Titta

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och kön är ett ämne som berör oss alla. Vi lever fortfarande i ett starkt uppdelat samhälle där män och kvinnor ofta jobbar inom skilda områden, har olika intressen och beteenden. Även omgivningens förväntningar på oss som kvinnor och män skiljer sig åt. Här får vi ta del av forskning om hur genus präglar våra sinnesförnimmelser, våra bedömningar av människor, vårt språk och tänkande. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Psykologins dag 2016 : Om samspelet mellan arv och miljöDela
  1. Jag tänkte prata
    om genus i utvecklingspsykologi.

  2. Det som är typiskt
    för utvecklingspsykologi-

  3. -är att vi intresserar oss för
    hur saker utvecklas och förändras-

  4. -eller är stabila över tid.

  5. I det här fallet tänkte jag prata
    om hur vi ser på det här med genus-

  6. -och mer preciserat tänkte jag ta upp
    samspelet mellan arv och miljö-

  7. -för att man ska få en bra förståelse
    av hur genusaspekter utvecklas.

  8. I psykologi är det ofta så
    att vi fokuserar på könsstereotyper-

  9. -när vi
    intresserar oss för genusaspekter.

  10. Könsstereotyper handlar om
    vår benägenhet att associera kön-

  11. -med olika typer av attribut:

  12. Objekt, egenskaper, aktiviteter,
    känslor och så vidare.

  13. Och det föreligger faktiskt vissa
    könsskillnader i en del egenskaper.

  14. Jag kan ta aggressivitet som exempel.

  15. Vi vet att pojkar är något mer
    fysiskt aggressiva än flickor-

  16. -men det betyder inte
    att kön determinerar egenskapen.

  17. Man kan alltså inte säga
    "pojke = aggressivitet"-

  18. -eller för den delen
    "aggressivitet = pojke".

  19. Det finns ett samband
    mellan kön och aggressivitet-

  20. -som stereotypbegreppet
    inte skulle göra rättvisa.

  21. Det här med att få
    en stereotyp föreställning om kön-

  22. -påbörjas
    väldigt tidigt under utvecklingen-

  23. -faktiskt redan innan barn själva-

  24. -börjar använda sig av
    könsrelaterade begrepp när de talar.

  25. Vi vet från forskningen
    att vid 1,5 års ålder-

  26. -så identifierar barn män
    med grova, kantiga drag-

  27. -och de associerar kvinnor
    med runda och mjuka drag.

  28. Först vid 2 års ålder
    börjar barn tala om sig själva-

  29. -på ett något sånär korrekt sätt
    som pojke och flicka.

  30. Könsstereotyper
    utvecklas alltså tidigt, de befästs-

  31. -och de blir förvånansvärt rigida
    under tidig barndom.

  32. Nu pratar jag
    om ålder 3-6 år eller något sådant.

  33. Så om vi håller oss där ett tag,
    så är det typiskt för 3-åringar-

  34. -att tycka att det verkar omöjligt
    att leka med vissa sorters leksaker-

  35. -för en pojke att leka med Barbie.

  36. De har ha föreställningar om yrken,
    "kvinnor kan inte vara sopåkare".

  37. Så det som är associationer med kön-

  38. -betraktas av barn
    som determinanter av kön.

  39. Leker man med Barbie, så är man tjej,
    till exempel.

  40. Det här för i slutändan med sig
    att det blir mer otänkbart för barn-

  41. -att leka med barn som representerar
    ett annat kön än vad de själva gör.

  42. Vi har lite kalla siffror,
    visserligen från USA, men ändå.

  43. Vid 4 års ålder leker barn tre gånger
    så mycket med barn av det egna könet.

  44. 6-åringar leker tio gånger så mycket
    med barn av det andra könet...

