Titta

UR Samtiden - Hörselforskning 2016

UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Om UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Föreläsningar och presentationer av det senaste inom forskning om hörsel och hörselskadade. Årets tema är "stark, synlig, hörselsmart". Konferensen riktar sig till hörselskadade, företrädare för hörselvård, företag, myndighet och skola. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Till första programmet

UR Samtiden - Hörselforskning 2016 : BenledningshörapparaterDela
  1. Jag ska prata
    om benledningshörapparater.

  2. Jag har jobbat med dem
    de senaste 40 åren.

  3. Tillsammans med mina kolleger,
    som ni ser längst ner på bilden.

  4. Jag vill tacka HRF för att jag fick
    komma hit och prata i dag. Och...

  5. Jag har kopplingar till Linköping,
    som jag vill ägna första sliden åt.

  6. Stig har varit inne på det. Stig
    var en mentor under min doktorandtid.

  7. Även om benförankrade hörapparater
    är en Göteborgsuppfinning-

  8. -så kom idén upp på Per Kyléns
    disputation här i Linköping.

  9. Stig blev min opponent.
    Det var bra, han var insyltad.

  10. Bra att ha en opponent
    som är inblandad.

  11. Som Stefan var inne på...
    Jag hade en ambitiös teknolog-

  12. -som satt utanför min dörr.
    Han ville ha en doktorandtjänst.

  13. Han satt där i ett drygt år. Han
    gjorde militärtjänsten under tiden.

  14. Till slut fick vi pengar.
    Det gick väldigt bra med Stefan.

  15. En koppling brukar jag inte prata om,
    men nu kan jag inte låta bli.

  16. Det är min morfar som hette Hans
    Key-Åberg. Han var klinikchef här-

  17. -på Garnisonssjukhuset,
    från 1923 till 1949. 26 år.

  18. Det var den första klinikchefen.
    Sen kom Flodgren, som Stig nämnde.

  19. Han var också regementsläkare,
    därav uniformen till höger.

  20. Han var intresserad av skallar
    och undersökte dem.

  21. Inte vilka skallar som helst.
    Ser ni vem det här är?

  22. Karl XII, ja. Det var så att för...

  23. Det är snart hundra år sen.
    På tvåhundraårsdagen 1917-

  24. -öppnade man graven för att utreda
    om det var närskott eller långskott-

  25. -alltså svenskar eller norrmän,
    som sköt honom.

  26. Uppdraget var min morfars far,
    Algot Key-Åberg.

  27. Han var också öronläkare, Sveriges
    första praktiserande öronläkare.

  28. Han var professor i rättsmedicin
    och fick uppdraget.

  29. Morfar assisterade.
    Tyvärr gick Algot bort precis efter.

  30. Ni ser på dödstalet.
    Rapporten kom året efter.

  31. Min morfar tog över
    och slutförde det hela.

  32. Han la alla instrument som användes
    i en ask och gjorde en inskription.

  33. Den har jag i bokhyllan hemma.

  34. Det ligger en ask
    längst ner till höger.

  35. Där står datumen.
    1917, den 18 till 25 juli.

  36. Öppnar man den...
    Karl XII var tunnhårig efter 200 år.

  37. Men där ligger hans hårstrån, det
    är inte alla som har det i bokhyllan.

  38. Men det har jag.

  39. Nu är det en ren slump
    att jag också studerar skallar.

  40. Det handlar om ett forskningsprojekt.
    Tänk att man hör genom skallbenet.

  41. Det som kallas benledning.
    Vi har studerat det.

  42. Bland annat Stefan. - Det här
    är en bild från din avhandling.

  43. Oavsett var man applicerar
    en stimulering på skallen-

  44. -så kommer man att höra.
    Ljudet breder ut sig i hela skallen.

  45. Och...

  46. Jag kommer inte att prata
    om hur det går till inne i snäckan.

  47. Det får Stefan redogöra för. Jag har
    intresserat mig för tillämpningarna.

  48. De är ganska många vid det här laget.

  49. Benledningshörapparater är viktigast,
    sen har vi diagnostik med benledning-

  50. -tillämpningar inom headset och
    kommunikation, och så egna rösten.

  51. Jag ska prata
    om benledningshörapparater.

  52. Jag ska nämna nåt om egna rösten.
    Den används inom talträning.

  53. Hur fungerar egna rösten?

  54. Den hör man själv genom två vägar.
    Dels är det luftledning.

  55. Det går ut den vägen ni tänker
    och in genom hörselgången.

  56. Men även genom gom och tänder. Om ni
    inte tror på det så tänk på exemplet-

  57. -med bandspelaren. Den spelar bara in
    det som kommer ut ur munnen.

  58. De flesta säger att det låter
    förfärligt, men det är så man låter.

  59. Egentligen hör man sig själv
    genom kombinationen av-

  60. -benledning genom gom och tänder
    och luftledning.

  61. Vi brukar säga
    att benledning är naturligt hörande.

  62. Vi har studerat det. Sabine Reinfeldt
    har försökt bestämma-

  63. -hur mycket
    som är benledning och luftledning

  64. Ungefär 50 % är luftledning
    och 50 % är benledning.

  65. Nu ska jag prata om hörapparater. Då
    är det lämpligt att repetera termer.

  66. Ursäkta.

  67. Här ser ni örat. Och...

  68. Jag hostade så hårt
    att den inte fungerar.

  69. En ljudvåg kommer in genom ytteröra
    och hörselgång in till mellanörat.

  70. Där blir det en vibration.
    Den går in i innerörat.

  71. Där har vi basilarmembranet
    och hårceller-

  72. -som omvandlar ljud
    till signaler i hörselnerven.

  73. Har man en skada i innerörat
    så har man en nervskada.

  74. Det typiska hjälpmedlet
    är en luftledningshörapparat.

  75. Har man en kraftig nedsättning
    och har tappat hårcellerna...

  76. ...kan man få cochleärt implantat.
    Då stimuleras nerven elektriskt.

  77. Man kan ha fel på vägen in,
    det kan vara avsaknad av hörselgång.

  78. Då är det ett ledningsfel och
    man kan få en benledningshörapparat.

  79. Man kan också ha
    en viss grad av nervskada.

  80. Inte för mycket,
    innerörat måste fungera.

  81. Då är benförankrade hörapparater
    ett väldigt bra alternativ.

  82. De kan man få vid ledningshinder,
    då man inte kan använda luftapparat.

  83. Man kan ha en kronisk infektion
    i mellanörat.

  84. Man kan vara född utan hörselgång och
    mellanöra. Det finns andra sjukdomar.

  85. Tidigare
    fick man en konventionell hörapparat.

  86. En högtalare som sitter mot huden.

  87. Den kräver ett tryck för att fungera.
    Den är lite obehaglig att bära.

  88. Huden dämpar
    och ljudkvaliteten blir dålig.

  89. Man måste ha mikrofonen på en annan
    plats, så att det blir återkoppling.

  90. Då kommer Göteborgsuppfinningen,
    som jag kallar den.

  91. Den baseras på tandimplantat.
    Man sätter en titanskruv genom huden-

  92. -så att man kommer åt benet bakom
    örat. Då får man effektiv överföring.

  93. Man kan göra hela hörapparaten
    i ett hus. Man hör väldigt bra.

  94. Ljudet går till båda snäckorna.
    De täcker upp för varandra.

  95. Vi upptäckte
    att det är bra att ha två apparater.

  96. Företagarna blev glada,
    vi dubblade marknaden helt plötsligt.

  97. Sen kom vi på att man kan vara
    helt döv på näraliggande sidan.

  98. Då sätter man
    en benförankrad hörapparat där-

  99. -och leder ljudet till andra sidan.
    Ett alternativ till cochleaimplantat.

  100. Så här ser det ut på en patient.
    Man har hårcellerna kvar.

  101. En liten titanhylsa
    kommer ut genom huden.

  102. Man sätter apparaten på den.

  103. De första tre patienterna opererades
    1977 av Tjellström och Brånemark.

  104. Det fanns inte mycket teknik. Man tog
    en vanlig benledare och snäppte fast.

  105. Som doktorand
    skulle jag utveckla en hörapparat-

  106. -för att sätta på implantatet.

  107. Jag skulle undersöka vilken skillnad
    det är att stimulera mot hud-

  108. -eller mot skruven i benet.
    En slags "proof of concept".

