Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Virala lögner och vandringshistorierDela
  1. Det finns
    ungefär lika många olika rykten-

  2. -som det finns olika motivationer
    till att sprida rykten.

  3. Det finns skämt som börjar som skämt-

  4. -men som nån tar på allvar
    och sprider vidare.

  5. Det finns missuppfattningar som
    faller väl ut och som får spridning.

  6. Det finns propaganda, där
    nån tjänar på att sprida osanningar-

  7. -för att tjäna på det på nåt sätt.
    Och sen så finns det rykten.

  8. Ett rykte spreds i förra veckan.

  9. Eller nån gång kring förra helgen.

  10. Det var att en... Ni kanske var
    med på det, Panamapappren släpptes.

  11. En stor läcka från en advokatfirma
    som satte ihop människor med pengar-

  12. -med såna som hade kreativa idéer
    om vad man kunde göra med dem.

  13. I de här läckorna fanns jättemånga
    namn på folk som hade skattefuskat.

  14. Och bland alla dessa namn
    fanns den isländska statsministern.

  15. Den isländska statsministerns fru
    hade försökt fuska undan stålar.

  16. Det var en Uppdrag Granskning-
    intervju med statsministern.

  17. Han betedde sig som vi förväntar oss
    att en skum politiker ska bete sig.

  18. Han ställde sig upp och tog en cirkel
    i stället för att svara på frågorna.

  19. Han sa "det är jättekonstiga frågor"
    och gick.

  20. Han "nailade" inte krishanteringen.

  21. Strax efter att intervjun började
    cirkulera, den fick stor spridning-

  22. -så skrev före detta statsministern
    i Island det här på Facebook:

  23. "Det är skandal. Han måste avgå."

  24. "Regeringen måste ombildas.
    Vi kan inte ha det så här."

  25. Det fångar journalisters intresse
    att f.d. statsministrar uttalar sig.

  26. Det finns inte många journalister på
    AP eller Reuter som talar isländska.

  27. Man vänder sig till Google Translate.

  28. Vad säger de? "The Prime Minister
    will immediately resign."

  29. Det är viss skillnad. Det som händer
    efter att statusen dyker upp-

  30. -är att ryktet börjar gå
    att statsministern ska avgå.

  31. Det sprids av Edward Snowden.

  32. En kort stund la han ut en tweet
    om det. Sen tar han bort den.

  33. DN:s chefredaktör
    skriver "obs, obekräftat"-

  34. -men sprider ändå ryktet.

  35. Så lätt kan det gå.
    Så lätt kan det gå när...

  36. ...vi är i en situation där
    det förväntas att nåt ska inträffa.

  37. Rykten är som vandringssägner,
    de måste bygga på en uppfattning-

  38. -att det är trovärdigt att det
    inträffar. Annars köper vi det inte.

  39. En parallell: Om jag säger att jag
    kidnappades av ett ufo här på gatan-

  40. -skulle ni inte tro på det. Ni vet
    att folk passerar här och kan se det.

  41. Ni vet också
    att ufon inte kidnappar folk.

  42. Det finns inte en verklighetsgrund,
    ni tycker inte att det låter rimligt.

  43. Vi måste bygga rykten på saker vi
    är rädda för och är förvirrade kring.

  44. På saker vi kämpar med på olika sätt.

  45. I höstas, efter Parisattentaten,
    var många rädda och förvirrade.

  46. Och då, bara några dagar
    innan SÄPO höjde hotnivån-

  47. -började ett sms spridas
    bland ungdomar i Sydsverige.

  48. Jag kan "reenacta" sms:et,
    jag är sms-författaren:

  49. "Min släkting jobbar på Kriminal-
    vården. En IS-medlem kom dit."

