Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Hoppets pedagogikDela
  1. Tack för att jag fick ha
    min presentation just här.

  2. Den borde besvara några frågor som
    togs upp i föregående panelsamtal-

  3. -eftersom jag kommer
    att prata om pedagogik-

  4. -och samarbeten mellan lärare
    och forskare i klassrummet.

  5. Det ni ser på bilden här är ett foto-

  6. -som står på den tyska sidan
    av floden Rhen.

  7. Som ni nog vet
    ligger Strasbourg vid Rhen-

  8. -och det här fotot
    är monterat på genomskinligt glas-

  9. -och man kan se att det är
    en kvinna från Bahia i Brasilien-

  10. -och när man ser på det från Tyskland
    ser man genom det till Frankrike-

  11. -och när man ser på det
    från Frankrike ser man Tyskland.

  12. Fotot togs av den tyske fotografen
    Tilmann Krieg-

  13. -och där finns också
    ett litet citat på tyska:

  14. "Die Welt mit anderen Augen sehen"-

  15. -"die Welt mit den Augen
    des anderen sehen."

  16. Det betyder:
    "Att se världen med andra ögon"-

  17. -"och att se världen
    genom andras ögon."

  18. Jag brukar använda det fotot
    när jag har kurser för lärare-

  19. -för att förändra synen på nyanlända
    elever eller invandrarelever.

  20. Av min titel ser ni att jag influeras
    av Paolo Freire och bell hooks-

  21. -och jag återkommer
    till tanken på en pedagogik av hopp.

  22. Det här är mitt upplägg i korthet.

  23. Fotografiet här ingår i ett projekt
    som jag kommer att presentera.

  24. Fotot togs av en nyanländ elev-

  25. -och man arbetade
    med det inom läskunnighetsarbetet-

  26. -som ni ser på skriften på armen,
    som man lade till efteråt.

  27. Invandring i Frankrike i dag.
    Här ser ni några siffror.

  28. 8,3 procent är invandrare
    och 5,8 procent är utlänningar.

  29. Vi har ett märkligt sätt att räkna
    människor som inte är fransmän.

  30. Om man ska räknas som invandrare
    bestäms av ens ursprungsland-

  31. -så även om man blir
    fransk medborgare, som många blir-

  32. -så ses man fortfarande som
    invandrare om man föddes utomlands.

  33. Man förblir invandrare
    även som fransk medborgare.

  34. Sen talar vi om första, andra
    och tredje generationens invandrare-

  35. -rent av fjärde generationens.

  36. Det innebär att man förblir
    invandrare för resten av sitt liv.

  37. Invandrares ursprungsländer
    har förändrats mycket.

  38. Före andra världskriget
    kom många från Europa:

  39. Spanien, Italien, Portugal.

  40. I dag kommer ungefär en tredjedel
    från Afrika eller Nordafrika.

  41. Ni kan se siffrorna här,
    med Algeriet med högst antal.

  42. Ny forskning. Det kom precis
    en rapport, i början av 2016-

  43. -om franska invandrares ursprung.

  44. Det tog väldigt lång tid.
    Forskningen utfördes 2007-

  45. -och var väldigt polemisk. Vi har en
    lag som förbjuder etnisk statistik-

  46. -så det är svårt att göra såna saker.

  47. Den här genomgången
    kallas TeO, "Térritoire d'origine"-

  48. -och handlar om invandrare
    mellan arton och sextio års ålder.

  49. Åtta procent av befolkningen
    är muslimer-

  50. -vilket är en pålitlig siffra
    från den här genomgången.

  51. En sak som är intressant
    ur ett språkligt perspektiv-

  52. -är att dessa människors
    flerspråkighet har undervärderats.

  53. Jag ska visa hur det återspeglas
    i utbildningssystemet senare.

  54. Det finns intressant ny forskning om
    andra språk än franska i Frankrike-

  55. -om invandrares språk och om
    invandrarbarn och deras skolgång.

  56. Allt är helt ny forskning, för länge
    var det svårt att forska på det här.

  57. Den här genomgången
    visar bland annat-

  58. -att franska ingår i många
    invandrares repertoar.

  59. I den här genomgången fanns
    ett stort antal talade språk.

  60. Man frågade folk
    hur det var vid fem års ålder-

  61. -vilka språk som deras föräldrar
    pratade med dem då-

  62. -med eller utan franska.
    Det blev sammanlagt 252 språk.

  63. De vanligaste var arabiska,
    portugisiska, turkiska, berberspråk-

  64. -språk från Niger och Kongo
    och spanska.

  65. Det var också intressant att se hur
    invandrare använder sitt hemspråk-

  66. -eller referensspråk,
    som det kallas i studien.

  67. Väldigt lite utanför familjen.
    I det sociala livet utanför familjen-

  68. -hör man inte
    dessa språk särskilt ofta.

