Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Utbildning för elever med flyktingbakgrundDela
  1. Jag heter Ravinder Sidhu,
    från University of Queensland.

  2. Jag ska prata lite om den forskning
    som jag har gjort med några kollegor-

  3. -om skola för elever
    med flyktingbakgrund.

  4. Jag ska prata om hinder
    och utmaningar för språkinlärning-

  5. -om hur ledarskap fungerade
    eller inte fungerade på systemnivå-

  6. -och om hur vi
    går vidare bortom partnerstaten.

  7. När vi använde
    begreppet "partnerstaten"-

  8. -motiverades vi av
    att många placeringar-

  9. -i Queensland och i Australien görs i
    partnerskap med olika organisationer.

  10. Det har både styrkor och svagheter.

  11. Sen ska jag göra
    en liten historisk avstickare-

  12. -för att förstå hur vi kom dit vi är nu.

  13. Jag ska prata en del
    om nationell tillhörighet-

  14. -hur vi ser på oss själva i Australien,
    ett land av invandrare-

  15. -och hur vi tar emot flyktingar
    och hur vi ser på dem som främlingar.

  16. Jag tänker också prata lite om
    de vietnamesiska båtflyktingarna-

  17. -som kom mot slutet av 1970-talet,
    från 1976 och framåt.

  18. Jag vill prata om det både
    av personliga och akademiska skäl.

  19. På ett personligt plan
    kom de till Australien-

  20. -samtidigt som jag gjorde det, 1977.

  21. Jag var tretton då, och bilderna
    av flyktingarna har aldrig försvunnit-

  22. -bilderna på kaoset
    och hotet och rädslan.

  23. Jag vill också prata om det positiva
    med flyktingsituationen i Australien-

  24. -och sen avslutar jag med att prata om
    engagemangsprinciper.

  25. Jag vill också presentera mina kollegor:

  26. Pam Christie,
    vid Kapstadens universitet.

  27. Pam var aktiv i kampen mot apartheid
    och arbetade där med utbildning.

  28. Efter apartheidtiden har hon arbetat
    mycket med utbildningsfrågor.

  29. Hon har stor erfarenhet av
    att arbeta med utbildningssvårigheter.

  30. Sen har vi Sandra Taylor-

  31. -som är enormt erfaren när det gäller
    sociala orättvisor och genusfrågor.

  32. Den här forskningen har finansierats
    av Australiens forskningsråd.

  33. Den sträcker sig från 2005 till 2008
    och vi fokuserade på Queensland.

  34. Jag ska berätta lite om Queensland.
    Det är den mörkare delen på kartan.

  35. Befolkningen är cirka 4,7 miljoner.

  36. Det är en politiskt konservativ delstat.

  37. Så sent som förra veckan debatterade
    man om att legalisera abort-

  38. -och fram till 90-talet hade man ingen
    sexualundervisning på gymnasiet.

  39. Ekonomin bygger främst
    på gruvdrift, jordbruk och turism.

  40. Där finns 1 236 skolor.

  41. En tredjedel av skolorna
    finns på landsbygden.

  42. En tiondel av dem, ungefär 155,
    ligger väldigt avlägset.

  43. Vi har många elever
    från aboriginbefolkningen.

  44. Vi har ungefär
    500 000 invånare i skolåldern.

  45. Studien var i princip intervjubaserad.

  46. Vi intervjuade skolpersonal-

  47. -det vill säga
    lärare, rektorer, studierektorer-

  48. -lärare i engelska som andraspråk-

  49. -och de tvåspråkiga mellanhänderna
    mellan skolan och familjerna.

  50. Vi var på fem delstatsägda gymnasier
    och två katolska skolor.

  51. Vi ville också intervjua beslutsfattare-

  52. -så vi pratade med tjänstemän-

  53. -inom migrations- och utbildnings-
    myndigheter samt lokala fullmäktige.

  54. Vi intervjuade också
    sexton individer som arbetade-

  55. -inom organisationer
    som var ansvariga för nyanlända.

  56. Vi gjorde även en policyanalys.

  57. Vi var väldigt intresserade av data
    om elevernas prestationer-

  58. -och om hur unga människor med
    flyktingbakgrund klarade sig i skolan.

  59. Vi lyckades tyvärr inte framföra det
    till utbildningssystemet-

  60. -och få tillgång till dessa data. De
    ville inte dela med sig av uppgifterna.