  45. Med barn av det egna könet
    som barn av det andra.

  46. En implikation här är att barns
    stereotyper inte endast reflekterar-

  47. -vuxenvärldens föreställningar,
    utan i lika hög utsträckning-

  48. -vittnar om begränsningar
    i barns kognitiva utveckling-

  49. -mer precist, barns förmåga
    till social kategorisering.

  50. Det generella kognitiva problemet
    de har i låga åldrar-

  51. -är att de har svårt att skilja på
    hur saker är och hur de verkar vara-

  52. -så om någon ser ut som en tjej,
    så är det en tjej, till exempel.

  53. Okej...
    Jag tänkte vidmakthålla med en del-

  54. -av inte bara hur stereotyperna
    utvecklas utan också varför.

  55. Jag börjar med att avgränsa
    den utvecklingspsykologiska ansatsen-

  56. -från två idealtyper,
    kan vi kalla dem för.

  57. Den ena kallar jag för sociologism,
    ett begrepp man sällan hör talas om.

  58. Det skulle betyda att barn
    är oskrivna blad från födseln-

  59. -så miljön och samhället formar
    helt och hållet deras utveckling.

  60. Den mänskliga organismen
    är ett slags ryggradslöst kreatur-

  61. -som formas av miljön omkring sig
    utan något som helst motstånd.

  62. Om vi tillämpar den idén
    på könsstereotyper-

  63. -så reflekterar de endast
    samhälleliga strukturer-

  64. -alltså en variant av social
    determinism, kan man kalla det.

  65. Biologism skulle vara
    den andra, motsatta idealtypen-

  66. -som skulle kunna låta så här:

  67. "Evolutionära selektionstryck har
    varit disparata för män och kvinnor."

  68. "Det har medfört genetiska skillnader
    som helt formar deras utveckling."

  69. Enligt den idén kan vi säga
    att könsstereotyper reflekterar-

  70. -endast biologiskt betingade köns-
    skillnader som barn kategoriserar-

  71. -så att de verkar vara stereotyper.

  72. Tyvärr ser man den här typen
    av idealtyper lite för ofta-

  73. -i litteraturen och
    i samhällsdiskussioner kring genus.

  74. Som utvecklingspsykolog
    känner man så här inför det.

  75. Det är av den enkla anledningen
    att vi tror oss ha lärt oss-

  76. -att arv och miljö ofta samspelar
    för att vi ska förstå utvecklingen-

  77. -och det gäller också
    sådana saker som hör till genus.

  78. Låt mig ta det här som ett exempel-

  79. -för att visa
    hur vi brukar tänka här.

  80. Ni ser på den vänstra bilden
    en person som spelar gitarr.

  81. Till höger ser ni
    förhårdnader på fingrarna.

  82. Är det arv eller miljö? Det är miljö
    till följd av att det är friktionen-

  83. -som är den närliggande orsaken
    till de här förhårdnaderna.

  84. Men miljön skulle inte ha
    sådana effekter om inte vi hade DNA-

  85. -som producerade förhårdningar
    givet en viss typ av stimulering.

  86. Så det är med andra ord också arvet.
    Det är 100 % miljö och 100 % arv-

  87. -som behövs för att förklara
    ett och samma utfall-

  88. -och så förhåller det sig för mycket
    av det vi studerar i utvecklingen.

  89. Det här är
    någon typ av interaktionism-

  90. -som är grundläggande för hur vi
    närmar oss saker, inklusive genus.

  91. Att arv och miljö samspelar
    är grundutgångspunkten.

  92. Det kan vara så
    att input från miljön kalibrerar-

  93. -våra genetiska dispositioner,
    program eller mekanismer-

  94. -och får dem att producera
    t.ex. en funktionell typ av output.

  95. Om det tillämpas på könsstereotyper,
    så finns det-

  96. -genetiska anlag för könsskillnader
    plus föreställningar om kön i miljön-

  97. -som antingen kan förstärka
    de små skillnader som finns-

  98. -eller leda till att de inte
    kommer till lika stort uttryck.

