Titta

UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Om UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

I samband med Polarprisets utdelande talar kompositörer, hiphop-forskare, låtskrivare och dokumentärfilmare om sin relation till musiken och vad den kan åstadkomma. Dessutom pratar Polarprisvinnaren Max Martin om sitt låtskrivande, i en unik intervju med musikjournalisten Jan Gradvall. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Till första programmet

UR Samtiden - Polarprissamtal 2016 : Musikundervisning - en rättighet eller förmån?Dela
  1. Jag var här förra året
    och pratade om musikers rätt-

  2. -att fritt få uttrycka sitt hantverk,
    sin konst och sin musik-

  3. -i vår värld.

  4. Med mig i panelen
    för att prata om det här viktiga ämnet-

  5. -huruvida utbildning
    är en rättighet eller ett privilegium...

  6. Vi kan sluta där. Det är en rättighet.

  7. Punkt. Tack och god kväll.

  8. Jag vet att ni välkomnar...

  9. Hon har rest från Kenya och
    har en vacker, traditionell klänning.

  10. Hon är också en vacker person,
    men säg inte att jag sa det.

  11. Emily Akuno.

  12. Med oss... Visst passar vi tillsammans?

  13. Med oss har vi sir Roger Gifford.
    Han oroade sig...

  14. Han oroade sig på förhand.
    "Ska jag ha slipsen på mig?"

  15. -"Folk kan tro att jag är bankir."
    -Jag sa: "Det är du. Det är okej."

  16. Jag tänker låta Emily och Roger
    presentera sig själva.

  17. Det blir mer personligt
    än att läsa om dem.

  18. Jag vill börja
    med ett väldigt enkelt budskap.

  19. Utan utbildning har vi ingen musik.

  20. Utan musik har vi inget liv.

  21. Emily, varsågod att presentera dig.

  22. God någonting.
    Morgon, middag eller kväll? En av dem.

  23. Jag tar vid.
    Utan musik har vi ingen utbildning.

  24. Håller någon med? Kanske inte.

  25. Frågan var: Musikutbildning
    - rättighet eller privilegium?

  26. Det är det rätta privilegiet.
    Jag vill uttrycka det så.

  27. Jag är privilegierad.

  28. Jag växte upp med mycket musik
    omkring mig.

  29. Det började i kyrkan.

  30. Man sjunger mycket
    i sjundedagsadventisterna.

  31. När jag började i skolan
    fanns det en skolkör.

  32. När jag var tio fick jag privilegiet
    att gå med i kören.

  33. I högstadiet fick jag
    börja sjunga i kören nästan direkt.

  34. Jag hade turen att ha
    high school-lärare som trodde på mig.

  35. Här är lärarens uppfattning
    av barnets förmåga verkligen viktig.

  36. Eftersom de trodde på mig
    övertalade de mina föräldrar-

  37. -att låta mig välja musik.

  38. I nuläget är jag övertygad
    om att musik - det rätta privilegiet-

  39. -ska erbjudas alla som så vill
    i vilken utsträckning som helst.

  40. Vi kan göra så mycket med musik
    och delta på olika nivåer.

  41. Vi måste kunna delta
    på de olika nivåerna.

  42. -Jag har pratat mycket nu.
    -Roger.

  43. Jag instämmer. Jag är från
    St. Andrews på Skottlands östkust.

  44. I vår lokala kyrkokör lärde jag mig att
    läsa noter och sjunga när jag var sju.

  45. Det har varit ovärderligt för mig.

  46. Därför vill jag se musikutbildning
    diskuteras på myndighetsnivå.

  47. Vi är nog ense om att musik är viktigt
    för barns utveckling och välmående-

  48. -och för att utveckla färdigheter.
    Kören var en utmärkt utbildning.

  49. Samarbete, precision, disciplin
    och sådant som att dyka upp i tid.

  50. Det är inte helt lätt för en ung grabb.

  51. Man tränar upp och förbättrar hjärnan,
    vilket mycket forskning har visat.

  52. Man får musikalisk utbildning också.

  53. Att som barn kunna uppskatta
    utmärkthet och perfektion...

  54. Man vet hur det kan låta, i bästa fall.

  55. Känslan av utmärkthet är en bra sak
    att inpränta i ett barns sinne.

  56. Utmärkthet bör vara vår
    enda måttstock när det gäller musik...

  57. -...men det kan tolkas på olika sätt.
    -Tack, Roger.

  58. Jag vet av egen erfarenhet...

  59. Jag började spela
    ett bleckblåsinstrument när jag var sju.

  60. Mina föräldrar
    var med i Frälsningsarmén.

  61. Man hade inget val.

  62. Jag spelade ett bleckblåsinstrument,
    men det gjorde mina vänner också.

  63. Jag var inte
    den konstiga med instrumentet.

  64. Jag var en i gänget. Alla spelade.

  65. När jag började i högstadiet och
    blev erbjuden instrumentundervisning-

  66. -var jag redan ganska duktig.

  67. Det känns bra att vara...

  68. "Bäst" låter hemskt att säga,
    men en av de bästa.

  69. Det vi inte vill se,
    som vi precis hörde i panelen...

  70. Medelmåttighet är inte bra.
    Utmärkthet är förträffligt.

  71. När man tillåts och uppmuntras
    att vara så bra man kan...

  72. Det är en bra känsla,
    och den borde tas på allvar.

  73. Alla ska förstås delta
    i all undervisning-

  74. -men framför allt i musikundervisning.

  75. Att vara bäst
    och att vara tävlingsinriktad är okej-

  76. -men det är ännu bättre
    att delta och få den möjligheten.

  77. Vi har alla fått den möjligheten,
    även om vi har följt olika vägar.

  78. Roger arbetar mycket i Sverige
    med SEB-

  79. -och Emily undervisar i musik.

  80. Det är svårt att beskriva vad jag gör,
    men jag började som musiker.

  81. Jag tänker och agerar fortfarande
    som en musiker-

  82. -och som chef, eller vad jag nu är,
    i andra hand.

  83. Det har fört mig dit jag är nu.

  84. Det hade inte gått utan erfarenheten,
    som var gratis.

  85. Inga avgifter behövde betalas.

  86. Vi har pratat om det:
    Ska musikundervisning vara gratis?

  87. Om inte, ska den ignoreras?

  88. Roger och jag pratade om det.

  89. Det är ett problem.
    Alla politiker vet hur viktigt det är.

  90. Samhället vet hur bra musik är
    för hjärnan och personligheten.

  91. Men man kan inte mäta
    musikundervisningens värde i pengar-

  92. -som med kemi och matte.
    20 år senare har man fler kemister.

  93. Musikutbildning förutsätter att någon
    förstår den kreativa processen-

  94. -och att musik främjar kreativitet.

  95. Det finns ett underbart citat...

  96. Vi har pratat mycket om Churchill
    i Storbritannien, av diverse skäl.

  97. Ett citat tillskrivs Churchill
    under andra världskriget-

  98. -när man ville skära i kulturbudgeten.

  99. Han sa: "Om vi skär ner på kulturen,
    vad är det då vi slåss för?"

  100. Det är ett underbart citat,
    fastän det antagligen är oäkta.

  101. Det är antagligen oäkta,
    men det visar samhällets tro.

  102. Tron på att skapa saker och inte bara
    säga: "Det kommer att hända ändå."

  103. -Vi måste fortsätta den diskussionen.
    -Ja. Emily?

  104. I min del av världen händer inte saker.
    De blir gjorda.

  105. Det är viktigt för oss.

  106. Jag arbetar på ett tekniskt universitet.

  107. Tyngdpunkten ska ligga
    på teknik och tillämpad vetenskap.

  108. Vi, de riktiga vetenskaperna,
    befinner oss i utkanten.

  109. Det hör samman
    med regeringens önskan-

  110. -att genomföra en industrialisering,
    och för det behöver man tekniken.

  111. Mycket av finansieringen
    går till andra ämnen än musik.

  112. Det för tanken till frågan om
    vad musikutbildning ska vara.

  113. När vi pratar om att finansiera det -
    vad är det?

  114. Vad vill vi att individerna
    ska göra eller vara efter utbildningen?

  115. Vår utbildningsminister var tydlig med-

  116. -att han inte såg någon plats för kultur
    i högre utbildning.

  117. Ändå, när han medverkar i ceremonier
    och aktiviteter...

  118. Sa jag att inget viktigt i Afrika sker
    utan musik? Nu gjorde jag det.

  119. Alla hans framträdanden
    föregås av underhållning och musik.

  120. Jag kan känna att jag borde fråga:

  121. "Ers excellens,
    varifrån ska underhållningen komma"-

  122. -"om den inte lärs ut
    till high school-studenter?"

  123. Vill vi ha det bästa så måste vi
    göra vårt bästa och utveckla det bästa.

  124. Utmärktheten måste finnas där.

  125. Den uppnår man genom att se till-

  126. -att alla som går i skolan
    kan delta i musikskapandet.

  127. Det är också viktigt
    att det finns en belöningsmekanism.

  128. Inte nödvändigtvis ett papper
    eller en pokal.

  129. Något som säger till det barnet-

  130. -eller den vuxna
    som utbildar sig musikaliskt:

  131. "Du har gjort bra ifrån dig."

  132. Det självförtroendet-

  133. -är vad musik och
    all konstnärlig verksamhet kan ge oss.

  134. Jag har upplevt musik
    som ett kommunikationsverktyg.

  135. Man hör ofta människor prata
    om musikens makt.

  136. Vi behöver inte övertyga er om den.

  137. Men musikens språk har inga murar.

  138. När man ser musik
    i dess renaste, akustiska form-

  139. -använd för att kommunicera-

  140. -framför allt med dementa människor-

  141. -och autistiska barn som inte kan
    kommunicera med ljud eller bilder...

  142. Jag hade en gång privilegiet
    att få bevittna-

  143. -en utmärkt jazzpianist.

  144. Han jobbade som terapeut
    för Nordoff Robbins.

  145. Han jobbade med en 7-årig pojke-

  146. -som aldrig hade yttrat ett ljud.

  147. Ni som har barn eller,
    som jag, barnbarn-

  148. -vet hur värdefull
    kommunikationen med ett barn är.

  149. Inte ett ljud.

  150. Varje terapitillfälle med barnen filmas.

  151. Ett genombrott kan komma oväntat.

  152. Terapeuten Brian
    spelar för den här lilla pojken-

  153. -som sitter vid pianot
    och spelar på ett slagverksinstrument.

  154. Ingen kommunikation.

  155. Brian tänker: "Jag sjunger till honom
    i stället för att prata."

  156. Det pågick i veckor, månader...
    Varje lektion sjöng han för Louis.

  157. En lektion, helt plötsligt-

  158. -sjöng en perfekt, liten sopranstämma
    tillbaka till Brian.

  159. Perfekta vokalljud, perfekt uttal.

  160. Dörren - barriären - hade öppnats.
    Musik var nyckeln.

  161. Vi är så privilegierade.

  162. Roger, du kan väl säga något om
    affärsvärldens förhållande till musik?

  163. Det finns ofta klyftor.

  164. Musiker kan under lång tid
    visa hur skickliga de är-

  165. -utan att förstå vad de behöver
    för att klara sig i vår bransch.

  166. En aspekt är att kreativa näringar är
    viktiga för Sverige och Storbritannien.

  167. Efter finansiella tjänster
    och tillverkning står kreativa näringar-

  168. -för det tredje största bidraget
    till export och BNP.

  169. Det finns en koppling
    mellan utbildning och kreativa näringar.

  170. Det får inte glömmas, och
    alla politiker bör påminnas om det.

  171. Jag tror att du är ute efter musikernas
    behov av att förstå företagande.

  172. Det är underbart att musicera. Jag gör
    det själv, och är bankir vid sidan av...

  173. Säg inget till banken!

  174. Det är mycket viktigare
    att professionella, utbildade musiker-

  175. -förstår behovet av att vara företagare.

  176. Vi behöver pengar för att klara oss -
    även musiker.

  177. Jag jobbar med organisationen
    City Music Foundation.

  178. De hjälper begåvade musiker
    i början av karriären att nå framgångar-

  179. -med hjälp av utbildning och mentorer.

  180. Mentorerna kommer från banker
    och andra företag i London.

  181. Amatörmusikerna på bankerna
    får kontakt med musikerna-

  182. -och musikerna lär sig om företagande-

  183. -av personer som visar dem
    hur man bokför och förhandlar.

  184. Det är svåra saker som musiker
    måste veta för att bli framgångsrika.

  185. Företagsvärlden kan göra
    så mycket mer för musiken.

  186. Företag tänker: "Vi skapar något."
    Musiker tänker: "Vi är kreativa."

  187. Samarbetet kan bli mycket bättre.
    Alla företag handlar om kreativitet.

  188. Att få en musikers syn på kreativitet
    samtidigt som de lär sig om ekonomi-

  189. -är en bra kombination.
    Jag skulle vilja se mer samarbete.

  190. Musikerna kan bli mer som företagare.

  191. De får inte lära sig sådant, och
    det försöker organisationen åtgärda.

  192. Vi kommer in på musikutbildningen:
    Vad ska den innehålla?

  193. Som utbildad musiker ska jag
    kunna ta mig fram i affärsvärlden-

  194. -och vara en oberoende individ-

  195. -som kan bidra till samhället
    och ta hand om mig själv.

  196. Det är viktigt. Jag har suttit med
    i Europeiska musikrådet-

  197. -en organisation i Bonn i Tyskland.

  198. Jag var med i en konsultgrupp-

  199. -med representanter
    från den europeiska musikindustrin.

  200. En EU- kommissionär
    frågade mig nyligen i Bryssel:

  201. "Vad vill du lägga till
    i skolornas kursplaner?"

  202. Det är en bra fråga till någon som jag.
    "Hur mycket tid har du?"

  203. Jag svarare dock koncist
    och sa så här:

  204. "Jag vill se upphovsrätt
    och intellektuellt ägande"-

  205. -"tillagt i kursplanen
    för alla skolor i Europa."

  206. Då kommer alla att förstå-

  207. -det Roger pratade om.

  208. Man kan bli en utmärkt musiker,
    men det är menlöst utan pengar.

  209. Man klarar sig inte.

  210. Jag hörde en gång
    en kollega och god vän-

  211. -som var rektor för Skotska
    musikkonservatoriet, John Wallace...

  212. Vi var kollegor i London.
    Han spelade trumpet och jag horn.

  213. En student sa:
    "Kan du definiera framgång?"

  214. Det är en enkel fråga,
    och Johns svar var enkelt.

  215. "Vi spelar båda trumpet."

  216. "Genom att spela, undervisa,
    reparera eller polera"-

  217. -"kan du betala hyran
    och räkningarna?"

  218. "Vad menar du?"
    "Kan du betala hyran med trumpeten?"

  219. "I så fall är du framgångsrik."

  220. Måttet av framgång är förhoppningsvis
    den ökande klyftan-

  221. -mellan vad du måste tjäna
    och vad du faktiskt tjänar.

  222. Jag har alltid haft det i bakhuvudet-

  223. -när folk frågar
    om musikens ekonomiska värde.

  224. Musik har två uppenbara värden.

  225. Det estetiska värdet
    i form av utmärkthet och kvalitet-

  226. -och det ekonomiska värdet.

  227. Det ekonomiska värdet
    är relevant för varje ung person-

  228. -som utbildas i musik.

  229. De blir bättre på att räkna och skriva
    och mer konkurrenskraftiga.

  230. De blir bättre på att kommunicera.
    De blir bättre medborgare.

  231. Det är inget fel med det.

  232. Emily, du har erfarenheter
    från en enorm kontinent som Afrika.

  233. Vi hinner inte prata politik.

  234. Vi har 8 minuter och 52, 51, 50...

  235. Hur tror du att musik,
    och människor som tänker kreativt-

  236. -kan hantera en svår politisk situation-

  237. -tack vare de möjligheter
    som utbildning erbjuder?

  238. Det finns ett kontinuum-

  239. -över den traditionella uppfattningen
    om musikens och musikerns roll.

  240. Vi klamrar oss fast vid den.

  241. Det är välkänt,
    och bekräftat av mycket forskning-

  242. -att bara musiker
    kunde skälla ut ledaren-

  243. -den administrativa galjonsfiguren -
    och komma undan med det.

  244. Alla andra som framförde kritik
    fick erfara att de försvann.

  245. Om det nu går att erfara.

  246. Nu har vi
    en annan sorts administration.

  247. Det finns regler
    för vad man får och inte får göra-

  248. -men framför allt för hur man måste
    bete sig och förhålla sig till andra.

  249. Musikens roll finns kvar.

  250. Den cementerar människors identitet.

  251. Den cementerar förhållanden
    och skapar samhörighet.

  252. En kommunikativ roll.

  253. Musik och musiker har traditionellt
    bevarat samhällets historia.

  254. Folkets kunskap
    och den kulturella kunskapen.

  255. Kunskapen som definierar ett samhälle
    har funnits i musiken.

  256. Det är något som vi vill bevara-

  257. -men ekonomin ser helt annorlunda ut.

  258. Våra nya sätt att bete oss och relatera
    på gör att det inte alltid är möjligt.

  259. När jag sjunger en sång
    som är kritisk mot makten-

  260. -blir jag censurerad och inlåst.
    Hur hanterar vi det?

  261. Innebär det att musiker
    måste rätta sig efter politiken?

  262. Det skulle döda kreativiteten.

  263. Som musiker
    sjunger man det man känner.

  264. Man kan inte ge det man inte har.

  265. Genom musiken
    presenterar jag min syn på världen.

  266. Jag kommenterar situationen.

  267. Hur överlever musikern
    och musikläraren?

  268. De gör det de måste.

  269. De fortsätter att bli inlåsta
    och göra det de vet...

  270. Musikern är traditionellt sett
    samhällets språkrör.

  271. Vad är då utbildningens roll?
    Musikutbildningen kan inte lyckas-

  272. -om den hämmar uttrycket.

  273. Om den hämmar analysen.

  274. Som musiker analyserar man alltid sin
    omgivning och uttrycker det man ser.

  275. Musiklärare och musikforskare
    fortsätter att prata om det här.

  276. Det fina är att när musikern
    presenterar tankarna estetiskt-

  277. -blir de lite lättare att ta till sig
    och mindre sträva.

  278. Vi har sett den hemska situationen
    i vårt Europa-

  279. -och de senaste dagarna
    i Orlando i Florida.

  280. Vi har sett vad som händer i Istanbul,
    Paris och Bryssel.

  281. Det är väldigt nära oss.

  282. Europa är inte så fritt som vi trodde.

  283. Vi ser en rörelse av människor
    från öst till väst.

  284. Ur Europeiska musikrådets
    perspektiv...

  285. Vi gjorde ett uttalande förra året
    i Budapest, vid Womex-

  286. -om migranternas kulturella identitet.

  287. Sverige har en ärbar historia...

  288. Många minns Ramy Essams föredrag
    förra året om hans situation i Egypten.

  289. Nu har Sverige gett honom ett hem
    och en plats där han har en röst.

  290. Det är viktigt at vi förstår-

  291. -att musikens röst ofta ses av andra-

  292. -av dem som vill tvinga på oss
    sin politik...

  293. Den ses som ett hot snarare än
    vårt älskade kommunikationsverktyg.

  294. Tiden går, och jag vill ge mina
    två gäster och kollegor möjligheten-

  295. -att förmedla
    ett par avslutande poänger.

  296. De får vara hur provocerande
    som helst, kom vi överens om.

  297. -Roger, vill du börja?
    -Visst.

  298. Jag tycker absolut
    att utbildning är en rättighet.

  299. Jag skulle gärna se att regeringen
    bekostade den och sa:

  300. "Musik är lika viktigt som matte, kemi
    och andraspråk."

  301. Det vore fantastiskt,
    men det är nog avlägset.

  302. Vi måste sträva efter det, men musiker
    kan engagera affärsvärlden mer.

  303. Inte bara för att musiker behöver tänka
    ekonomiskt för att bli framgångsrika.

  304. Samarbetena med affärsvärlden
    kan utvecklas mycket mer.

  305. Jag vill se mer samverkan
    mellan företag och musiker.

  306. Jag vill att ni säger till företag:
    "Låt mig spela i lunchrestaurangen."

  307. Samarbeta med amatörmusikerna på
    företaget och se om ni får några idéer.

  308. Det kan gynna båda sidor,
    och företagen kan delta mer i kulturen.

  309. Jag vill också förändra språkbruket.

  310. Vi i, eller vid sidan av,
    musikbranschen i Storbritannien-

  311. -pratar om stöd, samarbete
    och sponsring - inte investeringar.

  312. Kan vi få företag
    att investera i kultur och musiker-

  313. -även om de inte kan räkna med vinst
    efter en viss tid...

  314. Eller en formell överenskommelse
    för investeringar.

  315. Ett sådant språkbruk vore gynnsamt,
    även utan formella överenskommelser.

  316. Utmaningen blir
    att engagera företagen.

  317. Prata med dem och se
    om ni kan bidra till ett samarbete.

  318. Det skulle kunna bära frukt. Tack.

  319. Hota med att byta bank.
    - Tack, Roger.

  320. -Emily.
    -Tack.

  321. Från klassrumsperspektivet,
    för att definiera musikutbildning:

  322. Det borde vara att utrusta människor
    för att delta i musik-

  323. -på ett sätt som är till nytta för dem.

  324. Oavsett om de lyssnar
    och finner mening-

  325. -eller om de skapar musik
    och sen går till banken.

  326. Jag vill ge ett erkännande
    till de globala bidragen.

  327. Unescos... Vad heter det?

  328. -Unescos...
    -...människorättskonvention?

  329. Och... Något mer. Herregud.

  330. -Kulturell identitet?
    -Seoul-agendan?

  331. Seoul-agendan för kulturell utbildning.

  332. Den är... Tack så mycket.
    Den är vackert formulerad.

  333. Sen har vi nätverket för forskning
    om kulturell utbildning-

  334. -som nu försöker övervaka
    implementeringen av Seoul-agendan.

  335. Om resten av oss tar vid
    på våra olika nivåer-

  336. -och kommer till klassrummen och
    andra ställen där unga människor är-

  337. -och ger dem möjligheten
    att delta i musik så gör vi det rätta.

  338. Vi gör musikutbildning
    till det rätta privilegiet.

  339. Tack, Emily.

  340. Ja...

  341. Vi har gått över tiden
    med 25, 26, 27 sekunder.

  342. Vi får inte övertidsbetalt,
    och ni får bara kaffe.

  343. Låt oss ha i åtanke: Det finns
    inga solon, bara utmärkt musik.

  344. För den krävs utmärkta musiker,
    så låt oss utbilda dem.

  345. Tack så mycket.

  346. Översättning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Musikundervisning - en rättighet eller förmån?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Samtal om musikundervisning som rättighet eller privilegium. I till exempel Kenya är musikundervisning inte en självklarhet, som det är i bland annat Storbritannien. Medverkande: Emily Achieng' Akuno, professor i musik och scenkonst, Technical University of Kenya och Sir Roger Gifford, bankchef i Storbritannien och ordförande för English Chamber Orchestra och City Music Foundation. Moderator: Ian Smith. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Ämnen:
Musik, Pedagogiska frågor > Skola och samhälle
Ämnesord:
Musik, Musik och samhälle, Musiksociologi, Musikundervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Hämmar klassrummet kreativiteten?

Vad är en kreativ person och hur påverkar det ens hjärna att syssla med musik? Panelsamtal om hur skolan hanterar kreativitet och kreativa elever. Medverkande: Örjan Strandberg, kompositör och ordförande för STIK (Stockholms innovatörskrets); Adam Baptiste, artist; Andrea Danki?, forskare i etnologi, Stockholms universitet och Peder Hofmann, chef för utbildnings- och forskningsavdelningen, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Musikundervisning - en rättighet eller förmån?

Samtal om musikundervisning som rättighet eller privilegium. I till exempel Kenya är musikundervisning inte en självklarhet, som det är i bland annat Storbritannien. Medverkande: Emily Achieng' Akuno, professor i musik och scenkonst, Technical University of Kenya och Sir Roger Gifford, bankchef i Storbritannien och ordförande för English Chamber Orchestra och City Music Foundation. Moderator: Ian Smith. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Sjung så blir du en bättre chef

I en snabb och globaliserad värld ställs en chef idag inför många utmaningar. Kanske kan sång vara ett sätt att tackla dem? Medverkande: Hélène Barnekow, chef för Telia Sonera Sverige och Eva Hillered, låtskrivare, chef och grundare av Sångskolan på nätet. Moderator: Lisa Lindström, chef på Doberman. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Så skapas en svensk superstjärna

Hur kommunicerar man med sina fans, hur får man betalt för sin musik och hur navigerar man i den nya teknologiska musikvärlden? Helienne Lindvall, musiker och journalist, samtalar med Michelle Kadir, chef för Sony music Sweden och Benji Rogers, grundare av Pledgemusic. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Från hiphop till pop med Ali Payami

Ali Payami var hiphop-dj i Malmö och började jobba i studio för att slippa stå framför en publik. Idag är han en av de stora låtskrivarna i världen och har skrivit hits för bland annat Taylor Swift. Här berättar han om sin musikaliska resa och samarbetet med Max Martin för musikjournalisten Ametist Azordegan. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Bota demens med musik

Kan musik ge dig ett nytt liv? "Alive inside" är en dokumentär om personer som har en demenssjukdom och som för en stund blir helt vakna och närvarande, när de får lyssna på musik. Professorn och läkaren Martin Ingvar leder ett samtal om musikens medicinska kraft med Dan Cohen, grundare av Music & Memory och vars arbete skildras i filmen, regissören Michael Rossato-Bennett, och kompositören Itaal Shur. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2014

Bluesens bebis rock and roll

Billy Altman är curator vid National blues museum i Saint Louis och även kompositör. Tillsammans med journalisten Claes Olson berättar han om bluesens utveckling. Från Polar music talks. Inspelat på Rigoletto i Stockholm den 25 augusti 2014. Arrangör: Polar music prize.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Hämmar klassrummet kreativiteten?

Vad är en kreativ person och hur påverkar det ens hjärna att syssla med musik? Panelsamtal om hur skolan hanterar kreativitet och kreativa elever. Medverkande: Örjan Strandberg, kompositör och ordförande för STIK (Stockholms innovatörskrets); Adam Baptiste, artist; Andrea Danki?, forskare i etnologi, Stockholms universitet och Peder Hofmann, chef för utbildnings- och forskningsavdelningen, Kungliga Musikhögskolan, Stockholm. Moderator: Alfons Karabuda. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.