Titta

UR Samtiden - Nyanländas lärande

UR Samtiden - Nyanländas lärande

Om UR Samtiden - Nyanländas lärande

Sverige tar emot flest asylsökande per capita jämfört med något annat land i EU. Kunskapen om hur undervisningen för nyanlända barn och ungdomar ska organiseras och implementeras är dock otillräcklig. Här träffas internationellt kända forskare och experter under ett seminarium med föreläsningar och diskussioner. Inspelat den 17 och 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Till första programmet

UR Samtiden - Nyanländas lärande : Från teori till praktikDela
  1. Jag kom att tänka på något. Den
    amerikanska pedagogen David Cohen-

  2. -skrev i boken
    "Teaching and Its Predicaments":

  3. "Hur ska man förvandla undervisning
    till lärande?"

  4. Han svarar:
    "Eleverna måste vara med på det."

  5. Jag tänker vara djävulens advokat.

  6. Under två dagar har vi sett bevis
    som visar vad vi ska göra.

  7. Jag gillar optimismen.

  8. Vi behöver något att tro på,
    men som alla pedagoger vet-

  9. -kan man inte bara säga till barnen:
    "Jag vet precis hur vi ska göra."

  10. De säger inte: "Bra! Vi hänger på."
    Det kommer att uppstå många "Hur?".

  11. Jag har ett exempel från
    min forskargrupp, som sitter där nere.

  12. Det finns ett exempel
    med nyanlända syriska barn i Malmö.

  13. De är fokuserade. De vill studera
    för att bli ingenjörer och lärare.

  14. Sen får de lärare som tycker
    att det inte bara handlar om skolan.

  15. Man måste tänka kritiskt. Egenmakt.

  16. "Ni måste tänka kritiskt."

  17. Och de säger:
    "Vi vill inte! Vi vill studera."

  18. "Svenska skolan
    handlar om medborgarskap."

  19. "Ni kan ha missförstått det."

  20. "Vi ska lära er att bli medborgare
    i Sverige. Det står i läroplanen."

  21. Till slut sa en: "Får jag vara kritisk
    mot ert kritiska förhållningssätt?"

  22. "Kan jag få fortsätta studera?"

  23. Min fråga handlar om "hur".

  24. Aristoteles sa: "'Vad?' är en enkel
    fråga. Det är 'Hur?' som är problemet."

  25. Har ni stött på människor som inte
    håller med er?

  26. Sådana som inte vill samarbeta?

  27. Lyckas vi alltid
    om vi har rätt svar på "Vad?".

  28. Det är min hemska fråga.

  29. Jag kan svara angående flerspråkighet
    i franska klassrum.

  30. Som jag sa i mitt föredrag ville vissa
    studenter inte använda sitt förstaspråk-

  31. -i de aktiviteter som föreslogs för dem.

  32. De förstod snabbt att i det franska
    utbildningssystemet och klassrummet-

  33. -pratar man inte sitt eget språk.
    Inte ens på lekplatsen.

  34. De lärde sig det
    utan att någon lärare förklarade det.

  35. Att uppmuntra studenterna
    att använda sitt hemspråk-

  36. -skär sig med vad som i princip är det
    första de lär sig om fransk skolkultur.

  37. De insåg snabbt att det var fördelaktigt
    för dem att använda sitt förstaspråk.

  38. Det fanns ett motstånd hos vissa-

  39. -men de insåg hur mycket
    de kunde säga på sitt förstaspråk.

  40. Sen kunde de uttrycka det de ville-

  41. -med den språkliga hjälp
    som de fick av läraren på franska.

  42. De insåg snabbt att det var till hjälp.

  43. Det finns mycket forskning
    om korsspråkande som visar det.

  44. Om pedagogiken är välförankrad-

  45. -så ändrar de snabbt uppfattning
    angående den frågan.

  46. ...kan hindra dem
    från att ta till sig det?

