Lärlabbet

Om Lärlabbet
Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länken till serienTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Veckans panelgäster: Magnus Larsson,
lärare på Klågerupskolan i Svedala--och Anna Löflund, lärare
på Farsta grundskola i Farsta.-Hör ni, ska vi köra i gång?
-Ja.Tema i "Lärlabbet" är elevinflytande.
Hur får man elever att engagera sig?
Finns det risker med elevinflytande?Det och mycket mer
ska vi prata om i dag.Vad handlar elevinflytande om för er?
Det är flera saker.
Både undervisningen och skolmiljön.De ska vara en del av skolmiljön-
-och förstå att de kan påverka
både undervisningen och miljön.Jag håller med fullt ut, för det är
två olika sätt att se på det.Verkligheten, vardagen, och det som
blir separat med elevråd och miljö.-Lite mer organiserat, kanske.
-Varför är elevinflytande viktigt?Varför ska man ha åsikter,
oavsett ålder?Det är viktigt, och man måste ta det
på allvar. Det tycker nog de flesta.Skolan ska undervisa dem och lära dem
att bli samhällsmedborgare.Då ska man veta att man har rätt
till en åsikt och rätt att påverka.Man måste veta vad man kan påverka,
hur man kan påverka det--och vad som är svårare att påverka.
Med inflytande följer ansvar och
skyldigheter. Vad tänker ni om det?Man måste våga ge dem ansvar.
Då inser de att de har skyldigheter.Jag är rädd för att man ofta tänker
"De har skyldighet att göra det här"--men man måste våga ge dem ansvar.
Då växer de med uppgiften.-Är det svårt att våga ge ansvar?
-Jag tror det.Men det är också spännande,
för de kan ta ansvar.Definitivt.
Jag upplever att de vet för lite om
vad de får göra och inte får göra.Man behöver hjälpa dem
och bolla med dem.Då kommer ansvaret,
och engagemanget också.Stökiga korridorer
och högljudda slöjdlektioner.På Skattkärrsskolan motverkar man
såna problem vid klassråd--som lär eleverna
demokratiska tillvägagångssätt.Jag heter Pernilla och jobbar
på Skattkärrsskolan i årskurs 4.Jag är förstelärare i svenska-
-och undervisar också i SO,
engelska och bild i två fyror.Vi arbetar med elevinflytande
på olika områden i årskurs fyra.Eleverna får vara med och planera
undervisningen till viss del.Vi tittar på vad vi ska lära oss-
-ser hur vi ska göra, och hur vi ska
visa att vi har lärt oss det vi ska.Det är en viktig del att eleverna får
vara med och styra sin vardag lite.Det är viktigt att de får komma till
tals i frågor som rör deras vardag--t.ex. i klassråd.
Vi har två fyror, men alla barn
har klassråd tillsammans.51 barn har klassråd
i 30 minuter varje vecka.Både vi och barnen lyfter frågor-
-och vi övar på att uttrycka åsikter
och lyssna på varandra.I föregående protokoll
var det nåt med rasten.Det gick bra på rasten.
Gör det fortfarande det?När vi har klassråd
har vi ett klassrådshus--där eleverna kan lägga i lappar
med frågor som de vill lyfta.Då blir alla barn hörda, för en del
vill inte prata inför många andra--och en del vill inte ens prata
inför en liten grupp.Då kan man lägga i en lapp.
Det gör att man kan vara anonym.Samuel, vad pratade ni om i er grupp?
Alla får vara med och bestämma, man
får höra vad som kommer att hända--och man pratar om
vad man kan förbättra.Det kan vara t.ex. att vi inte
ska slänga saker i kapprummet--eller springa och leka där,
utan leka ute--eller att det är för mycket skrik
i omklädningsrummen.Det vi har sagt på klassråden,
när nån elev lyfter en fråga, är--att man inte får skratta eller
ifrågasätta på ett negativt sätt.Man måste kunna få uttrycka vad man
tycker. Där kommer respekten in.Vi har barn i klassen
som är ordförande och sekreterare.Då kan man våga prata inför folk.