  50. Han hade väl klubbkortet.

  51. Han skulle utvisas. Innan dess
    var han i systemet ett tag.

  52. Precis innan han skulle utvisas
    kom han till den här släktingen.

  53. Han sa:
    "Du, du har varit snäll mot mig."

  54. "Jag ska ge dig en varning. Var inte
    i Göteborg kring jul och nyår."

  55. Fick jättestor spridning. Först
    som sms, sen delades det på Facebook.

  56. Till slut
    dök det upp i gamla, goda medier-

  57. -som skrev om "hotet mot Göteborg
    som spreds på sms".

  58. Och det här är intressant. Terrorns
    mål är delvis att skapa rädsla.

  59. Att vi ska känna oss otrygga.
    "Det kunde ha hänt mig."

  60. "Det kunde ha hänt här och nu."

  61. Den känslan
    lyckades terroristerna med i höstas.

  62. Så gott lyckades de att
    de återuppväckte en vandringssägen-

  63. -som Bengt af Klintberg
    uppmärksammade-

  64. -i "Glitterspray" från början
    av 2000-talet. Han skriver så här:

  65. "Min dotter..."
    Han fick historien från en informant.

  66. "Min dotter praktiserade på hotell."

  67. "En äldre praktikant talade om att
    särbons syster var flygvärdinna."

  68. "Hennes plan hade landat,
    passagerarna var på väg ut."

  69. "Hon märkte att en plånbok
    låg kvar på ett säte."

  70. "Hon visste att en man
    med arabiskt utseende satt där."

  71. "Hon sprang ifatt honom och lämnade
    plånboken. Hon avböjde hittelön."

  72. "Då gav han henne ett gott råd."

  73. "Rådet var att inte åka
    till London 21 oktober.'"

  74. Den här historien
    har cirkulerat sedan 9/11.

  75. Det var senaste gången
    den fick stor spridning.

  76. Och... Det finns nåt kring rädslan,
    kring skräcken, som vi känner.

  77. Man kan läsa ut vad vi är rädda för.

  78. En annan sak man kan läsa ut av
    sägnerna är att de speglar vår tid.

  79. På 50-talet var Alice Babs
    och Charlie Norman stora.

  80. Bland annat med en sång
    som gick så här:

  81. Käre John, skriver jag än en gång

  82. Käre John,
    minns du att det fanns en sång?

  83. Som på skämt vi sjöng om flickan
    som sin kärlek gav en 'ann

  84. Nu jag skriver att den sången är sann

  85. Den handlar om en man i lumpen.
    Nej, nej... Nej.

  86. Tack. Det är inte därför jag är här.

  87. Den handlar om en man
    som ligger på luckan.

  88. Det är under efterkrigstiden,
    det är nervöst och skrajt.

  89. Han skriver till sin flickvän.
    Hon skriver inte lika ofta.

  90. Till slut skriver hon
    att hon ska gifta sig med en annan.

  91. "Skicka tillbaka fotot du har på mig,
    det ska min nya fästman ha."

  92. Charlie Normans ord: "Grabbarna
    på luckan tyckte det var nedrigt."

  93. Vad hans vänner kom på var att
    samla ihop alla bilder på flickor-

  94. -i ett kuvert. Sen skulle han skriva
    "jag minns inte hur du såg ut".

  95. "Välj ut bilden på dig och skicka
    tillbaka övriga. Din käre John."

  96. Det är en historia som är förståelig
    när den sprids under efterkrigstiden.

  97. Det finns unga män som gör
    militärtjänstgöring för allas skull.

  98. Att berätta om olycklig kärlek och
    att lämna sitt hem, det blir starkt.

  99. Den funkar inte bara då,
    utan också 2012 i USA.

  100. Den här bilden hittade jag när jag
    skrev om spökhistorier på internet.

  101. Det är nästan ordagrant
    samma berättelse.

  102. Den har ett par skillnader.
    Det är ingen svensk soldat-

  103. -utan en amerikansk i Afghanistan.

