Lärlabbet

Om Lärlabbet
Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länken till serienTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Veckans gäster i "Lärlabbet":
Terese Cannehag Berglund, lärare
i åk F-5 på Ålstensskolan i Bromma.Ola Lindgren, SO-lärare i åk 6-9
på Storsjöskolan i Östersund.Elever ska lära sig förstå och leva
sig in i andra människors situation.Skolan ska arbeta aktivt mot
främlingsfientlighet och intolerans.Samtidigt ska alla elever få uttrycka
sina åsikter. Hur gör man som lärare?I dag handlar det om förebyggande
arbete mot intolerans--med förståelse och empati.
-Ska vi köra igång?
-Ja.Hur gestaltar man tolerans
som lärare?Oj. Det är en jättesvår fråga.
Det gäller att föregå
med gott exempel.Det är viktigt att aldrig hamna
i konfrontation med eleverna.Att visa sig mänsklig
tror jag är jätteviktigt.Man ska våga erkänna när man själv
gör fel inför elever.Det inger stort förtroende, tror jag.
Bjuda på sig själv
i alla möjliga sammanhang...Hur ska man gestalta tolerans
som skola?Genom att lyssna på alla.
Det är viktigt att de som aldrig blir
lyssnade på får göra sin röst hörd--och komma till tals
i alla möjliga sammanhang.Då är skolans roll att erbjuda
olika typer av arenor--där allas starka sidor
kan få komma fram.Vad tänker du, Terese?
Det där med att alla får ta plats
är jätteviktigt.Om det finns
en väldigt stor likriktning--som det finns skolor som har-
-kan man bjuda in
eller se till att påvisa--att det finns olika sätt att vara på
eller olika sätt att leva sitt liv.Det är ganska enkelt i dag,
med hjälp av internet--att faktiskt få in världen i skolan.
Det tror jag är viktigt.Tack. - Vi ska till Norrevångsskolan
i Mörrum.Där hade Per Ahlqvist
och Martin Löfgren problem--med hätska diskussioner i klassen.
Men de har de inte
sen de flyttade samtalen till nätet.Jag heter Martin Löfgren och arbetar
på Norrevångsskolan i Mörrum.Det är en 7-9-skola.
Jag undervisar i språk.Jag heter Per Ahlqvist och arbetar
som SO-lärare på Norrevångsskolan.Jag har jobbat här i 16 år.
2008 delade jag och Martin en klass.
Vi samarbetade i ett projekt
om de mänskliga rättigheterna.I klassen gick elever
av många olika ursprung.Det uppstod debatt, pajkastning
och ett hätskt samtal i klassrummet--som vi lärare gav oss in i.
Vi ville ju att skolans
och samhällets värderingar--som vi försöker ha med
skulle finnas med i samtalet.Vi kunde inte hantera situationen-
-och få diskussionen
att bli saklig och gå framåt.Vi målade in elever i ett hörn
med att kunna mycket om ämnena--men de hade
starka känslor och åsikter.Vi blev illa berörda och tyckte det
var svårt att hantera diskussionen.Vi funderade på om vi kunde flytta
diskussionen till ett annat forum--eller göra på nåt annat sätt, och
då fick vi hjälp av vår IKT-pedagog--som föreslog att vi skulle flytta
det till ett onlineforum.Från början kom vi på ämnet
och skrev en fråga--och lade ut en filmsnutt
eller en artikel på sidan.Sen fick eleverna läsa det
och skriva sitt första inlägg.Ofta har det första inlägget
starka åsikter."Så här måste det vara för de har
de sagt vid köksbordet hemma."Vi sa: "Ja, så kan man tänka. Finns
det nåt annat sätt att se på det?"Så började vi fundera
från olika perspektiv."Kan du använda en källa
till det du har sagt?"Plötsligt kunde vi höja kvaliteten
på diskussionerna avsevärt.Det blev helt andra samtal än:
"Du är sån och alla såna gör så."De försöker från början
använda källor.Det är ingen mening att ha en åsikt
om den kommer från tomma intet.Jag måste kunna källhänvisa-
-eller i alla fall kunna visa
varför jag tycker som jag tycker.Vår roll blev att ge alla elever
positiv feedback och följdfrågor.Så måste vi göra
för att de ska vilja skriva igen.Alla frågor, allt ifrån killars
och tjejers skolresultat, tiggeri--invandring och kroppsideal-
-kommer från eleverna själva.
Man fortsätter en diskussion-
-där mycket handlar om mänskliga
rättigheter, demokrati--och hur vi behandlar och bemöter
varandra när vi inte tycker likadant.Det är ett långsiktigt projekt vi
kommer tillbaka till många gånger.Man kan inte se
att extrema åsikter försvinner--men man blir skickligare på
att ifrågasätta--någon som påstår nåt man inte alls
känner sig bekväm med.Man ska få lufta sin åsikt men också
ifrågasättas på ett schyst sätt.När vi i nian har jobbat med det i
tre år ser vi en otrolig utveckling.Den är inte bara kopplad
till värdegrundsfrågor--utan också kopplad till förmågorna.
Eleverna upplever att det här
är ett jobbigt arbetssätt--för det kräver reflektion
och att man formulerar sig.Men många säger också
att det är meningsfullt.En utmaning är att övertyga
andra lärare att jobba så här--för det kräver nåt annat. Vi tycker
att det ersätter annan undervisning--så vi gör inte detta
utöver allt vi annars gör.Det är en utmaning
att få fler att våga testa.Vad tänker ni om det här?
Jag blir glad.
Det verkar så spännande.Det är ett roligt arbetssätt.
Jag tycker det är viktigt
att se att de är två lärare.-Hur då?
-Jo...När man jobbar med de här frågorna är
det bra med en stark inre kompass.Och även om man har det, kan det
i olika sammanhang vara svårt--att tala sakligt eller förklara
hur man känner och tänker.Då är det bra att kunna hjälpas åt
som vuxna.Man bollar med varandra
och modellerar för eleverna."När du säger så här, Ola,
så reagerar jag så här.""Jag pratade med Isabella om det här
och vi tycker så här."Då får eleverna se ett scenario
över hur man kan diskutera.Det är skickligt gjort-
-att erbjuda en möjlighet för alla
att komma till tals--utan att behöva ställas till svars
för vad man har tyckt.Ofta upplever jag
att om man för fram en åsikt--så måste man sen försvara den.
Pratar man om svåra frågor kring
tolerans och mänskliga rättigheter--hamnar man ofta i ett läge där man
som elev inte har så extrema åsikter--men de kanske skiljer sig
från gruppen.Och så småningom
kan man kanske hamna i--en intolerant omgivning
med sitt sätt att vara.Då kan skolan påskynda utvecklingen
genom att ta upp frågorna.Eleven för fram sin lätt intoleranta
åsikt och tvingas försvara den.Vi tränar eleven i att argumentera
för sin intoleranta syn på andra.Där måste vi komma till rätta med
hur vi jobbar.Det här var ett bra exempel.
Hur jobbar ni med det här
i de lägre åldrarna?Jag tänkte på hur det här skulle vara
applicerbart i min verksamhet.Jag jobbar med de yngsta eleverna
i grundskolan.Jag tycker att vi gör det redan.
Vi arbetar med en blogg.Man kan ställa en öppen fråga
kring nånting--och be eleverna gå in
och gör ställningstaganden.Det kan börja med vilken mat
man tycker bäst om och varför--till att man sen bygger upp-
-och jobbar som man gjorde i inslaget
när man går högstadiet.Dessutom tycker jag
att de exempel som gavs i inslaget--var väldigt verklighetsförankrade.
Att diskutera
kring läxor och ideal, t.ex...Du brukar använda skönlitteratur
i din undervisning. Hur då?Apropå att saker och ting
måste få ta tid...Om barnen ska ha en chans
att förstå svåra saker--så måste man ge dem chansen
att vara i saker en längre tid.Jag använder skönlitteratur-
-för att förstärka förståelsen
för historiska skeenden, t.ex.Det kan man göra även med små barn.
Olle, du arbetar med
Toleransprojektet. Vad gör ni där?Vi gör lite grann
det killarna i inslaget gör.Med tålamod jobbar vi med en grupp
elever under ett läsår.Vi använder autentiska berättelser
från förintelsens historia--för att närma oss
frågor om oss själva.Vi lär om oss själva av historien.
För att kunna närma oss frågorna
på ett djupt plan--måste vi börja med att lära känna
oss själva. Det är vad vi gör.Med historien låter vi eleverna
lära känna sig själva.-Vilka elever deltar?
-Elever i åk 8 och 9......från högstadieskolor i Östersunds
kommun, både pojkar och flickor.Du är också SO-lärare. Vad tar du
med dig i din undervisning?Framför allt att tålamod och tid
är så enormt viktigt.Ska man lära känna sig själv,
gör man inte det på en temadag.Om man har en intolerant syn
på världen--och läraren vill förändra den hos
eleven så kommer det att ta tid.Att ifrågasätta sig själv är det
svåraste vi kan ägna oss åt--speciellt om man börjar inse
att det sätt man såg på världen--inte stämmer med hur världen ser ut.
Hugo Wester
är undervisningsråd på Skolverket--och expert på värdegrundsfrågor.
Vad tycker du är viktigast för
att förebygga intolerans i skolan?Det viktigaste är att börja
innan nåt har hänt.Arbetet mot främlingsfientlighet
och intolerans--startar
i skolans demokratiska uppdrag.Om man jobbar i skolan och förskolan-
-arbetar man automatiskt
för demokrati och mot intolerans.Det är viktigt med en samsyn
i arbetet--kring vilka värden man arbetar för.
Skolans värdegrund med de fina orden
måste man försöka konkretisera--så att man har en samsyn
i all personal och med eleverna.Lärare backar ofta från samtalen
i kontroversiella frågor.Vad finns det för problem med det?
Man missar en möjlighet. När eleven
har prövat åsikten i klassrummet--har man en möjlighet
att jobba med det.När man möter ett uttryck med öppna
frågor och leder en diskussion--får eleverna möjlighet
att utveckla viktiga förmågor.Att lyssna på nåns åsikt.
Att formulera en egen åsikt.Att kanske ändra sin åsikt.
Man jobbar med reflektion--och inte minst att kritiskt granska
nåns argument.I det öppna samtalet övar eleven upp-
-förmågor som är viktiga för att
kunna ta aktiv del i demokratin.Alla frågor och situationer kanske
inte lämpar sig att ta direkt.När man har sagt att det inte är okej
och att det kan uppfattas kränkande--och går mot skolans värdegrund-
-så kan man, beroende på hur man
känner eleven och situationen--välja att ta samtalet senare,
enskilt eller i en mindre grupp.Men hur ser en situation ut när man
har jobbat bra och främjande?Jag brukar beskriva det som
en klassrumssituation--där alla känner att de kan räcka upp
handen och att ingen fråga är dum--att du känner dig trygg
och får vara den du vill vara.Om vi talar främlingsfientlighet...
Har man jobbat främjande
kommer elever att reagera--om andra elever använder
främlingsfientliga uttryck."Vem sa det där nu? Det är inte okej"
Då har man arbetat främjande-
-med alla elever.
Kan skolan befästa
fördomar och rasism?Skolan kan bli en del av problemet.
Det behöver personalen prata om.I bemötanden och förväntningar-
-kan man bära på föreställningar
om "den andre".Den som i mötet med elever
kollektiviserar--och tänker att det ingår i en grupp-
-ser inte eleven som en individ
utan som representant för en grupp.Ett annat sätt där skolan
kan bli en del av problemet är--att man inte har den där samsynen.
Några kanske inte reagerar som de ska
när de hör rasistiska uttryck.Om ett grovt språk har normaliserats
i korridorer och klassrum--så att man inte reagerar tidigt-
-så är skolan i sig delaktig i
att upprätthålla strukturerna.Det kan leda till grövre saker
och kriminaliserade handlingar.Vad tänker ni
om det Hugo Wester pratar om?Hugo är klok.
Han säger det vi tänker och pratar om
på alla skolor.Han håller delvis med mig om
att det krävs tålamod och öppenhet--och att alla ska få komma till tals.
Jag känner i alla fall igen mig.Jag tänkte på att man ibland måste
vänta med att ta upp saker.Man ska markera-
-men kan kanske inte ta diskussionen
där och då.Jag som jobbar med de yngre barnen
kanske har mer tid med samma grupp.Jag har en fråga till dig, Ola.
Jag tänker att det i ditt perspektiv
skulle vara svårare."Vi ses inte förrän nästa torsdag."
Hur gör man då?Ja, hur gör man?
Det finns inget bra svar på det.Annat än
att göra det Hugo pratar om...Se till att kollegiet
har en samsyn kring frågorna.Det här är bland det svåraste vi gör.
Då kommer vi till tiden igen.
Det tar tid att ha diskussionerna
med eleverna--och det krävs mycket tid för vuxna
att få en samsyn.Den tiden upplever jag inte finns.
När man vill skapa förståelse
för andra har du sagt--att det är viktigt
att jobba med klassen som grupp--innan man jobbar med individen.
Hur tänker du där?Jag fick lite stöd.
Hugo pratade om att i en klass
där man har jobbat förebyggande--så vågar man räcka upp handen
och uttrycka sina åsikter.Där menar jag
att det är mycket lättare--att släppa kraven på individen
och få en acceptans--om vi först bygger ett vi
och en känsla av en gemenskap.-Hur gör man det?
-Man tar tag i saker konsekvent......vartefter det händer.
Man ska vara tydlig med-
-att man lyfter det
som är ett gott beteende--eller ett gott sätt att vara på.
Tack.
Jannike Grut är konstnärlig ledare
på moderna teatern.Hon sysslar med "empatispel"
i skolan. Hon är med oss nu.-Hej, Jannike.
-Hej.Ni har jobbat med virtual reality,
VR, för att skapa empati.Hur kom ni på idén?
Jag har jobbat med teater i skolorna
i många år i hela Sverige.Det är stökigt på många platser
och det har blivit värre och värre.Vi skulle göra en workshop
kring etik och empati.Vi utvecklade
etik- och empatiprogrammet.Det var många jobbiga ungar
som höll på med dataspel.Alla ungar håller på med teknik
hela tiden.Hur ska vi fånga upp dem? De verkar
helt ointresserade av teaterövningar--och iscensättningar
med teater och text.Vi jobbade med film
och de tyckte de var coolt.De gjorde grejer själva och sen kom
vi på att VR tycker många är coolt.De tycker att man är smartare än dem
och det händer inte så ofta.Vad är VR - virtual reality?
Jag har med mig ett sånt headset här.
Man sätter på sig det-
-och datavärlden är inne i headsetet.
Man sätter på sig datavärlden
rakt på näsan--och kan se 360 grader och 3D.
Du upplever att du är inne i spelet
eller filmen.Vi jobbar i 3D och det är som att
vara i en tecknad film.När man går in i VR
blir man extremt närvarande.Det är starkare än ett dataspel.
Du upplever
att du är en av dem i spelet.Vi har producerat spelet Make Happy-
-där man ska göra
sin ledsna skolkompis glad.Du träffar den ledsna kompisen
inne i VR--och väldigt många säger,
när de tar av sig glasögonen:"Det var så fint.
Jag kom in och han var deppig.""Sen hjälpte jag den ta bort den
tråkiga verbala kränkningen"--"och så fick den de snälla orden i
stället och sen blev den jätteglad."Vad tillför VR
om man jämför med film eller teater?Spel kan tillföra otroligt mycket.
Det är inte bara
ett barn som är jobbigt.Många barn är stökiga
och har svårt att koncentrera sig.De är inte dåliga människor
men tekniken har tagit över mycket--och då ska vi lära oss
utnyttja den till vår fördel.Man kan spela spel och få barnen
att engagera sig mycket mer--och diskutera värderingar
utifrån empatispelet.Hur kändes det? Vad är rätt?
Vad är en bra kompis?Vi kan få dem att engagera sig i det
via nya media.Vad tänker ni om virtual reality?
Det låter jättespännande. Tänk om
man kunde få leka tv-spel så...Jag fastnade för när hon sa att hon
blir coolare än eleverna.Hon fångar eleverna-
-som normalt inte är intresserade
av vår traditionella skola.Där ligger nåt viktigt i att skapa
ett tolerant klimat i klassrummet.Elever som trivs i vår traditionella
skola kommer att lyckas.Vi måste skapa undervisningsmetoder-
-som fångar eleverna som inte riktigt
trivs i en vanlig skola.-Vad säger du om VR?
-Man skulle vilja testa.Kan man göra en variant?
Jag håller med om att det är viktigt-
-att man erbjuder olika typer av
undervisning för olika typer av barn.Men hur ska man skapa det där
inom skolan?Jag vet inte.
Jag använder mig mycket av narrativ
undervisning - berättande historia.Jag målar upp scenarion
där eleverna lever sig in.Man kanske inte upplever
att man är där--men jag försöker ta det
så nära som möjligt.Jag levandegör historien och placerar
eleven till viss del där.Det gäller att ha ett samspel
med de yngre åldrarna--så att man har en relativt
välutvecklad fantasi som elev--så att man kan tillgodogöra sig
mina berättelser.Det är ganska nära vad jag försöker
skapa med skönlitteraturen.Man kanske blir kompis
med en karaktär--och därmed får en större förståelse
för ett historiskt skeende--eller nåt som händer här och nu
i dag.Det här med att leva sig in
i nån annans liv...Är det tillräckligt
för att bli tolerant?Framför allt kan jag tycka-
-att vi låter eleverna
lära känna sig själva.Har man lärt känna sig själv...
...och på djupet förstått att rätten
att definiera mig har bara jag...När jag har förstått det,
så ligger det i det en förståelse av--att om ingen annan
får tala om vem jag är--har inte jag heller
rätten att definiera dig.Har vi skapat den typen av elever
har vi skapat toleranta elever.Jag tänkte på en annan sak.
Precis som vi behöver tid--måste man ge barnen utrymme
att tänka.Ibland ställer man en fråga eller
diskuterar nåt, och sen släpper det.Man bör ge barnen
mer utrymme att tänka--och att det är okej för mig att säga
att en fråga är svår."Jag måste fundera på den
innan jag tycker nåt."Jag säger att jag
från början tänkte så här--men när ni säger de det här viset
kanske jag måste ändra mig.Jag kanske inte vet allt
utan måste ta reda på mer--innan jag kan ta ett beslut.
Jag tänker ibland att vi har
väldigt höga krav på barnen--att vara på ett visst sätt, och det
är inte alltid vi lever upp till det.Stort tack för att ni kom hit. Ni får
strax prata mer i vårt eftersnack.Dela med er av era tankar och idéer
på sociala medier.Eftersnacket kan ni se på vår blogg.
I nästa program ska vi prata om
samsyn och samarbete--i och utanför skolan och på nätet-
-för att motverka intolerans
och extremism. Hej då.-Då var det klart.
-Så där, ja.-Hur känns det?
-Det var kul...-...men nervöst, tycker jag...
-Jag med.-Jag förstod inte det där med EQ.
-Vad är EQ?-Emotionell intelligens...
-Det har inte nått till Norrland.Nej, det kanske inte har det.
-Livskunskap kallades det förr.
-Och man skulle schemalägga det...Ibland kan man ju få grupper...
...där man behöver ha det alla
veckans timmar i fyra veckor......och inte göra nåt annat.
Ibland kan man ha grupper där det
räcker att man jobbar förebyggande.Jag blir lite så ibland...
Jag kan inte schemalägga...
Det är som du säger med temadagar.Man kan inte avverka
mänskliga rättigheter--en torsdag i oktober varje år.
Det fungerar inte så,
särskilt inte om man tror på--att det tar tid.
Om man tar den tid
man jobbar med det utspritt--en hel dag varannan vecka-
-och tar de dagarna på rad, så skulle
man inte få samma effekt.Tiden är en viktig faktor när vi
jobbar med synen på vilka vi är.Tiden till eftertanke
och att få tänka mellan varje steg...Ja, det är A och O.
Det funkar inte utan det.Hur tänker du med toleransprojektet
där ni har avsatta dagar och tider......och hur du jobbar som
högstadielärare...Vad skulle du önska? Finns det nåt
i toleransarbetet du vill lyfta in?Jag skulle önska att det kunde komma
alla elever till godo.Men skolan är så fyrkantig med
scheman och garantitider i ämnen.Alla lärare är lika pressade
att uppfylla sina egna krav.Då är det svårt
att maka plats för det här.Det är så hård press
att nå målen i kursplanen--att man måste skala bort lite-
-och då blir det arbetet kring
tolerans man skalar bort.Det står i delen i läroplanen
där det inte finns kunskapskrav.Det är lite luddigt
i de två första delarna.Lärare bläddrar förbi det
till del tre och sin kursplan.Del ett och två har till stora delar
kommit i skymundan.Men vi är fortfarande
i en implementeringsfas--av läroplanen
som kom för fem år sen.Vi är inte klara med det,
speciellt inte med del ett och två.Samtidigt tänker jag på killarna
i inslaget som hävdade--att de har tagit bort vissa saker
och att det fyller det som krävs.Så ser jag det också.
Men hur når man dithän?De sa underförstått att de
vill få fler att jobba på det viset.Det får inte bli så
att det är några enstaka lärare--som jobbar mycket
med den här typen av frågor.Är det några enstaka lärare
på olika skolor--har vi inte samsynen det talades om.
Det blir oftast nån här och nån där.
Det är alldeles för ofta SO-lärarna.
Vårt ämne ligger närmast till hands,
kanske tillsammans med svenska--där det går att utläsa ur
kursplanerna att vi ska ta upp det.I matte är det inte lika nära. Eller
i hemkunskap eller textilslöjd...Där ligger den stora utmaningen.
Att få med de lärare som har
ganska långt till frågor om tolerans.Det går inte att säga: "Det där är
ditt bord och dina frågor."Det ska genomsyra
hela skolans arbete.Du inledde med den jättelätta frågan:
"Hur gestaltar man tolerans?"Det var ju snällt.
Det är där vi måste mötas.Det är där textilfröken måste hitta
sitt sätt att gestalta tolerans.Det är ett kollegialt lärande
där vi som jobbar med frågorna--får hjälpas åt att hitta vägar
framåt, men det är inte lätt.Fick ni sagt allt ni hade tänkt?
Vi hamnade i det här jag försökte
fråga om före programmet.Ska vi ligga på en abstrakt nivå-
-eller ska vi bli konkreta
i vad jag gör på dagarna?Där hamnade jag i limbo.
Det blev varken eller.Det är därför jag inte vet
hur jag gjorde ifrån mig.Blev det stringent, klart och klokt,
som jag vill att det ska se ut--eller blev det tokigt
och bara rörigt?Det får du se efteråt.
Nej, det blev jättebra.Hela syftet med det här
är väl att det ska väcka tankar.Det kanske inte är
det allra viktigaste.Jag tolkar det du säger
utifrån mina förhållanden--och så får man
försöka ta med sig nånting av det.-Tack för att ni kom hit.
-Tack för att vi fick komma.
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Förståelse och empati
Avsnitt 22 av 29
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Tema: Verktyg för tolerans. Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Martin och Per menar att forumet är ett sätt att långsiktigt och kontinuerlig arbeta med värdegrundsfrågor.
- Ämnen:
- Pedagogiska frågor > IT, medier och digital kompetens, Värdegrund
- Ämnesord:
- Barn och datorer, Datorstödd undervisning, Informationskompetens, Skolan, Tolerans, Undervisning, Värdegrund, Värderingar
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Alla program i Lärlabbet
- Säsong 1
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSe mobbning
BeskrivningAvsnitt 1 av 17
Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 2 av 17
Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNätmobbning
BeskrivningAvsnitt 3 av 17
Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSkolmiljö
BeskrivningAvsnitt 4 av 17
Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNormer
BeskrivningAvsnitt 5 av 17
Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAnsvar
BeskrivningAvsnitt 6 av 17
Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeknikstöd
BeskrivningAvsnitt 7 av 17
Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkluderande pedagogik
BeskrivningAvsnitt 8 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFlerspråkighet
BeskrivningAvsnitt 9 av 17
Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTidigt stöd
BeskrivningAvsnitt 10 av 17
Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevens förståelse
BeskrivningAvsnitt 11 av 17
Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetOlika bedömningsunderlag
BeskrivningAvsnitt 12 av 17
Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÅterkoppling, motivation och självkänsla
BeskrivningAvsnitt 13 av 17
Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSambedömning
BeskrivningAvsnitt 14 av 17
Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt erövra yrket
BeskrivningAvsnitt 15 av 17
Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDen lärande läraren
BeskrivningAvsnitt 16 av 17
Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFramtidens lärande
BeskrivningAvsnitt 17 av 17
Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.
- Produktionsår:
- 2015
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 2
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetMottagandet
BeskrivningAvsnitt 1 av 29
Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetInkludering
BeskrivningAvsnitt 2 av 29
Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärandet
BeskrivningAvsnitt 4 av 29
Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSamverkan
BeskrivningAvsnitt 5 av 29
Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigitalisering och demokrati
BeskrivningAvsnitt 6 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDatalogiskt tänkande
BeskrivningAvsnitt 7 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritik
BeskrivningAvsnitt 8 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEleven som producent
BeskrivningAvsnitt 9 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital didaktik
BeskrivningAvsnitt 10 av 29
Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetikens kraft
BeskrivningAvsnitt 11 av 29
Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetiska lärprocesser
BeskrivningAvsnitt 12 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEstetik för alla
BeskrivningAvsnitt 13 av 29
Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetElevhälsans betydelse
BeskrivningAvsnitt 14 av 29
Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÖkad psykisk hälsa
BeskrivningAvsnitt 15 av 29
Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetPedagogik och särskilt stöd
BeskrivningAvsnitt 16 av 29
Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 3
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSteget till ordinarie klass
BeskrivningAvsnitt 1 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVara trygg och höra till
BeskrivningAvsnitt 2 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetAtt utveckla kunskaperna
BeskrivningAvsnitt 3 av 22
Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHitta till forskningen
BeskrivningAvsnitt 4 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetTeori i praktiken
BeskrivningAvsnitt 5 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetEtt forskande förhållningssätt
BeskrivningAvsnitt 6 av 22
Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetLärande för hållbar utveckling
BeskrivningAvsnitt 7 av 22
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbart i alla ämnen
BeskrivningAvsnitt 8 av 22
Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHållbara initiativ
BeskrivningAvsnitt 9 av 22
Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och inlärning
BeskrivningAvsnitt 10 av 22
Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnan och motivationen
BeskrivningAvsnitt 11 av 22
Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetHjärnans kondition
BeskrivningAvsnitt 12 av 22
Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetKällkritisk förmåga
BeskrivningAvsnitt 13 av 22
Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetProgrammering
BeskrivningAvsnitt 14 av 22
Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetDigital undervisning
BeskrivningAvsnitt 15 av 22
På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.
- Produktionsår:
- 2017
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 4
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - målstyrt lärande
BeskrivningAvsnitt 1 av 9
Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - samverkan med skolan
BeskrivningAvsnitt 2 av 9
När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFritidshem - leken
BeskrivningAvsnitt 3 av 9
Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetBeskrivningFritidshem - sociala relationer
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFöräldrasamverkan - goda relationer
BeskrivningAvsnitt 5 av 9
Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetFöräldrasamverkan - när det brister
BeskrivningAvsnitt 6 av 9
På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSYV - hela skolans ansvar
BeskrivningAvsnitt 7 av 9
Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetVägledning för nyanlända
BeskrivningAvsnitt 8 av 9
Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetValkompetens
BeskrivningAvsnitt 9 av 9
Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Säsong 5
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetNormkritisk vägledning
BeskrivningAvsnitt 1 av 10
I läroplanen står att lärare ska ge eleverna en undervisning som gör att de inte begränsas av traditionella föreställningar om kön, kulturell eller social bakgrund i sina framtida studie- och yrkesval. Vid Farsta grundskola har man ett särskilt fokus på normkritik i studie- och yrkesvägledningen, och man börjar redan i förskoleklass. "Vi vill att eleverna ska kunna utgå från sig själva, vilka de är, inte vad andra tycker eller hur samhället ser ut", säger studie- och yrkesvägledaren Volkan.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - hela skolans ansvar
BeskrivningAvsnitt 2 av 10
Enligt läroplanen ska sex- och samlevnadsundervisningen vara ämnesintegrerad. Men det är få skolor som tar ett helhetsgrepp om frågorna. Så hur gör man för att sex och samlevnad ska bli hela skolans ansvar? På Angeredsgymnasiet i Göteborg har man under flera år haft ett särskilt fokus på den här undervisningen. Ett sex- och samlevnadsteam, bestående av sju personer från elevhälsan och lärarlagen, håller ett tretimmarspass för skolans samtliga klasser. Det ger baskunskaper som övriga lärare sedan ska komplettera i sin ämnesundervisning.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - religion och kulturskillnader
BeskrivningAvsnitt 3 av 10
Enligt Skolinspektionen känner sig många lärare osäkra när de undervisar nyanlända elever i sex och samlevnad. Hur kan man skapa en undervisning i ämnet som funkar för alla, oavsett kulturell och religiös bakgrund? På Södertörns gymnasium utanför Stockholm har nästan alla elever utländsk bakgrund. Många är uppväxta med andra normer kring sex och samlevnad än de som är vanliga i Sverige. Att få en förståelse för detta är avgörande när man undervisar i ämnet, menar Esra Önge som är biologilärare på skolan.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - normer och hbtq
BeskrivningAvsnitt 4 av 10
Normer och hbtq är en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men enligt Skolinspektionen finns det en kompetensbrist hos lärarna inom området. Vad krävs för att skapa bra undervisning i ämnet? Västra skolan i Falun är hbtq-certifierad och har under flera år haft ett särskilt fokus på hbtq och normer i undervisningen. Ann Fagerberg Embretsén är kurator på skolan och har återkommande undervisning för skolans åttor och nior om normer och hur de påverkar oss.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetÖvergrepp, trakasserier och samtycke
BeskrivningAvsnitt 5 av 10
Att tala om kränkningar och övergrepp är en viktig del i sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om ett så komplext och laddat ämne? Och hur ska man agera om en elev blivit utsatt för ett övergrepp? På Gunnesboskolan i Lund intensifierades arbetet med de här frågorna efter att elever på skolan våldtagit en annan elev. Vi följer läraren Jenny Lindblad Persson som bland annat diskuterar samtyckeslagen med sin klass. Bengt Söderström, handläggare på stiftelsen Allmänna Barnhuset, har varit med och tagit fram en handledning för skolpersonal om sexuella övergrepp.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex på nätet - porr, kränkningar och källkritik
BeskrivningAvsnitt 6 av 10
Dagens unga lever en stor del av sina liv på nätet. Att diskutera nätvanor är därför en viktig del av sex- och samlevnadsundervisningen. Men hur undervisar man om porr, gromning och att ha sex på nätet? Och hur kan man peka på riskerna utan att det blir skräckpropaganda? På Västra Stenhagenskolan i Uppsala har man ett särskilt fokus på att diskutera värdegrundsgrundsfrågor kopplat till elevernas digitala liv. Och Johnny Lindqvist som är föreläsare och expert på ungas nätvanor menar att det är viktigt att frågorna om värdegrund och sex- och samlevnad även innefattar den digitala arenan.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad för lågstadiet
BeskrivningAvsnitt 7 av 10
Att undervisa om sex och samlevnad i lågstadiet kan kännas svårt och känsligt. Vad ska man ta upp och vad ska man undvika? Och hur pratar man om själva sexet med så unga elever? Hilda Rofors är F-3-lärare på Uggleskolan i Lund. Där har man satsat särskilt på att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen för lågstadiet. Om de här frågorna kommer in tidigt får eleverna en stadigare grund att stå på när de formar sina värderingar, säger Hilda. Chris Castle på Unesco menar att en tidig undervisning också gör det lättare för barnen att hävda sina egna och andras rättigheter.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad i särskolan
BeskrivningAvsnitt 8 av 10
Sex och samlevnad handlar mycket om att tolka känslor, signaler och sociala koder. Sådant kan vara extra svårt för vissa särskoleelever. Hur kan man då skapa en bra undervisning för särskolan? I Sockerbruksskolan, en grundsärskola i Oxie utanför Malmö, undervisar Anette Rosengren en liten grupp elever mellan 9 och 14 år. Skolan har tagit fram ett gemensamt undervisningsmaterial, som sedan individanpassas. Anette jobbar mycket med bilder, men att ge och ta emot massage är också en del av undervisningen. Att eleverna ska använda flera sinnen är en viktig del av skolans pedagogik.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning
Visa fler- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
TittaLärlabbetSex och samlevnad - elevinflytande
BeskrivningAvsnitt 9 av 10
Elevinflytande är en framgångsfaktor i sex- och samlevnadsundervisningen enligt Skolinspektionen. Man får fler perspektiv och motivationen ökar. Hur kan man då jobba med elevinflytande för att lyfta ämnet? På Tullbroskolan i Falkenberg ska åttorna just inleda ett projektarbete. Metoden, som har åtta steg och inleds med en inspirationsfas, innebär att elevernas egna intressen styr och att lärarna fungerar mer som handledare. "Arbetssättet gör att eleverna får bättre självförtroende och vågar framföra och stå för sina åsikter", säger Jennie Johansson som undervisar klassen.
- Produktionsår:
- 2018
- Utbildningsnivå:
- Lärarfortbildning