  47. De väljer en lösning
    eftersom de inte har något val.

  48. Ingen blev tvingad att använda
    sitt förstaspråk. Det var ett val.

  49. Vill någon annan säga något?

  50. Vår forskning gick ut på att ta reda på-

  51. -vad skolor gjorde eller
    trodde att de gjorde eller kunde göra.

  52. De mötte ingen fientlighet-

  53. -kanske eftersom barnen
    inte ens förstod vad det handlade om.

  54. Som vi har hört är det så
    att många nyanlända barn-

  55. -framför allt de med en utbildad familj
    och höga ambitioner, klarar sig bra.

  56. De dyker nu rentav upp
    i den vita, brittiska arbetarklassen-

  57. -och man oroar sig för dem.

  58. De klarar sig så bra att vissa
    vill gå i samma skolor som dem.

  59. Men om man talar om framtiden...

  60. En av sakerna jag försökte förmedla-

  61. -angående den kommande
    generationen i en värld med rörlighet-

  62. -är att normativa modeller inte
    fungerar. Jag tror inte det.

  63. Nationalstatens modell
    är det som hotas av massmigrationen.

  64. Frågan är om skolorna
    håller fast vid en normativ modell:

  65. "Så här ska ni vara.
    Så här ska ni tänka."

  66. Jag vet inte om det går.

  67. Den digitala teknikens roll
    utvecklas så snabbt-

  68. -att den i slutändan kommer att finnas
    som en institution i skolan.

  69. Jag brukar fråga studenter om de tror
    att det finns skolor vid sekelskiftet.

  70. De blir förskräckta. De kan inte
    tänka sig en värld utan skolor.

  71. I Kina och Silicon Valley
    har man kommit långt.

  72. De kommer att lära sig via klockan.

  73. Vi sitter fast i föreställningen-

  74. -att skolan ska lära ut
    hur man ska vara och tänka.

  75. En sak till: Jag skrev
    om kontroversiell utbildning i en bok.

  76. Det är att få unga människor
    att prata om kontroversiella ämnen.

  77. Till exempel reproduktion och
    vem som får använda den tekniken.

  78. Religiösa spänningar.
    Den sortens diskussioner behövs.

  79. Där stöter man inte på motstånd,
    man stöter på intresse.

  80. De vet redan det här.
    Det ser det på nyheterna och nätet.

  81. De är inte godtrogna. Det är inte...

  82. Det är ett svar på den "Hur?"-frågan.

  83. Varsågod.

  84. Jag tänker nog på-

  85. -gemenskapsprogrammet
    för skolor och universitet.

  86. Lärarstudenterna fick
    en ganska flytande roll i skolorna.

  87. Studenterna kände att de
    kunde förhandla med lärarstudenterna-

  88. -på ett annat sätt
    än med sina vanliga lärare.

  89. Det visade sig vara effektivt.

  90. Det visade att studenterna
    hade agens och egenmakt.

  91. Fastän programmet bidrog med
    utvärderingsuppgifter och uppsatser-

  92. -märkte vi att studenterna förhandlade
    om vilket stöd de behövde.

  93. Ofta rörde det inte
    ämnesspecifika saker.

  94. De ville veta:

  95. "Hur interagerar vi med hemsidan
    för att få ett körkort?"

  96. Det var viktigt -
    det var lärande, en sorts läskunnighet.

  97. Om det var det de ville
    så var det rätt väg.

  98. Det förhandlades mycket
    kring sådana saker.

  99. Vilket bra svar. Med ömsesidig
    meningsfullhet händer något.

  100. Det blir meningsfullt.

  101. Mitt svar blir nog
    att vi inte vet hur det fungerar.

  102. När man genomför en åtgärd
    eller tar utbildning på allvar-

  103. -framför allt på systemnivå-

  104. -så är utmaningen att man inte
    ser resultatet på tjugo, trettio år.

  105. När man investerar i utbildning
    tar det tjugo, trettio år-

  106. -innan samhället drar nytta av den.