Då vågar man kanske mer på lektioner
när man ska gå fram och läsa upp nåt.Man lär sig
att man inte blir utskrattad."Skriv inte vänlistor.
Andra blir ledsna."Målet är att när eleverna går i sexan
ska det vara deras klassråd.Då är jag endast med i klassrummet,
och eleverna driver arbetet själva.Nu får jag och min kollega styra upp
när vi känner att det spårar ur.Målet är att det blir en arena där
de demokratiska principerna fungerar.Utmaningen med elevinflytande är
att det ska öka med stigande ålder.Det står i skollagen att eleverna ska
ha inflytande över sin undervisning.Det ska ske efter stigande ålder.
Vad innebär det från lågstadiet till
gymnasiet? Hur ökar vi inflytandet?Och hur stort inflytande ska eleverna
ha innan de lämnar studielivet?Hur jobbar ni med elevråd?
Vi har ett för låg-, ett för mellan-
och ett för högstadiet.Varje vecka har man klassråd. Då har
man en ordförande och en sekreterare--och de är elevrådsrepresentanter.
Det är bäst med två från varje klass,
för då har de trygghet i varandra.Vi har en representant per klass,
och vi träffas varannan vecka.Mer vid behov,
och mindre vid icke-behov.De är inte alltid engagerade-
-och det är inte alltid man behöver
träffas och ha den här mötesgången.Elevrådet byts ut nästan varje år-
-så det går ett varv
med samma saker också.Har ni några exempel på
vad elevinflytande kan handla om?Allt från kepsanvändning i matsalen
till mobiltelefoni.Det är väl aktuellt i hela Sverige.
"Ska vi öppna ett café?"
- "Åh nej, inte igen", tänker jag då.Då kör vi ett varv med det.
Du jobbar som mentor i elevrådet.
Hur funkar det?Bra. Jag hjälper till. Jag styr inte.
Systemet måste finnas där
för att det ska fungera.Jag hjälper till där behov finns.
-Vad krävs för att elevråd ska funka?
-Jag tänker att det krävs en vuxen.-Varför då?
-För att det är så mycket...Ungdomar har många åsikter
och vill förändra ganska snabbt.Processen tar lite längre tid.
Vuxna kan nog tipsa och trixa kring
hur de kan göra--så att de inte ger upp, utan att de
fortsätter försöka om de vill det.Det är viktigt att vi guidar.
De har velat göra om skolgården
och toaletterna--men också haft åsikter om utflykter,
undervisning och spel.Sånt ser inte vi. Det är viktigt
att vi har elevernas röst.Men om vi inte hjälper dem kan de
lätt bli frustrerade och ge upp--och tycka: "Ni lyssnar inte på oss."
Därför är det viktigt med vuxna
som kan vara med och guida."Börja med det här. Det får du nog."
-Hur får man dem att engagera sig?
-Ge exempel på vad de kan göra.Där är äldre elever perfekta.
De kan berätta vad de har gjort.
"Vad gör vi för skillnad?"Det ger större resultat än att vuxna
talar om vad elevrådet har gjort.Sen måste man få tänka fritt ibland.
Vi träffar andra skolor
och deras elevråd."Vad är en perfekt skola för dig?"
De tänker fritt, och det kan vara
alltifrån en Xbox i varje klassrum--till mer realistiska saker. De får
idéer och tankar. "Hur har ni gjort?""Vad kan vi ta med oss?"
Öppna ögonen, så att det inte
bara blir: "Vi vill ha stiftpennor."-Hur tar man vara på engagemanget?
-Det gäller att hjälpa dem att driva.Vi har en lista: "Vem gör det?
När görs det? Hur görs det?""När kollar vi att det är gjort?"
Då har man olika projekt att driva.Förutom elevråd har vi kamratstödjare
och elevskyddsombud.Så många som möjligt är engagerade.
Engagemang finns där.
Det gäller att förvalta det.Det är lätt för dem att ge upp
eller att tänka:"Det här är för stort.