  69. 55 procent talar franska
    och sitt eget språk med sina barn-

  70. -och 36 procent, mer än en tredjedel,
    talar bara franska med sina barn.

  71. Det har att göra med skolan,
    för tills helt nyligen-

  72. -sa de flesta lärare åt föräldrar
    att tala franska hemma-

  73. -då integrering sker genom franska,
    som ni ska få se på nästa bild.

  74. För att få en större kontext
    finns det ny...

  75. ...forskning eller nya rapporter
    som har beställts av ministeriet...

  76. ...av premiärministern,
    angående invandringspolitiken...

  77. ...som man i dag allmänt erkänner
    har misslyckats.

  78. 2013 kom det fem rapporter från
    särskilda rådgivande arbetsgrupper-

  79. -och deras slutsatser
    var ganska fruktansvärda.

  80. Diskriminering,
    ojämlikhet, utestängning.

  81. Integrationsbegreppet
    är väldigt problematiskt.

  82. Det finns ingen reciprocitet.

  83. Invandrare måste integrera sig, men
    fransmän behöver inte göra nånting.

  84. I skolorna, men även utanför
    skolorna, som vid jobbrekrytering-

  85. -vid bostadssökande och så vidare
    finns det mycket diskriminering-

  86. -och assimilering
    snarare än integrering.

  87. Invandring ses alltid
    som nåt olagligt.

  88. Invandringspolitiken riktas ofta
    mot barn som är födda i Frankrike-

  89. -i stället för
    mot hela det franska samhället.

  90. Vi har haft problem i förorterna
    till Paris och andra storstäder.

  91. De flesta av dessa unga människor
    är franska medborgare-

  92. -men de ses ändå inte
    som fransmän och kallas i stället-

  93. -tredje eller fjärde
    generationens invandrare.

  94. Rapporten kom och den skulle
    få regeringen att vidta åtgärder-

  95. -men 2016 har vi
    fortfarande inte sett några åtgärder.

  96. Nu ska jag prata om
    nyanlända i skolan.

  97. Nåt som många forskare
    har diskuterat är benämningen.

  98. Det var intressant att höra olika
    benämningar här på konferensen.

  99. Vi har haft många olika benämningar
    sen 1970-talet.

  100. Vi har specialundervisning
    för de här eleverna sen 1970-talet-

  101. -och man har använt
    många olika benämningar-

  102. -som "barn för vilka
    franska inte är förstaspråket".

  103. Det var förstås negativt, och den
    benämningen används inte längre-

  104. -utan barnen kallas "allofoner",
    vilket jag är kritisk till.

  105. "Allofon" betyder "nån som pratar ett
    annat språk än franska" i Frankrike.

  106. Men vi pratar ju alla fler språk
    än franska, så vi är alla allofoner.

  107. Det är en märklig benämning.
    Jag tänker säga nyanlända här i dag.

  108. Som överallt kommer de förstås
    från många olika länder-

  109. -och har olika utbildningsbakgrund-

  110. -men vi vet att de har
    en flerspråkig bakgrund.

  111. De flesta elever jag träffar
    pratar tre, fyra, fem språk.

  112. Jag tycker om argumentet
    hos Garcia och Kleifgen-

  113. -att vi borde kalla dem
    tvåspråkiga eller internationella-

  114. -och inte de termer som vi använder.

  115. I Europa ses oftast tvåspråkighet
    som nåt positivt.

  116. Även om benämningen allofoner
    är bättre än det man hade förut-

  117. -ger det fortfarande
    en bild av att det finns en brist-

  118. -i stället för en positiv bild.

  119. Sen är förstås frågan hur länge
    de här eleverna förblir nyanlända.

  120. I europeiska dokument
    har jag ofta hittat termen "sårbar"-

  121. -för att beskriva de här eleverna,
    och jag gillar inte det.

  122. "Sårbar" förhindrar...

  123. Om vi beskriver de här barnen
    som sårbara gör det-

  124. -att forskare inte ser
    att de faktiskt har agens.

  125. Flyktingstudier
    i Storbritannien har visat-

  126. -att när nyanlända elever tar
    för mycket plats blir de kritiserade-

  127. -för att de inte är sårbara längre,
    vilket är den allmänna synen.

  128. I USA skrev Rosemary Salomone
    en bok om nyanlända-

  129. -som hon kallar "sanna amerikaner".
    Boken heter "True American".

  130. Det här är elever som går
    i så kallade internationella skolor-

  131. -där de är tillsammans och som
    förbereder för universitetsstudier.

  132. Frankrikes utbildningspolitik.
    Några siffror.

  133. Ungefär 10 000 nyanlända.
    Det är de som inte talar franska.

  134. Många kommer
    från franskspråkiga länder i Afrika-

  135. -och talar franska,
    så de är inte med i statistiken.