  109. Jag mätte trösklar.

  110. Även Stig var inne på att man vinner
    mycket. Man slipper huden som dämpar.

  111. Ungefär 10-15 decibels vinst.
    Det gav oss motivation att gå vidare-

  112. -mot en lång utvecklingsperiod.

  113. Längst till vänster årtalet 1977.

  114. Det är antal patienter på y-axeln.
    Vi hade tre -77.

  115. Fram till min avhandling -84
    hade vi femtio patienter.

  116. Det tog tio år innan vi hade
    300-400 patienter här borta.

  117. Då blev det ett godkänt läkemedel.
    Det blev bidragsberättigat.

  118. Men det tog tio år från idé
    till att den blev godkänd.

  119. Vi försökte intressera företag.
    Egentligen dröjde det ända till -92-

  120. -innan vi fick Nobel Biocare
    att satsa på det. Det är fem år till.

  121. Sedan gick det på, antalet patienter
    ökade. Det var 5 000 på skalan.

  122. I dag 2016 är det över 200 000.

  123. Vi har lärt oss att utveckling
    av apparater tar lång tid.

  124. Om man är uthållig och har ett
    bra koncept, så går det att lyckas.

  125. I dag är jag stolt över att
    vi har två Göteborgsbaserade företag-

  126. -internationellt ledande företag,
    Oticon Medical och Cochlear.

  127. Tillsammans omsätter de över
    en miljard och har 500 anställda.

  128. Vi brukar säga
    att Göteborg är Sveriges solsida.

  129. På Oticons bild är det palmer.

  130. Riktigt så varmt har vi det inte än.

  131. Det här
    är deras enhet i Nice, Frankrike.

  132. Cochlear ligger längs med riksväg 40
    i Mölnlycke.

  133. På 90-talet började man fundera på
    om det var den slutliga lösningen.

  134. Vi hade en lyckad behandling
    av patienter med ledningsfel.

  135. Det var en okomplicerad
    och säker kirurgi. Marknaden växte.

  136. Många sa att de positiva resultaten
    var tillräckligt bra.

  137. De överväger alla nackdelar. Det
    fanns ingen drivkraft att göra nytt.

  138. Inget är så bra
    att det inte kan bli bättre.

  139. Det är så, att även om det fungerar
    bra så ska hudgenomföringen skötas.

  140. Det är som tänderna,
    man måste borsta dem varje dag.

  141. Man kan få hudinfektioner,
    precis som med tänderna.

  142. Implantat lossnar,
    det gör även tänder.

  143. Vissa
    vill inte ha en skruv genom huden.

  144. Alla vill ha tänder,
    där haltar liknelsen.

  145. Som forskare vill man hitta på
    nåt bättre. Då började tankarna.

  146. De fanns på 90-talet. Egentligen
    blir det projektidé och start 1998.

  147. Idén var att hela högtalaren
    skulle implanteras inne i benet.

  148. Yttre enheten blir då mindre. Vi vill
    ha intakt hud utan hudgenomföring.

  149. Vi ville stimulera närmare snäckan,
    då ökar känsligheten.

  150. Jag pratade för döva öron
    i fem, tio år.

  151. Vi jobbade på med konceptet. I dag
    är det "bone conduction implant"-

  152. -på den här nedre bilden.

  153. Om vi tittar till höger, ser ni
    att vi har satt en högtalare i benet.

  154. Vi har intakt hud och kommunikation
    genom huden, och så en yttre apparat.

  155. En kort jämförelse mellan
    benförankrad hörapparat och BCI:

  156. Vi har permanent hudgenomföring
    i BAHA-

  157. -och vi har intakt hud
    och magnetisk induktionslänk i BCI.

