Titta

Lärlabbet

Lärlabbet

Om Lärlabbet

Säsong 2. För lärare, med lärare, av lärare. Tanken med serien är att den ska bidra till reflektion och handlingskraft hos pedagoger kring lärandeprocesser och visa att det ständigt finns möjligheter till yrkesutveckling.

Till första programmet

Lärlabbet : Lika möjligt oavsett könDela
  1. Veckans panelgäster: Kristian Haggärde,
    lärare i åk 7-9-

  2. -i hem- och konsumentkunskap
    samt idrott och hälsa-

  3. -på Vårboskolan i Burlöv.

  4. Lisen Olsson,
    studie- och yrkesvägledare-

  5. -på Parkskolan i Östersund.

  6. Okej, då kör vi igång.

  7. När eleverna lämnar skolan
    ska de vara jämställda medborgare-

  8. -fria att välja sin egen väg.
    Vad krävs för att nå dit?

  9. Hur ska skolan jobba för att eleverna
    ska känna att allt är lika möjligt-

  10. -oavsett kön?

  11. Hur viktigt är det med förebilder?

  12. Det tror jag är jätteviktigt.

  13. För många elever är det jätteviktigt att
    kunna se upp till nånting.

  14. Kanske inom ett yrke
    eller inom ett ämne.

  15. Det tror jag stärker eleverna,
    och deras motivation att utbilda sig.

  16. Kristian, du är lärare i hem- och
    konsumentkunskap, och du är man.

  17. På vilket sätt är du en förebild?

  18. Jag vet faktiskt inte, men jag tror att
    jag har fått ett väldigt bra...

  19. Dels att jag är en ung kille
    i en miljö i skolan-

  20. -som är förknippad med kvinnor.

  21. Redan där bryter jag ett mönster eller
    en föreställning som finns.

  22. Vi har haft föreberedelseklasser
    och mottagningsklasser på vår skola-

  23. -och det är tydligt när man får in en
    grupp med ensamkommande flyktingar-

  24. -som mestadels är killar,
    och som kommer från en kultur-

  25. -där man inte är van vid
    att en man utför hushållssysslor.

  26. Då blir det väldigt tydligt
    att man bryter nån gräns.

  27. Och det tar ett tag att jobba in
    det där, och verkligen diskutera-

  28. -hur man förhåller sig
    till dessa sysslor i Sverige.

  29. Hur märker du av
    elevernas föreställningar om kön?

  30. Jag märker det på många olika sätt.
    I våra samtal så pratar vi mycket...

  31. Eleverna får berätta om sig själva. Vad
    de har för intressen-

  32. -vad de tycker är viktigt i livet, hur
    de ser sin framtid-

  33. -vad man vill göra efter gymnasiet och
    även under gymnasietiden.

  34. Om vi pratar
    kring gymnasieprogrammen-

  35. -så märks det att tjejer och killar
    tänker olika kring vissa program.

  36. "Nej, det är inget som passar mig." Som
    studie- och yrkesvägledare-

  37. -utmanar jag de föreställningarna.
    "Varför skulle inte det passa dig?"

  38. "Vad är det som gör
    att det här passar dig mer?"

  39. När man tog itu med korridorsbråken
    blev det lugnt i klassrummen.

  40. På Frejaskolan i Gnesta blev det starten
    på ett genusarbete-

  41. -som lyfter både tjejer och killar.

  42. Maja Thorsén, biträdande rektor-

  43. -på Frejaskolan, 7-9,
    i Gnesta kommun.

  44. Grunden till vårt jobb med jämställdhet
    var att minska stressen-

  45. -för studiemotiverade elever,
    främst flickor i det här fallet.

  46. Och så hade vi det
    väldigt stökigt på skolan.

  47. Det var en pojkgrupp som var väldigt
    stökig, och det var inte så...

  48. Pojkarna
    var inte intresserade av att plugga.

  49. Det var inte en sån miljö
    som tillät det.

  50. Vi tänkte att vi måste jobba med
    de frågorna. "Hur höjer vi det här?"

  51. Hur får vi de här personerna
    att bete sig på ett sätt-

  52. -som inte är den här machokulturen som
    de hade med sig?

  53. Förändringarna vi gjorde var för
    att få bort stöket i korridorerna.

  54. Nolltolerans mot skojbråk.
    Skojbråk finns inte.

  55. Så fort du knuffas och bråkar
    så råkar nån illa ut.

  56. Det är alltid nån som slår sig
    lite extra, och så blir det slagsmål.

  57. Eller så gör nån sig illa, men vågar
    inte säga nåt - det var ju på skoj.

  58. "Sluta, skärp till dig." Så.

  59. Alla som jobbar på skolan,
    inte bara lärare som är rastvärdar-

  60. -utan alla som jobbar på skolan,
    som vaktmästare och städpersonal-

  61. -ska ingripa om man ser nåt bråk.

  62. Man går in och bryter.
    "Nej, det är inte okej."

  63. När man började lägga sig i så blev det
    besvärligt för de här personerna-

  64. -för rätt som det var
    så var nån vuxen där och bröt.

  65. Det är ju fortfarande så att
    killnormerna inte är lika strikta.

  66. Det är inte lika viktigt
    att en kille följer normerna...

  67. När man började prata om det i klass-
    rummet så var det också en sån grej.

  68. "Varför inte? Varför kan inte jag
    vara på det här sättet?"

  69. Det gjorde att många pojkar
    såg det inte mer...

  70. "Varför ska jag bråka? De kommer
    att ringa hem till mina föräldrar."

  71. För nu uppmärksammades det här. De
    blev mer medvetna på lektionerna.

  72. Och det gjorde att väldigt många
    blev studiemotiverade-

  73. -i stället för att
    de skulle vara-

  74. -den store starke mannen
    som ska göra nånting.