  136. Vissa barn från Marocko och Algeriet
    talar också franska.

  137. De utgör 4,7 procent
    av det sammanlagda elevantalet.

  138. Nyligen sågs en ökning. Det här
    var de senaste siffror jag hittade.

  139. Det är svårt att få tag på
    den här statistiken i Frankrike.

  140. De senaste officiella riktlinjerna...
    I Frankrike är utbildningen statlig.

  141. Samma modell
    används i hela Frankrike.

  142. Vi har inga skillnader
    mellan kommuner eller regioner.

  143. Allt är statligt. Vi har
    nationella riktlinjer från 2012.

  144. De tidigare var tio år äldre.

  145. Skolsystemet för nyanlända ser ut så-

  146. -att hälften av skoltiden tillbringas
    i det vanliga klassrummet.

  147. Principen är att de ska integreras
    i sin årskurs i en vanlig klass.

  148. Hälften av skoltiden
    går de inte i sin vanliga klass-

  149. -utan tillbringar i en specialklass
    som förkortas UPE2A-

  150. -där de får undervisning
    i franska som andraspråk-

  151. -eller franska som främmande språk,
    som det hette tidigare.

  152. De får runt tio till tretton timmar
    i veckan, ungefär halva skoltiden-

  153. -i den här klassen för nyanlända.

  154. Det ska vara högst femton elever
    per klass, men man har upp till 30.

  155. Det finns inte
    såna här klasser i alla skolor.

  156. Det finns inte tillräckligt många
    för att täcka de nyanländas behov.

  157. De här klasserna finns
    från sex års ålder i grundskolan-

  158. -till sexton års ålder, alltså
    i hela den obligatoriska skolan.

  159. Nyanlända mellan sexton och arton
    har ingen obligatorisk skolgång-

  160. -men de skickas ofta
    till yrkesskolor.

  161. Frågan är om man ska ha separat eller
    integrerad undervisning för eleverna-

  162. -och forskningen på området är delad.

  163. Vissa forskare menar
    att särskilda språkklasser är bra-

  164. -medan andra förordar
    en integrerad språkundervisning.

  165. Om jag analyserar hur
    den här modellen används i Frankrike-

  166. -ligger fokus på att den enskilda
    eleven ska anpassa sig till systemet-

  167. -och inte på att skolan
    ska arbeta med tvåspråkighet-

  168. -och låta eleverna behålla sitt
    hemspråk och utveckla sin franska.

  169. De flesta lärare i Frankrike har inte
    fått utbildning i mångfaldspedagogik.

  170. Det är bara de lärare
    som håller i de här klasserna-

  171. -som har fått utbildning i hur
    man ska välkomna nyanlända elever-

  172. -hur man ska bejaka mångfald-

  173. -och ha ett annat synsätt
    på de här elevernas utbildning.

  174. I den vanliga skolan får de nyanlända
    eleverna klara sig själva.

  175. De får inte mycket stöd och lärarna
    har inte mycket tid för samarbete.

  176. Om den integrerade eller separerade
    modellen är bättre är komplicerat-

  177. -som vi har hört
    i tidigare föredrag här.

  178. Just nu, utifrån vad jag har
    observerat i klasser för nyanlända-

  179. -är de trygga utrymmen för nyanlända,
    där de får stöd av utbildade lärare-

  180. -som förstår
    deras specifika omständigheter.

  181. Men övergången från det här
    trygga utrymmet till en vanlig klass-

  182. -där det inte alls är tryggt längre,
    blir väldigt svår för dem.

  183. Jag nämnde inte att de bara får gå
    i de här klasserna i ett år.

  184. De förväntas lära sig franska
    så snabbt som möjligt, på ett år.

  185. Det här är från en intervju
    med en nyanländ elev.

  186. Jag ska översätta vad hon säger om
    modellen med separat undervisning.

  187. "Jag vet inte
    om det är bättre för mig."

  188. "Å ena sidan är det bra
    att integreras i en vanlig klass"-

  189. -"men det är samtidigt inte så bra.
    De tror att jag är en vanlig elev."

  190. Hon menar de vanliga lärarna.

  191. "Att jag kan lära mig som alla andra,
    att jag är van vid skolsystemet"-

  192. -"och att jag vet allt,
    men de vet inte att jag är Scolena."

  193. Scolena heter den modell
    som används i hennes skola.

  194. "De vet inte att jag är nyanländ."

  195. Hon har helt och hållet
    tagit till sig den identitet...

  196. Hon kallar sig inte nyanländ, hon
    kallar sig efter namnet på modellen.

  197. Hon säger att de vanliga lärarna
    inte ens vet att hon är nyanländ-

  198. -och att hon kom
    för några veckor eller månader sen.

  199. Principen är
    att franskan ska prioriteras-

  200. -och det skiljer sig inte
    från andra franska elever-

  201. -och man ska lära sig franska
    så fort som möjligt.

  202. Varför måste man
    lära sig franska så fort?

  203. Jo, det är genom franska språket som
    eleverna ska integreras i samhället.

  204. Det är detta som är principen.

  205. Man har ett år på sig, så eleverna
    måste arbeta väldigt effektivt-

  206. -och lära sig väldigt fort,
    vilket är omöjligt för de flesta.

  207. Elever utan tidigare skolgång kan få
    stanna två år i de här klasserna.

  208. I de senaste riktlinjerna
    från utbildningsministeriet-

  209. -finns ett väldigt försynt erkännande
    av deras flerspråkighet.

  210. Man erkänner att de talar andra språk
    - vi kallar dem ju "allofoner"-

  211. -men det finns inget i riktlinjerna
    om stöd för deras hemspråk.

  212. Det finns ingen
    hemspråksundervisning för dem.

  213. Det finns hemspråksundervisning för
    andra elever som de kan vara med i-

  214. -men det är inte
    de språk som de behöver.

  215. Nyanlända måste hitta egna strategier
    för att inte förlora sitt språk.

  216. Vissa av de elever som jag
    intervjuade pratade mycket om det-

  217. -om de strategier som de använder
    för att hålla sitt språk levande.

  218. Det här är ett exempel
    från en armenisk elev-

  219. -som kom från Ryssland,
    så hon hade gått i rysk skola-

  220. -och hon håller ryskan vid liv genom
    att skriva till vänner i Ryssland-

  221. -i princip varje dag. Hon lärde sig
    armeniska, i mitten, av sin mamma-

  222. -både att läsa och skriva,
    och sen franska längst ner.

  223. Om jag översätter står det:

  224. "Om nån skulle fråga mig
    hur jag har överlevt..."

  225. Den här eleven har aldrig haft
    några som helst dokument.

  226. När jag följde med henne
    till domstolen...

  227. ...där hon skulle hämta ut
    några papper när hon fyllde arton...

  228. När de här eleverna fyller arton
    kan de skickas tillbaka.

  229. Många skickas tillbaka
    till sina förmodade hemländer.

  230. Hennes bror skickades till Armenien,
    men familjen hade aldrig bott där.

  231. Hon berättade för domstolen
    att hon ville jobba internationellt-

  232. -eftersom hon talade fem språk,
    och hon sa vilka det var.

  233. Förutom dessa tre talar hon
    engelska, tyska och lite spanska.

  234. Det var tre domare närvarande, och
    det var intressant för mig att se-

  235. -att de inte trodde henne.
    De är förstås enspråkiga-

  236. -och de kan inte tänka sig
    att en artonåring kan tala fem språk.

  237. Därför säger hon: "Om nån frågar
    hur jag överlevde allt det här"-

  238. -"ser jag upp mot himlen,
    ler och säger 'Tack vare Gud.'"

  239. "Han gav mig styrka och en mängd
    otroliga människor runt mig."

  240. "Man kan säga att jag har haft
    änglar vid min sida."

  241. Hon menar sin lärare i franska som
    andraspråk, som har hjälpt henne.

  242. De här eleverna måste också visa
    att de är socialt integrerade.

  243. Därför följde jag med till domstolen,
    för att visa att de har vänner-

  244. -och människor som hjälper dem.

  245. Jag vill prata om
    två pedagogiska projekt-

  246. -som min doktorand gjorde
    med sin klass med nyanlända elever.

  247. Det första var ett läs och skriv-
    kunnighetsprojekt med fotografi.

  248. Ni såg ett av fotona tidigare.

  249. Klassens lärare är doktorand
    vid Strasbourgs universitet-

  250. -och forskar
    på integrationsbegreppet.

  251. Hon har varit lärare i franska
    som andraspråk i tio år.

  252. Hon kommer själv från...

  253. Nu har jag tappat bort landet,
    men det kommer tillbaka.

  254. Hon är väldigt medveten om...
    Hon kommer från Rumänien.

  255. Där gick hon på gymnasiet
    och på universitetet-

  256. -men inga meriter räknades
    när hon kom till Frankrike-

  257. -så hon fick börja om igen,
    från gymnasiet och uppåt.

  258. Hon är väldigt medveten om
    hur man tystar grupper-

  259. -och osynliggör dem genom att inte
    låta dem använda sitt förstaspråk-

  260. -och om identitetens roll i bildandet
    av elevernas språkliga repertoar.

  261. Hon använder sig mycket
    av konstbaserad pedagogik-

  262. -film, litteratur och poesi, i nära
    samarbete med skolbibliotekarien.

  263. Hon är bra på att hitta de resurser
    som hon behöver inom sin skolmiljö.

  264. Hon är väldigt kreativ
    i sitt pedagogiska arbetssätt.

  265. Till och med med nybörjareleverna,
    som inte kan ett ord franska-

  266. -börjar hon med litteratur
    som en pedagogisk princip.