  158. Sen sitter vibratorn
    närmare snäckan.

  159. Det ger ökad känslighet.
    Det behövde BCI:n eftersom...

  160. Jag pekar här. I genomgången genom
    huden tappar vi en del mot en BAHA.

  161. Det får vi igen
    genom ökad känslighet.

  162. En annan skillnad
    är att en BAHA sitter på en benskruv.

  163. En BCI kan vi göra liten och tunn.
    Den ligger ju an direkt mot benet.

  164. Därför är den lätt att sätta in,
    och ta ut om den behöver uppgraderas.

  165. Sen har vi flyttat in högtalaren
    in i benet.

  166. Det är bra, då kommer högtalaren
    långt ifrån mikrofonen.

  167. Då blir det
    inte så lätt återkoppling.

  168. I en BAHA sitter den i samma hus
    som vibratorn.

  169. Det är en utmaning om man vill ha hög
    förstärkning. Den skjuter ut längre.

  170. 15 millimeter jämfört med 9.

  171. Jag hade en doktorand som
    disputerade 2014, Hamidreza Taghavi.

  172. Han jobbade i sex år med utvecklingen
    av den elektroniska länken-

  173. -för att skicka ljudet
    från utsidan till insidan.

  174. Vi har ju intakt hud här.

  175. Den kan variera,
    hudtjockleken är normalt 5 mm.

  176. Den måste funka i ett bredare område.
    Det är en utmaning.

  177. Vi har en amplitudmodulering,
    en högfrekvent signal som skickas in.

  178. Sedan har vi en demodulering
    och stimulering av benet.

  179. Inga vibrationer genom huden,
    men vibrationer direkt mot benet.

  180. Vi var tvungna
    att göra många studier.

  181. Innan man får operera människor
    måste man det.

  182. Vi har studerat med skallsimulator,
    en mätutrustning, på torra skallar.

  183. På lik, minst tre studier av
    kadaverskallar. Och andra studier.

  184. Innan vi fick godkännande.

  185. Som vi dock fick i oktober 2012.
    Vi fick godkänt av Läkemedelsverket-

  186. -och Regionala etikprövningsnämnden
    att sätta in den på 20 patienter.

  187. Vi var glada den dagen.

  188. Väldigt snabbt planerades operation.
    5 december opererade vi.

  189. En målsättning
    var att göra enkel kirurgi.

  190. Nästa bild är en operationsbild.
    Jag har två operationsbilder.

  191. Det handlar om
    att placera implantatet bakom örat.

  192. Högtalaren
    sitter 20 mm bakom hörselgången.

  193. Spolen sitter 55 mm bakom.

  194. Man gör ett säte i benet. Man har
    ganska gott om ben i mastoiden.

  195. 12 till 14 mm. Ett djup på 5 mm
    och direkt benkontakt.

  196. Det här implantatet har inga skruvar.
    Man skjuter helt enkelt in spoldelen-

  197. -under huden. Där sitter spolen.
    Man sätter högtalaren mot benet.

  198. Sen har man bara en tunn titantråd
    som håller...

  199. ...vibratorn på plats. Ganska enkelt.

  200. Det tar inte längre tid
    än att sätta in en titanskruv.

  201. Vi har en multicenterstudie. Vi
    började i Göteborg med Eeg-Olofsson-

  202. -som ansvarig läkare. På Karolinska
    har vi professor Hultcrantz.

  203. Vi har opererat elva patienter.
    Tio på Sahlgrenska, en på KI.

  204. Tre patienter är redo att opereras.
    Vi opererar dem efter sommaren.

  205. Ser man på vad vi har gjort... Det är
    patienter och antal år med implantat.

  206. Den första
    har haft implantatet i 3,5 år.

  207. Ni ser att vi har sex patienter
    som har haft det i över 2,5 år.

  208. I godkännandet ingick
    att operera sex patienter-

  209. -följa upp dem minst sex månader,
    rapportera och sen få godkännande.

  210. Därför blev det hack i kurvan.

  211. Totalt har vi följt dem i 22,7 år.
    Ackumulerat.

  212. Inga allvarliga komplikationer.

  213. Efter inläkningsperioden,
    som kan vara en månad-

  214. -har vi haft noll antal läkarbesök
    under de här åren.

  215. Det är förstås en viktig fördel.

  216. Den kliniska studien...
    Här ser vi första patienten.

  217. För att jämföra med nåt, provade
    vi ut en konventionell apparat-

  218. -man sätter mot huden, Ponto Pro
    Power. Den bästa på marknaden-

  219. -att jämföra med på hud. De fick bära
    den en månad. Sen gör vi tester.

  220. Sen blir det operation,
    och utprovning efter en månad.

  221. Sen följer vi upp
    efter en, tre, sex, tolv månader.

  222. Nu har vi lagt till 36 månader,
    tre år. Vi har också frågeformulär.

  223. Vi gör ljudtester med apparat,
    och utan apparat för jämförelse.

  224. Det är tröskelmätningar,
    hörtröskeltal-

  225. -trösklar med toner, tal i brus
    och Hagermans test.

  226. Vi har ganska olika patienter.
    Här visar jag några audiogram.

  227. Titta längst till vänster.

  228. Viktigast var att patienterna har en
    närfunktion i innerörat över 30 dB.

  229. De ska ha ett mekaniskt fel
    som är större än 20 dB.

  230. De första sex patienterna
    är redan rapporterade i studier.

  231. Här kommer sammanfattning. Vi har
    lagt till ytterligare två patienter.

  232. Det här
    är tontrösklarna i fritt fält.

  233. Frekvens här nere
    och förbättring här.

  234. Den svarta linjen
    representerar ingen apparat.

  235. Sen får man antal decibel
    upp till 40 decibel förbättring.

  236. I medeltal 31,4 dB,
    det blir över fyra frekvenser.

  237. Jämför vi med referensapparaten,
    en konventionell men bra benledare-

  238. -ligger vi
    ungefär tio decibel bättre.

  239. Ett resultat till: Vid talnivå-

  240. -det är ett talmaterial
    som presenteras på 63 decibel.

  241. Det kallas Hagermans meningar.
    Det ska man höra.

  242. Sen lägger man på så mycket brus
    att man bara hör 50 % av orden.

  243. Ökad brusnivå är uppåt här.

  244. På den här...
    Där jag pekar, det är uppåt.

  245. För patient ett kunde vi lägga på en
    viss mängd brus på referensapparaten-

  246. -men ytterligare så här mycket brus
    och fortfarande ha 50 %...

  247. ...med det här implantatet.

  248. Under här ser ni skillnaden i snitt.
    De flesta har en förbättring på 3 dB.

  249. Det betyder ganska mycket
    i taluppfattbarhet.

  250. Vi har haft väldigt nöjda patienter.
    Det är inga vetenskapliga tidningar.

  251. Av de första fyra hade vi två damer
    som de ville intervjua. De är nöjda.

  252. Båda har varit på treårsuppföljning.
    De är helt beroende av implantaten.

  253. Tänk om de i stället
    hade fått en benförankrad på skruv-

  254. -hur skulle de då ha presterat?
    Det är en intressant fråga.

  255. Vi har gjort en studie. Vi har tittat
    på dem som redan är opererade-

  256. -och har en sån här lösning
    med titanskruv.

  257. Vi har försökt hitta en patient
    som är lik patient ett i vår studie.

  258. En patient som passar
    till patient två och så vidare.

  259. Vi har tagit in de patienterna
    och gjort samma mätningar på dem.

  260. Jag visar bara tontröskelresultatet.

  261. Den blåa är vår BCI,
    den röda är BAHA.

  262. De är ungefär lika-

  263. -men patienterna
    upplever en bättre rehabilitering.

  264. De kan göra vad de vill.

  265. Vi är inte ensamma längre.
    Jag talade för döva öron-

  266. -men sedan fem år tillbaka utvecklar
    alla företagen nåt liknande.

  267. Det finns lite enklare system,
    passivt implantat.

  268. Man har en magnet under huden för
    att hålla en benförankrad apparat.

  269. Den säljs det ganska många av.

  270. Då är man i och för sig tillbaka
    till att skicka ljudet genom huden.

  271. Vi tror mer på den aktiva lösningen
    att ha en implanterad vibrator.

  272. Vi har fått en konkurrent, Med-El
    i Österrike. Den är mycket större.

  273. Där har vi vissa fördelar.
    Slutsatsen är att jag tror-

  274. -att i framtiden slipper patienter
    en hudgenomföring.

