Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : Tydliga lektionsramarDela
  1. -Fredrik. Trevligt.
    -Annica.

  2. -Välkomna.
    -Tackar, tackar.

  3. Jag tänkte att vi skulle titta
    på en scen där flera av er deltar.

  4. Vi har Fredrik och Nina,
    Janne och Sofia.

  5. Scenen är från era lektioner
    och handlar just om start och stopp.

  6. -Får man sitta var man vill?
    -Nej.

  7. Samma platser som sist, eller?

  8. Samma platser
    som er senaste mentor gav er.

  9. Tommys placering.

  10. Hörni,
    ställ er vid era platser, bara.

  11. Jag vill att ni står upp först.

  12. När vi kommer in i klassrummet ställer
    vi oss vid våra platser.

  13. Vi är tysta och sätter oss inte förrän
    jag säger varsågoda och sitt.

  14. Jättekul att se er.
    Varsågoda och sitt.

  15. Nina, är det samma platser som sist?

  16. Är det okej? Jag kan ändra på det sen.

  17. Du kanske inte står med på listan.

  18. Då så. Kul att se er, allihop.

  19. Välkomna till er första
    lektion i engelska i nionde klass.

  20. Yes, vi avrundar där.

  21. Härligt jobb. Bra jobbat. Hej med er.

  22. -Flickor och pojkar...
    -...på denna skola.

  23. På denna skola.

  24. Jag tänkte på det,
    men jag kom inte på ordet.

  25. Vart ska ni nu? Sitt ner.

  26. -Vi ska ju stå upp.
    -Nej, det är hos Janne.

  27. Hos en del ska man sitta ner,
    och hos en del ska man stå.

  28. Är ni så här aktiva och jobbar
    så här hårt på nästa lektion också-

  29. -kommer det att bli skitbra.

  30. Tusen tack för i dag.
    Jättenöjd är jag.

  31. Ni gör lite olika.
    I alla fall i de här klippen.

  32. Berätta vad ni tänkte
    när ni såg lektionsstarterna.

  33. Klassen kom in väldigt snabbt i det här
    med att starta på ett visst sätt.

  34. Det skapar ett lugn i klassrummet.

  35. Starten var inte med riktigt.
    Jag har ju inte startat lektionen.

  36. Nu tar de reda på var de ska sitta, och
    sen går de ju och sätter sig.

  37. Men sen slutar ju klippet, så enligt
    mig har inte lektionen startat än.

  38. Var det här inte
    riktigt representativt?

  39. Nej, för vanligtvis
    vet de ju var de ska sitta.

  40. Jag har det inte som du
    - att de står.

  41. De sätter sig direkt.
    När vi slutar står vi upp.

  42. Jag tänker på det här med
    att stå upp och hälsa innan.

  43. Jag var nog hårdare på sånt i början.

  44. Jag vet inte om de har stått
    när de kommer in i klassrummet.

  45. Jag tycker inte om när eleverna står så
    där. Det såg ni ju på slutet där.

  46. Jag vill att de ska sitta.
    Jag vet inte varför.

  47. Det där passar inte mig, men det är ju
    ett bra sätt att få uppmärksamhet.

  48. Alla har ett tydliga start och stopp.

  49. Men sen applicerar man ju det här lite
    efter vad man är för person.

  50. Vi är ju alla olika personligheter.

  51. Om man får det att funka spelar det
    ingen roll om de står eller sitter.

  52. Jag bryr mig inte om ifall de står
    på huvudet ifall det är ett bra sätt.

  53. Vi har ordning-

  54. -men andra lärare vill ha hjälp av oss
    med att få ordning på det här.

  55. Jag är kluven.

  56. Egentligen kanske vi skulle ha
    nåt väldigt gemensamt för alla ungar-

  57. -för att hjälpa all personal
    att ha struktur och ordning.

  58. Ni som gjorde stopp, Sofia och Janne,
    vad är era reflektioner?

  59. Det var första gången jag hade
    den där klassen, tror jag.

  60. Det har jag märkt... Jag har inte
    lyckats hålla i den klassen riktigt.

  61. Det har liksom blivit: "Nu är
    klockan dags att slå ihop och gå."

  62. De är nog ganska vana vid
    att nu går vi.

  63. Det känner jag på en gång - att de bara
    reser sig och knallar därifrån.

  64. Mina stopp är nog så:
    "Ni slår ihop, ni tittar framåt."

  65. "Det här ska ni tänka på till nästa
    gång. Det här behöver ni komma ihåg."

  66. Jag brukar låta dem stå upp,
    och sen säger jag nånting.

  67. Ibland knyter jag ihop säcken.

  68. Ibland är det bara: "Nu är det dags."

  69. "Stå upp. Nu slutar vi.
    Ha en bra dag. Bra jobbat."

  70. Men det vore bra om jag
    knöt ihop säcken oftare. Absolut.

  71. Vad har vi gjort den här lektionen?

  72. Om man tittar på det här utifrån
    ett elevperspektiv, hur tänker ni då?

  73. Ibland tänker jag så här:
    Vänj er vid att vi är olika.

  74. Förstår ni vad jag menar?
    Så är det i livet.

  75. Man måste liksom vänja sig vid
    att det är olika i olika sammanhang.

  76. Men för vissa elever är ju det svårt.

  77. Vi ska ju få med alla elever, och för de
    eleverna kan jag ibland tänka så.

  78. Sen är ju det också en liten process.

  79. När vi får nya sjuor är vi ännu mer
    fyrkantiga och håller på sånt här.

  80. Sen släpper man ju på saker och ting,
    när de växer och tar mer ansvar.

  81. I starten, i början, kanske vi
    ska vara noga med att göra likadant.

  82. Ett gemensamt förhållningssätt
    är nog bra.

  83. Start och stopp ska finnas där,
    men det handlar om två saker till.

  84. Våra relationer till klasserna - de vet
    var våra respektive gränser går.

  85. Om vi ska fostra dem för samhället,
    då ska vi inte göra exakt likadant.

  86. När läraren säger "jag vill att ni gör
    så här" så ska de respektera det.

  87. "Men han eller hon gör ju inte så."
    "I mitt klassrum bestämmer jag."

  88. "Jag vill ha det på det här sättet."

  89. Kan det vara en konflikt
    mellan hur jag själv är-

  90. -och hur jag vill vara som lärare-

  91. -och lojaliteten med andra lärare?

  92. För att stötta klassen och
    för att hjälpa dem att hålla fokus.

  93. Det finns en fälla här.

  94. Nya elever vill man ha det här med tills
    man har fått en förtroendebas.

  95. Men vi jobbar med tonåringar.

  96. Ju fler regler vi har, desto större risk
    är det att vi hamnar i konflikt.

  97. Därför är det bra om man har bestämt att
    det här ska gälla.

  98. Hur varje lärare sen gör,
    det kan man faktiskt lämna öppet.

  99. Jag håller med dig.

  100. Det var som jag sa tidigare:
    I samhället är alla olika.

  101. Men för att hjälpa kollegor och elever
    kan vi bestämma oss för nåt.

  102. Om vi skulle bestämma att de ska
    stå upp får ju t.o.m. jag vika mig.

  103. Då är det ingenting att diskutera,
    och då ska ju eleverna även göra det.

  104. Om mina ungar inte gör det hos dig och
    säger "nej, jag vill sitta ner"-

  105. -då måste du komma till mig,
    och så får vi hjälpas åt kring det.

  106. -Men jag vet inte.
    -Regler kan leda till konflikt.

  107. Fast då kan det bli så
    att man släpper lite mer...

  108. Förstår du hur jag tänker?
    Det är en känsla jag har.

  109. Elevernas kunskapsutveckling - vad kan
    den vinna på att ni gör mer lika?

  110. Det blir ju lättare för dem
    att förstå strukturen-

  111. -och komma in i samma "mode"
    på varje lektion.

  112. Det blir en rutin: På Skrantaskolan
    visar vi varandra respekt.

  113. Vi hälsar, och vi har en naturlig start
    och ett naturligt stopp.

  114. Jag tycker att vi kan vara nåt på spåret
    när vi pratar om hela skolan.

  115. Vissa gånger har man sett andra
    arbetslag som inte har funkat så bra-

  116. -och då har man känt att vi
    har brustit i informationen till dem.

  117. Det är som om man missgynnar dem lite
    då också. Vi kanske behöver ha...

  118. Men hur får man till det
    på hela skolan?

  119. Vad skulle vara ett första steg?

  120. Man kan ju förankra det i arbetslagen
    först, så att alla är med på det.

  121. Alla kanske inte tycker att det är
    nödvändigt, men de kanske vill prova.

  122. Tack.

  123. Svensktextning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

  124. Översättning: Elin Dahlqvist
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Datalogiskt tänkande

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.