Det ordnar inte jag."Det är där man kan hjälpa dem,
för engagemang finns i många frågor.Hur hjälper man dem att förstå
vad de kan påverka?Äldre elever
som har varit med en längre tid vet."Du vill måla om skolan. Det är
ett annat företag som äger skolan"--"men vi kan höra
om vi får måla om ett klassrum."Man kan säga "Hur gick det förra
gången?" för samma frågor återkommer.Men det kan ju ske på olika sätt.
För att det var omöjligt
för det första elevrådet--kanske det inte är det
för nästa elevråd.Det gäller att ha tålamod och låta
dem prata med varann innan man styr--men om man inte hjälper dem
att komma ihåg hur det var--är risken att de ger upp. Sen ska
man inte underskatta undersökningar.Ett förslag var klasstoaletter.
"Varför ska vi ha det?"Då gick de till klassråden för att se
hur många som ville ha det.Då fick de statistik. "Majoriteten av
eleverna vill ha klasstoaletter."Att ta det till ledningen
är nåt annat än att säga "Vi vill..."-En undersökning väger tyngre.
-Vi gjorde det med mobiltelefoner.Elevrådet frågade eleverna om det
var okej att lämna ifrån sig mobilen.Majoriteten tyckte inte det,
men annan statistik visade--att de flesta blir störda.
Vi fick använda den statistiken
i stället för att komma nånstans.Tack.
Sveriges elevråd, SVEA,
hjälper elever att organisera sig--och ger dem verktyg för att påverka.
Julia Lindh
är förbundsordförande på SVEA.Välkommen, Julia! Hur skulle du
beskriva att elevrådsarbetet ser ut?Det ser olika ut mellan skolor-
-både i hur mycket elevrådsarbete
man utför--men också vad man har för resurser
och stöttning.Många har bra förutsättningar,
men lika många har inte det--där skolledningen inte ger
de förutsättningar som man behöver.-Hur ser engagemanget ut?
-Det finns enormt mycket engagemang.Men eleverna hittar kanske inte
själva hur de ska engagera sig.Man förstår inte
att man kan göra nåt.Genom att man inte har fått nåt forum
för att utöva sitt engagemang--som ett elevråd eller en förening-
-har man heller inte tänkt på
att man faktiskt bryr sig.Ofta kan engagemanget behöva väckas.
Hur kan engagemanget se ut?
Alltifrån att man är superengagerad
i frågan att renovera skolan--"Vi vill ha det här på väggarna"-
-till att man engagerar sig
i vad skolan har för struktur--eller i en rektorsrekrytering.
Det är högt och lågt.Har ni på SVEA några strategier
för hur elever kan engagera sig?Vi jobbar med utbildning för elevråd-
-så att elevråden ska känna att de
har kompetens, verktyg och stöd--för att kunna utföra sitt arbete.
Det handlar om hur en styrelse funkar
och hur man jobbar demokratiskt--men också vad man har för
rättigheter och hur det funkar.-Det är spännande.
-Ni stöttar elevråd. Hur ser det ut?Det är med utbildningar på både
nationell, regional och lokal nivå.Vi har alltifrån nationella träffar
med folk från hela landet--till utbildningar
för enskilda elevrådsstyrelser.Sen jobbar vi också med att föra fram
deras röst, deras tankar--och deras åsikter i skolpolitiken.
Vi jobbar direkt mot dem och ger dem
verktyg för att kunna arbeta--men vi höjer också deras röster
i skolpolitiken.När kan man vända sig till er?
Om man är en elev eller ett elevråd
som behöver hjälp.Vi kan komma ut och utbilda
eller bara sitta med på ett möte.Vi har också en expertgrupp
med elever som har läst skollagen--som vet vad det står rent juridiskt.
Dem kan man mejla och fråga:Får min lärare göra det här?
Har vi rätt att göra så här i skolan?Hur kan skolor
ta in elevperspektivet bättre?Man måste hitta en bra struktur-
-och ha en bra relation mellan
elevråd, skolledning och elever.Mycket handlar om att våga.
Var inte rädd för elevinflytande.Man ska våga inkludera eleverna
i mer än fysisk arbetsmiljö.Bjud in dem till budgetmöten. Bjud in
dem till stora inflytandeställen--men glöm inte att elevinflytande
inte betyder att barnen har all makt.Det är en otroligt viktig del
för att inkludera eleverna.-Tack, Julia, för att du kom hit!