  275. De flesta kommer att använda
    implanterbara hörapparater om fem år.

  276. Tack så mycket.

  277. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Benledningshörapparater

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bo Håkansson, forskare och professor i medicinsk teknik, har arbetat med benledningshörapparater i fyrtio år. Här berättar han om den tekniska utvecklingen sedan 1970-talet och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Idag har fler än 200 000 patienter benförankrade hörapparater (BAHA), och det finns två världsledande företag med säte i Göteborg. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Människokroppen, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Hörapparater, Medicin, Otologi, Otorinolarynologi, Personer med hörselskada, Öron
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Hörselforskning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Tinnitusbehandling på export

Sverige var det första landet i världen med internetbehandling av tinnitus som ett komplement till den kliniska vården. Gerhard Andersson, forskare vid Linköpings universitet, berättar hur behandling av tinnitus går till och vilka som blir hjälpta av den. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Läsning och hörselnedsättning

Hur påverkas inlärningen av läsning för barn med hörselnedsättning? Forskaren Malin Wass berättar om hur barn lär sig läsa generellt och vad som skiljer för barn med hörselnedsättning. Grunden för en god läsutveckling läggs tidigt i livet genom att barn lär sig modersmålet och tillägnar sig ett ordförråd. För ett barn med hörselnedsättning ser denna inlärning annorlunda ut. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörsel, kognition och åldrande

Esma Idrizbegovic, docent och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, talar om hörselnedsättning relaterat till åldrande som är den tredje vanligaste kroniska sjukdomen i Sverige. Genom att titta på patienterna i en helhet, och inte bara fokusera på hörsel, blir det möjligt att se sammankopplingar mellan hörselnedsättning och kognitiv svikt och demenssjukdomar som exempelvis alzheimer. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselprisföredraget 2016

Professor emeritus Stig Arlinger tilldelades 2016 års stora hörselpris. Här berättar han om sitt 50-åriga liv som audiolog, om viktiga händelser för honom själv och hörselforskningen i Sverige. Stig Arlinger talar om sina förhoppningar inför framtiden, med avancerad trådlös teknik, mer integrering i mobiltelefonen, avkänning av hjärnans elektriska aktivitet, appar och kompletterande hjälpmedel samt ett önskvärt äldrefokus. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselrehabilitering på nätet

Hur kan man ta fram effektiva metoder för att få hjälp med hörselrehabilitering på internet? Forskaren Elisabet S Thorén berättar om en nätkurs som ger hjälp och vägledning före, under och efter undersökning i vården. Kursen pågår under en femveckorsperiod och är nästan helt nätbaserad. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Utprovning av hörapparater

Genom att studera ett nationellt kvalitetsregister inom hörsel får man fram unik information om hörselskadade och utprovning av hörapparater. Peter Nordqvist, doktor i hörselteknik och verksamhetschef för Forskningsinstitutet Hörselbron, berättar om registerforskning för att skapa nytta för individer och samhället. Metoden ger unik möjlighet till kunskap eftersom den omfattas av många deltagare och stora datamängder. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Hörselskadade i en bullrig miljö

I Sverige är fler än 800 000 människor i arbetsför ålder drabbade av en hörselnedsättning. Denna grupp lider av en högre grad av trötthet, känner sig mer utanför och upplever en lägre grad av tillfredsställelse i arbetet. Vad beror det på, och vad kan göras för att förbättra för gruppen? Håkan Hua, audionom och postdoktor vid Linköpings universitet, berättar om ett projekt som studerar samspelet mellan hörförmåga, kognitiv förmåga, buller nivåer och arbetsuppgifter. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Benledningshörapparater

Bo Håkansson, forskare och professor i medicinsk teknik, har arbetat med benledningshörapparater i fyrtio år. Här berättar han om den tekniska utvecklingen sedan 1970-talet och vad vi kan förvänta oss av framtiden. Idag har fler än 200 000 patienter benförankrade hörapparater (BAHA), och det finns två världsledande företag med säte i Göteborg. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Hörselforskning 2016

Cochleaimplantat för vuxna

Cochleaimplantat är det första konstgjorda sinnesorganet, en dator som kommunicerar med människans nervsystem. Elina Mäki-Torkko, docent och överläkare, berättar om en pågående forskning som visar att vuxna som får cochleaimplantat går från att känna sig isolerade och att vara beroende av andra i olika kommunikationssituationer till ökat oberoende. Inspelat den 26 maj 2016 på Konsert & Kongress, Linköping. Arrangör: Hörselskadades riksförbund.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.