  75. Jo, men du behöver inte
    vara dum i huvudet för det.

  76. Det var en av mina elever som sa det,
    och det är så himla härligt.

  77. Tack för mig. Det var kul
    att vara här i hela 20 minuter.

  78. Vi kanske ses vid flera tillfällen.

  79. Sen kollade vi på hur vi som vuxna
    bemöter våra ungdomar.

  80. Vilka förväntningar ställer vi på dem?
    Vi fick jobba med oss själva.

  81. Vilka normer förstärker vi
    i klassrummet? Vad tillåter vi?

  82. Man kanske har jobbat som lärare
    i 20 år och gjort på ett visst sätt.

  83. När man då får reda på att man
    har bemött eleverna på fel sätt-

  84. -och utifrån deras kön.

  85. Man har blivit mer medveten om vad
    man själv måste jobba med som lärare.

  86. Om man följer normen
    så passar man in.

  87. Alla vill passa in,
    så man gör som andra gör...

  88. Det här är
    ett ständigt pågående arbete.

  89. Man blir aldrig fullärd. Att vi
    har gjort en likabehandlingsplan-

  90. -betyder inte
    att vi är bra på det här.

  91. Det är en utmaning varje dag. Hur
    du beter dig, vilka normer du har-

  92. -och hur du jobbar med dem är det
    viktiga. Det du visar i klassrummet.

  93. Det är en utmaning, för ny personal
    kanske kommer från andra kulturer-

  94. -på andra skolor,
    och har jobbat på helt andra sätt.

  95. "Hur ska vi förhålla oss
    till det här på den här skolan?"

  96. -Får ni några tankar?
    -Ja, ganska direkt.

  97. Bråket i korridoren känner man igen-

  98. -och det tror jag är
    ganska vanligt förekommande.

  99. För att få bukt med det...
    Det är en intressant idé.

  100. Alla måste sluta upp
    och jobba bakom det här-

  101. -för att få stopp på det.

  102. Att det inte bara handlar om lärare,
    utan att all personal jobbar med det.

  103. Det är ganska vanligt att...
    Eller, det vet jag inte.

  104. Men det blir en förstärkning av en norm
    som redan finns mot killarna-

  105. -att det är okej att bete sig så här. De
    får större utrymme än tjejerna-

  106. -som inte syns så mycket
    i korridorerna.

  107. Så det förstärker en norm.

  108. Lisen, du var inne på att
    utmana eleverna. Hur gör ni det?

  109. I deras föreställningar om kön.

  110. Som studie- och yrkesvägledare, i
    samtalet som jag har i årskurs nio-

  111. -men gärna i tidigare åldrar också-

  112. -blir det lätt att man får ställa
    utforskande frågor.

  113. Vi är intresserade av individen. Det är
    individen som har de rätta svaren-

  114. -och det är de som vi måste hjälpa med
    verktyg för att utvecklas.

  115. Om jag kan ställa perspektivvidgande,
    utmanande och utforskande frågor-

  116. -så kanske individen börjar fundera på
    det efteråt - det är en process.

  117. "Varför sa jag så där?
    Hur tänkte jag då?"

  118. Jag tror att man måste synliggöra
    hur det ser ut i dag-

  119. -och hur man kan arbeta
    för att motverka det.

  120. -Hur gör du det?
    -Man jobbar med kulturerna i ämnena.

  121. Mitt ena ämne är idrott och hälsa, där
    det finns en viss kultur-

  122. -och en förväntan
    om hur det ska gå till.

  123. Där får man ifrågasätta
    om det ser ut så i dag-

  124. -eller är det nån tidigare konstruktion
    av idrottsämnet?

  125. Och i hem- och konsumentkunskap,
    som också är ett ämne där det finns-

  126. -en viss typ av kultur kring ämnet. Vad
    som förväntas.

  127. Vad gör du
    för att utmana den här kulturen?

  128. Man kan ta upp en fråga
    kring hem- och konsumentkunskap.

  129. "Det här är en kultur.
    Är det så i dag?"

  130. Om hur genusrollerna
    i ett hem fungerar, eller liknande.

  131. Då kan man lyfta upp det
    och diskutera om det är så i dag.

  132. Några kanske svarar ja, medan det
    andra svarar "Inte hemma hos oss".

  133. Då får man igång en diskussion
    om varför det är på det sättet.

  134. Det tror jag är jättebra,
    för eleverna är ju jättekloka.

  135. Men om man inte pratar om det och
    får höra andras perspektiv på saker-

  136. -så kan det vara svårt att lära sig av
    varandra. När man pratar om det-

  137. -så kan de lära varandra mycket.

  138. Studie- och yrkesvägledare
    är utbildade i gruppvägledning-

  139. -och det jobbar jag inte så mycket med
    nu, men jag tror mycket på det-

  140. -för man lär sig mycket av varandra.

  141. Man kan köra värderingsövningar,
    och komma till botten med nåt-

  142. -som man tyckte var obekvämt.

  143. "Det var kanske därför jag
    hade lite svårt för det där yrket."

  144. Ni jobbar båda med nyanlända elever.
    Vad är viktigt att tänka på där?

  145. Att man är medveten
    att de ofta har med sig en kultur-

  146. -som skiljer sig ganska mycket från
    hur vi själva är uppväxta i Sverige.

  147. Det är viktigt att ha med sig
    när man går in på en lektion.

  148. Det kan bli problem
    när man diskuterar.

  149. -Lisen, vad har du för erfarenhet?
    -I enskilda samtal med eleverna...

  150. ...så bjuder jag gärna in föräldrarna,
    så att de kan vara med.

  151. När vi har nyanlända elever
    så har vi ofta en tolk med oss också.

  152. Det kan vara svårt
    att förklara och förtydliga-

  153. -för att veta att de förstår på samma
    sätt, för vi har ju olika bakgrund.

  154. Men jag har bra erfarenheter av att när
    man kommer från en annan kultur-

  155. -med andra normer, så kan de eleverna
    visa de "svenska" eleverna normer...

  156. Man ser normerna
    när man möter ett visst motstånd-

  157. -eller får se nånting som får en
    att tänka: "Kan det vara så här?"

  158. Jag har haft manliga elever
    som har gjort könsbrytande val-

  159. -i de svenska pojkarnas ögon.
    Frisör hade jag en elev som sökte.

  160. De svenska pojkarna
    tyckte det var konstigt.

  161. Vård- och omsorgsprogrammet.
    Vilja bli undersköterska.

  162. Det hade jag en annan pojke som
    ville bli, och det var jätteviktigt.

  163. Och jag har sett tjejer söka
    bygg- och anläggningsprogrammet-

  164. -vilket har fått andra tjejer i samma
    klass att gå dit på studiebesök-

  165. -för att se hur det är där.

  166. Jag tänker just
    när man kommer från en annan kultur.

  167. Vid lönesamtal, öppet hus,
    konferensdagar eller utspring.

  168. I alla skolans sammanhang
    ska genusglasögonen vara på.

  169. Då hålls grytan kokande. Det rådet ger
    Lotta Björkman, dramapedagog-

  170. -och expert på normkritisk pedagogik.

  171. Hur gestaltar skolan som skola genus?

  172. Ja...

  173. Jag tänker att skolan
    väldigt mycket är sin personal.

  174. Skolan gestaltar mycket genus i relation
    till vilka som är i skolan-

  175. -och hur de som är i skolan relaterar
    till barn och unga i skolan.

  176. Så personalen är ju de
    som gestaltar genus på olika sätt.

  177. Det kan handla om vilka de är -
    vilka kön de har och vad de gör-

  178. -men också om hur de relaterar
    till eleverna på olika sätt.

  179. Och om skolan som skola...

  180. När personalen har den här kunskapen
    kan man börja gestalta kön-

  181. -eller utmana gestaltningar av kön
    på olika sätt.

  182. Men det handlar också saker
    som marknadsföring. Hur...

  183. Vilka bilder man har på sin hemsida
    eller i olika informationsmaterial.

  184. Vilka som gör vad på bilderna.

  185. Skolan gestaltar kön genom vilka elever
    som går i vilka klasser.

  186. Vilka som gör vilka val
    i olika skolrelaterade situationer.

  187. Vilka som väljer vilka ämnen.
    Och hur vi möjliggör de valen.

  188. Sen kan man säkert tänka
    kring arkitektur.

  189. Omklädningsrum, rum och fysisk miljö.

  190. Vad kan skolan göra för att motverka
    stereotypa könsroller?

  191. Läraren ska genomföra läroplanen, och
    motverka traditionella könsmönster.

  192. Det gör lärarna på olika sätt.
    Skolledaren ska möjliggöra detta.

  193. Att skapa utrymme för reflektion
    och för kunskapsinhämtning.

  194. För det är en kunskapsfråga,
    ingen tyckarfråga.

  195. Vi behöver kunskap om hur könsmönster
    ser ut och hur de påverkar människor.

  196. Det behövs mycket reflektionstid. "Hur
    gör jag i min undervisning?"

  197. "Hur gör vi det här tillsammans?"
    Tid att tänka.

  198. Skolledningen har ansvaret att
    möjliggöra och skapa trovärdighet.

  199. En jordmån för det här arbetet.

  200. Jag jobbade nyligen med en skola i...
    Utanför Stockholm.

  201. Där skolledningen...
    Jag höll på i ett år-

  202. -och de fick i uppdrag
    att se över sitt årshjul.

  203. Det kan handla om när man ska ha
    lönesamtal, när man ska ha öppet hus-

  204. -när man ska åka på gymnasiemässa,
    när man ska ha konferensdagar.

  205. Allt löpande arbete som ska göras
    i relation till personal och elever.

  206. När har vi utspring och gymnasie...? När
    årskurs tre går ut.

  207. Det är samma aktiviteter varje år-

  208. -i relation till personal och elever,
    och de såg över årshjulet-

  209. -ur ett normkritiskt perspektiv,
    som bland annat inbegriper kön.

  210. I relation till alla val,
    alla situationer man går igenom-

  211. -och allt arbete man leder genom året,
    att ha det här med sig.

  212. Det gör att man efterfrågar det här, och
    man håller grytan kokande.

  213. Då blir det inte upp till lärarna.
    Lärarna ska göra det i klassrummet-

  214. -men då måste man ha en skolledning
    som möjliggör det här arbetet.

  215. Då måste det systematiseras,
    men om det är inskrivet i årshjulet-

  216. -så kommer det förhoppningsvis
    att leva vidare lite längre.

  217. Hörde ni nåt nytt?

  218. Jag håller med.

  219. Jag fastnade lite extra för det här med
    information och bilder.

  220. Som studie- och yrkesvägledare
    jobbar jag jättemycket med bilder.

  221. Yrken på bilder, bilder på gymnasie-
    program - vilka går på programmet?

  222. Så jag och mina kollegor
    har funderat mycket på -

  223. -hur vi kan jobba ännu mer med det.
    I åk 6 använder jag yrkeskort-

  224. -och där måste jag gå igenom
    och se vilka personer yrket visar.

  225. Det har jag tänkt på.

  226. Jag fastnade på
    hur könsrollerna gestaltas.

  227. Just det här normkritiska arbetet, att
    man...

  228. Hur normerna uttrycks, och vilka
    perspektiv jag sänder som lärare-

  229. -och vilka konsekvenser det får.
    Det tyckte jag var intressant.

  230. Hur har du jobbat som normbärare?

  231. Som hon säger så måste man
    ha tid till reflektion-

  232. -och det är svårt
    att få tid till det.

  233. Genom att reflektera
    och dela med sig till sina kollegor-

  234. -det är oftast där man kan lära sig
    mycket. Så det är jätteviktigt.

  235. Man utvecklas mycket
    genom att rannsaka hur man arbetar.

  236. Har ni funderat över
    hur era skolor gestaltar kön?

  237. Ur ett personalperspektiv?

  238. På min skola har jag sett...
    När det gäller vissa ämnen-

  239. -som är mer teoretiska, så är det jämt
    fördelat mellan kvinnor och män.

  240. Medan det inom vissa yrkespraktiska
    ämnen är lite mer traditionellt.

  241. Kvinnor som har textil,
    män som har trä och metall.

  242. Män som har idrott, kvinnor som har
    hem- och konsumentkunskap.

  243. Där kan det vara
    lite mer stereotypiskt.

  244. Vi har nog lite blandat,
    skulle jag säga.

  245. Inom alla teoretiska ämnen
    har vi både män och kvinnor.

  246. Inom praktiska och estetiska ämnen
    vänder vi lite på könsrollerna.

  247. Jag har hem- och konsumentkunskap,
    och en kvinna har träslöjd.

  248. Hon pratade om årshjulet, alla
    aktiviteter man har under ett år.

  249. Hur kan man jobba i ett långsiktigt
    perspektiv? Hur jobbar ni?

  250. Vi har ett likabehandlingsråd
    som jobbar med olika typer av frågor-

  251. -som berör just genusnormer
    och hur man behandlar varandra.

  252. Både elever och lärare
    är delaktiga i det arbetet-

  253. -och det är ett återkommande projekt,
    med nya uppdrag varje termin.

  254. Där elever och personal
    är delaktiga tillsammans.

  255. På vår skola heter den
    trivsel- och trygghetsgruppen-

  256. -och det är
    en jätteviktig del av skolan.

  257. I det långsiktiga perspektivet bör man
    sätta upp mål och ha en strategi.

  258. "Det här ska vi göra då,
    det här ska vi göra då."

  259. För jag inser mer och mer att årshjulet
    går så himla fort.

  260. Man tänker att man har jättemycket tid,
    men om man inte har planerat-

  261. -på vårterminen inför hösten
    så hinner hela hösten gå-

  262. -och sen hinner man inte med nåt.
    Så det behövs en långsiktig plan-

  263. -så att oavsett
    om det byts personal eller så-

  264. -så ska det fortsätta.

  265. Det har effekt
    att jobba genusmedvetet.

  266. Ben Kenward är biolog, utvecklings-
    psykolog och forskare. Han har sett-

  267. -att förskolebarns tankar om kön
    påverkas av normkritisk pedagogik.

  268. -Han är med oss nu. Hej, Ben.
    -Hej, Isabella.

  269. Vad är det som du har undersökt?

  270. Vi har varit på en förskola
    som kör med normmedveten pedagogik-

  271. -och undersökt barnen där.
    Och vi har jämfört dem-

  272. -med barn som går i mer
    typiska förskolor i samma stad.

  273. Hur gick undersökningen till?

  274. Vi intervjuade barnen
    på de olika förskolorna-

  275. -och vi ställde frågor
    som skulle mäta bland annat-

  276. -deras könsstereotypiska åsikter
    och deras tendens-

  277. -att vilja leka
    med barn av samma kön.

  278. Vilket är en stark tendens hos
    förskolebarn och även äldre barn.

  279. Vi kunde räkna hur ofta barnen tyckte
    att en pojke skulle leka med bilen-

  280. -och sätta en siffra på hur starka deras
    stereotypiska åsikter var.

  281. Likaså
    när det gällde val av lekkamrat.

  282. Vi frågade vem de ville leka med
    och visade en flicka och en pojke.

  283. Där kunde barnen svara om de ville leka
    med flickan eller pojken.

  284. Vanligtvis svarar förskolebarn-

  285. -att de helst vill leka
    med barnet av samma kön-

  286. -men i förskolan som körde
    med normmedveten pedagogik-

  287. -så var den tendensen förminskad.

  288. Det valde oftare
    att leka med barn av motsatt kön.

  289. Och deras stereotypiska åsikter-

  290. -om vilket barn som leker med vilken
    slags leksak är också förminskad.

  291. De har
    mindre könsstereotypiska åsikter.

  292. Vilka slutsatser kan man dra?

  293. Det visar
    att pedagogiken har en effekt.

  294. Om man är intresserad av att barnen ska
    bredda sina horisonter-

  295. -genom att inte bara leka
    med barn av samma kön-

  296. -så är det meningsfullt
    att använda den här pedagogiken.

  297. -Tack, Ben, för att du var med oss.
    -Tack så mycket, Isabella.

  298. -Vad säger ni om Bens forskning?
    -Jätteintressant.

  299. Jag har pratat mycket om att jag
    har enskilda samtal med eleverna-

  300. -men jag försöker jobba med att stötta
    de övriga lärarnas-

  301. -studievägledande insatser
    i undervisningen.

  302. Det vi har varit inne på
    är att eleverna gör sina val-

  303. -utifrån vilka yrken som kan passa,
    utifrån en rätt begränsad horisont.

  304. Redan i fyraårsåldern
    kan man kategorisera sånt här.

  305. "Det här yrket passar tjejer,
    och det här yrket passar killar."

  306. Om man jobbar i förskolan
    kring just det här med genus och så-

  307. -så är det större chans att barnen kan
    se fler yrken som kan passa dem-

  308. -än som det ser ut just nu. Om jag har
    enskilda samtal i årskurs nio-

  309. -så har de redan begränsat sin horisont
    över de yrken som kan passa.

  310. Man kan ha det
    som en röd tråd genom hela skolan-

  311. -att arbeta med skola och arbetsliv och
    genus.

  312. Det handlar lite om...
    Nu var det här förskolenivå-

  313. -men på högstadiet och i grundskolan
    i stort, att man tänker igenom-

  314. -hur material och undervisnings-
    situationer gestaltar könsrollerna.

  315. På så sätt kan man bryta det
    genom att materialet är genomtänkt.

  316. Att det inte har ett fokus på att
    kategorisera in barnen i tidig ålder.

  317. Ibland krockar skolans värdegrund
    med hemmets. Hur gör man då?

  318. Jag har inte jobbat så länge,
    men jag har mentorselever-

  319. -som jag har god kontakt med.
    Jag mejlar och frågar hur det går-

  320. -med arbetena hemma.
    Och att det verkligen fungerar.

  321. Så att man får respons. Att jag
    får respons på det jag frågar efter.

  322. Då har jag
    börjat få kontakt med hemmen.

  323. Föräldramöten
    är ju en jättebra chans att...

  324. Eleverna är ju duktiga på
    att lära sig av varandra.

  325. Om man kan skapa diskussion
    föräldrarna emellan-

  326. -och berätta hur man tänker,
    och lyfta det här kring genus...

  327. Jag har pratat om könsbundna val
    på föräldramöten.

  328. Som förälder kanske man inte tänker på
    hur man befäster vissa saker.

  329. Så det är en jättebra möjlighet att
    prata om det på ett odramatiskt sätt.

  330. Tack för att ni kom hit. Ni ska
    få prata mer i vårt eftersnack.

  331. Dela gärna med er
    av era tankar om genus och skolan-

  332. -på sociala medier, #Lärlabbet.

  333. Eftersnacket ser ni på vår blogg,
    och där finns våra andra program.

  334. I nästa program ska det handla om
    nyanlända elever. Ett viktigt moment-

  335. -är steget från förberedelseklass
    ut i ordinarie undervisning.

  336. Hur gör man den övergången
    så lätt som möjligt för eleverna?

  337. Hej då.

  338. Ja, nu är det slut. Vad tänker ni nu?

  339. Vad skönt.

  340. Man vill säga mycket men vet inte...

  341. Hur man får ut det.
    Du fick ut det jättebra.

  342. Tack. Vi får se efteråt.

  343. Det är ett jättesvårt ämne.
    Jag kände rent spontant:

  344. Vad ska jag kunna säga om det här? Det
    är en utmaning.

  345. Andra studie- och yrkesvägledare känner
    samma sak.

  346. Det är svårt, men hela skolan
    behöver göra det tillsammans-

  347. -så att man kan stötta varandra.

  348. Så känner jag med. Det är
    ett stort uppdrag och en svår fråga.

  349. Oavsett vilken del av skolan
    det handlar om. Alla blir berörda.

  350. Och saker utanför skolan, som vi inte
    kan påverka har stor del i det här.

  351. Sociala medier och
    andra förebilder som eleverna får-

  352. -kan också vara jätteviktiga
    när man gör ett val inför framtiden.

  353. Det kan vara
    mycket svårare att kontrollera.

  354. Hur sociala medier gestaltar kön
    är ju en ganska komplex fråga.

  355. -Hur tänker ni där?
    -Det är jättesvårt.

  356. Det pumpas ut information och bilder.

  357. Man söker bekräftelse på olika sätt.

  358. Det blir kanske en vridning
    på hur normen ska vara.

  359. Det skapar nya normer,
    och det är en tuff utmaning.

  360. Det gäller
    att diskutera med eleverna-

  361. -hur man ska förhålla sig
    till den här typen av inflöde.

  362. Jag sitter ofta
    i enskilda samtal med eleverna-

  363. -och de berättar
    att de följer Youtube varje dag.

  364. "Jag har kanaler som jag följer,
    och de är jätteviktiga."

  365. Det är en väldigt stark påverkan
    av alla inflöden.

  366. Det behöver inte vara dåligt.
    Man kan få styrka av dem.

  367. Om man känner att man inte passar in
    kan det vara bra.

  368. Normer och stereotyper kring
    hur man ska vara kan förstärkas där.

  369. Det sätter mycket press på elever.

  370. Du har ju samtal med elever där du ska
    försöka få syn på vilka de är.

  371. Finns det nån risk...
    Var går gränsen-

  372. -för när du tvingar dem över kanten
    när de inte vill?

  373. Tanken är inte: "Nu kommer du till
    årskurs nio och ska träffa Lisen"-

  374. -"och bryta dina könsbundna val."

  375. Jag ska inte trycka på
    att det är fel.

  376. Däremot jobbar man
    som studie- och yrkesvägledare-

  377. -med relationen till eleverna.

  378. Jag får känna av
    hur relationen är till eleven.

  379. Det finns
    olika faser i vägledningssamtal.

  380. Den första fasen är att lära
    känna varandra och skapa förtroende.

  381. Då får jag känna av när man
    kommer vidare och pratar om program.

  382. Om eleven är inne på ett yrke-

  383. -som inte överensstämmer med vad de
    tyckte var roligt får man känna av.

  384. "Du sa det här, men du är mer
    inne på det här. Hur tänker du då?"

  385. Man säger inte att de har fel. Eleverna
    vill göra rätt-

  386. -utifrån sin erfarenhet.

  387. Det är mycket
    som spelar roll tidigare i livet.

  388. -Jag sätter inte en nejstämpel.
    -Det gäller att känna av.

  389. Du pratade också om-

  390. -de som tycker att det är lite roligt
    att du är hemkunskapslärare.

  391. Vad möter du för frågor
    och funderingar från eleverna?

  392. De är nästan förvånade att
    det är jag som är hemkunskapslärare-

  393. -men när man väl kommer igång
    så försvinner allt det där.

  394. -Ifrågasätter de aldrig dig?
    -Nej.

  395. Jag har snarare vunnit på att vara en
    yngre kille som är hemkunskapslärare.

  396. Då kan man
    snappa upp dem på rätt nivå.

  397. Då blir det
    ett annat samtal kring saker.

  398. Majoriteten som jobbar som studie-
    och yrkesvägledare är kvinnor-

  399. -men mina tidigare jobb har varit inom
    industrin och VVS-branschen.

  400. Det berättar jag för eleverna.
    Då säger de: "Kan Lisen göra sånt?"

  401. Då kan man möta fler. Annars
    har de sina bilder av hur vi är-

  402. -så det är jättebra att
    du pratar om det, och att de frågar.

  403. Det är viktigt att ha
    en mångfald i personalen också.

  404. Oavsett om det handlar om hem-
    och konsumentkunskap eller svenska.

  405. Att det finns en mångfald
    med olika ålder, kön och etnicitet-

  406. -är viktigt för att sprida
    en bild om vad samhället är.

  407. Lotta Björkman var inne på-

  408. -att den fysiska miljön i skolan
    kan vara könad.

  409. Vad tänker ni där?
    Fick ni några tankar kring miljön?

  410. Jag jobbar på en skola
    som har funnits väldigt länge.

  411. När den byggdes
    hade man kanske en tanke kring-

  412. -att man skulle hålla på
    med en viss typ av rastaktivitet.

  413. Det man kan se är-

  414. -att det är väldigt mycket
    samma typ av rastaktivitet.

  415. Det finns andra saker som har utvecklats
    under de senaste 30 åren.

  416. Rastaktiviteterna kan vara ganska
    stökiga, och det ska vara fysiskt.

  417. Vi har pingisbord,
    armbrytningsbord och biljardbord.

  418. Man kan börja tänka på om det finns nåt
    för alla att göra på rasterna.

  419. Vad är det vi betonar med
    de typerna av tillåtande aktivitet?

  420. Absolut. Det är precis som du säger.

  421. Det blir väldigt tydligt
    hur lokalerna ser ut också-

  422. -och hur man kopplar till olika kön.

  423. Min skola
    har långa, smala korridorer-

  424. -så det blir lätt hög volym
    och små samlingslokaler.

  425. Det blir trångt
    och intensivt med hög ljudvolym.

  426. Det blir bullrigt,
    och ofta blir det stökbråk-

  427. -som ibland
    genererar en stor konflikt.

  428. Det trånga inbjuder till
    att man är buffliga mot varandra.

  429. Är det som i Gnesta, att bullrigheten
    fortsätter i klassrummen?

  430. Ja, om man inte
    tonar ner det innan man går in.

  431. Det är viktigt att lämna det utanför.

  432. Det blir ett jättejobb i klassrummet om
    man inte har fått bukt med det.

  433. Miljön är viktig
    för hur man vill ha det.

  434. Det är snöoväder. Det är nog bra
    om ni tänker på att ta er hem.

  435. Tack för att ni kom.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Lika möjligt oavsett kön

Avsnitt 29 av 29

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Tema: Genus. Skolan ska teoretiskt bidra till att eleverna blir jämställda samhällsmedborgare som inte agerar utifrån stereotypa genuskonstruktioner. Trots detta kan tydliga könsstrukturer urskiljas i hur elever väljer gymnasie- och universitetsutbildning. Hur förmedlar skolan och lärarna genus i praktiken?

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genus (socialt kön), Genusfrågor, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Samhällsvetenskap, Skolan, Skolans socialpsykologi, Sociala frågor, Undervisning, Ungdomar och könsroller, Utbildningsval
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärlabbet

Säsong 1
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Se mobbning

Avsnitt 1 av 17

Att jobba framgångsrikt mot mobbning är svårt. En metod som fungerar på en skola, fungerar inte nödvändigtvis på en annan. Många konflikter i skolan startar på rasten. På Håstaskolan i Hudiksvall lyckas man minska mobbningen med hjälp av gemensamma rastaktiviteter. Vi träffar skolans rektor Hege Arola.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 2 av 17

Tema: mobbning. Ofta börjar mobbning på skolan och fortsätter sedan på fritiden. Men ibland är det tvärtom, konflikter som börjar efter skoltid följer med in i klassrummet nästa dag. Vilket ansvar har skolan för hur eleverna mår och vad de gör på sin fritid? Hur kan skolan samarbeta med föräldrar, föreningar eller andra delar av samhället för att förebygga mobbning efter skoltid?

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Nätmobbning

Avsnitt 3 av 17

Konflikter som uppstår i skolan fortsätter ofta ute på nätet. Hur ska skolan jobba med mobbningen som sker på nätet? Och är det verkligen skolans ansvar? Vi besöker Drottning Blankas gymnasium i Stockholm där rektor Norma Aznar har bestämt att de måste ta tag i nätmobbningen. De använder bland annat en app där eleverna när som helst på dygnet kan anmäla vad de ser eller råkar ut för.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Skolmiljö

Avsnitt 4 av 17

Tema: mobbning. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan man jobba med skolmiljön för att motverka mobbning? Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Normer

Avsnitt 5 av 17

Tema: mobbning. Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning? Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt - mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ansvar

Avsnitt 6 av 17

Tema: mobbning. Hur ser ansvaret ut när mobbning är ett faktum? Har eleverna något ansvar? Vi besöker Östergårdsskolan i Halmstad, där man jobbar med kamratstödjare. Det innebär att några elever bland annat ska hålla koll och rapportera till vuxna om de ser att någon blir mobbad. Metoden har varit omdiskuterad och en del menar att det är fel att lägga ansvaret på eleverna. Samtidigt sker ofta mobbning när skolpersonal inte är närvarande. Anna Wälivaara som är lärare på skolan tycker att kamratstödjare, som en del i ett större antimobbningsarbete, fungerar bra.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teknikstöd

Avsnitt 7 av 17

Tema: specialpedagogik. Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolmiljön. Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkluderande pedagogik

Avsnitt 8 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur kan skolor lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har man anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Flerspråkighet

Avsnitt 9 av 17

Tema: specialpedagogik. Den enskilt svåraste uppgiften för specialpedagogen Anna Hansson på Angereds gymnasium är att kunna utläsa om en nyanländ elev med annat modersmål än svenska har en språkstörning eller av andra skäl inte har den språkprogression man kan förvänta sig i en viss ålder. För att kunna göra en fullständig kartläggning måste det finnas personer på skolan med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angereds gymnasium.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Tidigt stöd

Avsnitt 10 av 17

Tema: specialpedagogik. Hur arbetar bra skolor och lärare för att i tid upptäcka och ge rätt stöd? Vissa forskare menar att Finlands framgångsrika skola bland annat beror på att eleverna redan från tidig skolålder får det stöd de har behov av. Ungefär 20 % av Finlands skolelever har någon gång fått extra stöd för någon typ av skolsvårighet. Prorektor Annika Lassus och specialpedagog Lilian Vestergren på Övningsskolan i Vasa i Finland menar att det är extra viktigt att lägga mycket resurser tidigt på terminen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevens förståelse

Avsnitt 11 av 17

Tema: betyg och bedömning. Malin Carlsson är lärare i årskurs F-3 på Lindblomskolan i Hultsfred. Tillsammans med eleverna har hon utvecklat en PP-vägg. Det är en plansch där det tydligt anges vad man måste kunna inom ett visst ämne för att uppnå målen. Eleverna kan utgå från PP-väggen när de själva ska bedöma hur långt de har kommit i sitt eget lärande. Malin menar att det är viktigt att eleverna redan från början får vara med och bestämma hur de ska uppnå målen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Olika bedömningsunderlag

Avsnitt 12 av 17

Tema: betyg och bedömning. Det finns fler former av underlag än det skriftliga. Muntlig redovisning, grupparbeten, filmproduktion, blogg, podd och så vidare. Hur bedömer du som lärare dessa underlag? Hur mycket frirum har lärare i ett myndighetsutövande fält? Vi träffar Camilla Askebäck Diaz som är lärare i matematik, NO och förstelärare i digitala verktyg på Södermalmsskolan i Stockholm. För henne är det en självklarhet att bedömningen även sker i de digitala verktygen. Hon berättar hur hon jobbar med det.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Återkoppling, motivation och självkänsla

Avsnitt 13 av 17

Tema: betyg och bedömning. Efter några års experimenterande har svenskaläraren Olle Carlgren på Höglandsskolan i Bromma hittat den för honom bästa metoden för systematisk återkoppling till eleverna. - Det är inte det första utkastet som eleverna lämnar in som är det viktigaste, utan det eleverna faktiskt lär sig under tiden, menar Olle.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Sambedömning

Avsnitt 14 av 17

Tema: betyg och bedömning. I Ljusdals kommun storsatsas det på sambedömning. Carina Wikström är lärare på Slottegymnasiet. Hon berättar att likvärdigheten ökar när lärarna gör sambedömningar både inom lärarkollegiet på hennes gymnasium och tillsammans med lärare på andra skolor i kommunen.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att erövra yrket

Avsnitt 15 av 17

Tema: lärarprofessionen. Lärlabbet besöker Knutbyskolan och Christina Maelan. Hon är förstelärare och handledare till lärarstudenter som ska omsätta teori till praktik. Lyhördhet och respekt är två av de allra viktigaste komponenterna för att bli en bra lärare, säger Christina och hennes lärarstudent Georgios Varitmadis håller med. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Den lärande läraren

Avsnitt 16 av 17

Tema: lärarprofessionen. Modersmålsläraren Tülay Gürgüns arbetsvecka ser ut som sina kollegors, men till skillnad från de flesta andra lärare ägnar hon nästan all sin fritid åt att ta in information från den digitala världen. På sin blogg samlar hon allt som kan vara intressant för pedagoger i form av övningar och pedagogiska spel. Tülay tycker att hela synsättet på hur lärare kan fortbildas inom det här området måste förändras. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Framtidens lärande

Avsnitt 17 av 17

Tema: lärarprofessionen. Agneta Hedenström är rektor för Antnässkolan utanför Luleå. Hon menar att framtidens klassrum kommer att vara kreativa ytor utan gränser. Studiogäster följer upp med samtal.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 2
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Mottagandet

Avsnitt 1 av 29

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Inkludering

Avsnitt 2 av 29

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärandet

Avsnitt 4 av 29

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Samverkan

Avsnitt 5 av 29

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digitalisering och demokrati

Avsnitt 6 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Datalogiskt tänkande

Avsnitt 7 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritik

Avsnitt 8 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Eleven som producent

Avsnitt 9 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital didaktik

Avsnitt 10 av 29

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetikens kraft

Avsnitt 11 av 29

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetiska lärprocesser

Avsnitt 12 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Estetik för alla

Avsnitt 13 av 29

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Elevhälsans betydelse

Avsnitt 14 av 29

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ökad psykisk hälsa

Avsnitt 15 av 29

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Pedagogik och särskilt stöd

Avsnitt 16 av 29

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 3
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Steget till ordinarie klass

Avsnitt 1 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Innan många nyanlända svenskar kan delta i skolans ordinarie undervisning går de i en förberedelseklass. Forskning visar att det är viktigt hur övergången mellan förberedelseklassen och ordinarie undervisning sker. Skolinspektionen menar att få skolor har ett pedagogiskt välfungerande system för att vägleda nyanlända elever till ordinarie undervisning. Vi tittar närmare på hur man kan välkomna nyanlända svenskar in i skolans ordinarie undervisning.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vara trygg och höra till

Avsnitt 2 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Nyanlända elever kan uppleva otrygghet när de går från en förberedelseklass till ordinarie undervisning. Känslan kan bero på olika saker som en rädsla för mobbning eller utfrysning. Forskning har visat på att extra stöttning i undervisningen och psykosocialt stöd ökar nyanlända elevers möjligheter att lyckas i skolan. Vi ser närmare på vad psykosocialt stöd innebär och hur pedagoger kan ge nyanlända svenskar trygghet i skolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Att utveckla kunskaperna

Avsnitt 3 av 22

Tema: nyanlända och sen då? Hur stöttar man bäst eleverna i undervisningen så att de inte förlorar kunskap i de andra ämnena för att de inte kan svenska? I gymnasiet Lindesskolan möter vi Agneta Guhrén och hennes kolleger. För att öka motivationen bland nyanlända elever har skolan skapat en individanpassad modell för skolarbetet. En av grundbultarna i den är att eleverna i enskilda ämnen kan gå vidare till nästa steg oavsett när på läsåret de blir klara.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hitta till forskningen

Avsnitt 4 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Teori i praktiken

Avsnitt 5 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Avsnitt 6 av 22

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Lärande för hållbar utveckling

Avsnitt 7 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Men vad är LHU? Hur får man in de globala målen i skolans vardag på olika stadier och på både lektioner och raster? Vi följer arbetet under en dag på förskolan Tomtebogårdsskolan i Umeå. Gäster i studion: förskolelärare Christine Jokijärvi, lågstadielärare Martin Holmgren och Mari Winter, lärare åk 6.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbart i alla ämnen

Avsnitt 8 av 22

Tema: hållbar utveckling. Förutsättningar för lärande för hållbar utveckling (LHU) är delaktighet, reflektion och olika perspektiv. Hur kan skolan arbeta ämnesövergripande inom LHU? Hur kan lärande om hållbar utveckling se ut i olika skolämnen? Vi följer arbetet under en dag på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Gäster i studion: lärarna Gunni Karlsson, Mia Möller och Maria Hansson från Skarpatorpsskolan.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hållbara initiativ

Avsnitt 9 av 22

Tema: hållbar utveckling. Hur kan skolan främja hållbara elevinitiativ? I skolans styrdokument står att skolan dels ska ge eleverna handlingskompetens och dels bidra till en hållbar samhällsutveckling. Hur kan detta ske i praktiken? Vi besöker Johannebergsskolan Elyseum som arbetar med hållbar utveckling i kombination med entreprenöriellt lärande. Gäster i studion: grundskolelektor Ingela Bursjöö, försteläraren Cecilia Lind och läraren Sandra Löfberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och inlärning

Avsnitt 10 av 22

Det är genom vårt sinnessystem som vi uppfattar och tolkar vår omvärld. Skolan kan genom auditiva, motoriska och visuella hjälpmedel få eleverna att lära sig effektivare. Vi besöker Örnässkolan i Luleå där lärarna arbetar med tester för att förbättra elevernas inlärning och minne. Gäster i studion är lärarna Anna Sandsten, Hans Törnkvist och Maria Nygård.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnan och motivationen

Avsnitt 11 av 22

Skolan motiverar eleverna med yttre medel som beröm och betyg. Om man som lärare också kommer åt att aktivera elevernas inre motivation stöder man dem till att tro mer på sig själva och bli mer självgående. Den vägen lär de sig också mer, säger Mattias Dahlberg på Spångholmsskolan i Bara. Gäster i studion är lärarna Fredrik Berggren, Linda Sonesson och Mattias Dahlberg.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Hjärnans kondition

Avsnitt 12 av 22

Kan man träna sin hjärna att bli smartare? På Kattegattgymnasiet i Halmstad har lärarna undersökt frågan. Gymnasiet började med ett system med hjärngym för att minska elevernas skolstress och ge bättre förutsättningar för inlärning. Tester visar att unga människors hjärnor förstärks av fysisk aktivitet - de blir mer koncentrerade, minns bättre, tål stress och blir mer kreativa.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Källkritisk förmåga

Avsnitt 13 av 22

Eric Haraldsson är bibliotekarie på Ringsbergskolan i Växjö. Han är lika ofta tillsammans med lärarna i klassrummen som han är i biblioteket. Målet är att ge eleverna redskap att bli kritiska mediekonsumenter. Källkritiken behöver vara integrerad i undervisningen, menar Eric. "Jag är det ifrågasättande filtret som kompletterar lärarnas ämneskompetens."

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Programmering

Avsnitt 14 av 22

Alla behöver inte bli programmerare, men alla behöver veta vad kodning är och hur det används. På Helenelundsskolan i Sollentuna har programmering en självklar plats i teknikundervisningen. Läraren Emma Forsberg vill att eleverna både ska träna problemlösning och förstå grunderna i programmering. Hon menar att det alltid finns en människa bakom allt en dator kan göra.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Digital undervisning

Avsnitt 15 av 22

På Alviksskolan i Luleå har några lärare byggt upp en digital miljö där man kan arbeta ämnesövergripande. De kallar konceptet "Storyfication". Eleverna tar sig an olika uppdrag med stort engagemang. Katarina Eriksson säger att de digitala verktygen bidrar till variation i undervisningen men att det är den pedagogiska idén som styr.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler
Säsong 4
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

Avsnitt 1 av 9

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - samverkan med skolan

Avsnitt 2 av 9

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - leken

Avsnitt 3 av 9

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Fritidshem - sociala relationer

Avsnitt 4 av 9

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - goda relationer

Avsnitt 5 av 9

Hur skapar man en bra samverkan mellan förälder och skola? Kan informationsmöten vara till fördel för vårdnadshavare? Vi följer Freinetskolan Hugin i Norrtälje i deras process att arbeta för att få bättre närhet till föräldrar och elever genom att tydliggöra arbetssättet. Det har påvisat bättre resultat bland elever och en mer gynnsam relation till vårdnadshavare.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Föräldrasamverkan - när det brister

Avsnitt 6 av 9

På Södermalmsskolan i Stockholm mötte personalen dagligen ifrågasättande från vårdnadshavare om skolarbetet. Rektor Nina Jonsson tog tag i problemet och i dag är situationen en annan. I programmet berättar hon hur hon ser på gränsdragning för vad vårdnadshavare kan ifrågasätta och hur de arbetar med dialog.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

SYV - hela skolans ansvar

Avsnitt 7 av 9

Hur kan du som lärare arbeta med studie- och yrkesvägledning (SYV) i alla ämnen? På Frillesåsskolan i Kungsbacka arbetar lärarna utifrån SYV-modellen "Modell på två ben". Lärlabbet förklarar vad detta innebär och vilka möjligheter det ger eleverna. Genom att få in studie- och yrkesvägledning i undervisningen kan ämneskunskaper tränas mer och ge bättre insikt i vad det finns för yrkesval att göra.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Vägledning för nyanlända

Avsnitt 8 av 9

Nyanlända ungdomar behöver extra mycket information om det svenska samhället och om vilka yrken som finns i Sverige. Lärlabbet besöker S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna där lärare har skapat ett nytt ämne som de kallar för AMO (arbets- och samhällsorientering) för att bättre kunna möta elevernas behov. Ämnet är till för nyanlända elever som inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. Här får de lära sig mer om alternativa utbildningsvägar och får hjälp att hitta tillbaka till studiemotivationen. Vi träffar även Åsa Sundelin som har skrivit en avhandling om studie- och yrkesvägledning för unga i migration.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärlabbet

Valkompetens

Avsnitt 9 av 9

Valkompetens och karriärkompetens är begrepp som används allt mer. Men varför är de viktiga och hur kan man jobba med dem på ett konstruktivt sätt? Studie- och yrkesvägledaren Sara Nordström samarbetar med högstadieläraren Mait Ingvarsson på Arenaskolan i Timrå. Tillsammans skapar de förutsättningar för eleverna att förstå hur de kan göra aktiva och medvetna val. Och Anki Erixon, lärare årskurs tre, berättar hur hon arbetar med ämnet. Dessutom får vi ta del av forskning på området studie- och yrkesvägledning och hur kultur påverkar våra val.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Hela skolans angelägenhet

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Fråga oss