-Tack!Var går gränsen?
Magnus, du sa att de ska få bestämma
om de ska ha mobiler på lektionerna.-Ska eleverna bestämma om det själva?
-Nej, inte bestämma.Men de ska få ha åsikter kring det.
Det finns inga gränser.Föräldrarådet är också ett råd.
Man får lov att ha åsikter.Sen är det en massa andra faktorer
som styr om nåt går igenom.I undervisningen har vi en kursplan
att hålla oss till--men hur vi lär ut kan påverkas.
Sen handlar det om budget.
Kan man göra sakerna som de vill--eller gör det
att de inte får ny kurslitteratur?Det gäller att ha en diskussion.
Vi ska bestämma tillsammans.Vad är viktigt att tänka på som vuxen
i förhållningssättet till eleverna?-Att ta deras åsikter på allvar.
-Hur gör man det?Alla som jobbar på skolan
måste lyssna på vad eleverna säger--och sen gäller det
att hjälpa eleverna--att befästa deras förfrågan
på bästa sätt.Det kan vara att visa undersökningar
eller att ha diskussioner.De måste ha ett underlag med sig.
Det gäller att lyssna och att ta de
grejer de vill och önskar på allvar.Även om det går igen och igen
från elev till elev--så är det nytt för dem.
Sen kanske man själv tänker:
"Det kommer inte att leda nånstans."-Du säger inte det, alltså?
-Nej, vi kör varvet igen.Det är som du sa tidigare att de
äldre eleverna har gått igenom det.Hos oss är elevrådet nytt
vart tredje år.De har varit med om vissa saker,
så de kan ta död på dem--och uppmuntra andra.
Ni har elever med
när ni anställer lärare.-Det har förekommit.
-Hur funkade det?Jättebra. Det var inga konstigheter,
för de är ett råd.Man kan ställa frågor till dem, och
de har tankar som man själv inte har.Sen finns det massor av faktorer
när det gäller en anställning--som de kanske inte riktigt förstår,
men det funkar.Charlotte Wikström
jobbar på Örbyskolan.Hon leder Lärstudion, som är skolans
specialpedagogiska enhet.Hon vill att alla ska få yttra sig-
-och menar att elevinflytande är
A och O i specialpedagogiskt arbete.Hej, Charlotte!
Varför är det här så viktigt?Specialpedagogiskt arbete är att
hitta rätt verktyg för alla elever--och då är elevinflytande viktigt-
-eftersom det ger alla chansen
att säga vad man behöver för hjälp--och att kunna klara sig själva
i framtiden.Hur arbetar ni på Lärstudion
med elevinflytande?Där är det väldigt viktigt
att vi lyssnar på varje individ--och att vi också försöker samarbeta
med både lärare och föräldrar--för att få veta svårigheterna,
och för att också kunna se styrkorna.Eleverna har många styrkor, men gör
sig ofta inte hörda i klassrummet--för de behöver mer tid
för att känna att de duger--och har rätt att säga vad de tycker.
När är det extra viktigt för de här
eleverna att få inflytande?Det kan vara elever som tycker
att det är svårt att ta emot stöd--och då är det viktigt att man
sätter sig ner och diskuterar.Vi har en elev
som vi diskuterar med nu.Vad är det som är svårt?
Vad är elevens styrkor?När vi hade pratat och förklarat
hur vi kunde hjälpa och stötta--kändes eleven mycket mer delaktig-
-och kunde tala om:
"Jag vill inte gå ifrån klassrummet.""Jag är rädd att missa nåt roligt."
"De här ämnena vill jag inte ha hjälp
med, för där blir jag bara störd."Det blev mycket lättare
att ta emot hjälp när vi kunde lova--att vi skulle lyssna på eleven.
De har till och med inflytande
över sitt åtgärdsprogram. Är det så?Ja, om våra elever ska ha
ett åtgärdsprogram i förskoleklass--så är de med på mötena
redan från början.Vi har ett möte där vi talar om
varför eleven behöver stöd--hur stödet går till och frågar
vad den tycker. Sen utvärderar vi.Vilket inflytande har de,
t.ex. när ni sätter åtgärdsprogram?Det är väldigt viktigt
att tala om vilken hjälp man behöver.Våra elever är smarta.
De känner sig själva.De vet precis,
om man bara tar sig tid att lyssna.Man måste lyssna på
vad de tycker är svårt."Jag behöver hjälp med att skriva."
"Jag behöver hjälp med
att komma ihåg saker."Man måste hitta verktyg tillsammans-
-så att inte bara vi vuxna talar om
vad de behöver.Finns det några svårigheter
med att engagera de här eleverna?Nej, inte om man börjar tidigt,
är väldigt noga med att lyssna--och talar om: "Det är viktigt att du
talar om vad du behöver och tycker."Vi måste våga ta emot kommentarer
på saker som vi trodde var bra--men som eleven inte tyckte blev bra.
Vad är den största vinsten
för eleverna?Det är att försöka äga sin inlärning
så fort som möjligt--och att vara delaktig hela vägen,
så att man vet att man duger--och att man har rätt
att säga sin åsikt.-Tack, Charlotte!
-Tack. Hej då!Hur får ni alla att komma till tals?
På klassråd är det viktigt
att inte behöva prata inför klassen--utan man ska kunna lämna in lappar
med sina åsikter.Sen tar sig det vidare
till elevrådet.Jag tänker inte på elevrådet-
-utan på att man måste ha
ett öppet klimat i klassrummet.Det är viktigt. Det måste inte
nödvändigtvis organiseras--utan eleverna ska veta att de
kan prata med nån och ta upp nåt.Hur gör ni för att en elev inte
ska känna att nån kan börja skratta?Det handlar mer om klassrumsklimat.
Det är viktigt att jobba med det.-Hur gör ni det?
-Klassrådet är ett sätt.Man tar upp: Hur vill vi att vi
ska bete oss när man säger en åsikt?Man diskuterar det med eleverna, för
de vill också ha ett trevligt klimat.Det är deras arbetsplats.
De ska påverka.Är det nåt som ni vill tillägga
när det gäller elevinflytande?Man ska inte snöa in
bara på elevrådet--utan de kan påverka undervisningen-
-och de kan vara kamratstödjare.
Det finns olika sätt.Det måste finnas en vuxen knuten
till elevrådet, för de behöver hjälp.-Inte alltid, men ofta.
-Tack för att ni kom hit.Ni ska få prata mer i eftersnacket.
Dela med er av era tankar och idéer
om elevinflytande på sociala medier.Nu följer eftersnacket. Hej då!
Kom, Julia.
Du har följt oss.
Vad får du för tankar?Jag får jättemycket tankar. Jag är
otroligt imponerad av de här lärarna.Är det nåt
som du behöver säga till dem?-Tja...
-Nåt perspektiv som inte kom med?Man glömmer lätt alla fördelar
med elevinflytande.Man tänker att man ska ha
elevinflytande för elevernas skull--men man glömmer lätt att det blir
mycket mer effektivt på skolan.Det effektiviserar många processer
att ha med eleverna från start--men det lär eleverna saker också.
De lär sig hur man organiserar sig
och hur en demokratisk process är.Du var inne på det, Magnus.
Är det lättare att få med sig elever
i obekväma beslut om de har deltagit?Det är ett relationsbygge också.
Det är lättare att komma nånstans--om tilliten finns där-
-oavsett vad man gör. Så är det.
Man vinner på att eleverna känner
att det är deras skola.-Vad vinner man?
-Man är rädd om sin skola.Man tar hand om sin arbetsplats.
Stämningen blir bättre.Det är intressant
hur man organiserar sig.Vem är det som bestämmer strukturen?
Hur ska man organisera sig?Skolor med 100 elever organiserar sig
annorlunda än skolor med 2 000.-Hur olika kan det se ut?
