. -och tänjer gränser.
    Jag kan relatera till det.

  413. Det händer mycket på nätet.
    Vi måste vara öppna om det.

  414. Om de behöver hjälp,
    ska våra barn kunna komma till oss.

  415. Det var den första filmen
    om varför unga lägger ut bilder.

  416. Jag tänkte visa den sista som jag...

  417. Vi har fått kritik
    för att den är heteronormativ.

  418. Vi vet om det. Försök att bortse från
    det och fokusera på vad de säger.

  419. Den här handlar
    om hur man kan prata med barnen.

  420. Jag och Hugos pappa
    började prata om-

  421. -hur vi skulle ta itu med frågan
    med 13-åriga Linn.

  422. Det var som att vi hade svikit Hugo
    genom att inte prata om det tidigare.

  423. Vi kunde inte lämna det åt slumpen
    med Linn.

  424. Det skulle bli ett knepigt samtal.
    Vi tänkte ut ett sätt att börja-

  425. -så att det inte skulle bli
    en anklagelse.

  426. På en favoritkändis
    fanns det nakenbilder överallt.

  427. Vi tänkte att det var en bra början.
    Jag valde ett bra tillfälle hemma.

  428. Jag frågade Linn varför hon trodde
    att kändisen hade tagit kortet.

  429. Jag hade min egen åsikt, men hon
    skulle få berätta vad hon tyckte.

  430. Linn sa att kändisen skickat dem
    till sin dåvarande pojkvän-

  431. -och vad var det för fel med det?
    Jag sa att relationer lätt tar slut.

  432. Man måste vara så försiktig.

  433. Hon tyckte det var fel av exet
    att sprida dem.

  434. Om hon hade varit kändisen,
    skulle hon känt sig bedragen.

  435. Jag frågade om sånt här
    pågick i skolan. Hon kände en tjej-

  436. -som skickat en nakenbild
    för att bevisa sin kärlek.

  437. Jag blev chockad,
    men bet mig i tungan.

  438. Efter att ha pratat med Hugo
    lärde jag mig att lyssna.

  439. Jag frågade om flickan känt sig
    pressad till det. Hon trodde det.

  440. Jag sa att ingen ska göra nåt
    som de inte känner sig bekväma med-

  441. -särskilt inte att skicka bilder.

  442. Jag blev glad när hon höll med,
    och sa att hon skulle be dem att dra.

  443. Hon hade hört om Hugo. Jag sa att
    även om bilden bara gått till tjejen-

  444. -så kände han sig orolig efteråt.
    Det var ett ogenomtänkt beslut.

  445. När han väl hade skickat bilden
    var det för sent.

  446. Lika mycket som jag vill få mina barn
    att sluta skicka sånt-

  447. -tror jag att "gör det inte"-stilen
    skulle stöta bort dem.

  448. Det är viktigare att de vet att
    de får hjälp av oss om nåt går fel.

  449. De vet att vi inte tycker
    att de ska lägga ut en nakenselfie-

  450. -och att vi har skäl
    att vara oroliga.

  451. Vi sa att om de spred en nakenbild
    på nån annan, skulle vi bli besvikna.

  452. Det är kränkande. De förstod det.

  453. Första samtalet var besvärligt,
    men jag känner mig mer säker på-

  454. -att det kan vara
    en pågående konversation.

  455. Det var smakprovet.
    Det finns två filmer.

  456. Ni kan ladda ner dem
    och sprida på föräldramöten-

  457. -och på möten med lärare.

  458. Ja, det var allt vi hade.

  459. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Barn som lägger ut avklädda bilder på nätet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför lägger en del barn ut avklädda bilder på nätet? Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid på Linköpings universitet och föreläser om barn som lägger ut avklädda bilder på nätet. Linda Jonsson är socionom och doktor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid, Linköpings universitet, och föreläser om barn som skickar avklädda bilder till varandra och att man måste lära barn att inte sprida bilder vidare. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Ämnen:
Information och media, Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Barns rättigheter
Ämnesord:
Barn och Internet, Etik, IT, Informationsteknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn som lägger ut avklädda bilder på nätet

Varför lägger en del barn ut avklädda bilder på nätet? Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid på Linköpings universitet och föreläser om barn som lägger ut avklädda bilder på nätet. Linda Jonsson är socionom och doktor i barn- och ungdomspsykiatri vid Barnafrid, Linköpings universitet, och föreläser om barn som skickar avklädda bilder till varandra och att man måste lära barn att inte sprida bilder vidare. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barns rättigheter och skolans skyldigheter

Enligt en enkätundersökning som Barn- och elevombudet (BEO) har gjort känner sig var tionde elev otrygg i skolan. Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman utreder anmälningar och kräver skadestånd för barn och elever som utsatts för kränkningar. Här talar hon om barns rättigheter och skolans skyldigheter enligt skollagen. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Våld. familjerätt och utsatta barn

Maria Eriksson är professor i socialt arbete vid Mälardalens högskola och här föreläser hon om barns utsatthet i vårdnadstvister samt mäns våld mot kvinnor och barn. Hennes forskning är inriktad på ojämlikhet och dess betydelse för hanteringen av föräldraskap och barns rättigheter. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Barn med kognitiva svårigheter

Hur bemöter vi barn med kognitiva svårigheter och hur ser vi till deras rättigheter? Om det talar Elisabeth Fernell, barnläkare och specialist inom barnneurologi och habilitering samt professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet. Hon forskar inom områdena autism, ADHD och utvecklingsstörning hos barn och ungdomar. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Från Alfons till Dostojevskij

Petra Alfe Åslund har varit redaktör för boken "Från Alfons till Dostojevskij", en antologi som har FN:s konvention om barnets rättigheter som tema. Här pratar hon och författarna Anette Eggert, Christina Wahldén och Mårten Sandén om sina bidrag till boken och hur man kan arbeta med barnkonventionen i skolan. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning