Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Vita fläckar i mediebevakningenDela
  1. Nils, du ser inte alls ut som
    Martin Schibbye, som skulle vara här.

  2. Inte ett dugg.
    Han är betydligt längre.

  3. Kan du berätta: Var är Martin?

  4. Jag kan inte det. Vi i Blank Spot
    Project påstår oss vara transparenta.

  5. Vi berättar allt om vad vi gör-

  6. -men vissa saker berättar vi inte,
    som var Martin är just nu.

  7. Han är i ett land
    som det är svårt att få komma till.

  8. Han har försökt komma dit länge.
    Därför är han inte med oss i dag.

  9. Det här var en chans
    som han inte kunde missa.

  10. -Han är på jakt efter en story.
    -Ja, med Johan Persson.

  11. Deras första projekt ihop
    efter fängelsetiden i Etiopien.

  12. Ni som är lärare här...
    Vilka är lärare?

  13. Räknas detta som giltig frånvaro?

  14. Ja? Ja.

  15. Det kommer att vara värt det,
    det är ett spännande reportage.

  16. Vi är glada att du kom.

  17. Vi kanske ska börja från början
    med Blank Spot Project.

  18. Ni har alla fått en tidning från dem
    i era "goody bags".

  19. Vill du berätta,
    varför startade ni Blank Spot?

  20. Vi startade för ett år sen.

  21. Vi var väldigt oroade
    över bevakningen av vår omvärld.

  22. Jag har jobbat i tjugo år
    med utrikesjournalistik.

  23. Martin har hållit på med det.
    Fler var med och startade.

  24. Vi kände att texterna om vår värld
    blev kortare och mer snuttifierade.

  25. Ibland var de obegripliga, därför att
    det krävdes så mycket förkunskaper.

  26. Till exempel korta TT-meddelanden
    om nåt som har hänt i Nigeria.

  27. Många vet knappt var det ligger. Det
    går inte att berätta på 300 tecken.

  28. Det är omöjligt.

  29. För mig var det en ambition
    att dels få resurser-

  30. -att berätta om vita fläckar.
    Svenska medier gör så gott de kan-

  31. -med sina resurser, men
    de hinner bara bevaka vissa saker.

  32. Det är mycket som de missar.

  33. Sen fanns det en ambition att
    vi skulle bli bättre på att berätta.

  34. En självkritik. Vi måste berätta
    på ett annat sätt så folk förstår.

  35. Vi har en kris i landet,
    folk läser inte längre tidningar.

  36. Kanske har vi fastnat i gamla sätt
    att berätta. Vi måste förnya oss.

  37. Du sa "gör så gott man kan,
    men man klarar inte av att skildra".

  38. Är det inte så
    att man väljer bort hela världsdelar?

  39. "Det där ska inte våra läsare ha.
    Afrika..."

  40. Så är det ju, men det man inte ser
    vet man inte heller om.

  41. Det finns viss rapportering
    från Kongo-

  42. -som handlar om våldtäkter i
    krigets Kongo. Det känner många till.

  43. Men det finns nästan ingen annan
    rapportering om Kongo än det.

  44. Det är på nåt sätt som att folk läser
    klipp i andra tidningar och ser:

  45. "Det är våldtäkter där,
    det är storyn. Vi gör en till."

  46. Man åker inte dit
    och ser om det finns nåt annat.

  47. Det gör det. Det är ett stort och
    viktigt land med oändliga problem.

  48. På er sajt skriver ni att
    ni känner oro över medieutvecklingen-

  49. -ur ett demokrati-
    och kunskapsperspektiv.

  50. Du berörde det lite grand.
    Vill du lägga ut orden lite mer?

  51. Vad är faran ni ser framför er?

  52. Hur ska vi kunna tänka om vår omvärld
    om vi saknar information?

  53. Vi får mycket bevakning om USA-valet.

  54. Det är jättebra,
    men det blir nästan absurt-

  55. -om man jämför med övriga världen.

  56. Vi börjar flera år i förväg med
    lokalvalen. Vi vet så himla mycket.

  57. Men vad vet vi om EU? Jag skulle säga
    att EU har blivit en "blank spot".

  58. Det finns för få reportrar.

  59. Folk kan inte skilja på kommissionen,
    rådet och parlamentet.

  60. Det är enorma kunskapsluckor,
    som gör det svårrapporterat.

  61. Hur ska man börja med ett viktigt
    beslut som har skett i kommissionen-

  62. -om inte folk vet vad det är?