  61. Jag återkommer till det. Sen dess har
    en kollega lyckats få ut några data.

  62. Jag vill bara klargöra ett par saker.

  63. Det finns inga typiska elever
    med flyktingbakgrund.

  64. Det finns en enorm variation i den här
    kategorin. Den är inte alls homogen.

  65. Till viss del påverkas elevernas behov-

  66. -av vilken slags utbildning
    de hade tillgång till före flykten-

  67. -och i länderna längs vägen
    när de sökte asyl.

  68. Familjebakgrunden och familje-
    sammansättningen spelar också in.

  69. Är familjen intakt eller splittrad?

  70. Familjen socioekonomiska status och
    föräldrarnas utbildningsnivå spelar in.

  71. När vi samlade in information
    upptäckte vi att vissa barn...

  72. ...som hade tillbringat lång tid i
    flyktingläger, kanske upp till tio år...

  73. ...ändå hade
    ett visst utbildningskapital.

  74. De kanske hade föräldrar
    med höga utbildningar.

  75. Jag intervjuade ett barn
    vars föräldrar båda var ingenjörer-

  76. -så under tiden i flyktingläger hade
    barnet fått lära sig en del matematik-

  77. -av båda sina föräldrar.

  78. Inte alla barn hade de möjligheterna.

  79. Jag vill också betona
    att forskningen är väldigt tidsbunden.

  80. När vi gjorde den här forskningen,
    mellan 2005 och 2008-

  81. -så hade vi elever som kom från
    Sudan, Etiopien, Somalia-

  82. -från Afghanistan, främst hazarer-

  83. -från Iran, Irak och från Myanmar,
    främst chin och karener-

  84. -och några från före detta Jugoslavien.

  85. Var barn kommer från-

  86. -och hur geopolitiskt viktigt det kriget
    är för det internationella samfundet-

  87. -är också faktorer som formar
    barnens utbildningsbakgrund.

  88. Okej. Under många år
    har Australien valt sina invandrare.

  89. Vi tar emot mellan 100 000
    och 150 000 invandrare varje år.

  90. Men vi väljer vilka vi tar in.

  91. På sistone har Australiens regering-

  92. -velat ta in fler flyktingar
    från mindre attraktiva områden-

  93. -kan man säga,
    så vi har tagit in grupper-

  94. -från Women At Risk-programmet-

  95. -det vill säga ensamma mödrar,
    som har identifierats av UNHCR-

  96. -som varande i särskilt behov av skydd.

  97. Ungefär tolv procent av eleverna som
    vi tog emot kom från den kategorin.

  98. Det är också en väldigt sårbar grupp.

  99. De har ofta sämre läskunnighet,
    på grund av bristande skolgång-

  100. -och de har ofta
    liten erfarenhet av formell skolgång.

  101. Vi fann också att ungdomarna själva
    inte gärna ville se sig som flyktingar.

  102. Tekniskt sett var de inte längre det.
    De hade skyddad status i Australien-

  103. -och permanent uppehållstillstånd.
    De ville inte kallas flyktingar.

  104. Ett par saker om utbildningsväsendet i
    Queensland, för sammanhangets skull.

  105. Den bilden säger egentligen allt.

  106. Det är Queenslands före detta premiär-
    minister och kapplöpningsministern.

  107. Det är en väldigt konservativ delstat.

  108. Det fanns en liten öppning
    för reformer på 1990-talet-

  109. -innan New Public Management
    och nyliberalismen tog fart.

  110. Under den korta öppningen-

  111. -fanns ett väl fungerande samarbete
    mellan utbildningsforskare-

  112. -och utbildningsdepartementet-

  113. -och man gjorde
    en ganska sofistikerad studie-

  114. -en longitudinell studie
    över skolreformer i Queensland.

  115. Där fanns ett antal rekommendationer-

  116. -för vad man skulle kunna göra
    för att minska utbildningsproblemen.

  117. Av en mängd komplicerade anledningar
    som jag inte kan gå in på-

  118. -men som min kollega Sandra Taylor
    har forskat mycket på-

  119. -så följdes aldrig
    de här rekommendationerna.

  120. När vi påbörjade vår forskning hade
    man börjat prata mer om rättvisa.

  121. En gång i tiden hade
    utbildningsdepartementet en avdelning-

  122. -som skrev policydokument som
    handlade om rättvisa inom utbildning-

  123. -när det gällde till exempel
    fattigdom, invandring, flyktingar-

  124. -och aboriginbarn,
    men den avdelningen lades ner.

  125. Det gjorde att det var svårt att
    få tag på data och svårt att samarbeta.

  126. Den andra stora reformen
    som man införde-

  127. -var nationella prov
    för hela Australien 2008.

