Titta

UR Samtiden - Readme 2016

UR Samtiden - Readme 2016

Om UR Samtiden - Readme 2016

Vad händer med samhället när hot och hat präglar mer och mer av vårt informationsflöde? Vad tar vi oss till i en värld där allt fler får allt svårare att skilja mellan fakta, lögner och konspirationsteorier? Föreläsningar och diskussioner om vår tids mest brännande samhällsfrågor. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Till första programmet

UR Samtiden - Readme 2016 : Kan Wikipedia manipuleras?Dela
  1. Jag ska prata om Wikipedia,
    men inte på artikelnivå.

  2. Det finns bra och dåliga artiklar.

  3. Wikipedia är inte perfekt,
    men det är fantastiskt.

  4. Varje månad
    har vi en halv miljard besökare.

  5. Det gör att vi är bland de 10
    mest besökta webbplatserna på nätet.

  6. Det gör att det ställs hårda krav
    på att det vi skriver är rätt-

  7. -och vi tar det kravet
    på stort allvar.

  8. Det finns en del hot och utmaningar
    som Wikipedia står inför.

  9. Det är det jag kommer att prata om.

  10. Jag tänkte börja med
    att visa den här bilden.

  11. Vi har en haj och en godisautomat.
    Frågan är vilken som är farligast?

  12. Det är naturligtvis godisautomaten.

  13. Det är dubbelt så farligt
    med godisautomater-

  14. -men vi har en känsla med den där
    musiken vi hör när vi ser en haj.

  15. Man kan få godisautomater över sig,
    och man kan få stötar av dem.

  16. Dessutom är de fulla med godis.

  17. Det här är inte bra, och anledningen
    att jag tar upp det här-

  18. -är att när det gäller hoten
    mot Wikipedia...

  19. De grejerna som ni kanske tänker på
    är hajar.

  20. Jag tänker ta upp
    både hajarna och godisautomaterna.

  21. Det första jag tänkte ta upp
    är frågan som de flesta ställer sig:

  22. Går det att lita på Wikipedia?

  23. Det är en haj
    och inte en godisautomat.

  24. Media älskar att ställa den frågan-

  25. -men allmänheten fortsätter använda
    Wikipedia som om inget har hänt.

  26. Till och med journalister
    citerar Wikipedia.

  27. Politiker fattar beslut
    baserat på Wikipedia-

  28. -och till och med pub-quiz avgörs
    av det som står på Wikipedia.

  29. Vi brukar säga: "När Wikipedia ligger
    nere kommer hemtentan in sent."

  30. Hur kommer man upp i
    den nivån av tillit från allmänheten?

  31. Jag tror att det handlar om att vi
    har skyltarna "källa behövs".

  32. Det är viktigt att man erkänner när
    man inte vet. Folk respekterar det.

  33. Ironiskt sett är de som är mest
    skeptiska till vad som står där-

  34. -de som skriver på Wikipedia.

  35. Det är därför vi skriver, för att vi
    vill rätta till det som är fel.

  36. Hot nummer två eller haj nummer två
    är den här saken.

  37. När folk får höra att vem som helst
    kan redigera på Wikipedia-

  38. -kommer frågan
    om det är mycket klotter.

  39. Jo visst! Folk försöker klottra-

  40. -men klottret
    ligger i genomsnitt kvar 1-2 minuter.

  41. Vi har bra mekanismer för att ta hand
    om det, som automatiska filter.

  42. Lite har vi ju lärt oss på 15 år!

  43. Vi har också en massa människor
    som sitter och bevakar det.

  44. Det gör att det är en liten risk
    att stöta på klotter på Wikipedia.

  45. Några av er har kanske gjort det,
    men några har också vunnit på lotto.

  46. Det innebär också nåt
    som folk inte pratar om-

  47. -nämligen att vi har löst det
    med de elaka kommentarsfälten.

  48. Vi modererar det, och det funkar.

  49. Hot nummer tre
    är det här med marknadsföring.

  50. I och med
    att vi har så mycket trafik-

  51. -är det naturligtvis så
    att folk vill marknadsföra sig.

  52. Företag och politiker betalar folk
    för att skriva positivt på Wikipedia-

  53. -och tror att det blir nåt bra.

  54. Det upptäcks ungefär lika snabbt
    som klotter.

  55. Vi tar en diskussion om det, och om
    man inte har följt Wikipedias regler-

  56. -finns det risk att man blockeras.

  57. Det finns risk att media får reda
    på det, och då blir det nåt negativt-

  58. -som kan hamna i Wikipedia-artikeln.

  59. Det här
    får representera hot nummer tre.

  60. För några dagar sedan
    fattade Högsta domstolen ett beslut.

  61. Om man läser kommentarsfälten
    och Facebook-statusarna-

  62. -kan man tro att Wikipedia stjäl
    bilder, och så är det inte.

  63. Wikipedia är en av de sajter som är
    mest bekymrade över upphovsrätten.

  64. Det är därför vi har all vår text
    under en fri licens.

  65. Alla våra bilder
    ligger också under en fri licens.

  66. Om man anger källa, skapare
    och licens är det helt okej.

  67. Då gör man det lättare för nästa
    person att upptäcka var bilden finns.

  68. Dessutom raderas alla ofria bilder
    så fort vi upptäcker det.

  69. Upptäcker ni nån
    är det bara att anmäla det.

  70. Anledning att jag har valt
    den bilden...

  71. Det här ansvarstagandet vi har
    med fria bilder-

  72. -gör att vi får massor av
    bilddonationer från arkiv och museer.

  73. Den här bilden har vi fått
    från regionarkivet i Göteborg.

  74. Den är tagen på 1850-talet-

  75. -och är en av de tidigaste exemplen
    på bildmanipulering.

  76. Så!

  77. När det gäller ett femte hot
    som de flesta ser-

  78. -tänker de att programvaran
    i Wikipedia är utdaterad.

  79. Man jämför med Facebook och Twitter.

  80. Men testa gärna igen
    om ni har blivit avskräckta.

  81. Vi har gjort massor med
    förbättringar. Det går lättare nu.

  82. Vi vet att vi saknar massor
    med bilder, men lägg till det!

  83. Wikipedia förändras hela tiden,
    och ni kan bli en del av det.

  84. Nu fungerar Wikipedia som vilket
    ordbehandlingsprogram som helst.

  85. Dessutom har vi nåt som de flesta
    andra webbsajter inte har.

  86. Vi har nämligen en massa verktyg,
    som de flesta inte känner till.

  87. De får vem som helst ta del av-

  88. -men vi håller det hemligt av
    nån anledning. Jag vet inte varför.

  89. Kanske är det
    för att vi är blygsamma.

  90. Det här var inte
    det som hotar Wikipedia egentligen.

  91. Nu kommer jag till det
    som faktiskt hotar Wikipedia.

  92. Jag kommer att ta upp tre saker.

  93. Ni har säkert hört om nån som
    har försökt redigera på Wikipedia-

  94. -som har kört in i den vägg av
    veteraner vi har. Det är inte kul.

  95. Många slutar
    och kommer aldrig tillbaka.

  96. Å andra sidan är det inte kul
    för de som är veteraner heller.

  97. De står i en fullständig storm
    av skolklotter.

  98. Det kan bli tungt... Det vet Sofia.

  99. ...att förklara reglerna
    50 gånger på en dag.

  100. Men risken är, även om vi behöver
    göra en viss rensning-

  101. -att vi skrämmer bort för många
    nybörjare, och det vill vi inte.

  102. Men man får väga det här.

  103. Vi skrämmer bort för många.

  104. Det är ingen överhängande fara,
    men vi behöver göra nåt.

  105. Ett grepp är att välkomna nybörjarna
    mer än vi gör.

  106. Vi behöver få dem att stanna
    så länge att de förstår systemet.

  107. Det är ett komplext system.

  108. Just det!

  109. På engelskspråkiga Wikipedia...
    Det här symboliserar veteranerna.

  110. På engelskspråkiga Wikipedia har man
    försökt komma till rätta med detta-

  111. -genom att ha en speciell sida
    där man kan ställa frågor.

  112. Dessutom får man lite faddrar.

  113. I Sverige har vi tagit en annan väg.
    Den ser ut så här.

  114. Vi har skrivstugor.

  115. I Göteborg, där jag bor, har vi haft
    veckovisa skrivstugor i över två år.

  116. Det är fantastiskt,
    tycker de som är där-

  117. -inte minst för att de får ansikten
    på wikipedianer.

  118. Det är inte bara det. Vi fungerar som
    en personlig tränare som pushar folk.

  119. Det finns en tredje sak som inte syns
    på bilden. Vi bjuder på fika.

  120. Hot nummer två är lättare att se.

  121. Det är det som vi pratade om
    med "Blanc spot project".

  122. Det här är alla artiklar
    som har koordinater i sig.

  123. Det är ganska tunt på vissa ställen,
    och det vet vi om.

  124. Vi är inte globala,
    men vi försöker göra nåt åt det.

  125. En del av lösningen
    är att använda databaser-

  126. -och skriva automatiska artiklar.

  127. Folk är inte jätteentusiastiska
    över de "bot-skapade" artiklarna-

  128. -men de skapar en massa nya läsare-

  129. -och ganska mycket nya skribenter,
    så vi kommer att fortsätta med det.

  130. Poängen är att det ger en massa
    information till dem som behöver det.

  131. Man kan inte bara skapa artiklar på
    ett språk, utan på många samtidigt.

  132. Om vi inte kan göra det, vad är det
    då för mening med ett uppslagsverk?

  133. Problemet är att många
    inte har tillgång till internet.

  134. Det sista stora problemet är-

  135. -att det inte är bara utanför USA
    och Europa som folk inte skriver.

  136. Den största gruppen är kvinnor.

  137. Det är bara en av tio som skriver
    på Wikipedia som är kvinna.

  138. Man har dubbelt så stor chans att
    stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt.

  139. Det här påverkar innehållet
    på flera sätt.

  140. Det är bara en av fyra biografier
    som handlar om en kvinna.

  141. Artiklar som handlar om kvinnor
    raderas oftare-

  142. -därför att män
    inte känner till kvinnor.

  143. Biografier om kvinnor-

  144. -tenderar att handla mer om deras
    familj än om deras prestationer.

  145. Det här verkar inte vara av illvilja.

  146. Det handlar nog bara om gammal vana.

  147. Man gör som man alltid har gjort. Man
    skriver om dem man alltid skrivit om.

  148. Man tänker inte
    utanför allfarvägarna.

  149. Därför har vi lagt fokus på att
    uppmärksamma den här skevheten.

  150. Problemet är att Wikipedia speglar
    verkligheten och samhället.

  151. Vi behöver stödja oss
    på källor som finns.

  152. Finns det bara media och böcker
    som beskriver män-

  153. -drabbar det Wikipedia också.
    Vi kan inte lösa det på egen hand.

  154. Det som är positivt i allt det här-

  155. -är att folk tenderar
    att överskatta problemet.

  156. Jag sa att det är bara en av tio som
    är kvinnor, men hur många är de tio?

  157. Så här är det.

  158. Varje år föds det 750 flickebarn
    som får namnet Elsa-

  159. -i alla fall nu.

  160. Om lika många kvinnor skulle göra
    fem redigeringar på en månad-

  161. -skulle problemet vara löst,
    och det skulle vara helt jämnt.

  162. Det här kan kännas som jordens
    atmosfär. Det är en tunn skyddshinna.

  163. De fem redigeringarna
    tar inte mer än en halvtimma.

  164. Problemet är att vi har känt till
    det här i 5-6 år-

  165. -men har fortfarande inte kommit
    mer än en tredjedel på vägen.

  166. Vi har långt att gå.

  167. Det mest framgångsrika projektet
    vi har-

  168. -är ett studentprogram
    på många platser i USA.

  169. Man har lyckats få hälften-hälften
    i de grupperna.

  170. De älskar det här och tycker att det
    är roligt att komma in i systemet.

  171. Vi hoppas
    att de fortsätter med det sen.

  172. De har ett dussin år
    att komma i kapp.

  173. De tre hoten är
    veteraner och nybörjare som krockar-

  174. -vi har behov att göra Wikipedia mer
    globalt och har ett kvinnounderskott.

  175. De problemen är större
    än både klotter och marknadsföring.

  176. De här hoten säger nånting om oss.

  177. Inte bara om oss wikipedianer
    utan om oss allihop.

  178. De visar vad vi behöver ändra på.

  179. Det kan handla om inställning-

  180. -som i fallet
    med nybörjare och veteraner.

  181. Det kan handla om
    att fokusera på andra-

  182. -som i fallet med hur Wikipedia
    behöver bli mer globalt.

  183. Det kan handla om att testa nya saker
    och öppna ögonen för sina fördomar.

  184. -som i fallet med kvinnounderskottet.

  185. Om vi gör det kan vi göra nåt som är
    större än det som är Wikipedia i dag.

  186. Wikipedia står på giganters axlar-

  187. -men vi vill ha fler giganter så att
    nästa generation kan stå högre.

  188. Det vore fantastiskt
    om ni ville hjälpa till. Tack!

  189. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kan Wikipedia manipuleras?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Ämnen:
Information och media > Informationssökning och källkritik
Ämnesord:
IT, Information och media, Informationsteknik, Källkritik, Wikipedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Readme 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatets konsekvenser för det öppna samhället

Trots åratal av hot och hat vill journalisten Sofia Mirjamsdotter inte sluta tro att det finns folk som tror på samtal som kan föra oss framåt. Här berättar hon om vad hon själv och andra som jobbar med dessa frågor får utstå och vad det i förlängningen kan göra med det öppna samtalet. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Priset för att vara med i tv

Att jobba med tv idag innebär att man har en offentlig roll dygnets alla timmar. Emma Kronqvist, chef på SVT Malmö, talar här om hur tv-journalister påverkas när allt de säger och gör kan sparas och sökas. De psykiska och fysiska hoten ökar. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hatarna är vi

Elza Dunkels, författare till "Nätmobbning, näthat och nätkärlek", ger en snabbhistorik till näthat och internet och visar varför det ser ut som det gör idag. På 1990-talet brukade forskare säga att man kan vara vem man vill på internet och att vi där kommer att "befrias från kroppens fängelse". Idag vet vi att det inte blev så. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Mitt i hatstormen

Pseudonymen Julia Caesar skriver på en mängd rasistiska hatsajter som Avpixlat och Snaphanen. När journalisten Annika Hamrud avslöjade vem som låg bakom pseudonymen hamnade hon mitt i hatstormen. Här samtalar hon med Anders Mildner. Medverkar gör även journalisten Kolbjörn Guwallius. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Hur hotad är yttrandefriheten?

Hur påverkar ständiga hot och hat yttrandefriheten? Sydsvenskans kulturchef Rakel Chukri får ofta rasistiska hot och kommentarer. Här berättar hon hur det påverkar både henne personligt och professionellt och vad det har för påverkan på Sveriges medier i stort. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Är rädslan för att kränka farlig?

Mick Hume, författare och redaktör för Spiked, menar att rädslan för att kränka och stöta sig med folk är ett stort hot mot yttrandefriheten idag. De extrema idéerna är de som måste försvaras, inte de allmänna, säger han. För att provocera till både vänster och höger kallar han sig dessutom "libertariansk marxist". Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Näthat på gymnasiet

Några elever på gymnasieskolan Spyken i Lund gjorde en undersökning om hur näthatet ser ut på deras skola. Resultatet gjorde dem förvånade över att det inte var värre, berättar de. Medverkande: Adam Dahlstedt, Samuel Hultberg, Anna Lindvall, Josefin Ohlin, Maja Höst, Emma Karlsson och Anna Jönsson. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Så uppkommer konspirationsteorier

De moderna konspirationsteorierna föddes i samband med franska revolutionen 1789. Försvararna av den gamla regimen vägrade tro att revolutionen berodde på vanstyre. Det måste ha varit något annat. Erik Åsard, professor och författare till "Konspirationsteorierna och verkligheten", berättar här om hur oviljan att tro på en enkel eller slumpmässig orsak till stora händelser ofta är vad som föder konspirationsteorier än idag. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Googla aldrig dina symptom

Varför ska man inte googla sina symptom? Henrik Widegren är läkare, musiker och standup-komiker. Han gör allt från sketcher och satir till musikvideor om dagens sjukvård. Här samtalar han med Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Virala lögner och vandringshistorier

Har du koll på vad du delar på nätet? En efterlysning av ett barn kan vara en våldtäktsman som letar efter någon med skyddad identitet. Ett "dokumentärt" klipp kan vara en skolteater. Journalisten Jack Werner berättar om sina källkritiska knep. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Vita fläckar i mediebevakningen

Journalisten Martin Schibbye startade tidningen Blank Spot Project för att uppmärksamma de delar av världen som vanligtvis inte syns i medierna. Nils Resare från Blank Spot Project berättar varför detta är viktigt. Martin Schibbye är med via telefon från en av de vita fläckar i världen som han just nu skriver reportage från. Moderator: Anders Mildner. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Kan Wikipedia manipuleras?

En av tio som skriver på Wikipedia är kvinnor. Det betyder mindre fakta om kvinnor i allmänhet. Men det är inte av illvilja, menar Lennart Guldbrandsson, medgrundare till Wikimedia Sverige. Här berättar han om hur Wikipedia fungerar bakom kulisserna. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Nya digitala platser för sanning

Pelle Sten trendspanar inom internet och teknologi och söker efter platser som berättar något om vår tid. Här berättar han om allt från en rasistisk twitterrobot till automatisk internetkärlek och textil med inbyggd teknologi. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Använd din moral mot lögner!

Den som visar sina moraliska ståndpunkter i till exempel sin mejlsignatur gör det svårare för folk att luras eller påverka med propaganda. Detta har professor Sreedhari Desai från University of North Carolina kommit fram till i en undersökning. Anders Mildner samtalar med henne via Skype. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Civilkurage i en värld av hat

Vad driver människor som Malala Yousafzai och Mahatma Gandhi? Och vad är det som får någon att ingripa mot orättvisa på gatan? Brian Palmer, författare, föreläsare och antropolog, berättar om en mängd både historiska och moderna figurer som på ett eller annat sätt visat civilkurage. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning

Fråga oss