  267. Hon är en ung forskare, så hon är
    medveten om litteraturen i ämnet-

  268. -om litteratur och identitet,
    och naturligtvis Jim Cummins arbete-

  269. -som vi ju hörde här tidigare. Han
    har varit en stor inspirationskälla.

  270. Det första projektet är
    ett fotoprojekt som hon gjorde 2012-

  271. -i en mellanstadieskola
    i Mulhouse i södra Alsace.

  272. Målet var att utveckla flerspråkiga
    synsätt på läs- och skrivkunnighet-

  273. -genom identitetstexter och genom
    att utnyttja elevernas förstaspråk.

  274. Det kanske är gammal skåpmat,
    men det är ovanligt i Frankrike-

  275. -för riktlinjerna säger inte att man
    ska utnyttja elevernas hemspråk.

  276. Hon använder poesi när de
    arbetar med kreativt skrivande.

  277. Hon använder fotografi-

  278. -för att fotografi inte kräver
    samma språkliga nivå.

  279. Fotografi är ett annat uttryckssätt.

  280. Hon gjorde också ett projekt
    med nyanlända i Bronx i New York.

  281. Allt avslutades med en utställning
    på ett galleri i Mulhouse.

  282. Här är några av de franska eleverna.

  283. Det var 22 elever som deltog,
    och de talade femton olika språk.

  284. Ingen var fransk medborgare.
    Vissa var ensamkommande.

  285. De flesta hade ingen dokumentation
    och hade bott i flera olika länder.

  286. Vissa hade aldrig gått i skolan.

  287. Det här är eleverna i New York,
    en klass med nyanlända där-

  288. -som kommunicerade
    över Internet med hennes elever.

  289. De kom från fransktalande Afrika-

  290. -så de kommunicerade
    på franska och lite engelska.

  291. De var olika bra på franska
    och alla var flerspråkiga.

  292. Det var en internationell skola
    för nyanlända i Bronx.

  293. De lärde sig engelska som andraspråk
    och hade franska som hemspråk.

  294. Det var frivilligt, men många hade
    det för att inte förlora sin franska.

  295. De hade tio sessioner
    med en amerikansk fotograf-

  296. -som har arbetat mycket med
    ungdomar i fattiga områden i Chicago-

  297. -och som sen kom till Frankrike.

  298. Det här var
    det pedagogiska tillvägagångssättet.

  299. Hon arbetade mycket
    med elevernas identitet-

  300. -hur de såg på sig själva
    som unga nyanlända i Frankrike-

  301. -deras migrationserfarenheter-

  302. -och deras känslor kring
    hur andra, vanliga elever såg på dem.

  303. Hon började med att låta dem
    skriva sin självbiografi-

  304. -hur de än ville skriva den,
    på sitt förstaspråk.

  305. Det var en privat aktivitet,
    som ändå försiggick i klassrummet.

  306. Sen bad hon dem välja ut en del
    och översätta den till franska-

  307. -och låta de andra eleverna läsa.
    De fick själv välja vad de översatte.

  308. De behövde inte ta med för
    smärtsamma eller svåra upplevelser.

  309. Sen studerade de en dikt av Prévert:
    "Je suis comme je suis".

  310. Med utgångspunkt från den dikten-

  311. -bad hon dem skriva sina egna dikter
    som byggde på deras självbiografier.

  312. De kunde skriva dikten
    på franska eller på sitt eget språk.

  313. Sen använde hon...
    Fotograferandet var nästa steg.

  314. De hade två sessioner
    med samma amerikanska fotograf.

  315. De tog foton av sig själva,
    och arbetade två och två.

  316. De valde det självporträtt
    de tyckte bäst om och så vidare.

  317. De lärde sig att läsa bilder.

  318. Sen lärde de sig att ge fotona ännu
    mer mening genom att skriva på dem.

  319. De skrev förstås för en publik-

  320. -eftersom allt det här var ett utbyte
    med eleverna i Bronx.

  321. Målet var att lära känna andra elever
    som befann sig i samma situation.

  322. Det intressanta var att de nyanlända
    i Frankrike drömde om USA-

  323. -som var frihetens land och så vidare
    och de hade hellre varit i USA-

  324. -medan de fransktalande afrikanerna
    i New York drömde om Paris-

  325. -och tänkte att de skulle
    ha det bättre i Paris än i New York.

  326. De berättade
    om sina svårigheter och insåg-

  327. -att det tyvärr var
    ungefär likadant på båda ställena.

  328. Läraren gjorde det genom att
    sammanställa en lista med frågor-

  329. -där varje elev
    fick välja de två viktigaste-

  330. -och skicka till en elev i New York,
    med ett foto.

  331. Sen fick de tillbaka svar och foton
    från eleverna i New York.

  332. Sen organiserades en utställning
    på ett galleri i Mulhouse-

  333. -och på FN i New York,
    som visade alla elevernas arbeten.

  334. Jag ska visa några exempel på texter.
    De skrevs ursprungligen på franska.

  335. Till vänster är en text
    som skrevs i New York.

  336. Grundidén för texterna
    var "Jag är den jag är".

  337. "Jag är den jag är
    och inte den ni tror."

  338. "Afrikaner är vackra
    trots att de är svarta."

  339. "Jag är stolt att vara afrikan. Jag
    tackar mina föräldrar för mitt liv."

  340. En text från Frankrike:

  341. "Jag är kanske inte
    lika perfekt som ni"-

  342. -"men jag är mig själv
    och jag tänker inte ändra på det."

  343. "Låt mig vara den jag är.
    Låt mig leva mitt liv."

  344. Sen förändras tonläget:

  345. "Jag är en hemlighet gömd i en vägg"-

  346. -"och en knuten näve i blod,
    skriven i svart."

  347. Det var en svart elev.

  348. Om ni talar franska känner ni
    hur kraftfulla de här texterna är.

  349. Det är svårt att översätta
    den kraftfulla känslan.

  350. De här eleverna har inte haft franska
    mer än två månader.

  351. Man kan se hur det här bygger på
    bland andra Jim Cummins arbete.

  352. När man har den här inställningen
    till läs- och skrivkunnighet-

  353. -så kan eleverna skapa texter
    väldigt tidigt-

  354. -som kan vara meningsfulla,
    kraftfulla och vackert skrivna.

  355. Här ser vi när eleverna
    skriver till varandra.

  356. Här ser vi
    de frågor och svar de skrev.

  357. "När jag kom till Frankrike
    var språket det svåraste."

  358. "Hur var det för dig i New York?"

  359. Svaret är: "Det tar flera månader
    att lära sig engelska i USA."

  360. Det här citatet skickar jag till
    utbildningsministeriet hela tiden.

  361. "Det tar över ett år. Snälla."

  362. En annan elev: "Ibland tror jag att
    det vore bättre hemma i Ungern"-

  363. -"men jag vet att det inte stämmer."

  364. "Jag känner inte att jag
    hör hemma här. Jag har inga vänner"-

  365. -"och jag kan inte prata om
    hur jag känner."

  366. Eleverna är ofta väldigt ensamma.
    De kan inte prata med sina föräldrar-

  367. -eller med andra elever,
    eftersom de inte talar samma språk.

  368. "Det är därför jag inte trivs här."

  369. "Hur har du det i USA?"

  370. Det här utbytet var intressant.
    Här kommer svaret:

  371. "Jag gillar din fråga. När jag
    först kom hit trivdes jag inte alls."

  372. "Jag talade inte engelska
    och jag saknade mitt hemland."

  373. "Efter hand försökte jag anpassa mig.
    Jag förstår hur du känner"-

  374. -"men du måste hitta vänner. Det var
    svårt för mig också till en början."

  375. Det intressanta är hur
    anpassningsbara de här eleverna är.

  376. Hoppsan...

  377. Det här är ett foto
    från utställningen.

  378. Det är foton på eleverna-

  379. -och i de små ramarna
    finns elevernas frågor och svar-

  380. -och sen finns det text runt fotona-

  381. -som kommer från de texter de skrev
    om vem de var i sig själva.

  382. Besökarna såg inte bara foton
    och text på fotona-

  383. -utan även utdrag
    från deras självbiografiska texter-

  384. -som gjorde
    att publiken läste de här texterna-

  385. -som inte var särskilt tunga, men som
    gav en bild av deras erfarenheter.

  386. De här nyanlända elevernas röster
    hördes av utställningens besökare.

  387. Två lokaltidningar
    kom till utställningen i Mulhouse-

  388. -och artiklarna visade att
    reportrarna förstod utanförskapet-

  389. -vad det innebar att hoppas
    på ett nytt liv och så vidare.

  390. Det påverkade människor starkt.

  391. Utställningen var öppen i en månad
    i ett galleri i en ganska stor stad-

  392. -så det var många som såg den,
    också när den var på FN.

  393. Samma lärare gjorde
    ett andra projekt, som gjordes i år.

  394. Det var en tävling
    för elever i Frankrike.

  395. Vanliga elever.
    80 klasser var med i tävlingen-

  396. -som organiserades
    av en organisation i Paris-

  397. -som arbetar för
    tvåspråkighet och flerspråkighet.

  398. Den här organisationen har varit
    framgångsrik sen starten 2009.

  399. Varför är den framgångsrik
    hos föräldrar, elever och lärare?

  400. Jo, för att organisationen gör det
    som utbildningsministeriet inte gör.

  401. De ger stöd till föräldrar
    som talar ett annat språk än franska.

  402. De organiserar workshops om
    språkmedvetenhet för språkinlärare-

  403. -och de utbildar lärare i att hantera
    klasser med 50 olika språk-

  404. -när man inte talar nåt av dem.

  405. De har en webbsida som ni kan
    titta på om ni är intresserade.

  406. De har videor som förklarar
    vad det innebär att vara nyanländ-

  407. -vad det innebär att vara tvåspråkig
    och flerspråkig och så vidare.

  408. De organiserade den här tävlingen-

  409. -för att göra vanliga skolor medvetna
    om flerspråkigheten i Frankrike.

  410. 80 skolor deltog och skrev
    en flerspråkig kamishibai.

  411. Kamishibai är en traditionell japansk
    teaterform med pappersbilder.

  412. Kamishibaiaktörerna i Japan
    färdades från by till by-

  413. -och berättade historier. Det är bra
    för berättelser i klassrummet-

  414. -eftersom man har en bild
    längst fram, som man skjuter in i...

  415. Det är en liten träteater
    med två dörrar som går att stänga-

  416. -så att man kan skapa
    spänning i berättandet.

  417. När man öppnar dörrarna skjuts
    bilderna in genom öppningar på sidan.

  418. Det praktiska är
    att man kan ha texten på baksidan.

  419. Barnen ser en stor bild, och läraren
    kan läsa texten på baksidan.

  420. Oftast har man inte så mycket text,
    så det får plats översättningar-

  421. -till de språk
    som eleverna i klassen talar.

  422. I tävlingen skulle lärare och elever
    skriva flerspråkiga kamishibai.

  423. Jag pratar om det i dag är för att
    min doktorands klass vann tävlingen.

  424. Prisutdelningen
    äger rum i Paris i dag.

  425. Priset är att deras kamishibai
    kommer att publiceras.

  426. Det intressanta är att bara tre
    av de 80 klasserna var nyanlända.

  427. Hennes klass vann.

  428. Jag såg några av de texter som barn
    i vanliga klasser hade skrivit...

  429. De skulle skapa texter på olika språk
    och även illustrera dem.

  430. Jag fick läsa många av texterna-

  431. -och texterna från de vanliga
    klasserna var väldigt skolmässiga.

  432. De var inte kreativa.
    Jag blev besviken-

  433. -och ifrågasatte den franska
    didaktiken för vanliga elever.

  434. Men den här klassen, som bara
    har läst franska i några månader-

  435. -skapade väldigt rika
    och gripande texter på franska.

  436. Här är några bilder. De är gjorda
    i blyerts så de är lite svåra att se.

  437. De ingick också
    i det vinnande bidraget.

  438. Boken heter: "En utomjordings
    äventyr i språkens värld."

  439. Ni ser bilderna på eleverna i mitten-

  440. -och där finns texter om Kurdistan,
    Mongoliet, Tjetjenien och Algeriet.

  441. Bilderna innehåller också
    de olika språken.

  442. Här är några av texterna.

  443. Återigen är det intressant att se-

  444. -hur läraren utvecklar sin pedagogik
    för läs- och skrivkunnighet.

  445. De har fått en struktur
    som hjälper dem i deras skrivande.

  446. Strukturen är "När jag tänker på..."

  447. Då pratar de om sitt hemland.

  448. "När jag tänker på Mongoliet"-

  449. -"ser jag berg och sjöar, sjön Khar."

  450. Namnet är skrivet på mongoliska och
    transkriberat med fonetisk skrift.

  451. Det är väldigt vackert.
    De fick en lista med verb-

  452. -som de kunde använda.
    "Jag hör fåglarna."

  453. "Lärkorna sjunger på balkongen.
    Jag känner naturens stora luft."

  454. "Jag kramar min kusins häst."

  455. Där står ordet "häst" på mongoliska
    och hur man uttalar det.

  456. "Je savoure" betyder "Jag smakar".

  457. Det intressanta med de här texterna
    är att de har ett rikt ordförråd.

  458. I texten till vänster finns ordet
    "savourer", som är svåröversatt.

  459. Det är när man verkligen njuter
    av nånting som man smakar på.

  460. Nästa text har "Je déguste"
    på samma ställe-

  461. -vilket är ett annat ord
    som uttrycker samma tanke.

  462. I den sista texten står det
    "Je mange" - "Jag äter".

  463. Man kan se hur läraren
    bygger upp deras ordförråd-

  464. -men eleverna får välja
    vilka verb de vill använda.

  465. Texterna är väldigt vackra.
    De innehåller elevernas språk.

  466. De skulle välja sitt favoritord
    från deras eget språk.

  467. I texten från Algeriet står det:
    "Mitt favoritord är 'frihet'."

  468. Vi frågade eleverna vad de tyckte
    om att skriva på sitt förstaspråk.

  469. Vissa hade redan tagit till sig ett
    enspråkigt synsätt och var tveksamma.

  470. "Vi hade ett större ordförråd."

  471. "Det var bra, för då kunde vi
    dölja det vi skrev."

  472. De behövde det här hemlighållandet.

  473. "Jag ville inte säga personliga
    saker. Jag ville inte säga allt."

  474. Eleven menar på franska.
    "Jag kunde säga det på mitt språk."

  475. En känner sig mer hemma.
    Det sista citatet är intressant:

  476. "Jag kunde uttrycka
    allt som jag har inom mig."

  477. Eleverna måste känna sig trygga
    för att berätta om sig själva.

  478. De kan arbeta
    på sin egen kognitiva nivå.

  479. Vissa var tveksamma och frågade:
    "Får vi använda vårt förstaspråk?"

  480. De valde själva vad de ville
    översätta, så de hade den makten.

  481. Poesi är en genre
    som ger mycket kreativ frihet.

  482. I en självbiografi kan eleverna
    reflektera över sina upplevelser.

  483. Den franske filosofen Ricoeur
    har skrivit om att arbeta med minnet-

  484. -som en del
    av återskapandet av sin identitet.

  485. Han har också skrivit
    om narrativ identitet-

  486. -om att hitta sin identitet genom att
    skriva och bli en riktig författare.

  487. En elev säger:
    "Vi kan våra egna historier bäst."

  488. "När jag levde i mitt hemland
    tänkte jag aldrig på mitt förflutna."

  489. "Jag levde i nuet"-

  490. -"men jag tänkte alltid
    på framtiden också."

  491. En rumslig förflyttning
    förändrar även hur man ser på tiden.

  492. Läs- och skrivkunnighet
    genom fotografi är intressant.

  493. Delar av fotografin
    har mycket gemensamt med skrivande.

  494. Ramar, synvinkel, tajming...

  495. Genom självporträtt gjorde eleverna
    sig själva till rollfigurer.

  496. Att lära sig om att skriva innan
    man tog en bild hjälpte dem också.

  497. De lärde sig att läsa fotografier
    genom att studera kända fotografer.

  498. Det här forskningsparadigmet
    kallas "photo voice".

  499. Det används mycket inom socialarbete-

  500. -och forskning
    på samhällsengagemang.

  501. Man använder sina egna erfarenheter
    för att visa på sin grupps styrkor-

  502. -och alla blir sina egna experter.

  503. Man använder bilder för att tänka
    kritiskt om det som påverkar oss-

  504. -synliga eller osynliga krafter.

  505. Man ger folk en möjlighet
    att förändra och en röst-

  506. -vilket leder till social förändring.

  507. Jag valde att berätta
    om de här två projekten här-

  508. -för att jag har studerat
    språkpolitik i Frankrike-

  509. -och jag har kritiserat den ideologi-

  510. -som bygger på "en nation
    - ett språk". Ni känner till det här.

  511. Men om man faktiskt ser på
    vad lärare gör i sina klassrum-

  512. -kan man få svar på sina frågor där,
    trots en väldigt begränsande miljö-

  513. -och ett väldigt enspråkigt synsätt
    på språk, som är svårt att förändra.

  514. Jag tycker om citatet
    från Hornberger och Johnson:

  515. "En pedagogik av hopp
    hellre än en pedagogik av kontroll."

  516. Det är fortfarande den typen av
    pedagogik som används i Frankrike.

  517. En pedagogik av hopp minskar klyftan
    mellan de som vet och de som lär sig.

  518. Man engagerar eleverna så att de
    får äganderätten till sina egna liv.

  519. De måste få visa vad de kan,
    med sina språk och sin kreativitet.

  520. Man måste se till
    inte bara att deras röster uttrycks-

  521. -utan att deras röster blir hörda,
    som det blev när projektet visades-

  522. -på en utställning och när deras
    kamishibai kommer att publiceras.

  523. Ett sista citat, från en av eleverna:

  524. "Jag är väldigt stolt
    över mig själv."

  525. "Jag är på en plats som jag alltid
    har drömt om, tack vare min lärare."

  526. Vi måste betona lärarnas roll.

  527. Många lärare går emot riktlinjerna
    för att tillgodose elevernas behov.

  528. Lärarutbildningen
    spelar en central roll-

  529. -och att man där visar
    såna här projekt för blivande lärare.

  530. Man måste också skapa
    en ny pedagogik för 2000-talet-

  531. -som är kritisk, inkluderande,
    transformativ, deltagande-

  532. -kreativ, mångspråkig, mångkulturell
    och mycket mer. Tack så mycket.

  533. Översättning: Peeter S. Randsalu
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hoppets pedagogik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Samhällsvetenskap, Skolan, Sociala frågor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Entreprenöriellt lärande - korta och långsiktiga mål

Hur ska vi utbilda studenter så att det som lärs in på lektionen omsätts till kunskap på lång sikt, i exempelvis en yrkesroll? Universitetsadjunkt Per Dahlbeck berättar om den traditionella lärsituationen och hur den kan anpassas för framtiden där det är viktigare att skapa nyfikenhet än reproduktion av kunskap. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.