  104. Det är samma historia, men med
    en förändrad detalj. Den detaljen är:

  105. "Hon förklarade att hon hade legat med
    två killar sedan han for."

  106. "Hon ville göra slut med honom."

  107. Det har gått från att hon ska bryta
    upp och gifta sig med en annan-

  108. -till att hon har legat
    med två andra.

  109. Förändringar sker aldrig av en slump,
    de blir inte populära av sig själva.

  110. En vandringssägen måste i detalj
    överensstämma med vår världsbild.

  111. Den bygger på att vi tar till oss den
    och sprider den.

  112. Varför har hon nu legat runt,
    och inte bara gift sig med nån annan?

  113. Kanske för att vi ska vara kompis
    med mannen.

  114. Det är soldaten vi ska ty oss till.

  115. Ett lätt sätt att utmåla kvinnor
    som några man tycker illa om-

  116. -är att utmåla dem som slampor.
    På 50-talet räckte det långt-

  117. -att säga att hon ville gifta sig
    med nån annan-

  118. -för att hon skulle framstå som
    slampa. Nu måste hon ligga med andra.

  119. Vad vi har är ett slampindex.

  120. Det börjar här, där är vi slampa då.
    Där är vi slampa nu.

  121. Sånt ser man om man läser mellan
    raderna i såna här vandringssägner-

  122. -som finns överallt.

  123. På det sättet skildrar
    vandringssägner våra samhällen.

  124. För att prata om den tacksamma
    terroristen, som historien kallas...

  125. När 9/11 inträffade...
    Apropå åldern på publiken-

  126. -kan jag rapportera
    att jag var tolv år.

  127. Då minns jag inte så mycket,
    men jag minns att man var rädd.

  128. Stämningen var dålig, lite
    "tredje världskriget är på gång".

  129. Det jag tar med mig
    från sms:et i höstas-

  130. -är att vi var ungefär lika rädda då.
    Vi kände oss lika öppna-

  131. -för möjligheten
    att skiten skulle träffa fläkten.

  132. Sånt ser jag
    genom att titta på historierna.

  133. Jag menar att vandringssägner,
    som är en del av källkritik på nätet-

  134. -är inte dåliga i sig. De är tvärtom
    bra, intressanta och lärorika.

  135. Den tacksamma terroristen-

  136. -handlar om att
    vi försöker förstå terrorattentat.

  137. Det är det mest meningslösa våld
    vi kan föreställa oss.

  138. Massor med folk dör
    för att nån vill göra en poäng.

  139. När vi berättar en historia
    om att en terrorist har varnat nån-

  140. -berättar vi om människan
    i det obegripliga.

  141. Om den människa som kan se
    en annan individ och hjälpa den.

  142. Vi inympar mänsklighet
    i den här omänskliga situationen.

  143. Just nu känner många
    att muslimerna är många och farliga.

  144. På väg mot Sverige,
    utgör ett stort hot.

  145. Den här berättelsen är
    det nya främmande. För 40-50 år sen-

  146. -pratade vi om råttkött på pizzor och
    invandrare som odlade i parketten.

  147. Den berättelsen är utbytt mot de
    som finns om inströmmande muslimer.

  148. Det är en av vår tids stora arenor
    för den här typen av vandringssägner.

  149. Det finns de som kan utnyttja detta.
    Om berättelsen anspelar på det här-

  150. -får den lätt spridning bland de som
    bara tittar efter såna berättelser.

  151. De får vatten på sin kvarn.
    Ett exempel är det här filmklippet.

  152. Det här är ett... Det står:

  153. "Här är ett klipp från en författare som
    intervjuade våldtäktsmän."

  154. Det är en författare
    som intervjuar dömda våldtäktsmän.

  155. I klippet berättar en kille med stark
    brytning om hur han våldtog en tjej-

  156. -och varför det var hennes fel.

  157. Kommentarsfältet är fullt av vrede.
    Det är många som skriver att:

  158. "Muslimerna lär förstöra Europa."