  99. Vi bör också beakta
    att det är kognitiva begränsningar-

  100. -som leder till vissa stereotyper,
    inte minst hos små barn.

  101. Jag tänkte avsluta med att ge er-

  102. -en teoretisk översikt om vad vi vet
    när det gäller arv och miljö-

  103. -eller vad vi tror oss veta om
    deras betydelse för könsstereotyper-

  104. -uppdelade i genetiska
    och miljömässiga komponenter.

  105. Börjar vi med genetiska faktorer,
    så kan vi dela in dem-

  106. -dels i mer avlägsna,
    evolutionära selektionstryck-

  107. -som sannolikt har sett något
    annorlunda ut för män och kvinnor-

  108. -dels i mer närliggande, hormonella
    faktorer, som också kan påverka.

  109. Hormoner och evolutionär anpassning
    är inte ömsesidigt uteslutande-

  110. -utan de tenderar i de flesta fall
    att harmoniera.

  111. Trots att vi kanske inte vill det
    är det så att vissa könsskillnader-

  112. -har dokumenterats
    i nästan samtliga studerade kulturer-

  113. -och de är mycket vanliga
    också bland andra primater.

  114. Jag har några exempel.
    Ett har jag redan varit inne på.

  115. Pojkar tenderar att vara
    mer fysiskt aggressiva än flickor.

  116. Pojkar har också
    en högre grovmotorisk aktivitetsnivå.

  117. Flickor tenderar att ha
    en högre social lyhördhet-

  118. -och de har en högre benägenhet
    att leka omvårdande lekar än pojkar.

  119. De här skillnaderna uppträder tidigt,
    under de allra första levnadsåren.

  120. Det betyder förstås inte att
    könsskillnaderna ska stereotypiseras.

  121. Skillnaderna är inte
    lika stora i alla kulturer-

  122. -det finns undantag i primatvärlden
    och en individ med ett visst kön-

  123. -kan göra sådant
    som individer av motsatt kön-

  124. -har en något högre benägenhet
    att göra spontant.

  125. Men skillnaderna finns.
    Hur kan vi förstå dem-

  126. -om vi börjar
    med ett evolutionärt perspektiv?

  127. Evolutionspsykologiska forskare tror,
    väldigt förenklat förklarat-

  128. -att mäns reproduktiva framgångar
    i högre utsträckning-

  129. -har hängt på deras förmåga
    att konkurrera ut andra män-

  130. -så att deras egna billiga spermier
    får tillgång till de dyrbara äggen.

  131. Kvinnors reproduktiva framgångar
    har hängt på-

  132. -sådant som rör
    samarbete och omvårdnad.

  133. Därför tänker man sig då att män
    har utvecklat dominerande egenskaper-

  134. -medan kvinnor har utvecklat
    lyhördhet och samarbetsförmåga.

  135. Även om det här tänks vara genetiska
    effekter, så är många inne på-

  136. -att geners effekter på beteende
    ofta är indirekt.

  137. Till exempel små genetiska skillnader
    leder till att pojkar och flickor-

  138. -kommer att skapa
    och vistas i delvis olika miljöer-

  139. -som i sin tur förstärker
    egenskaps- eller beteendeskillnader.

  140. Här finns en viktig princip,
    att kulturer och samhällen-

  141. -ofta arbetar i samma riktning
    som evolutionen har gjort.

  142. Det brukar på engelska kallas för
    "gene-culture coevolution".

  143. Ett typexempel på det är att
    flickor får mer beröm för lyhördhet.

  144. Därmed blir de
    successivt bättre på omvårdnad-

  145. -och blir mer attraktiva
    i partners ögon.

  146. Pojkar får mer beröm
    för fysisk prestation.

  147. Därmed blir de över tid
    mer atletiska och attraktiva.

  148. Så socialisering och evolution
    arbetar inte åt olika håll-

  149. -utan de arbetar åt samma håll.
    Det är det som är poängen.

  150. Jag ska inte gå över dit...
    Den här idén som jag precis nämnt-

  151. -reflekterar en idé om medvetandet-

  152. -som ett slags stenåldersorgan,
    skulle man kunna säga.

  153. Den stöter ofta på patrull,
    så jag vill ge några kvalifikationer.

  154. Evolutionspsykologiska perspektiv
    behandlar även likheter mellan könen.

  155. Det har t.ex. inte förelegat
    olika selektionstryck för olika kön-

  156. -när det gäller att utveckla
    beskyddande relationer tidigt.

  157. Följaktligen ser vi
    inga könsskillnader i anknytning.

  158. Alla barn
    utvecklar anknytningsrelationer-

  159. -och kvaliteten på de relationerna
    skiljer sig inte åt baserat på kön.

  160. Evolutionspsykologiska förklaringar
    är till sin natur mycket spekulativa-

  161. -eftersom vi inte har tillgång
    till de evolutionära miljöerna.

  162. Det betyder inte att de är felaktiga-

  163. -men om man begär stöd
    för alla grundantaganden-

  164. -så kan man ju bortse från det här
    och säga att det inte finns-

  165. -inte i alla avseenden i vart fall.

  166. En tredje kvalifikation
    som är betydelsefull-

  167. -är att det är
    svårt utifrån principerna-

  168. -att förklara de ganska påtagliga
    variationer som finns historiskt-

  169. -och skillnaden mellan kulturer,
    inte minst gällande könsskillnader.

  170. Ett helt annat sätt
    att närma sig mänskligt beteende-

  171. -kan i stället behövas här.

  172. De som håller på med
    beteendeekologiska teorier-

  173. -brukar ofta framhäva
    att det unika för människan-

  174. -är plasticiteten i vår hjärna-

  175. -och i vårt medvetande,
    till skillnad från många andra arter.

  176. Deras fokus ligger ofta på
    människors anpassning till-

  177. -de lokala förhållanden som råder-

  178. -i individens
    egen kulturella kontext.

  179. Om det tillämpas på könsstereotyper,
    så är det inte förvånande-

  180. -att i jämställda samhällen så är
    könsstereotyper mindre påtagliga-

  181. -än vad de är
    i så kallade traditionella samhällen.

  182. Evolutionära resonemang kan
    se olika ut, vilket är bra att veta.

  183. Hormoner, då. Det finns en hel del
    hormoneffekter som är relevanta här.

  184. Pojkars högre fysiska aggressivitet
    kan åtminstone delvis förklaras-

  185. -med hormonella skillnader.
    De producerar mer testosteron.

  186. Likaledes,
    flickor och andra däggdjurshonor-

  187. -som man har studerat
    i experimentella studier...

  188. Om man ger dem, under fosterstadiet-

  189. -tillskott av manliga könshormoner,
    som påverkar hjärnans utveckling-

  190. -så kommer flickorna
    att leka lite mer som pojkar.

  191. De blir lite mer aggressiva-

  192. -och de får mer svårigheter
    med omvårdnad än andra flickor.

  193. Motsvarande resultat
    har man också funnit på pojkar-

  194. -som under fosterstadiet
    fått kvinnliga könshormoner.

  195. De blir lite mer "feminina"
    i sina beteenden så småningom.

  196. Föräldrarna i hormonstudierna
    försöker ofta socialisera in barnen-

  197. -i deras "korrekta könsidentitet"
    men kan ofta få svårigheter med det.

  198. Hur förtvivlat gärna de än vill,
    så stöter de på patrull.

  199. Den sammantagna poängen här
    är att om barn under utvecklingen-

  200. -får stereotypa uppfattningar om kön,
    så är det inte så konstigt.

  201. Pojkar och flickor
    är nämligen delvis olika-

  202. -om än inte i så hög utsträckning
    som barn i tidig barndom får för sig.

  203. Jag brukar säga att det är inte så
    att kvinnor är från Venus-

  204. -och män är från Mars.

  205. Jag brukar säga att kvinnor
    är från Stockholm, eller Fjollträsk-

  206. -medan män är från Norrland.
    Det är närmare mellan de polerna.

  207. Vi avslutar
    med miljömässiga faktorer.

  208. Att miljön har avgörande betydelse är
    tämligen välbelagt forskningsmässigt.

  209. Föräldrar har tidigt olika
    förväntningar på pojkar och flickor.

  210. Om man t.ex. maskerar kön
    på det nyfödda barnet-

  211. -så att man sätter på pojkar
    rosa sparkdräkt och flickor blå-

  212. -så kommer den ovetande omgivningen
    ofta att påtala till flickan...

  213. Eller till pojken i rosa hur liten
    och söt hon är, fast det är en han-

  214. -och hur stark och robust
    hon verkar vara, fast det är en man.

  215. Så redan det oskyldiga nyfödda barnet
    drabbas av förväntningarna i miljön.

  216. Som sagt, föräldrar berömmer
    pojkar och flickor för olika saker.

  217. Pojkar släpps i högre utsträckning
    vind för våg-

  218. -trots att de är lite klumpiga-

  219. -medan flickor övervakas mer
    i sitt utforskande etcetera.

  220. Vi noterar också att familjer
    som aktivt och medvetet eftersträvar-

  221. -en mer könsneutral uppfostran,
    får barn med mindre könsstereotyper.

  222. På motsvarande sätt
    förhåller det sig med lärare.

  223. Traditionellt sett
    så har de befäst könsstereotyper-

  224. -i de här ganska känsliga åldrarna-

  225. -men när de aktivt och medvetet
    arbetar med genusfrågor-

  226. -så minskar barnens könsstereotyper.

  227. Betydelsen av kamratgruppen
    är väldigt svår att överskatta också.

  228. Redan vid 3 års ålder så förstärks
    barns könsstereotypa beteenden-

  229. -av den egna inomkönsgruppen.
    Beröm och imitation, exempelvis.

  230. Icke-könsadekvat beteende bestraffas,
    speciellt hos pojkar, för övrigt.

  231. Så pojkar som är lite feminina
    kan få det tufft i pojkgruppen-

  232. -speciellt när de
    börjar närma sig 6-årsåldern.

  233. Över tid uppträder också
    något som brukar kallas för-

  234. -inomgruppsfavoriserande,
    med kön som uppdelningsgrupp.

  235. "Min grupp är bättre än den andra."
    Pojkar versus flickor.

  236. Som om de här faktorerna inte räckte,
    så tillkommer även samhället i stort-

  237. -som reklam och vad som anses vara
    manliga och kvinnliga yrken.

  238. Vetenskapsman - objektivitet,
    sjuksköterska - omvårdnad.

  239. Det är två bra exempel på det.

  240. Poängen här är att miljöer påverkar
    våra genetiska dispositioner.

  241. Tillsammans leder de till
    mer eller mindre könsstereotyper-

  242. -men man kan inte förstå stereotyper
    om man bara beaktar miljö eller arv.

  243. Man behöver beakta
    båda uppsättningarna faktorer.

  244. Jag lämnar er med ett tips.
    Om ni vill läsa mer om genusfrågor-

  245. -så läs om könsidentitet,
    ett annat klassiskt område-

  246. -om hur man definierar sig själv
    och hur det påverkar utvecklingen.

  247. Tack ska ni ha.

  248. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Om samspelet mellan arv och miljö

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Psykologi, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Arv och miljö, Barn och könsroller, Differentiell psykologi, Genus (socialt kön), Genusfrågor, Psykologi, Samhällsvetenskap, Sociala frågor, Utvecklingspsykologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Psykologins dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Stress bland elever på högstadiet

Stress i unga år kan påverka vår hälsa negativt som vuxna, menar professor Petra Lindfors som här berättar om ett angeläget forskningsprojekt med ungdomar på högstadiet. Exempel på frågor man försöker besvara är: finns det skillnader i stressnivå mellan pojkar och flickor? Hur påverkas den unga kroppen av stress? Finns det någon koppling mellan kropp och knopp när det gäller stress? Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Har kvinnor bättre simultankapacitet?

Det sägs ofta att kvinnor är bättre på att hålla många bollar i luften samtidigt. Forskaren Ivo Todorov har gått vetenskapligt tillväga och försökt hitta belägg för påståendet. Det finns inte så många vetenskapliga studier i ämnet men undersökningar visar att samhället ofta ställer större krav på att kvinnor skall klara av att jobba med flera saker samtidigt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Om samspelet mellan arv och miljö

Redan vid ett och ett halvt års ålder kan barn identifiera att män har kantiga drag och kvinnor mer runda och mjuka, berättar professorn i utvecklingspsykologi Pehr Granqvist. Könsstereotyper utvecklas tidigt, de befästs och blir förvånansvärt rigida redan under tidig barndom. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Genus och arbetsmiljö

I stället för att prata om kvinnors arbetsmiljö bör vi studera arbetsplatsen ur en mer generell synvinkel, påpekar professor Annika Härenstam. Om vi bara fokuserar på kvinnors arbetsmiljö så riskerar vi att individualisera förklaringar och skylla på att kvinnor är för ambitiösa när de mår dåligt. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vårt unika doftsinne

Först på 2000-talet lyckades forskarna kartlägga vilka gener som producerar doftreceptorerna i våra näsor, berättar doftforskaren Jonas K. Olofsson. Forskning om doftsinnet har ofta ifrågasatts på grund av att man betraktat doftsinnet som mera kvinnligt än manligt, ett synsätt som går tillbaka ända till antikens dagar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Vem tycker om hen?

Att vi delar in kön i två sorter, man och kvinna, leder till att vi får starka könsstereotyper som skapar förväntningar på ett manligt respektive kvinnligt beteende. Här kan man fundera vad uttrycket hen kan göra för att få oss att inse att det finns en större variation, säger forskaren i socialpsykologi Marie Gustafsson Sendén. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Könsskillnader i självbiografiskt minne

Flera äldre undersökningar visar att kvinnors och mäns självbiografiska minne skiljer sig åt. Här sägs att kvinnor ofta minns fler händelser och kan beskriva dem mer detaljerat och emotionellt. Psykologiforskaren Kristina Karlsson har dock hittat ett nytt och annorlunda mönster i sina undersökningar som visar att det inte finns några större skillnader mellan mäns och kvinnors minnesbeskrivningar. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Sömn hos män och kvinnor

Varför sover vi och vad händer när vi sover? Och sover kvinnor sämre än män? Det är exempel på frågor som sömnforskaren Johanna Schwartz fördjupat sig i. Idag uppger kvinnor i alla åldersgrupper att de har sömnbesvär och inte bara i Sverige utan samma problem förekommer i hela världen. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Psykologins dag 2016

Finns det könsskillnader i hjärnan?

Tidigare forskning gjorde gällande att det finns skillnader mellan manliga och kvinnliga hjärnor, något som forskarna idag fått revidera. Med hjälp av modern utrustning kan vi idag studera våra hjärnor på ett fascinerande sätt, säger hjärnforskaren Håkan Fischer. Vi har då sett att de flesta hjärnor består av en blandning av både kvinnliga och manliga egenskaper. Inspelat den 10 mars 2016 i Aula Magna på Stockholms universitet. Arrangör: Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Människans natur

Utveckling av barns sociala förmåga

Hur kan vi öka barns socialt hjälpsamma beteende? Redan i ettårsåldern kan vi samarbeta, dela med oss och visa skamkänslor om vi gjort fel, men vår starka gruppkänsla gör att vi också kan känna aversion mot andra grupper. Med Malinda Carpenter, forskare i psykologi vid Max Planck-institutet. Arrangör: Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.