  128. Man menade att nationella prov
    skulle ge myndigheterna konkreta data-

  129. -för att kunna se vilka skolor
    som underpresterade-

  130. -och vilka områden
    som behövde ökade resurser.

  131. Jag återkommer till det,
    för vi har naturligtvis sett-

  132. -att det har skett många framsteg
    som bara uppfyller provkraven-

  133. -och inte egentliga framsteg,
    men jag återkommer till det.

  134. Jag vill bara uppmärksamma er
    på det sista citatet här.

  135. Det här är viktigt.

  136. "Systemet måste se till att det finns
    förutsättningar för goda prestationer."

  137. Det räcker inte
    att fokusera på skolor och klassrum-

  138. -och hur bra och engagerade
    individuella lärare är.

  139. Det måste finnas
    ledarskap på systemnivå.

  140. Vad händer när ett flyktingbarn
    kommer till Queensland?

  141. På gymnasienivå har vi en enda
    språkintensiv skola för nyanlända-

  142. -i delstaten, och den tar bara emot
    elever från staden Brisbane.

  143. Den tar emot både migranter och
    flyktingar och skolan har 200 platser.

  144. Skolan är en väldigt
    bra och skyddande miljö.

  145. De har klasser i engelska,
    matte, NO- och SO-ämnen, idrott-

  146. -och konst och musik,
    och de erbjuder tvåspråkigt stöd-

  147. -men bara när det gäller
    information för nyanlända-

  148. -som vilka svårigheter man kan ha
    med att anpassa sig till Australien-

  149. -och hur man förhandlar
    med skolan och olika andra byråkratier.

  150. Där finns tvåspråkigt stöd.

  151. Barnen stannar
    mellan sex och tolv månader.

  152. När det gäller de barn
    som jag kommer att prata om-

  153. -de som har fått sin skolgång avbruten
    flera gånger, räcker inte den här tiden.

  154. Skolan har också sagt att de tvingas
    utexaminera barn i förtid-

  155. -barn som inte är redo
    för vanliga skolor.

  156. Förutom den här skolan-

  157. -finns det bara enheter för engelska
    som andraspråk i sex skolor i Brisbane.

  158. Bara sex skolor.

  159. En vid kusten, ungefär
    en timmes bilresa norr om Brisbane-

  160. -en timme söder om Brisbane,
    och två i norra Queensland.

  161. Det här är viktigt.

  162. Under en tid har regeringen,
    precis som i Storbritannien-

  163. -prioriterat en geografisk spridning
    av flyktingar, bort från städerna-

  164. -och ut på landsbygden,
    där det inte finns ett utvecklat stöd.

  165. På grundskolenivå
    finns ingen språkintensiv skola.

  166. På 70- och 80-talet fanns det...

  167. ...enheter för engelska för andraspråk
    som tog elever från olika klasser...

  168. ...och hade intensiv språkundervisning
    med dem, men det finns inte längre.

  169. Nu går barnen
    i den vanliga skolan från första dagen.

  170. I Queensland har man placerat barnen
    i klasser utefter deras ålder-

  171. -och inte deras utbildningsnivå
    eller språkbakgrund.

  172. Delstatsmyndigheterna motsätter sig
    starkt att barn ska få gå om ett skolår.

  173. Okej. Vad kan jag säga
    om vad skolorna sa?

  174. Det intryck vi fick av intervjuerna
    med lärare, rektorer och studierektorer-

  175. -var att de arbetade
    med väldigt komplexa frågor-

  176. -inte bara när det gällde
    flyktingbarn och asylsökande barn-

  177. -men när det gällde ökad fattigdom-

  178. -och att fler och fler barn med
    särskilda behov går i vanliga skolor.

  179. De måste även hantera
    väldigt blandade föräldragrupper.

  180. Det fanns australiska föräldrar...

  181. ...som kanske inte hade
    så positiva erfarenheter av skolan...

  182. ...och som i skolsammanhang...

  183. De hade svårt
    för att samarbeta med skolan.

  184. I skolor med begränsade resurser-

  185. -och få eller inga rättviseprinciper-

  186. -var inte flyktingbarnen
    en högprioriterad grupp.

  187. I vissa gymnasieskolor oroade man sig
    också för residualisering.

  188. Det gällde särskilt stadsskolorna.

  189. De befann sig
    i ett socioekonomiskt starkt område-

  190. -på grund av gentrifiering-

  191. -och i skolan fanns en spänning-

  192. -mellan huruvida de skulle
    tillfredsställa skilda gruppers behov-

  193. -eller om de skulle profilera sig
    som en mer selektiv delstatsskola-

  194. -och konkurrera
    med den växande privatskolesektorn.

  195. Det fanns en spänning där.

  196. Man diskuterade också att profilera sig
    som en internationell skola-

  197. -för internationella elever.

  198. Borde man ta in
    fler internationella elever-

  199. -och fokusera på dem
    för att de förbättrar skolans ekonomi-

  200. -i stället för att ta emot flyktingbarn?

  201. Lärarna i engelska som andraspråk
    hade en väldigt hög arbetsbelastning.

  202. De hade fått mer att säga till om-

  203. -efter att länge ha varit i periferin.

  204. De arbetade mycket
    med arbetslivsfrågor i skolan.

  205. Men de var väldigt tydliga...
    Jag ska citera Jim igen.

  206. De var väldigt tydliga med att de inte-

  207. -gav stöd för
    kognitiv språkinlärning för skolarbetet.

  208. Barnen skulle ut
    i den vanliga skolan för snabbt-

  209. -och de var inte alls säkra på att de
    hade nödvändiga språkkunskaper.

  210. Man oroade sig
    för att kognitiva tester inte bedömde-

  211. -barnens alla språkfärdigheter.

  212. Till skillnad från de
    upplysta arbetssätt som vi har hört om-

  213. -kunde väntetiden för kognitiva tester
    och språktester vara ganska lång.

  214. Sex månader, ett år...
    Ganska lång väntetid.

  215. Lärarna pratade om att man använde
    en medikaliserad terminologi-

  216. -när man pratade om trauman.
    Man fokuserade på barnens trauman-

  217. -och flyktingfamiljernas trauman.
    Jag ska prata lite mer om det.

  218. Det var inte mycket tal om den rasism
    som barnen kan utsättas för.

  219. Vi slogs också av att även bland
    de mest empatiska lärarna-

  220. -visste man väldigt lite
    om geopolitiska faktorer.

  221. De förstod inte riktigt
    att det hade varit en FN-policy-

  222. -att behålla barn och flyktingar
    i vissa regioner-

  223. -under lång tid
    ofta utan att låta dem gå i skolan-

  224. -och att detta var en policy-

  225. -vars konsekvenser
    de nu fick ta ansvar för.

  226. Jag vill också säga att de har ansträngt
    sig för att ta hand om dessa barn-

  227. -och ofta har de använt sina egna
    pengar för att bekosta det nödvändiga.

  228. Det här är ett citat
    från antropologen Lisa Malkki.

  229. Jag låter er läsa det själva.

  230. Vi ska vara medvetna om trauma-

  231. -men här varnar hon för att man inte
    ska fokusera för mycket på trauma.

  232. "Inom litteraturen finns 'problemet'
    oftast inte i de politiska processerna"-

  233. -"utan hos de människor
    som kategoriseras som flyktingar."

  234. Här kommer några citat
    från lärarna och rektorerna.

  235. En studierektor säger att de inte har
    tid att utveckla akademiska färdigheter.

  236. Efter att ha haft
    engelska som andraspråk...

  237. Efter skolan för nyanlända
    har barnen engelska som andraspråk-

  238. -och om de har tur får de några veckor
    där innan de går in i en vanlig klass.

  239. Lärarfacket har länge påpekat
    att det råder stor brist-

  240. -på lärare i engelska som andraspråk.

  241. 2011 sa utbildningsmyndigheten att det
    fanns 180 såna lärare i delstaten-

  242. -men det är den totala siffran.

  243. Det innebär inte 180 heltidstjänster
    för lärare i engelska som andraspråk.

  244. I den siffran ingår också
    tidsbegränsade anställningar.

  245. Det sista citatet kommer från en
    tjänsteman på utbildningsmyndigheten.

  246. I Cairns i norra Queensland,
    precis vid barriärrevet-

  247. -har barn engelska
    som andraspråk en gång i veckan.

  248. I Kingaroy, en liten stad ungefär fem
    timmars bilresa nordväst om Brisbane-

  249. -fick barn träffa en lärare i engelska
    som andraspråk en gång per termin.

  250. En lärare i engelska som andraspråk
    ringde klassläraren varannan månad.

  251. Nu ska jag prata om systemhinder.

  252. I Queensland finns inga riktlinjer
    för flyktingars utbildning-

  253. -som kan hjälpa dem
    som arbetar med det här.

  254. Det finns riktlinjer
    för inkluderande skola-

  255. -men de är snarare symboliska, och
    uttrycker inga specifika rättigheter.

  256. Eftersom det inte finns
    ett genomgående ramverk-

  257. -måste man fråga sig
    om vi i Australien-

  258. -kan uppfylla barnens behov-

  259. -som vi lovade att göra när vi
    skrev under FN:s barnkonvention.

  260. När det gäller resurser från delstaten-

  261. -ger delstaten ungefär 2,5 miljoner
    australiska dollar-

  262. -till stöd för utbildning
    för flyktingar.

  263. Myndigheterna vet redan
    hur många barn det finns.

  264. Men lärarna sa att de fick
    söka samma pengar på nytt varje år.

  265. Det var ganska vanligt att det kunde gå
    ett halvår innan pengarna kom fram.

  266. Pengarna behövs
    för hjälpmedel och stöd-

  267. -för kognitiva tester och språktester
    och tvåspråkiga assistenter.

  268. Skolorna försöker hitta pengar
    där de kan innan anslagen kommer-

  269. -och de får ta lite här och lite där.

  270. Det ska inte behöva vara så.

  271. Tidigare var det också så
    att de federala myndigheterna-

  272. -brukade dela ut
    en viss mängd pengar till delstaterna-

  273. -att användas till engelska
    som andraspråk. Det finns inte längre.

  274. Nu får delstaterna själva bestämma
    hur mycket pengar de vill lägga-

  275. -på engelska som andraspråk.
    I en delstat som Queensland-

  276. -som har en lång historia av
    jämlikhetsarbete är det här oroande.

  277. Fram till 2011
    gav de federala myndigheterna-

  278. -delstaterna en engångssumma
    på ca 5 300 australiska dollar.

  279. Det täckte bara hälften av kostnaderna
    för engelska som andraspråk.

  280. Tidigare sa jag att skolor ville börja
    rekrytera internationella elever-

  281. -för att få in mer pengar,
    vilket är ganska intressant.

  282. Ibland finns likheter mellan flyktingars
    och internationella elevers behov-

  283. -men de ingår i olika enheter.

  284. Jag forskar också
    om internationella elever-

  285. -och vissa rektorer tyckte att
    det var spännande att bli intervjuade:

  286. "Berätta hur vi kan marknadsföra
    vår skola till internationella elever."

  287. Jag tror att man får...

  288. Man får ungefär 8 000 dollar
    per termin i avgifter.

  289. De är inte lika intresserade
    av att prata om flyktingar.

  290. Okej.
    Det här är min kollega Sue Creagh-

  291. -som har forskat på elevers resultat
    utifrån de standarddata som nu finns.

  292. Hon har analyserat
    status för skyddsvisum-

  293. -och jämfört
    med läskunnighet och räkneförmåga.

  294. Sen 2008
    har vi nationella prov i Australien:

  295. NAPLAN - "National Assessment Plan
    for Literacy and Numeracy".

  296. Barn gör proven vid nio års ålder...
    Min son gjorde sitt i förra veckan.

  297. Jag tror att man har dem
    vid nio, elva och fjorton års ålder.

  298. Data från proven delas upp
    i grupper om kön, geografisk plats-

  299. -etnisk tillhörighet
    och socioekonomisk status-

  300. -och en kategori till: "Språklig
    bakgrund annan än engelska."

  301. Det är en intressant kategori.
    Man får fylla i den själv.

  302. När ett barn börjar i skolan
    får föräldrar kryssa för-

  303. -huruvida man talar
    ett annat språk än engelska hemma.

  304. Det är bara en kryssruta.
    Det som händer med den kategorin-

  305. -är att en stor andel familjer
    som är engelsktalande kryssar i rutan.

  306. När man analyserar provresultaten-

  307. -verkar de här eleverna
    ha genomsnittliga resultat-

  308. -som liknar resten av populationen.

  309. Men Sue upptäckte att
    när man ser på standardavvikelserna-

  310. -så ser man en stor svans
    med elever som har klarat sig dåligt.

  311. Hon har visat att de barn
    som har kommit med skyddsvisum-

  312. -och speciellt de som har ofullständig
    skolgång bakom sig klarar sig sämre.

  313. Den här felanalysen
    får konsekvenser för resursfördelning-

  314. -och för stöd och hjälp i skolorna.

  315. Jag borde tillägga att en annan
    viktig sak är effekten av PISA-

  316. -på hur myndigheterna i Australien
    tänker sig att det ser ut.

  317. Man är ängsliga
    för hur bra vi klarar oss i PISA.

  318. Och när...

  319. Jag tänker inte prata om PISA,
    men jag vill bara säga-

  320. -att än en gång
    ser man stora skillnader.

  321. Om man delar upp data
    ser man att PISA-resultaten-

  322. -för elever från huvudstadsregionen,
    som är den rikaste regionen i landet-

  323. -och den rikaste delstaten,
    de klarar sig väldigt bra.

  324. Men i en delstat som Queensland,
    med en stor aboriginbefolkning-

  325. -går det inte lika bra i PISA.

  326. Avbruten skolgång.

  327. Här pratar en studierektor
    om hur de har en grupp barn-

  328. -som har haft en avbruten skolgång.
    De kan inte läsa, skriva eller räkna.

  329. Det är svårt för dem
    och för alla som har med dem att göra.

  330. De har väldigt stora behov
    och de vill verkligen bara lära sig.

  331. Vissa elevers höga förväntningar
    kunde ses av vissa lärare och skolor-

  332. -som lite dysfunktionella.

  333. De har begränsade kunskaper
    om vilka jobb som går att få.

  334. Vissa vill bli läkare,
    men kan inte läsa och skriva.

  335. Det sista citatet kommer från
    rektorn för en katolsk gymnasieskola.

  336. Han sa: "Om de har
    lyckats överleva det de har överlevt"-

  337. -"har vi mycket att lära oss av dem."

  338. Skolorna pratade om
    interkulturella spänningar.

  339. Det är viktigt att påpeka
    att det måste finnas en bra skolledning-

  340. -som varken minimerar problemen
    eller blåser upp dem i onödan.

  341. När vi samlade in data
    fick vi se ett antal exempel på...

  342. ...att det fanns
    problem inom skolorna.

  343. ...till exempel
    mellan barn från Sudan...

  344. ...mellan barn från nyorofolket
    och barn från dinkafolket.

  345. Eller barn från dåvarande Jugoslavien,
    bosniska barn och serbiska barn.

  346. Det fanns också spänningar
    mellan aboriginbarn-

  347. -och nyanlända barn från Afrika.

  348. De vettigaste skolledarna var de
    som pratade om puberteten-

  349. -som en tid när man skapar
    och utforskar sin identitet.

  350. I stället för att göra en stor sak
    av de interkulturella spänningarna-

  351. -pratade de om sin egen barndom och
    hur det var i Australien på 50-talet-

  352. -när det fanns en stor klyfta
    mellan katoliker och protestanter.

  353. De kunde anta ett historiskt perspektiv-

  354. -och sa inte bara: "Himlen håller på
    att falla på grund av flyktingbarnen."

  355. Jag ska inte prata så mycket om
    "Narrating Our World" - fem minuter.

  356. Vi gjorde en liten studie
    om flyktingbarn som hette så.

  357. Det var intressant
    att barnen inte pratade om...

  358. De pratade inte
    om olyckor och hemskheter.

  359. De pratade om hopp
    och om att skapa sig nya liv.

  360. De var väldigt positiva.

  361. Det fanns också välfärdschauvinism
    bland delar av föräldrarna.

  362. De vill inte ge nyanlända för mycket,
    och rektorerna får hantera det.

  363. Rektorerna
    var också tydliga med att politikerna-

  364. -har missbrukat den här
    diskursen kring sårbarhet.

  365. När de bjöd in politiker till skolorna
    för att se allt de gjorde-

  366. -och för att försöka få större resurser,
    användes det i stället mot dem.

  367. Man sa att de här barnen
    i de här områdena-

  368. -tog alltför mycket resurser
    från våra skolor.

  369. Okej. Nu får jag börja skynda mig.

  370. Vi fann att skolor gör väldigt kreativa
    saker med begränsade resurser.

  371. De lägger mycket tid på
    att söka olika kortsiktiga anslag.

  372. Jag ska inte prata om läxklubbar,
    för Loshini ska prata om de i Sydney.

  373. I Brisbane finansierades de inte
    av delstatens skolmyndighet-

  374. -utan av kommunerna.

  375. De fick både positiva
    och negativa effekter i Brisbane.

  376. Det positiva var att barnen
    fick kontakt med resten av samhället-

  377. -i ett sammanhang där de fick
    språkstöd och skolstöd.

  378. Det negativa var att det var överfullt,
    det var en gång i veckan-

  379. -och det krävdes mycket resurser att
    utbilda de frivilliga som arbetade där.

  380. Lite kort nu. Lärare och rektorer
    gör väldigt mycket arbete-

  381. -med att arbeta och kämpa för sin sak
    inom olika sektorer.

  382. Jag har använt termen
    "transversal enablers".

  383. De arbetar med
    migrationsmyndigheter-

  384. -med invandrar- och flyktinggrupper
    och med politiker.

  385. Några citat: "Myndigheterna
    ger inget stöd till skolorna."

  386. "Vi är beroende av stöd utifrån."

  387. "Lärare är intresserade av flyktingarna
    och har goda avsikter."

  388. "De tillbringar mycket tid med dem,
    men vissa står inte ut"-

  389. -"och då stänger de dörren,
    vilket gör att allt kollapsar."

  390. Det hade varit ett antal kriser
    på en specifik skola som vi besökte.

  391. Den katolska skolans rektor säger:

  392. "Politikernas okänsliga uttalanden
    skapar mycket stress."

  393. Okej. Det finns systemhinder.

  394. Vi måste se vad det finns
    för språkliga resurser hos lärarna.

  395. I Australien har man länge motarbetat
    hemspråk och aboriginska språk.

  396. Vi har varit enspråkiga.

  397. Språklärare har ofta
    låg status i skolorna.

  398. Det finns få intensiva språkprogram
    och de som finns-

  399. -utnyttjas av dem som är duktiga
    i skolan eller som redan kan språket.

  400. Jag har inte tid att gå in på
    våra data från intervjuerna-

  401. -med tjänstemän
    på myndigheter och organisationer.

  402. En sak som vi märkte när vi intervjuade
    folk på migrationsmyndigheten-

  403. -var att de var väldigt måna om att
    utplåna en tänkt beroendesituation.

  404. "Om man ger en nyanländ flyktingfamilj
    allt de vill ha"-

  405. -"kommer de aldrig att klara sig själv
    utan blir beroende av stöd."

  406. Migrationsmyndigheten har satt
    stor press på invandrarorganisationer-

  407. -för att de ska bli mer effektiva,
    och minska mängden stöd som ges-

  408. -till väldigt sårbara familjer.

  409. De organisationer
    som hjälpte nyanlända-

  410. -var väldigt tydliga med att de är
    beroende av anslag från delstaten-

  411. -och även om de kämpar för stöd till
    flyktingar måste de vara försiktiga.

  412. Okej...

  413. Andra kommer att prata om det här,
    men Australiens utbildningspolitik-

  414. -ingår i ett större nyliberalt projekt.

  415. Man har tagit bort
    fler och fler säkerhetsnät.

  416. Det här är nåt som bidrar till
    den ökande välfärdschauvinismen:

  417. "Flyktingarna ska inte gå före."

  418. I Australien håller medborgarskapet
    på att bli en marknadsvara.

  419. Man måste förtjäna eller köpa
    sitt medborgarskap.

  420. Det har förändrats sen jag var barn.

  421. Som jag sa pratar man mycket om
    marknadskrafter inom servicesektorn.

  422. De här marknadskrafterna
    kan inte lösa komplexa problem.

  423. Vi behöver en statlig syn på utbildning-

  424. -i stället för den
    federala konkurrens som vi nu har-

  425. -där delstatsmyndigheter konkurrerar
    med statliga myndigheter om ansvar.

  426. Vi behöver ett riktat system för stöd.

  427. Som Halleli och Mano sa tidigare-

  428. -behöver vi mer stöd
    för engelska som andraspråk.

  429. Vi måste ifrågasätta
    medikaliseringsdiskursen-

  430. -och vi behöver olika vägar
    för dem vars skolgång har avbrutits.

  431. Min tid är ute,
    men jag skulle vilja säga...

  432. ...att alla nationer
    har sina egna skapelsemyter...

  433. ...och dessa formar hur vi
    tar emot flyktingen, den främmande.

  434. Australiens skapelsemyt handlar
    naturligtvis om välvillig kolonisering.

  435. Men vi har drivit bort aboriginerna,
    och det är våra "oavslutade affärer."

  436. Vi har en stor skräck för främlingar,
    särskilt de som kommer med båt-

  437. -och det kräver egentligen
    nåt slags sociologisk förklaring.

  438. Sociologen Andrew Jakubowicz
    forskar på ras och etnicitet-

  439. -och jag tror att han själv
    har polsk-judisk bakgrund.

  440. Han säger att ekona från den
    ursprungliga imperialistiska invasionen-

  441. -när vi kom oanmälda
    och tog mark orättfärdigt-

  442. -är anledningen till att vi är
    såna motståndare till asylsökande.

  443. Under lång tid
    har det förts en rumslig politik-

  444. -som handlar om att bygga murar
    mellan vårt goda liv-

  445. -och alla tankar
    på krig och kolonisering.

  446. Ni får läsa det här själva.

  447. "Att känna sig omgiven av barbarer
    är en gammal kolonialistisk tanke."

  448. Det här är
    antropologen Ghassan Hage.

  449. Det finns även spänningar
    inom Australiens multikulturalism.

  450. Det är inte så enkelt-

  451. -att det bara är nåt slags enkel logik
    där det vita står mot det icke-vita.

  452. Jag tror att min tid är ute.

  453. Jag vill bara säga något litet
    om båtflyktingarna från Indokina.

  454. Jag tror att det sätt som de kom på
    satte fart på främlingsfientligheten.

  455. När jag kom till Australien som liten
    fanns det mycket antiasiatiska känslor-

  456. -både från vänster- och högerhåll,
    mot vietnameser.

  457. De anklagades
    för att vara kommunistagenter.

  458. På 80-talet pratade man mycket
    om otrygga städer-

  459. -och vietnameserna
    förknippades med droghandeln.

  460. I medierna talade man heller inte-

  461. -om hur västvärldens intressen
    var faktorer i kriget.

  462. Jag tror också att man ska tänka på-

  463. -att man ofta har en bimodal syn
    på migration och invandring.

  464. Migrationsforskningen brukar
    fokusera på en del av skalan-

  465. -marginaliseringen,
    de förstörda liven och fattigdomen-

  466. -eller den moderna minoriteten
    och de som har lyckats.

  467. Det finns en tendens
    att polarisera diskussionen.

  468. Det exemplet
    med vietnameserna visar-

  469. -är att från en situation med extremt
    avståndstagande och stor fiendskap-

  470. -har man fått betydligt mer interaktion
    och en diskussion kring hybriditet.

  471. Skillnaden mellan då och nu-

  472. -är den politiska klassens roll
    i att förmedla det kulturella traumat.

  473. Det räcker inte
    med politiskt korrekt internationalism.

  474. Den politiska klassen måste inse att
    deras medborgare känner sig otrygga-

  475. -när de träffar främlingar,
    och det har de svårt att förstå.

  476. De utnyttjar främlingsfientligheten
    för kortsiktiga politiska syften.

  477. Vi kommer att få betala dyrt för det.

  478. Vad man använder för termer är viktigt
    för framtida sociala relationer.

  479. Är de här människorna migranter,
    eller är de asylsökande?

  480. Det görs också skillnad
    på politiska migranter-

  481. -ekonomiska migranter
    och klimatflyktingar.

  482. När det gäller kriget i Syrien-

  483. -har den australiska pressen
    konsekvent underrapporterat-

  484. -hur en miljökatastrof också bidrog
    till de sociala upproren i Syrien.

  485. I Australien lägger vi en miljard
    australiska dollar på gränsskydd.

  486. Det är ungefär sex miljarder kronor.

  487. Jag vill avsluta med Pams arbete-

  488. -kring engagemangsprinciper
    och hur vi kan gå vidare.

  489. Pam föreslår
    en tredelad engagemangsprincip.

  490. Intellektuell ärlighet: att förstå den
    enormt komplexa flyktingsituationen-

  491. -hur internationella konventioner
    har misslyckats-

  492. -och vad effekterna blir av att behålla
    flyktingar på plats med minimalt stöd.

  493. Därefter kommer en hövlighetsprincip:

  494. Hur ska man diskutera svåra problem
    i ett demokratiskt samhälle?

  495. Slutligen en omhändertagandeprincip:
    att ta hand om "den andra"-

  496. -utan tanke på egen vinning.

  497. Det viktigaste är att erkänna
    att den andra, främlingen, utlänningen-

  498. -även finns inom oss själva.

  499. Nu har jag dragit över tiden. Tack.

  500. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Skola och samhälle, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Integration av flyktingar, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Forskningscirklar och design som lärande

Utifrån begreppen design och forskningscirklar diskuterar forskarna Per-Anders Hillgren och Magnus Johansson hur man som lärare kan genomföra utbildning utifrån behov, problem och utmaningar. Vi får inte fastna i lösningar som bara passar in i rådande strukturer och system. Vi måste också våga utforska idéer som inte fungerar idag men som skulle kunna fungera om vi påverkar strukturer högre upp. Hur löser vi problem och hur håller vi fast vid nya idéer utan att falla in i rådande strukturer? Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.