  159. "Synd att Hitler började
    med fel folk."

  160. Väldigt mycket vrede.

  161. Grejen är att det är skådespelare.

  162. Filmen spelades in
    av gymnasieelever i Göteborg.

  163. Filmen byggde på en bok där en
    författare pratade med våldtäktsmän.

  164. Men den här scenen
    är deras tolkning av hela den boken.

  165. Det vet inte de som publicerar
    klippet. Eller så skiter de i det.

  166. Bland annat en Facebook-sida,
    som heter nåt i stil med-

  167. -"Usch för invandrare". De grupperna
    heter "basically" samma sak.

  168. Det är nåt om Stefan Löfven eller
    nåt om invandrare. Fantasi, hallå?

  169. På den sidan har den
    380 000 visningar. På YouTube 30 000.

  170. Under förförståelsen att
    det är en invandrare som säger det.

  171. Det är lätt att kolla upp klippet
    med bildgooglingar.

  172. Vi kommer in på det.

  173. Man kan lätt se riskerna med
    den typen av informationsspridning.

  174. På en paneldebatt med Elsa
    hamnade jag i en konstig situation.

  175. Jag svartmålade internet,
    medan du lyfte upp det positivt.

  176. Hela min karriär har det varit
    tvärtom. Jag börjar bli gammal.

  177. Men så är det. Jag får acceptera det.

  178. Det finns risker, som vi kan avhjälpa
    genom att tänka på vissa saker.

  179. Jag ska gå igenom några stycken.

  180. Det här är en risk. Det är
    en Metro-artikel från min tid där-

  181. -om en efterlysning på Facebook.

  182. "Mina barn är försvunna.
    Har nån sett dem? Här är bilden."

  183. En person... Vi ser ju oss
    som snälla och hjälpsamma.

  184. Vi vill hjälpa till om vi kan.

  185. Om nån vill ha hjälp på Facebook
    att hitta sina barn-

  186. -så säger vi "självklart".

  187. Därför fick den mycket delningar.

  188. Till slut var det nån som sa: "De har
    jag sett, de finns i den här staden."

  189. Varpå mannen åker dit. Det visar sig
    att kvinnan som är där med barnen-

  190. -polisanmälde mannen för misshandel
    och bor där under skyddad identitet.

  191. Nu har den spruckit,
    tack vare folk som ville vara snälla.

  192. Det här är en riskanalys. Jag tycker
    inte vi gör en sån på sociala medier.

  193. Vi gör ingen riskanalys före delning.
    "Vad kan det leda till?"

  194. Det borde vi.
    Också av det här skälet:

  195. När Lisa Holm försvann i somras så...

  196. ...var det snabbt en "Niklas"
    som hängdes ut som kidnappare.

  197. Bilden uppe till höger
    sågs av hundratusentals personer.

  198. Där finns bilder på Niklas, adress
    och personnummer, var han bor. Allt.

  199. Niklas hade inget att göra med det.

  200. Det visste inte alla de
    som i den pågående nyhetsstoryn-

  201. -detta nationella drama som det var,
    sökte efter en skurk.

  202. Det var det enda man ville ha. Delvis
    också för att Lisa Holm kanske levde.

  203. Om man fick honom att släppa henne,
    kanske hennes liv gick att rädda.

  204. Hur gör jag
    för att värja mig mot allt detta?

  205. För det första
    har jag ett deprimerande liv-

  206. -där jag sitter vid skärmar
    och skäller ut okända.

  207. Sen finns det sånt man kan tänka på.

  208. Är det för bra för att vara sant?
    Det är en klyscha, men tänk på den.

  209. Den är så bra.
    Särskilt när man står inför nåt-

  210. -som man själv verkligen vill
    och önskar vore sant.

  211. Vi är hårdkodade att tro på det
    som bekräftar egna världsbilder.

  212. Om jag tror att himlen är grön och
    det står en text om det på internet-

  213. -är jag mer benägen att dela den,
    än texten "himlen är blå".

  214. Svårt att hitta motiv till att dela
    det, men med en bra skribent så.

  215. Tänk på det: Är det för bra för
    att vara sant? Ha det i bakhuvudet.

  216. Jag letar efter fem saker
    i varje story.

  217. Det kan vara en tweet,
    en bild, en artikel.

  218. Jag letar efter bilder, namn,
    platser, tidpunkter och källor.

  219. Bilder: "Här inträffade det."
    Namn: "Kalle Larsson var inblandad".

  220. Plats: "I Borås."
    Tid: "I förrgår, kl. 16.30."

  221. Källa:
    "Säger hans fru, säger den och den."

  222. Hittar jag nån av de sakerna,
    har jag ett snöre att dra i.

  223. Då kan jag fortsätta söka.

  224. Tänk på det! Vi har
    historiens bästa research-verktyg.

  225. Trots alla svagheter
    så har vi Google, Bing och liknande.

  226. Tänk på det, använd det.
    Utnyttja det.

  227. Apropå Google vill jag säga
    att ni kan googla på bilder.

  228. Släpp en bild i Googles sökfält,
    eller använd TinEye eller liknande.

  229. Google eller TinEye kan berätta
    var bilden är publicerad tidigare.

  230. Så enkelt är det.
    Hur gör man det i praktiken?

  231. Jo, vi börjar
    med den brittiska Metro-artikeln:

  232. "Nakenbadande kvinnas rumpa
    fick distraherad bilist att krocka."

  233. Den bygger på att en bilolycka
    ägde rum eftersom det finns en rumpa.

  234. Så enkel är världen vi lever i.

  235. Den ser på rubrikbasis ut
    att vara för bra för att vara sann.

  236. Intrycket förstärks i artikeln. Det
    här är dialogen mellan de inblandade.

  237. "Killen skrek
    till snubben som körde på honom:"

  238. "'Såg du dig inte för?'"
    "'Förlåt, jag blev distraherad.'"

  239. "Han pekade på kvinnans fönster.
    'Jag förstår', sa den påkörde."

  240. Det är inte en dialog som människor
    på stan har efter en bilolycka.

  241. Det är ju ett filmmanus.
    Är det för bra för att vara sant? Ja.

  242. Vi kan googla på namn. Personen i
    bilolyckan ska heta Gregory Shakaki.

  243. Finns han nån annanstans på internet?
    Nej, bara i den här händelsen.

  244. Man kan bara söka på resultat
    publicerade innan ett visst datum.

  245. Då ser man att han inte fanns på
    nätet innan olyckan ska ha inträffat-

  246. -det vill säga sommaren 2014 i Wien.

  247. Gregory finns inte. Bilden, då?

  248. Den publicerades 2011 på en
    italiensk blogg och 2012 på reddit-

  249. -under rubriken
    "Meanwhile in Estonia".

  250. Det har troligen inte inträffat
    i Wien 2014.

  251. Man kan också ringa polisen i Wien
    och fråga om bilolyckan ägt rum.

  252. "Vi känner inte till en bilolycka
    orsakad av en rumpa." Tack.

  253. Det här vill jag ge er: Snopes.com.
    Ta det med er.

  254. Ni ska alla vara intimt bekanta med
    Bengt af Klintberg och snopes.com.

  255. Det är en källa till vandringssägner.
    Ett par i USA har samlat dem i 20 år.

  256. Jättebra källa! Särskilt för er som
    jobbar med ungdomar. De går igång-

  257. -mycket mer på vandringssägner än om
    nån säger "var duktig på internet".

  258. Jobba med vandringssägner
    på lektioner.

  259. Då blir det spännande med källkritik,
    så spännande som det är.

  260. Till slut: Det är viktigt att vi gör
    det ihop, bara vi kan lösa problemet.

  261. Det är bara vi som kan göra miljön
    bättre. Det börjar med oss.

  262. Jag heter kwasbeb på Twitter.
    Byt ut det andra "w":et mot ett "b"-

  263. -om ni vill följa upp det.
    Tack så jättemycket.

  264. Tack så jättemycket.
    Stanna kvar, det kanske finns frågor.

  265. Är det nån som undrar nåt
    om virala myter som sprids?

  266. Problemet med de här, Jack,
    kan ju tyckas vara...

  267. ...nästan lite kuriöst ibland.

  268. -Den senaste...
    -...brittiska Metro, ja.

  269. Jag gissar att i andra änden
    finns det nåt vi faktiskt riskerar...

  270. -...som är mer allvarligt?
    -Ja, om du menar motsättningen...

  271. ...mellan enskilda spexnyheter och
    det Erik var inne på, konspirationer.

  272. Problemet med konspirationer
    är att det handlar om en världsbild.

  273. Om en person
    som är marinerad i en världsbild-

  274. -alternativt nån som bara kommer
    i kontakt med den genom udda nyheter.

  275. Men världsbilder styrs och byggs upp
    av enskilda delar.

  276. Man ska kunna påpeka svagheter
    i delar av resonemang-

  277. -på samma sätt som man ska kunna
    utsätta hela resonemang för kritik.

  278. Det här bygger på en analys
    jag gör av sociala medier:

  279. När vi tog steget från pre-internet-
    tiden till internet-tiden-

  280. -ändrade vi inte vår syn
    på informationen som vi sprider.

  281. I allt väsentligt anser vi
    att vi ägnar oss åt oral information.

  282. Det finns en intressant teori,
    Gutenbergparentesen.

  283. När han uppfann tryckpressen var
    det första parentesen i vår historia-

  284. -som fick sin slutparentes
    med internet.

  285. Den parentesen är den
    av tryckt, statisk information-

  286. -som vi går till i stället för
    att den kommer till oss. Är ni med?

  287. När internet kommer in
    är informationen muntlig igen.

  288. Det blir samma ryktesspridning som vi
    förhöll oss till före tryckpressen.

  289. Här finns en diskussion om vårt
    förhållningssätt till information.

  290. Är vi medvetna om att det vi sprider
    vidare på Facebook är en publicering?

  291. Pratar vi om det som publicistik?
    Om vi inte gör det, så varför inte?

  292. Vi gör en publicering. Inför varje
    enskild publicering i alla tider-

  293. -har den föregåtts av en etisk
    diskussion. Man väger risker-

  294. -mot fördelar. Allmänintresset
    mot att utsätta folk-

  295. -för den press det innebär
    att få en publicering om sig.

  296. Detta för att besvara frågan
    "är det inte bara rumpor i fönster?".

  297. Jo, det är mycket rumpor i fönster.
    Men vi måste spräcka varje rumpa-

  298. -för att visa
    att det finns ett system bakom dem.

  299. -Tror jag.
    -Jättefint. Tusen tack.

  300. -Funkade det? Gick det hem? Så där.
    -Jack Werner, tack.

  301. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

  302. Översättning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Virala lögner och vandringshistorier

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
IT, Informationsteknik, Källkritik, Sociala medier
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Journalistikens tio gyllene regler

Regel 9: Var konsekvensneutral!

Något av det svåraste och viktigaste som journalist är att vara konsekvensneutral. Om en nyhet gynnar eller missgynnar någon ska inte avgöra om den publiceras. Det är allmänintresset som ska styra. Journalisten Erik Fichtelius ger flera exempel på detta genom historien, bland annat då New York Times troddes riskera John F Kennedys anfall i Grisbukten 1961. Inspelat den 18 september 2015 på Mittuniversitetet i Sundsvall. Arrangör: DEMICOM och Mittuniversitetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss