Titta

Lite om mänskliga rättigheter

Lite om mänskliga rättigheter

Om Lite om mänskliga rättigheter

Experter och forskare inom olika områden ger sin bild av några av de mänskliga rättigheterna.

Till första programmet

Lite om mänskliga rättigheter : Om rätt till sin kroppMaterialDela
  1. Här i Sverige har folk mycket mer
    frihet än i de flesta länder.

  2. Man kan välja att göra nästan
    vad man vill med sin kropp.

  3. Fota sig naken till exempel.

  4. Det är helt otänkbart
    på många håll i världen.

  5. -Elsa, du är ju nakenmodell.
    -Ja.

  6. Hur har det kommit till?

  7. Jag tycker det är kul
    att stå framför kameran.

  8. Och jag tycker om att vara naken.

  9. Har du några gränser
    för bilder man får ta?

  10. Nej, jag har inte så mycket gränser.

  11. Om det är nånting som känns konstigt
    så säger jag ju till...

  12. Även här i Sverige
    finns det ju problem så klart.

  13. Det räcker inte med att
    lagstiftningen i ett land förändras.

  14. Förändringar
    måste ske mellan människor.

  15. De måste synas där man bor.

  16. Hon heter Lena Halldenius.

  17. Det vi gör i en del av världen
    kan ha ganska stora konsekvenser-

  18. -i en annan del av världen.
    Hur vi konsumerar här-

  19. -har betydelse för löner för kvinnor
    i textilfabriker i Bangladesh.

  20. Allting hänger ihop.

  21. Även vardagsbeslut kan ha betydelse.

  22. Jag träffar Nikita. Han har
    sålt sex sen han var 15 år gammal.

  23. För honom är det självklart att han
    får göra vad han vill med sin kropp.

  24. Men det upprör säkert många.

  25. -Hur är det att vara prostituerad?
    -Det ordet är ganska gammalmodigt.

  26. Vi som jobbar med att sälja sex -
    eskorter - använder inte det ordet.

  27. Det är så gammalmodigt.

  28. -Vad brukar du säga i stället?
    -Eskort.

  29. -Vad ställer du inte upp på?
    -Det är lite olika.

  30. Det handlar om vilken person
    det är som vill ha en tjänst.

  31. För 500 kronor beror det lite på.

  32. I Sverige väljer vi om nån får röra
    oss eller om vi vill göra en abort.

  33. Men växer man upp och lär sig att
    alltid sätta andra före sig själv-

  34. -att andra bestämmer över en-

  35. -då är det lätt att tro
    att det ska vara så.

  36. Lever man så är det väldigt lätt hänt
    att man kommer tänka på det sättet.

  37. Det blir väldigt svårt att betrakta
    sig själv som jämlik.

  38. Nu finns det många människor som
    arbetar under dåliga förhållanden.

  39. "Men slavar finns väl inte
    i världen", tänker många.

  40. I själva verket har det aldrig
    funnits fler slavar i världen.

  41. Jag har klarat mig bra, för jag för-
    sörjer t.ex. inte nåt drogmissbruk.

  42. Jag måste inte sälja sex.
    Jag skulle kunna göra nåt annat jobb.

  43. Men det är väldigt viktigt att
    särskilja på t.ex. trafficking-

  44. -och folk som väljer själva
    att sälja sex.

  45. Trafficking är
    när folk blir tvingade-

  46. -forslade i väg för att sälja sex
    på andra människors villkor.

  47. Inte sina egna. Jag är min egen
    person. Jag har min egen business.

  48. Jag har ingen som jag jobbar för.

  49. Rätten att få äga sig själv drabbar
    ofta kvinnor och inte män.

  50. Därför finns det särskilda
    rättigheter för kvinnor.

  51. Många grupper jobbar för att kvinnor
    ska få mer makt över sig själva.

  52. Förändring för kvinnor i världen
    tror jag ändå måste komma ifrån-

  53. -att man arbetar för förändring i
    deras miljöer och med dem själva.

  54. Om problemet är att kvinnor
    inte kan kontrollera sina liv-

  55. -då måste de få kontrollera
    förändringsarbetet.

  56. Då måste det ske utifrån deras
    egna villkor och vad de önskar.

  57. Deras tolkningar av vad som
    skulle göra deras liv bättre.

  58. Jättesnyggt.

  59. Du får gärna luta dig lite bakåt.

  60. Fokusera.

  61. Jättebra.

  62. -Shit...
    -Det är grymt!

  63. -Vad säger du om att bli fotad naken?
    -Helt okej.

  64. -Har du blivit det innan?
    -Nej.

  65. Det är en rolig erfarenhet.

  66. Våld är ett stort problem
    i hela världen-

  67. -och det sexuella våldet måste tas på
    större allvar, menar Malin Isaksson.

  68. Det sexuella våldet i konflikter
    är en del i krigföringen-

  69. -som blir vanligare sätt att
    föra krig på mot sin fiende.

  70. Det handlar mycket om att stärka
    kvinnors men även mäns rättigheter...

  71. Till exempel att inte
    våldtas i konflikter.

  72. Att det ses som ett krigsbrott,
    något som är väldigt allvarligt.

  73. Att man har rätt till sin egen kropp
    och ingen annan.

  74. I Sverige har vi lagar som säger
    att vi bestämmer över oss själva.

  75. Men det handlar egentligen
    om hur vi är mot varandra.

  76. För att kunna få bestämma över
    sin kropp måste man först förstå-

  77. -att man är lika mycket värd
    som alla andra.

  78. Textning: Fredrik Nygren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om rätt till sin kropp

Avsnitt 1 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Får man göra vad som helst med sin kropp? Medverkande: Aje Hedlund, nakenfotograf; Nikita, sexarbetare; Elsa Poijo Segerstedt, nakenmodell; Mathias Sköld, modell; Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter; Malin Isaksson, universitetslektor inom folkrätt. Programledare: Sebastian Pawlowski.

Ämnen:
Samhällskunskap > Mänskliga rättigheter
Ämnesord:
Människokroppen, Mänskliga rättigheter, Politik, Samhällsvetenskap, Statskunskap
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Lite om mänskliga rättigheter

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätt till sin kropp

Avsnitt 1 av 8

Får man göra vad som helst med sin kropp? Medverkande: Aje Hedlund, nakenfotograf; Nikita, sexarbetare; Elsa Poijo Segerstedt, nakenmodell; Mathias Sköld, modell; Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter; Malin Isaksson, universitetslektor inom folkrätt. Programledare: Sebastian Pawlowski.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till religionsfrihet

Avsnitt 2 av 8

Varför har människan behov av att tro? Medverkande: David Thurfjell, religionsprofessor; Syster Monika, Birgittasystrarna, Vadstena och Malin Isaksson, universitetslektor i folkrätt. Programledare: Sebastian Pawlowski och Nancy Delic.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till ett privatliv

Avsnitt 3 av 8

Alla har rätt till ett privatliv. Varför är det viktigt? Medverkande: Karna Andersson, leg. psykolog; Malin Isaksson, universitetslektor i folkrätt; Katrin Zytomierska, bloggare. Programledare: Sebastian Pawlowski och Nancy Delic.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till utbildning

Avsnitt 4 av 8

Alla ska ha rätt till utbildning, men varför får alla ändå inte utbilda sig? Medverkande: Inger Ashing, ordförande, Rädda Barnen i Malmö; Malin Isaksson, universitetslektor i folkrätt. Programledare: Sebastian Pawlowski.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till bostad

Avsnitt 5 av 8

Varför har inte alla människor någonstans att bo? Medverkande: Johan Jägermo, hemlös; Marcus Knutagård, universitetslektor i socialt arbete; Malin Isaksson, universitetslektor i folkrätt. Programledare: Sebastian Pawlowski.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till en könsidentitet

Avsnitt 6 av 8

Vilka problem möter personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor? Medverkande: Marcus Maayan-Tal Axelsson, hbtq-aktivist; Anders Bratås, maskör; Vierge Hård, projektledare, RFSL Ungdom.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till god hälsa

Avsnitt 7 av 8

Alla har rätt till god hälsa men långt ifrån alla mår bra. Medverkande: Lena Di Corsi, träningsinstruktör och Margareta Kristenson, professor i folkhälsovetenskap. Programledare: Sebastian Pawlowski och Nancy Delic.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLite om mänskliga rättigheter

Om rätten till frihet

Avsnitt 8 av 8

Om våra digitala liv och integriteten. Medverkande: Janne Elvelid, policyanalytiker, EU-kommissionen. Programledare: Sebastian Pawlowski.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Ditt förakt, min vardag

Lleida, Spanien

Under två års tid har Naima från Marocko varit offer för rasistiska och sexistiska trakasserier i sitt kvarter. Till slut lämnade hon in ett officiellt klagomål med hjälp av organisationen SOS Rasism. Gärningsmännen dömdes till böter men det satte inte stopp för trakasserierna, tvärt om. Falska rykten och smutskastning har gjort hennes liv ännu svårare. Det dagliga, psykiska våldet får Naima att väga mellan att fortsätta de rättsliga åtgärderna och ge upp och fly undan mobbningen.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mod

Yasin

För tre år sedan kom Yasin som ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Separationen från hans familj har sedan dess fått honom att känna sig otrygg. Men under sin vandring med Asylstafetten hittade han för första gången tillbaka till känslan han så länge saknat.