  107. Därför kan man säga att lärare
    och skolor ständigt ligger efter.

  108. De möter förändringarna, och systemet
    väntar så länge det kan med åtgärder.

  109. Man prioriterar annat.

  110. Utbildning är rörigt.

  111. Ju mer jag vet, desto mer vet jag
    att jag inte vet. Det är visdomsord.

  112. Vår forskning på Irland visade ofta-

  113. -att invandrade föräldrar kom
    från traditionella utbildningssystem.

  114. Därför behövde de vänja sig vid tanken
    på aktivt lärande i grundskolan.

  115. De undrade hur det var
    med utbildningens kvalitet.

  116. Det är intressant med tanke på
    Irlands katolskt influerade utbildning.

  117. Många invandrare hade haft kontakt
    med katolsk utbildning via missionärer.

  118. De skolorna hade gott anseende,
    så de förväntade sig-

  119. -vad de såg som en traditionell
    högstatusutbildning på Irland.

  120. Lärarna tvingades
    att rättfärdiga sitt arbetssätt.

  121. Det fanns många helgskolor.
    Jag vet inte om ni har sådana i Sverige.

  122. Det blir allt vanligare i större städer.

  123. Lärarna oroade sig
    för att barnen pressades för hårt.

  124. De studerade hela helgerna.

  125. Föräldrarna försökte
    att bevara barnens identitet-

  126. -och deras koppling
    till ursprungslandet.

  127. Invandrade föräldrar
    saknade i princip en röst i systemet.

  128. De respekterade lärarnas auktoritet,
    även när de inte förstod vad de gjorde.

  129. De rättade sig efter lärarna
    och kritiserade dem inte öppet.

  130. Vi har börjat se det i Sverige.

  131. Om ni undrar något
    så kan ni prata med Laid där.

  132. Vi öppnar för frågor.

  133. Tack för presentationerna.

  134. Det är väldigt...intressant
    att lyssna på era erfarenheter.

  135. Du ställde tidigt en fråga om egenmakt
    och bemyndigande.

  136. Jag skulle vilja säga
    att vi inte har nämnt bidrag.

  137. Bidragen från de studenter
    som har varit studenter tidigare.

  138. Vi pratar om dem som nyanlända,
    men de är studenter.

  139. De är elever. Det är deras identitet.

  140. Jag tycker att vi ofta glömmer
    att prata om det ömsesidiga bidraget.

  141. Deras bidrag till det samhälle
    som de blir en del av-

  142. -och samhällets bidrag.

  143. Jag tror att egenmakt handlar mer
    om ömsesidigt bidragande.

  144. När vi pratar om bidragande glömmer
    vi lätt studenternas kulturella arv.

  145. Vi kan se i dag
    att syrierna som flyttar till Europa-

  146. -för med sig ett enormt kulturellt arv.

  147. Vi pratar knappt om det,
    och det är en väldigt viktig fråga.

  148. Det handlar om mer än språk:
    konst, teater och poesi.

  149. Det handlar om litteratur
    som rör på sig.

  150. De här studenterna
    har ofta ett sådant kulturellt arv.

  151. Det tas inte i beaktning eftersom vi
    diskuterar språk: engelska, svenska.

  152. Det är frågan som...
    Vi har pratat om det, men...

  153. Vad sägs om att bevara
    det kulturella arvet och bidragen-

  154. -från de här eleverna,
    eller vad vi kallar dem-

  155. -till samhällena som de blir en del av?
    Tack.

  156. Vill någon kommentera
    det kulturella arvets betydelse?

  157. Inte bara språk.

  158. Jag vill sträcka mig ännu längre
    och prata om förhållandet till kunskap.

  159. Den brittiska regeringen
    bad för fem år sen universiteten-

  160. -att övervaka internationella studenter.

  161. De var rädda för att inte ha koll
    på studenterna och vad de gjorde.

  162. Det är ett led i kampen mot terrorism
    att använda universitet-

  163. -som någon sorts polis.

  164. Det påverkade antalet utfärdade visum-

  165. -och oroade
    de naturvetenskapliga fakulteterna.

  166. De sa att modern forskning
    bygger på en internationell gemenskap.

  167. Sätten att se världen är så olika
    när man sätter ihop en forskargrupp.

  168. Det handlar om kunskapens flöde
    och hur olika kulturer ser på vetenskap.

  169. De skulle förlora - och vi har förlorat
    - på att inte ha den mångfalden.

  170. Det är intressant att forskarna
    säger så. Det är ett bra argument.

  171. Det är subtilt, eftersom det är oklart
    hur kunskapssynen varierar.

  172. Det gäller inte bara
    kulturella produkter och arv.

  173. Det handlar om
    hur man upplever spatialt...

  174. Hur man upplever
    saker spatialt och estetiskt.

  175. Vilka frågor man ställer
    på olika ställen.

  176. Universitetsvärlden är ett bra exempel
    på enorma bidrag från andra kulturer.

  177. Enormt. Jag vet dock inte
    om det har gjort avtryck i kursplanen.

  178. Det märks bara i forskningen.

  179. Det är därför
    vi diskuterar vita kursplaner.

  180. Vill någon annan i panelen
    kommentera kulturellt arv?

  181. Jag pratade
    om vikten av kulturell träning.

  182. Utöver det så tror jag att det viktiga
    är de mellanmänskliga relationer-

  183. -som studenter med flyktingbakgrund
    utvecklar i skola och samhälle.

  184. Det här blev tydligt i vår forskning.

  185. Vi tittade på när studenter med
    flyktingbakgrund började på universitet.

  186. Vi upptäckte att de mellanmänskliga
    relationerna var så starka på skolnivå-

  187. -att många på universitetet,
    som tyckte att miljön var opersonlig-

  188. -återvände till skolorna
    för att få stöd av lärarna.

  189. Vad gäller egenmakt så handlar det
    om mer än språk och kultur.

  190. Det handlar även om hur vi interagerar-

  191. -med människor och samhället
    på olika nivåer.

  192. Jag svarar utifrån Frankrike-

  193. -och det kulturella bidraget
    från människor från Afrika.

  194. Den är enormt i det franska samhället-

  195. -vad gäller musik, konst,
    dans, film, humor...

  196. Vi har många komiker
    med nordafrikansk bakgrund.

  197. Det är slående
    hur det kulturella välståndet-

  198. -har gjort Frankrike öppet
    för en annan syn på kultur.

  199. Det här kulturella välståndet-

  200. -har inte blivit erkänt och integrerats
    i skolornas kursplaner.

  201. Klyftan är enorm mellan det
    kulturella välståndet på samhällsnivå-

  202. -som uppmärksammas-

  203. -och bristen på erkännande
    inom skolsystemet.

  204. Det måste på något sätt
    förhandlas om-

  205. -som när vissa lärare
    bjuder in kulturskapare till skolorna.

  206. Klyftan är fortfarande stor.

  207. Okej. Vi har två frågor till
    och tre minuter kvar.

  208. Jag ber er att fatta er kort,
    och ni får svara kortfattat.

  209. Vi börjar med... Där har vi en mikrofon.

  210. Tack för de här utmärkta föredragen.

  211. De flesta av er
    pratade om projekt i skolor.

  212. Jag undrar
    vad ni föreslår för politikerna.

  213. Vilka systemförändringar vill ni se-

  214. -för att få det här att hända? Tack.

  215. Ni får svara med en punkt var,
    riktad till politikerna.

  216. Jag skulle nog svara så här:

  217. Hur vill politikerna
    att Sverige ser ut om trettio år?

  218. Om de har en inkluderande vision-

  219. -så är det dags
    att börja implementera åtgärder nu.

  220. Att agera - inte reagera.
    Det gäller Irland också.

  221. Vi ser inga åtgärder vad gäller
    studenter med flyktingbakgrund.

  222. Jag skulle vilja se - i stället för
    ad hoc-lösningar som ska passa alla-

  223. -att vi börjar tänka rationellt
    kring synligheten-

  224. -för åtgärder som gäller
    studenter med flyktingbakgrund.

  225. Jag tycker likadant.
    Jag vill ha ett stort forskningsprojekt-

  226. -för att undersöka språkutveckling och
    framsteg och integration inom skolan-

  227. -men också inom yrkesliv och högre
    utbildning. Vi vet inte tillräckligt.

  228. Christine, vill du säga något?

  229. Jag skulle säga till politikerna
    att franskan inte är hotad.

  230. Frankrike är flerspråkigt,
    och det är dags att skolan blir det.

  231. Med det avslutar jag diskussionen
    och tackar alla medverkande.

  232. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från teori till praktik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Didaktik och metod
Ämnesord:
Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Nyanländas lärande

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Nyanländas möte med svenskt skolsystem

Nihad Bunar berättar om sitt forskningsprojekt om hur nyanlända elever tas emot i svenska skolor. Det behövs ett helhetsgrepp för att förstå hur olika delar hänger samman för att åstadkomma en lyckad integration, menar han. Det handlar om allt från språkinlärning och modersmålsundervisning till sociala frågor. Men skola och kommun ser inte alltid till elevens bästa utan väljer vad som är mest ekonomiskt och praktiskt för tillfället. Medverkar i introduktionen gör också professor Monica Axelsson. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

En inkluderande och rättighetsbaserad pedagogik

Vi har mycket att vinna - inte minst ekonomiskt - genom att satsa på nyanländas utbildning, menar den engelska forskaren Mano Candappa. En stor barriär för nyanlända är språket, och här måste staten stötta med resurser och kunskap. Candappa menar att tvåspråkighet är nyckeln till ett framgångsrikt lärande och förespråkar ett tvålärarsystem där en av lärarna talar elevens modersmål. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Inkluderande och medkännande lärare sökes

Forskaren Halleli Pinson berättar om sin undersökning där hon har frågat lärare och skolpersonal i England hur ett bra bemötande av nyanlända elever bör ser ut. Inkludering och medkänsla är viktiga begrepp för de flesta lärare, liksom att kunna se bortom flyktingstämpeln och behandla alla elever som individer med rätt till utbildning. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utbildning för elever med flyktingbakgrund

Forskaren Ravinder Sidhu har egen invandrarerfarenhet. Hon kom till Australien på 1970-talet samtidigt med den stora strömmen av båtflyktingar. Sitt vuxna liv har hon vikt åt forskning kring och utbildning av nyanlända flyktingar. Här berättar Ravinder Sidhu om en undersökning där det framkom att nyanlända elever så snart de börjat skolan inte längre vill se sig själva som flyktingar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Forskare i samtal om tänkt scenario

Tre forskare med rötter i Australien, Israel och England ger råd kring hur nyanlända elever kan integreras. Utgångspunkten är ett scenario där en svensk skola ska ta emot 20 flyktingar från Syrien. Medverkande: Mano Candappa, University College London; Halleli Pinson, Ben-Gurion University of the Negev och Ravinder Sidhu från University of Queensland. Moderator: Nihad Bunar. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ämneslärare bör lära om språkutveckling

Jim Cummins är professor i språkvetenskap och föreläser om ämneslärares roll som språkutvecklare. Han menar att de i mötet med nyanlända elever ska se sig som språkutvecklare och att de måste få pedagogisk utbildning i hur elever lär sig på sitt andraspråk. Ofta är den kunskapen eftersatt och de som drabbas är de nyanlända eleverna. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Utveckling av det akademiska skolspråket

Den kanadensiska professorn Sandra Schecter föreläser om hur barn och ungdomar till föräldrar som invandrat klarar läroplanens krav kring läs- och skrivfärdigheter. Det visade sig bland annat att faktorer som social integration och bekantskap med den egna familjehistorien påverkade elevernas kunskaper. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Ett klassrum fyllt av möjligheter

Forskaren Jenny Hammond från Australien talar om vikten att ställa samma krav på de nyanlända eleverna som på de andra eleverna i klassen. Om vi ser mellan fingrarna och inte följer läroplanen skapar vi sämre förutsättningar för dem längre fram när de ska söka vidare till andra utbildningar, menar hon. Det är också viktigt att komma ihåg att de nyanlända flyktingeleverna alla bär på sin speciella historia och kommer att behöva olika typer av stöd. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära om lärande av nyanlända

Den australiska forskaren Hariz Halilovich presenterar en undersökning om vad forskare och pedagoger kan lära om utbildning av nyanlända och flyktingar. Han har själv erfarenhet av att komma som flykting till ett nytt land. Halilovich menar att det är viktigt att känna sig välkommen och få hjälp att prata om sitt liv och sina erfarenheter. Inspelat den 17 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Lära av praktiken i klassrummet

En grupp internationella forskare samtalar om de praktiska problem som den enskilde läraren brottas med när det kommer till att praktiskt genomföra en lyckad integration av nyanlända. Det är många delar som ska utvecklas: språk, akademiskt skolspråk, identitet och social integration. Medverkande är forskarna Hariz Halilovich och Jenny Hammond samt professorerna Jim Cummins och Sandra Schecter. Moderator: Monica Axelsson. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Hoppets pedagogik

Att läsa böcker och producera texter är ett utmärkt sätt att erövra ett nytt språk och en ny kultur, menar forskaren och professorn Christine Hélot. Här berättar hon om ett spännande projekt där nyanlända elever i Frankrike har satt ord och bild på sina tankar och utbytt materialet med nyanlända elever i USA. Projektet resulterade i en hyllad utställning. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Det omedvetna förhållningssättet

Professor Dympna Devine berättar om vilken påverkan utbildningssystemet har på nyanlända elever. Lydiga, tysta och arbetsamma elever bedöms ofta som väl integrerade, menar hon. De två poler som vårt synsätt pendlar emellan är det konservativa sättet att se på skolan kontra ett mer progressivt och holistiskt sätt att se på eleven. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Närsamhället stöttar nyanlända elever

Australiens flyktingmottagande är inte högt jämfört med många andra länders, men de senaste åren har gruppen nyanlända elever med låg kunskapsnivå och bristfällig skolgång ökat kraftigt. Forskaren Loshini Naidoo berättar om ett nystartat program som verkar för att stötta lärare som undervisar nyanlända elever med dålig skolbakgrund. För att resultatet ska bli lyckat krävs ett stort engagemang och stöttning från speciella resurspersoner med kontakter både inom universitetsvärlden och skolan. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Mångfald lyfter lärande och skola

Många nyanlända vittnar om svårigheten att bli av med sin flyktingidentitet. Professor Madeleine Arnot talar i denna föreläsning om vikten att se till hela människan, med alla de kunskaper och färdigheter som de nyanlända bär med sig till det nya landet. Ser vi inte till helheten hos människorna resulterar det i ett permanent utanförskap, menar Madeleine Arnot. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Nyanländas lärande

Från teori till praktik

Vad händer när fina forskningsteorier om nyanländas lärande ska omsättas i praktisk handling? Fyra internationellt kända forskare ger här sin syn hur man som lärare kan omsätta forskningsresultat kring nyanländas lärande till framgångsrik undervisning. Medverkar gör professor Christine Hélot från Frankrike, professor Madeleine Arnot från England, forskaren Loshini Naidoo från Australien och professor Dympna Devine från Irland. Moderator: Mats Trondman. Inspelat den 18 maj 2016 på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Perspektiv och erfarenhet av entreprenöriellt lärande

Hur blir man rustad för ett samhälle i ständig förändring och hur ska man översätta skolkunskap i praktiken? Representanter från både högskola och näringsliv diskuterar vad utmaningsbaserat och entreprenöriellt lärande är och vilka de viktigaste drivkrafterna är för kunskapsbildning. Medverkande: Susan Wahlgren Persson, Ung Företagsamhet, Johan Riseborn, rektor, Magnus Carstam, Drivhuset, Olof Eriksson, Coompanion, Pär Widén, forskare. Moderatorer: Jonas Christensen och Balli Lelinge. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.