  63. Som utrikesreporter
    och Blank Spot-människa-

  64. -hur ser din världskarta ut
    över...

  65. ...våra kunskaper?

  66. Vad är din bild av vilken kunskap
    vi har? Var är de blinda fläckarna?

  67. Det finns nog många,
    men folk försöker så gott de kan.

  68. Det är inte lätt om ingen berättar.

  69. Centralafrikanska republiken, det
    är ett av de minst bevakade länderna.

  70. Det är inte lätt att veta nåt
    om ingen har berättat.

  71. Jag utgår från att folk är smarta,
    ofta smartare än vad jag är-

  72. -men de har inte all kunskap.
    Det är det vi vill med projektet.

  73. Vi vill förmedla berättelser om till
    exempel Centralafrikanska republiken.

  74. Då måste man berätta på ett annat
    sätt, och inte med ett telegram-

  75. -om vad som har hänt där. Man måste
    börja med en universell historia...

  76. -...som alla kan förstå.
    -Börja från början.

  77. Vi har jobbat med längre reportage,
    som ska bli en läsupplevelse.

  78. Kan du ge exempel på en sån
    berättelse som börjar från början?

  79. Vad är det för typ?

  80. Man börjar inte kronologiskt,
    utan när du har läst artikeln...

  81. I tidningen som ni har fått
    finns ett reportage från Burundi.

  82. Burundi är ett litet,
    ganska obetydligt afrikanskt land.

  83. Men Burundi står inför enorma
    problem, presidenten vill inte avgå.

  84. Och i maj förra året
    var det kritiskt.

  85. Då åkte alla journalister dit
    och rapporterade under några veckor.

  86. Det var mycket våld och besvärligt.
    Sen åkte alla hem och det blev tyst.

  87. Ingen visste vad som hände i Burundi.

  88. Det finns många exil-burundier,
    de fick inga rapporter.

  89. Alla medier i landet var utslagna.

  90. Vi fick dit ett team,
    Johan Persson och Anna Roxvall.

  91. De åkte dit och var då de enda
    västerländska journalisterna där.

  92. Deras historia är förfärlig.
    De var med om fruktansvärda saker.

  93. Åtminstone två som de intervjuade
    dog under perioden som de var där.

  94. Inte på grund av deras rapportering,
    utan för deras kamp mot presidenten.

  95. De blev helt enkelt avrättade.

  96. Såna historier finns i vår omvärld,
    men om ingen gör sig besväret-

  97. -att ta sig dit
    och skapa sig en bild av sanningen-

  98. -kommer de inte att berättas.

  99. Blank Spot finansieras av läsarna.
    Gör det nån skillnad?

  100. Ja, vi ser oss som en folkrörelse
    för journalistik.

  101. Vi vill berätta historier
    om hur journalistik kommer till.

  102. Vi lever i en tid när folk
    inte litar på journalisterna.

  103. De litar på Avpixlat mer än på DN.
    Det blir konstigt.

  104. Vi måste berätta
    om hur man gör journalistik.

  105. Om man är medlem i Blank Spot,
    kan man följa med Martin och Johan-

  106. -på reportaget i en Facebook-grupp.

  107. Man kan chatta med dem. De berättar
    nästan dagligen om vad de gör.

  108. Man kan se hur reportaget byggs upp.

  109. Martin ska berätta
    om vilka böcker han läser.

  110. I nästa vecka blir det offentligt
    var de har varit.

  111. Man kan följa det.
    Dels är det spännande, tror jag.

  112. Vi vet det. I alla våra reportage
    så har folk fått följa.

  113. Det finns också en pedagogisk poäng.

  114. Vet man inget om journalistik
    och inte litar på oss-

  115. -så kan man se allt arbete som krävs
    för ett reportage om Burundi.

  116. Hur mycket man måste ta reda på.

  117. Gör det nåt med er också?
    Jag förstår att mottagaren lär sig.

  118. Man förstår hur reportage går till.

  119. Gör det här förhållningssättet
    nånting med er som journalister?

  120. Det tror jag. Jag är
    en gammal undersökande reporter.

  121. Vi håller alltid allt hemligt.
    Vi berättar inget före publicering.

  122. Knappt ens för våra anhöriga.

  123. I och med att vi är öppna på Facebook
    måste vi tänka om.

  124. Går det att berätta saker? Det går
    alltid att berätta har vi kommit på.

  125. Ett reportage av mig handlar om
    när vi sålde JAS-plan till Thailand.

  126. Då reste jag. Då berättade jag
    precis som Martin om andra saker-

  127. -som var relevanta för reportaget.
    Jag sa inte vad jag höll på med.