-Alltifrån...Vissa har klassråd
och sen större möten--och vissa har bara stora möten,
där hela skolan träffas.En skola med hundra elever har
en elevrådsstyrelse på sju personer--och en gång i månaden
träffas hela skolan--för att samla in vad som händer
och vad man vill påverka.Det är häftigt
med så olika strukturer.Har du sett nåt annorlunda sätt
att fånga in elevernas tankar på?Inslaget om hur man organiserar
fjärdeklassare var spännande--och att de kunde skriva på lappar-
-för det är viktigt
att få med de elever--som inte skulle höja rösten
i klassrummet.Att få med dem är en utmaning.
Man kan ha smågrupper--och inte bara klassråd där nån
står längst fram med dagordningen.Man kan organisera så att det blir
diskussioner. Det är intressant.Att ha en vuxen med i elevråden,
är det viktigt?-Nej.
-Du tycker inte det.-Jag kan mycket väl förstå det.
-Det är inte nödvändigt.Det finns absolut elevråd
som klarar sig jättebra utan vuxna--men det är viktigt att ha stöd
från vuxna, från skolledning--och från lärare.
De kan vara en bra länk.Men det är inte nödvändigt.
Titta inte på mig.
Det är inte jag som ska prata.Du har rätt.
Hade det funkat år från år...Elevråd är engagerade
efter vilka personer som är med där.Vissa år är det mer engagemang,
och vissa år är det mindre.Hur bygger man en struktur som inte
hänger på eldsjälar? Det är svårt.Det är en stor utmaning att skapa
kontinuitet i elevinflytandet.Under ett par år höll en från
högstadiet i det på lågstadiet.Alltså en av eleverna. Det är
optimalt. Det är dit man vill komma.Det blir svårt, eftersom man byts ut.
Man går bara tre år i varje stadium.Det är häftigt att använda elever,
att de utbyter erfarenheter.Elevråd kanske man inte
ska börja med i sexan--utan när eleverna börjar i skolan.
Hur kan de organisera sig? Hur kan vi
lösa ett klassråd med sjuåringar?Hur gör vi det? Utnämn en ordförande,
skriv upp en dagordning--testa och se vad som funkar, och
utbyt erfarenheter skolor emellan.Går det
att träna fram ett engagemang?Ja, det tror jag.
Om jag går tillbaka tio år
hade vi inte jättevälfungerande...Ännu längre tillbaka får jag gå.
Då drog man in strukturen. "Vi gör så
här. Man måste ha klassråd."Om en klass inte har klassråd
faller det.Då är det 25 elever
vars åsikter inte hörs.Så det är viktigt
att man har strukturer.Där är det viktigt
att nån håller i det.Det här hur man väcker engagemang...
Det pratas mycket om
att man har några engagerade elever--men hur får man med alla?
Man måste visa hur viktigt det är att
engagera sig, och ge dem förtroende."Här får du mitt förtroende. Visa
vad du kan." Det är otroligt viktigt.Är skolorna fega
när det gäller att lämna över ansvar?Ja, lite.
Eller inte ansvar, egentligen.Både att lämna över ansvar
och att ge eleverna förtroende.-Varför?
-Jag tror att man är rädd.Man tror att elevinflytande innebär
att eleverna har superstor makt.Det finns en rädsla, och man har inte
kompetens kring elevinflytande.Man själv, som lärare,
kanske känner sig osäker."Hur ska jag öppna för
att elever ska tycka till?"Man är rädd för att det blir en dålig
maktrelation. Det är nog vanligt.-Har ni känt den här maktrelationen?
-Nej, men jag håller med.Man är nog rädd för att lämna över,
men det handlar om att bjuda in.-Men jag tror att det är det.
-Det tror jag också.Hör ni, tack för att ni kom hit!
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Elevinflytande
Avsnitt 20 av 29
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Hur jobbar skolor med klass- och elevråd, för elevinflytande över den fysiska skolmiljön och värdegrundsarbetet? Vi besöker Skattkärsskolan där klassråd hålls med 50 fjärdeklassare en gång i veckan. I panelen: Anna Löflund (åk 7-9) och Magnus Larsson (åk 6-9), Klågerupskolan. Gäst: Julia Lindh förbundsordförande för SVEA.
- Ämnen:
- Pedagogiska frågor
- Ämnesord:
- Elevdemokrati, Elever, Elevinflytande, Elevråd , Skolan, Undervisning
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Alla program i Lärlabbet
- Säsong 1
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSe mobbning
BeskrivningAvsnitt 1 av 17
Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 2 av 17
Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNätmobbning
BeskrivningAvsnitt 3 av 17
Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSkolmiljö
BeskrivningAvsnitt 4 av 17
Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNormer
BeskrivningAvsnitt 5 av 17
Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAnsvar
BeskrivningAvsnitt 6 av 17
Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeknikstöd
BeskrivningAvsnitt 7 av 17
Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkluderande pedagogik
BeskrivningAvsnitt 8 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFlerspråkighet
BeskrivningAvsnitt 9 av 17
Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTidigt stöd
BeskrivningAvsnitt 10 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevens förståelse
BeskrivningAvsnitt 11 av 17
Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetOlika bedömningsunderlag
BeskrivningAvsnitt 12 av 17
Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÅterkoppling, motivation och självkänsla
BeskrivningAvsnitt 13 av 17
Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSambedömning
BeskrivningAvsnitt 14 av 17
Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt erövra yrket
BeskrivningAvsnitt 15 av 17
Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDen lärande läraren
BeskrivningAvsnitt 16 av 17
Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFramtidens lärande
BeskrivningAvsnitt 17 av 17
Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 2
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetMottagandet
BeskrivningAvsnitt 1 av 29
Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkludering
BeskrivningAvsnitt 2 av 29
Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärandet
BeskrivningAvsnitt 4 av 29
Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 5 av 29
Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigitalisering och demokrati
BeskrivningAvsnitt 6 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDatalogiskt tänkande
BeskrivningAvsnitt 7 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritik
BeskrivningAvsnitt 8 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEleven som producent
BeskrivningAvsnitt 9 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital didaktik
BeskrivningAvsnitt 10 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetikens kraft
BeskrivningAvsnitt 11 av 29
Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetiska lärprocesser
BeskrivningAvsnitt 12 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetik för alla
BeskrivningAvsnitt 13 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevhälsans betydelse
BeskrivningAvsnitt 14 av 29
Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÖkad psykisk hälsa
BeskrivningAvsnitt 15 av 29
Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetPedagogik och särskilt stöd
BeskrivningAvsnitt 16 av 29
Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 3
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSteget till ordinarie klass
BeskrivningAvsnitt 1 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVara trygg och höra till
BeskrivningAvsnitt 2 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt utveckla kunskaperna
BeskrivningAvsnitt 3 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHitta till forskningen
BeskrivningAvsnitt 4 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeori i praktiken
BeskrivningAvsnitt 5 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEtt forskande förhållningssätt
BeskrivningAvsnitt 6 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärande för hållbar utveckling
BeskrivningAvsnitt 7 av 22
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbart i alla ämnen
BeskrivningAvsnitt 8 av 22
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbara initiativ
BeskrivningAvsnitt 9 av 22
Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och inlärning
BeskrivningAvsnitt 10 av 22
Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och motivationen
BeskrivningAvsnitt 11 av 22
Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnans kondition
BeskrivningAvsnitt 12 av 22
Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritisk förmåga
BeskrivningAvsnitt 13 av 22
Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetProgrammering
BeskrivningAvsnitt 14 av 22
Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital undervisning
BeskrivningAvsnitt 15 av 22
På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 4
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - målstyrt lärande
BeskrivningAvsnitt 1 av 9
Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - samverkan med skolan
BeskrivningAvsnitt 2 av 9
När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - leken
BeskrivningAvsnitt 3 av 9
Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetBeskrivningFritidshem - sociala relationer
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFöräldrasamverkan - goda relationer
BeskrivningAvsnitt 5 av 9
Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFöräldrasamverkan - när det brister
BeskrivningAvsnitt 6 av 9
På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSYV - hela skolans ansvar
BeskrivningAvsnitt 7 av 9
Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVägledning för nyanlända
BeskrivningAvsnitt 8 av 9
Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetValkompetens
BeskrivningAvsnitt 9 av 9
Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning