Veckans panelgäster: Magnus Larsson,
lärare på Klågerupskolan i Svedala-

-och Anna Löflund, lärare
på Farsta grundskola i Farsta.

-Hör ni, ska vi köra i gång?
-Ja.

Tema i "Lärlabbet" är elevinflytande.

Hur får man elever att engagera sig?
Finns det risker med elevinflytande?

Det och mycket mer
ska vi prata om i dag.

Vad handlar elevinflytande om för er?

Det är flera saker.
Både undervisningen och skolmiljön.

De ska vara en del av skolmiljön-

-och förstå att de kan påverka
både undervisningen och miljön.

Jag håller med fullt ut, för det är
två olika sätt att se på det.

Verkligheten, vardagen, och det som
blir separat med elevråd och miljö.

-Lite mer organiserat, kanske.
-Varför är elevinflytande viktigt?

Varför ska man ha åsikter,
oavsett ålder?

Det är viktigt, och man måste ta det
på allvar. Det tycker nog de flesta.

Skolan ska undervisa dem och lära dem
att bli samhällsmedborgare.

Då ska man veta att man har rätt
till en åsikt och rätt att påverka.

Man måste veta vad man kan påverka,
hur man kan påverka det-

-och vad som är svårare att påverka.

Med inflytande följer ansvar och
skyldigheter. Vad tänker ni om det?

Man måste våga ge dem ansvar.
Då inser de att de har skyldigheter.

Jag är rädd för att man ofta tänker
"De har skyldighet att göra det här"-

-men man måste våga ge dem ansvar.
Då växer de med uppgiften.

-Är det svårt att våga ge ansvar?
-Jag tror det.

Men det är också spännande,
för de kan ta ansvar.

Definitivt.

Jag upplever att de vet för lite om
vad de får göra och inte får göra.

Man behöver hjälpa dem
och bolla med dem.

Då kommer ansvaret,
och engagemanget också.

Stökiga korridorer
och högljudda slöjdlektioner.

På Skattkärrsskolan motverkar man
såna problem vid klassråd-

-som lär eleverna
demokratiska tillvägagångssätt.

Jag heter Pernilla och jobbar
på Skattkärrsskolan i årskurs 4.

Jag är förstelärare i svenska-

-och undervisar också i SO,
engelska och bild i två fyror.

Vi arbetar med elevinflytande
på olika områden i årskurs fyra.

Eleverna får vara med och planera
undervisningen till viss del.

Vi tittar på vad vi ska lära oss-

-ser hur vi ska göra, och hur vi ska
visa att vi har lärt oss det vi ska.

Det är en viktig del att eleverna får
vara med och styra sin vardag lite.

Det är viktigt att de får komma till
tals i frågor som rör deras vardag-

-t.ex. i klassråd.

Vi har två fyror, men alla barn
har klassråd tillsammans.

51 barn har klassråd
i 30 minuter varje vecka.

Både vi och barnen lyfter frågor-

-och vi övar på att uttrycka åsikter
och lyssna på varandra.

I föregående protokoll
var det nåt med rasten.

Det gick bra på rasten.
Gör det fortfarande det?

När vi har klassråd
har vi ett klassrådshus-

-där eleverna kan lägga i lappar
med frågor som de vill lyfta.

Då blir alla barn hörda, för en del
vill inte prata inför många andra-

-och en del vill inte ens prata
inför en liten grupp.

Då kan man lägga i en lapp.
Det gör att man kan vara anonym.

Samuel, vad pratade ni om i er grupp?

Alla får vara med och bestämma, man
får höra vad som kommer att hända-

-och man pratar om
vad man kan förbättra.

Det kan vara t.ex. att vi inte
ska slänga saker i kapprummet-

-eller springa och leka där,
utan leka ute-

-eller att det är för mycket skrik
i omklädningsrummen.

Det vi har sagt på klassråden,
när nån elev lyfter en fråga, är-

-att man inte får skratta eller
ifrågasätta på ett negativt sätt.

Man måste kunna få uttrycka vad man
tycker. Där kommer respekten in.

Vi har barn i klassen
som är ordförande och sekreterare.

Då kan man våga prata inför folk.

Då vågar man kanske mer på lektioner
när man ska gå fram och läsa upp nåt.

Man lär sig
att man inte blir utskrattad.

"Skriv inte vänlistor.
Andra blir ledsna."

Målet är att när eleverna går i sexan
ska det vara deras klassråd.

Då är jag endast med i klassrummet,
och eleverna driver arbetet själva.

Nu får jag och min kollega styra upp
när vi känner att det spårar ur.

Målet är att det blir en arena där
de demokratiska principerna fungerar.

Utmaningen med elevinflytande är
att det ska öka med stigande ålder.

Det står i skollagen att eleverna ska
ha inflytande över sin undervisning.

Det ska ske efter stigande ålder.

Vad innebär det från lågstadiet till
gymnasiet? Hur ökar vi inflytandet?

Och hur stort inflytande ska eleverna
ha innan de lämnar studielivet?

Hur jobbar ni med elevråd?

Vi har ett för låg-, ett för mellan-
och ett för högstadiet.

Varje vecka har man klassråd. Då har
man en ordförande och en sekreterare-

-och de är elevrådsrepresentanter.

Det är bäst med två från varje klass,
för då har de trygghet i varandra.

Vi har en representant per klass,
och vi träffas varannan vecka.

Mer vid behov,
och mindre vid icke-behov.

De är inte alltid engagerade-

-och det är inte alltid man behöver
träffas och ha den här mötesgången.

Elevrådet byts ut nästan varje år-

-så det går ett varv
med samma saker också.

Har ni några exempel på
vad elevinflytande kan handla om?

Allt från kepsanvändning i matsalen
till mobiltelefoni.

Det är väl aktuellt i hela Sverige.

"Ska vi öppna ett café?"
- "Åh nej, inte igen", tänker jag då.

Då kör vi ett varv med det.

Du jobbar som mentor i elevrådet.
Hur funkar det?

Bra. Jag hjälper till. Jag styr inte.

Systemet måste finnas där
för att det ska fungera.

Jag hjälper till där behov finns.

-Vad krävs för att elevråd ska funka?
-Jag tänker att det krävs en vuxen.

-Varför då?
-För att det är så mycket...

Ungdomar har många åsikter
och vill förändra ganska snabbt.

Processen tar lite längre tid.

Vuxna kan nog tipsa och trixa kring
hur de kan göra-

-så att de inte ger upp, utan att de
fortsätter försöka om de vill det.

Det är viktigt att vi guidar.

De har velat göra om skolgården
och toaletterna-

-men också haft åsikter om utflykter,
undervisning och spel.

Sånt ser inte vi. Det är viktigt
att vi har elevernas röst.

Men om vi inte hjälper dem kan de
lätt bli frustrerade och ge upp-

-och tycka: "Ni lyssnar inte på oss."

Därför är det viktigt med vuxna
som kan vara med och guida.

"Börja med det här. Det får du nog."

-Hur får man dem att engagera sig?
-Ge exempel på vad de kan göra.

Där är äldre elever perfekta.

De kan berätta vad de har gjort.
"Vad gör vi för skillnad?"

Det ger större resultat än att vuxna
talar om vad elevrådet har gjort.

Sen måste man få tänka fritt ibland.

Vi träffar andra skolor
och deras elevråd.

"Vad är en perfekt skola för dig?"

De tänker fritt, och det kan vara
alltifrån en Xbox i varje klassrum-

-till mer realistiska saker. De får
idéer och tankar. "Hur har ni gjort?"

"Vad kan vi ta med oss?"

Öppna ögonen, så att det inte
bara blir: "Vi vill ha stiftpennor."

-Hur tar man vara på engagemanget?
-Det gäller att hjälpa dem att driva.

Vi har en lista: "Vem gör det?
När görs det? Hur görs det?"

"När kollar vi att det är gjort?"
Då har man olika projekt att driva.

Förutom elevråd har vi kamratstödjare
och elevskyddsombud.

Så många som möjligt är engagerade.

Engagemang finns där.
Det gäller att förvalta det.

Det är lätt för dem att ge upp
eller att tänka:

"Det här är för stort.
Det ordnar inte jag."

Det är där man kan hjälpa dem,
för engagemang finns i många frågor.

Hur hjälper man dem att förstå
vad de kan påverka?

Äldre elever
som har varit med en längre tid vet.

"Du vill måla om skolan. Det är
ett annat företag som äger skolan"-

-"men vi kan höra
om vi får måla om ett klassrum."

Man kan säga "Hur gick det förra
gången?" för samma frågor återkommer.

Men det kan ju ske på olika sätt.

För att det var omöjligt
för det första elevrådet-

-kanske det inte är det
för nästa elevråd.

Det gäller att ha tålamod och låta
dem prata med varann innan man styr-

-men om man inte hjälper dem
att komma ihåg hur det var-

-är risken att de ger upp. Sen ska
man inte underskatta undersökningar.

Ett förslag var klasstoaletter.
"Varför ska vi ha det?"

Då gick de till klassråden för att se
hur många som ville ha det.

Då fick de statistik. "Majoriteten av
eleverna vill ha klasstoaletter."

Att ta det till ledningen
är nåt annat än att säga "Vi vill..."

-En undersökning väger tyngre.
-Vi gjorde det med mobiltelefoner.

Elevrådet frågade eleverna om det
var okej att lämna ifrån sig mobilen.

Majoriteten tyckte inte det,
men annan statistik visade-

-att de flesta blir störda.

Vi fick använda den statistiken
i stället för att komma nånstans.

Tack.

Sveriges elevråd, SVEA,
hjälper elever att organisera sig-

-och ger dem verktyg för att påverka.

Julia Lindh
är förbundsordförande på SVEA.

Välkommen, Julia! Hur skulle du
beskriva att elevrådsarbetet ser ut?

Det ser olika ut mellan skolor-

-både i hur mycket elevrådsarbete
man utför-

-men också vad man har för resurser
och stöttning.

Många har bra förutsättningar,
men lika många har inte det-

-där skolledningen inte ger
de förutsättningar som man behöver.

-Hur ser engagemanget ut?
-Det finns enormt mycket engagemang.

Men eleverna hittar kanske inte
själva hur de ska engagera sig.

Man förstår inte
att man kan göra nåt.

Genom att man inte har fått nåt forum
för att utöva sitt engagemang-

-som ett elevråd eller en förening-

-har man heller inte tänkt på
att man faktiskt bryr sig.

Ofta kan engagemanget behöva väckas.

Hur kan engagemanget se ut?

Alltifrån att man är superengagerad
i frågan att renovera skolan-

-"Vi vill ha det här på väggarna"-

-till att man engagerar sig
i vad skolan har för struktur-

-eller i en rektorsrekrytering.
Det är högt och lågt.

Har ni på SVEA några strategier
för hur elever kan engagera sig?

Vi jobbar med utbildning för elevråd-

-så att elevråden ska känna att de
har kompetens, verktyg och stöd-

-för att kunna utföra sitt arbete.

Det handlar om hur en styrelse funkar
och hur man jobbar demokratiskt-

-men också vad man har för
rättigheter och hur det funkar.

-Det är spännande.
-Ni stöttar elevråd. Hur ser det ut?

Det är med utbildningar på både
nationell, regional och lokal nivå.

Vi har alltifrån nationella träffar
med folk från hela landet-

-till utbildningar
för enskilda elevrådsstyrelser.

Sen jobbar vi också med att föra fram
deras röst, deras tankar-

-och deras åsikter i skolpolitiken.

Vi jobbar direkt mot dem och ger dem
verktyg för att kunna arbeta-

-men vi höjer också deras röster
i skolpolitiken.

När kan man vända sig till er?

Om man är en elev eller ett elevråd
som behöver hjälp.

Vi kan komma ut och utbilda
eller bara sitta med på ett möte.

Vi har också en expertgrupp
med elever som har läst skollagen-

-som vet vad det står rent juridiskt.
Dem kan man mejla och fråga:

Får min lärare göra det här?
Har vi rätt att göra så här i skolan?

Hur kan skolor
ta in elevperspektivet bättre?

Man måste hitta en bra struktur-

-och ha en bra relation mellan
elevråd, skolledning och elever.

Mycket handlar om att våga.
Var inte rädd för elevinflytande.

Man ska våga inkludera eleverna
i mer än fysisk arbetsmiljö.

Bjud in dem till budgetmöten. Bjud in
dem till stora inflytandeställen-

-men glöm inte att elevinflytande
inte betyder att barnen har all makt.

Det är en otroligt viktig del
för att inkludera eleverna.

-Tack, Julia, för att du kom hit!
-Tack!

Var går gränsen?

Magnus, du sa att de ska få bestämma
om de ska ha mobiler på lektionerna.

-Ska eleverna bestämma om det själva?
-Nej, inte bestämma.

Men de ska få ha åsikter kring det.
Det finns inga gränser.

Föräldrarådet är också ett råd.
Man får lov att ha åsikter.

Sen är det en massa andra faktorer
som styr om nåt går igenom.

I undervisningen har vi en kursplan
att hålla oss till-

-men hur vi lär ut kan påverkas.

Sen handlar det om budget.
Kan man göra sakerna som de vill-

-eller gör det
att de inte får ny kurslitteratur?

Det gäller att ha en diskussion.
Vi ska bestämma tillsammans.

Vad är viktigt att tänka på som vuxen
i förhållningssättet till eleverna?

-Att ta deras åsikter på allvar.
-Hur gör man det?

Alla som jobbar på skolan
måste lyssna på vad eleverna säger-

-och sen gäller det
att hjälpa eleverna-

-att befästa deras förfrågan
på bästa sätt.

Det kan vara att visa undersökningar
eller att ha diskussioner.

De måste ha ett underlag med sig.

Det gäller att lyssna och att ta de
grejer de vill och önskar på allvar.

Även om det går igen och igen
från elev till elev-

-så är det nytt för dem.

Sen kanske man själv tänker:
"Det kommer inte att leda nånstans."

-Du säger inte det, alltså?
-Nej, vi kör varvet igen.

Det är som du sa tidigare att de
äldre eleverna har gått igenom det.

Hos oss är elevrådet nytt
vart tredje år.

De har varit med om vissa saker,
så de kan ta död på dem-

-och uppmuntra andra.

Ni har elever med
när ni anställer lärare.

-Det har förekommit.
-Hur funkade det?

Jättebra. Det var inga konstigheter,
för de är ett råd.

Man kan ställa frågor till dem, och
de har tankar som man själv inte har.

Sen finns det massor av faktorer
när det gäller en anställning-

-som de kanske inte riktigt förstår,
men det funkar.

Charlotte Wikström
jobbar på Örbyskolan.

Hon leder Lärstudion, som är skolans
specialpedagogiska enhet.

Hon vill att alla ska få yttra sig-

-och menar att elevinflytande är
A och O i specialpedagogiskt arbete.

Hej, Charlotte!
Varför är det här så viktigt?

Specialpedagogiskt arbete är att
hitta rätt verktyg för alla elever-

-och då är elevinflytande viktigt-

-eftersom det ger alla chansen
att säga vad man behöver för hjälp-

-och att kunna klara sig själva
i framtiden.

Hur arbetar ni på Lärstudion
med elevinflytande?

Där är det väldigt viktigt
att vi lyssnar på varje individ-

-och att vi också försöker samarbeta
med både lärare och föräldrar-

-för att få veta svårigheterna,
och för att också kunna se styrkorna.

Eleverna har många styrkor, men gör
sig ofta inte hörda i klassrummet-

-för de behöver mer tid
för att känna att de duger-

-och har rätt att säga vad de tycker.

När är det extra viktigt för de här
eleverna att få inflytande?

Det kan vara elever som tycker
att det är svårt att ta emot stöd-

-och då är det viktigt att man
sätter sig ner och diskuterar.

Vi har en elev
som vi diskuterar med nu.

Vad är det som är svårt?
Vad är elevens styrkor?

När vi hade pratat och förklarat
hur vi kunde hjälpa och stötta-

-kändes eleven mycket mer delaktig-

-och kunde tala om:
"Jag vill inte gå ifrån klassrummet."

"Jag är rädd att missa nåt roligt."

"De här ämnena vill jag inte ha hjälp
med, för där blir jag bara störd."

Det blev mycket lättare
att ta emot hjälp när vi kunde lova-

-att vi skulle lyssna på eleven.

De har till och med inflytande
över sitt åtgärdsprogram. Är det så?

Ja, om våra elever ska ha
ett åtgärdsprogram i förskoleklass-

-så är de med på mötena
redan från början.

Vi har ett möte där vi talar om
varför eleven behöver stöd-

-hur stödet går till och frågar
vad den tycker. Sen utvärderar vi.

Vilket inflytande har de,
t.ex. när ni sätter åtgärdsprogram?

Det är väldigt viktigt
att tala om vilken hjälp man behöver.

Våra elever är smarta.
De känner sig själva.

De vet precis,
om man bara tar sig tid att lyssna.

Man måste lyssna på
vad de tycker är svårt.

"Jag behöver hjälp med att skriva."

"Jag behöver hjälp med
att komma ihåg saker."

Man måste hitta verktyg tillsammans-

-så att inte bara vi vuxna talar om
vad de behöver.

Finns det några svårigheter
med att engagera de här eleverna?

Nej, inte om man börjar tidigt,
är väldigt noga med att lyssna-

-och talar om: "Det är viktigt att du
talar om vad du behöver och tycker."

Vi måste våga ta emot kommentarer
på saker som vi trodde var bra-

-men som eleven inte tyckte blev bra.

Vad är den största vinsten
för eleverna?

Det är att försöka äga sin inlärning
så fort som möjligt-

-och att vara delaktig hela vägen,
så att man vet att man duger-

-och att man har rätt
att säga sin åsikt.

-Tack, Charlotte!
-Tack. Hej då!

Hur får ni alla att komma till tals?

På klassråd är det viktigt
att inte behöva prata inför klassen-

-utan man ska kunna lämna in lappar
med sina åsikter.

Sen tar sig det vidare
till elevrådet.

Jag tänker inte på elevrådet-

-utan på att man måste ha
ett öppet klimat i klassrummet.

Det är viktigt. Det måste inte
nödvändigtvis organiseras-

-utan eleverna ska veta att de
kan prata med nån och ta upp nåt.

Hur gör ni för att en elev inte
ska känna att nån kan börja skratta?

Det handlar mer om klassrumsklimat.
Det är viktigt att jobba med det.

-Hur gör ni det?
-Klassrådet är ett sätt.

Man tar upp: Hur vill vi att vi
ska bete oss när man säger en åsikt?

Man diskuterar det med eleverna, för
de vill också ha ett trevligt klimat.

Det är deras arbetsplats.
De ska påverka.

Är det nåt som ni vill tillägga
när det gäller elevinflytande?

Man ska inte snöa in
bara på elevrådet-

-utan de kan påverka undervisningen-

-och de kan vara kamratstödjare.
Det finns olika sätt.

Det måste finnas en vuxen knuten
till elevrådet, för de behöver hjälp.

-Inte alltid, men ofta.
-Tack för att ni kom hit.

Ni ska få prata mer i eftersnacket.

Dela med er av era tankar och idéer
om elevinflytande på sociala medier.

Nu följer eftersnacket. Hej då!

Kom, Julia.

Du har följt oss.
Vad får du för tankar?

Jag får jättemycket tankar. Jag är
otroligt imponerad av de här lärarna.

Är det nåt
som du behöver säga till dem?

-Tja...
-Nåt perspektiv som inte kom med?

Man glömmer lätt alla fördelar
med elevinflytande.

Man tänker att man ska ha
elevinflytande för elevernas skull-

-men man glömmer lätt att det blir
mycket mer effektivt på skolan.

Det effektiviserar många processer
att ha med eleverna från start-

-men det lär eleverna saker också.

De lär sig hur man organiserar sig
och hur en demokratisk process är.

Du var inne på det, Magnus.

Är det lättare att få med sig elever
i obekväma beslut om de har deltagit?

Det är ett relationsbygge också.
Det är lättare att komma nånstans-

-om tilliten finns där-

-oavsett vad man gör. Så är det.

Man vinner på att eleverna känner
att det är deras skola.

-Vad vinner man?
-Man är rädd om sin skola.

Man tar hand om sin arbetsplats.
Stämningen blir bättre.

Det är intressant
hur man organiserar sig.

Vem är det som bestämmer strukturen?
Hur ska man organisera sig?

Skolor med 100 elever organiserar sig
annorlunda än skolor med 2 000.

-Hur olika kan det se ut?
-Alltifrån...

Vissa har klassråd
och sen större möten-

-och vissa har bara stora möten,
där hela skolan träffas.

En skola med hundra elever har
en elevrådsstyrelse på sju personer-

-och en gång i månaden
träffas hela skolan-

-för att samla in vad som händer
och vad man vill påverka.

Det är häftigt
med så olika strukturer.

Har du sett nåt annorlunda sätt
att fånga in elevernas tankar på?

Inslaget om hur man organiserar
fjärdeklassare var spännande-

-och att de kunde skriva på lappar-

-för det är viktigt
att få med de elever-

-som inte skulle höja rösten
i klassrummet.

Att få med dem är en utmaning.
Man kan ha smågrupper-

-och inte bara klassråd där nån
står längst fram med dagordningen.

Man kan organisera så att det blir
diskussioner. Det är intressant.

Att ha en vuxen med i elevråden,
är det viktigt?

-Nej.
-Du tycker inte det.

-Jag kan mycket väl förstå det.
-Det är inte nödvändigt.

Det finns absolut elevråd
som klarar sig jättebra utan vuxna-

-men det är viktigt att ha stöd
från vuxna, från skolledning-

-och från lärare.
De kan vara en bra länk.

Men det är inte nödvändigt.

Titta inte på mig.
Det är inte jag som ska prata.

Du har rätt.
Hade det funkat år från år...

Elevråd är engagerade
efter vilka personer som är med där.

Vissa år är det mer engagemang,
och vissa år är det mindre.

Hur bygger man en struktur som inte
hänger på eldsjälar? Det är svårt.

Det är en stor utmaning att skapa
kontinuitet i elevinflytandet.

Under ett par år höll en från
högstadiet i det på lågstadiet.

Alltså en av eleverna. Det är
optimalt. Det är dit man vill komma.

Det blir svårt, eftersom man byts ut.
Man går bara tre år i varje stadium.

Det är häftigt att använda elever,
att de utbyter erfarenheter.

Elevråd kanske man inte
ska börja med i sexan-

-utan när eleverna börjar i skolan.

Hur kan de organisera sig? Hur kan vi
lösa ett klassråd med sjuåringar?

Hur gör vi det? Utnämn en ordförande,
skriv upp en dagordning-

-testa och se vad som funkar, och
utbyt erfarenheter skolor emellan.

Går det
att träna fram ett engagemang?

Ja, det tror jag.

Om jag går tillbaka tio år
hade vi inte jättevälfungerande...

Ännu längre tillbaka får jag gå.

Då drog man in strukturen. "Vi gör så
här. Man måste ha klassråd."

Om en klass inte har klassråd
faller det.

Då är det 25 elever
vars åsikter inte hörs.

Så det är viktigt
att man har strukturer.

Där är det viktigt
att nån håller i det.

Det här hur man väcker engagemang...

Det pratas mycket om
att man har några engagerade elever-

-men hur får man med alla?

Man måste visa hur viktigt det är att
engagera sig, och ge dem förtroende.

"Här får du mitt förtroende. Visa
vad du kan." Det är otroligt viktigt.

Är skolorna fega
när det gäller att lämna över ansvar?

Ja, lite.
Eller inte ansvar, egentligen.

Både att lämna över ansvar
och att ge eleverna förtroende.

-Varför?
-Jag tror att man är rädd.

Man tror att elevinflytande innebär
att eleverna har superstor makt.

Det finns en rädsla, och man har inte
kompetens kring elevinflytande.

Man själv, som lärare,
kanske känner sig osäker.

"Hur ska jag öppna för
att elever ska tycka till?"

Man är rädd för att det blir en dålig
maktrelation. Det är nog vanligt.

-Har ni känt den här maktrelationen?
-Nej, men jag håller med.

Man är nog rädd för att lämna över,
men det handlar om att bjuda in.

-Men jag tror att det är det.
-Det tror jag också.

Hör ni, tack för att ni kom hit!