  128. Det skulle ha äventyrat säkerheten
    för källor som jag hade i Thailand.

  129. Man får göra val, men man kan berätta
    ganska mycket om vad man gör-

  130. -och om processen.

  131. Om du inte tittar på Blank Spot,
    hur mycket är kommersialismen...

  132. ...en bov i dramat att det inte
    skrivs om många platser i världen?

  133. Många stories får vi inte höra.

  134. Journalistiken har ett kall,
    ett uppdrag att berätta.

  135. Sen finns det en hård verklighet.
    Man ska gärna ha kvar prenumeranter.

  136. Hur mycket spelar kommersiella val in
    bakom dagens situation?

  137. Det är svårt att säga. Är det mer
    kommersiellt att skriva om USA-

  138. -än om Centralafrikanska republiken?
    Kanske.

  139. Det handlar om hur man berättar
    historier. När jag var ung-

  140. -på 60-, 70- och 80-talet när
    Sydafrika var i ropet väldigt mycket-

  141. -under apartheidåren, så kunde
    skolbarnen räkna upp ledarna för ANC.

  142. Det var en enorm rapportering.
    Den var liksom...

  143. Intellektuella och journalister
    skrev dagligen-

  144. -om små saker som hände i Sydafrika.

  145. Det ligger långt borta, men det gick
    att berätta så att folk engagerades.

  146. De gick med i ISAK
    och bojkottade varor.

  147. Det gick att skapa engagemang. Det
    går, men det krävs duktiga berättare.

  148. Det krävs resurser. Det är svårt
    att säga vad som är kommersiellt.

  149. Hur frustrerande är utvecklingen
    för dig som har hållit på länge?

  150. Jag har hållit på med undersökande
    journalistik. Det är frustrerande.

  151. Vi lever i en globaliserad värld
    med svenska företag-

  152. -som gör affärer i länder där
    rättssystemen fungerar jättedåligt.

  153. Långt före Telia så fanns det
    flera journalister, inklusive jag-

  154. -som tittade på svenska telekombolags
    etableringar i Centralasien.

  155. Det är världens mest korrupta länder.
    Vem som helst kan räkna ut-

  156. -att om man ska göra affärer här
    måste man betala mutor.

  157. Det gick inte att bevisa.
    Det är jättesvårt.

  158. Uppdrag Granskning lyckades-

  159. -med hjälp av en bosnisk organisation
    som kan hitta pengar i skatteparadis.

  160. De lyckades genomskåda Telia.

  161. Först då förstod folk
    att det är på allvar.

  162. Vi har ett problem: Företag gör
    affärer i länder där det är svårt.

  163. De sa i flera år att
    "vi har inte dolt nånting".

  164. Det hade de ändå.
    Det är saker som folk försöker...

  165. Det finns mycket som folk döljer.
    Det är svårt för oss att genomskåda.

  166. Vi ska se här. Vi har ett nummer
    till Martin Schibbye-

  167. -där han är på sin hemliga ort.

  168. Vi ska se om vi kommer fram
    till honom. Vi får se hur det går.

  169. -Martin?
    -Anders Mildner från README.

  170. -Hej, hej.
    -Du pratar rakt ut till publiken.

  171. Hur är det med dig?

  172. Jo, bara bra. Jag står med ryggen mot
    en öken och spanar ut över ett hav.

  173. Jag är på ett reportageuppdrag
    som det har tagit ett år att ordna.

  174. Äntligen är vi på plats, och använder
    fötterna och inte bara Google.

  175. Vi ska strax bära hem en berättelse-

  176. -som ser ut att bli riktigt unik.
    Allt är bara bra.

  177. Vad fint. Kan du säga nåt
    om var du är, eller är det hemligt?

  178. Det är hemligt.
    Inte av säkerhetsskäl-

  179. -utan för att det blir lättare
    att bära hem berättelsen-

  180. -om vi gör den under radarn.

  181. Allt kommer att få sin förklaring
    när vi kommer hem.

  182. Det är ett av mina absoluta
    drömreportage, nåt jag velat göra.

  183. En plats som jag har drömt om
    att ta mig till, men som är obevakad-

  184. -en av världens vita fläckar,
    där ingen svensk journalist-

  185. -så vitt jag vet,
    har varit på väldigt länge.

  186. Martin, vi vet
    att du har gjort farliga jobb-

  187. -och tagit dig till platser
    som få andra besöker som journalist.

  188. Varför är det viktigt för dig
    att göra det?

  189. Martha Gellhorn, brittisk utrikes-
    korrespondent, sammanfattade det bra.

  190. "The first war is love,
    the rest is responsibility."

  191. Har man en gång börjat bära hem
    berättelser och ge folk en röst-

  192. -så känner man
    att journalistiken gör skillnad.

  193. Jag tror på journalistiken som kraft
    att förändra skeende och regioner-

  194. -och jag tror
    på det klassiska reporteruppdraget.

  195. Ordet reporter kommer
    från latinet "reportare". Bära hem.

  196. Om man har börjat med det, och känt
    att det fungerar och ger resultat-

  197. -brinner man för att
    fortsätta göra det. Det är inte...

  198. Riskerna finns där.
    Det är ett alltmer riskfyllt yrke.

  199. Det är jaktsäsong på kolleger, vi
    skjuts och fängslas mer än på länge.

  200. Det gör också
    att framtidens utrikesjournalistik...

  201. Man får inte ha bråttom. Man måste
    ha tiden att tänka igenom saker.

  202. Det kräver resurser.
    Tack vare Blank Spot Project-

  203. -är det nåt jag har kunnat jobba med
    ett år under radarn. Nu är jag här.

  204. Det visar också vikten av lite mod,
    men framför allt tålamod.

  205. Gäller det mottagaren också?
    Att inte ha bråttom?

  206. Är vi för bråttom-aktiga
    som läsare också?

  207. Jag tror vi har lurats in i ett
    falskt krav att allt måste gå live.

  208. Allt måste sändas direkt.

  209. Det leder till att det ofta blir fel
    och att man hamnar snett.

  210. Man rapporterar en massa rykten.

  211. Det är viktigt, men som journalist
    ska man ta ett steg tillbaka.

  212. "Min roll är kanske att komma med nåt
    om 72 timmar eller om sex månader."

  213. Att ge sammanhang och perspektiv.
    Det journalistiska hantverket-

  214. -blir allt viktigare. Att nätet inte
    behöver handla om att vara snabbast-

  215. -utan att kanske komma
    med sammanhang och förklaringar.

  216. Jag tror man är trött på snabbmaten
    och vill ha nånting...

  217. Ett mer kurerat material.
    Det finns det ett sug efter, absolut.

  218. Stort tack att du ville vara med oss.
    Ta hand om dig-

  219. -så läser vi
    vad du kommer fram till senare.

  220. Nu ska jag backa, annars
    får jag havet på fötterna. Tack, hej.

  221. Avslutningsvis, Nils.

  222. Har vi några råd till publiken hur
    man ska gå tillväga om man vill...

  223. ...jobba bort sina vita fläckar? Och
    då inte prenumerera på er tidning.

  224. Det kan man göra i alla fall.
    Men förutom det?

  225. Jag kan bara berätta
    hur jag försöker göra.

  226. Första steget
    är att läsa utländska tidningar.

  227. Ta del av andra länders medier.

  228. Vi jobbar systematiskt på Blank Spot.

  229. Vi har ett nätverk av journalister,
    handplockade från många länder-

  230. -där bevakningen är dålig,
    som vi kommunicerar med.

  231. "Vad händer? Är det nåt vi borde
    rapportera om internationellt?"

  232. Så att...
    Det handlar om att prata med folk.

  233. Det finns en diaspora i Sverige,
    folk från massor med länder-

  234. -som ofta har koll på sina regioner.
    Det är en bra början.

  235. Prata med folk.
    Nils Resare, tusen tack.

  236. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vita fläckar i mediebevakningen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Malmöforskare föreläser 2015

Varför slog Facebook men inte minidisc?

Sara Leckner forskar om medier och medieutveckling vid Institutionen för medieteknik och produktutveckling. Hon föreläser om tiden vi befinner oss i där nya medier uppstår hela tiden. För vissa är det spännande men för andra upplevs det som stressande. Men är medieutvecklingen verkligen så snabb och hur nya är de nya medierna egentligen? Inspelat på Malmö högskola den 20 oktober 2015. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss