Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : BetygsmotiveringDela
  1. Fredrik. Trevligt.

  2. -Välkomna.
    -Tack.

  3. En arbetsuppgift man har som lärare,
    som inte alltid är helt enkel-

  4. -är att prata med elever
    om bedömningar och betyg.

  5. Det gör ju ni. Ni sätter betyg.

  6. Vi ska titta på två korta sekvenser-

  7. -där Janne och Tommy pratar om
    bedömning och betyg med eleverna.

  8. Jag vet inte om den är med här.
    Den är med där.

  9. Ska vi ta ett snack?

  10. Edvin Skogman...

  11. Hur tycker du att det går med arbete
    och skola nu under hösten?

  12. Det går väl ganska bra. Det går väl
    så här som vanligt, kanske.

  13. -Vad känner du?
    -Det går inte överdrivet bra.

  14. -Du har ingen exakt känsla?
    -Nej.

  15. Det går väldigt bra för dig hos mig.

  16. Av de fyra grejer vi har gjort
    som jag har satt betyg på-

  17. -är det ju två C och två B.

  18. Det är du nöjd med?
    Det är väl ändå bättre än i åttan?

  19. -Ja, jag började intressera mig.
    -Du börjar bli intresserad?

  20. -Beror det på nåt mer?
    -Jag kanske lägger mer tid hemma.

  21. Mig har du haft länge.
    Har jag blivit bättre eller sämre?

  22. -Du har väl varit likadan.
    -Ja.

  23. Alltså... Vem är det som äger
    att ha blivit bättre i skolan?

  24. -Det är väl jag.
    -Det tror jag också.

  25. Det ska du vara stolt över,
    för det är du som anstränger dig.

  26. Du pluggar mer hemma och visar större
    intresse, och det ger resultat.

  27. -Känns det bra?
    -Ja.

  28. Vad skönt det känns. Lycka till, nu.

  29. Vill du säga nånting du är nöjd med?

  30. Jag har en positiv framtoning-

  31. -och vill lyfta det som är bra
    och strategier som funkar för eleven.

  32. Du sa nåt fint häromdagen
    och jag säger samma sak tillbaka:

  33. Det här var fan vackert, alltså.
    På riktigt. Klockrent.

  34. Du ställer helt rätt frågor-

  35. -så att eleven inser sin bedrift
    och att hans insats ger resultat.

  36. Jag instämmer, så klart.

  37. Jättebra att eleven får säga själv
    att hans insats gör att han lyckas.

  38. Även om jag fick fram bra saker
    och det var ett positivt samtal-

  39. -borde jag ha tagit mer tid.

  40. Jag borde ha ställt lite mer frågor
    på djupet till Edvin.

  41. Det ser jag som förbättringsområden.

  42. Vilka frågor på djupet skulle du
    vilja komma ihåg att ställa då?

  43. Jag skulle låta honom berätta mer,
    inte direkt ställa andra frågor.

  44. Låta eleven komma mer till tals
    än att bara svara kort "ja".

  45. Han kunde ha pratat mer, men vissa
    elever vill inte prata så mycket.

  46. Och ibland måste man kanske lotsa
    elever och få dem att prata mer.

  47. Ibland behöver man bara ha tålamod.
    Vi kan vara väldigt snabba.

  48. "Vad beror det här på, då? Det här?"
    Vi ger alternativ snabbt-

  49. -där vi skulle kunna vara tysta
    och låta tankarna ta tid.

  50. Det vore intressant om han sa
    vad som lett till framgångarna-

  51. -och att han kan fortsätta så.

  52. Man kan fånga upp vad som krävs för
    att det ska bli B i alla fyra ämnena-

  53. -eller hur B kan bli till A.

  54. Vilka förmågor är på väg uppåt?

  55. Är det nån förmåga som gör
    att C inte är ett B eller tvärtom?

  56. -Förstår du?
    -Du är inne på nåt viktigt.

  57. Om man tänker på syftet
    med samtalet... Vad är du ute efter?

  58. Vad vill du få ut av samtalet
    och vad vill du att eleven ska få ut?

  59. Jag kunde ha varit mer formativ
    och tittat på förmågor.

  60. Vad gör du i dag? Vad är nästa steg?

  61. Du säger: "Och det är du nöjd med?"
    "Ja", säger han.

  62. Jag tänker lite fel ibland själv.

  63. Man har nån elev som kanske inte ens
    har varit godkänd som höjer sig.

  64. Det kanske var bättre än man
    hade tänkt, och då är man lite nöjd.

  65. Det kanske är då
    man ska sträva högre-

  66. -när eleven känner: "Shit, jag kan."

  67. En elev kanske har kämpat för ett E,
    och man är nöjd att det är godkänt.

  68. Men vad har eleven för mål?

  69. Det kanske inte är att vara godkänd
    utan det kanske är betydligt högre.

  70. Jag tänker igen
    - fråga eleverna vad de är ute efter.

  71. Vad är deras mål?

  72. Var skulle de vara nöjda och hur
    kan jag som mentor stötta i det här?

  73. Det var det första klippet.
    Nu ska vi se ett till.

  74. -Undrar vad jag fick.
    -Janne har sänkt mig i alla ämnen.

  75. -Jag har varit med och gjort allting.
    -Fick du F?

  76. -Hej. Är du nöjd?
    -Ja! Oj, mitt smink!

  77. Alltså...

  78. Jag har gjort en elak sak.
    Jag tog med en medbedömare.

  79. Om man ser att det har varit högre
    tänker man: "Jag vet att du kan."

  80. -Vem gjorde det?
    -Det viktiga är fysiken och tekniken.

  81. Hur ska du höja dig? Fysiken är inga
    problem, men du måste börja leverera.

  82. Du kan inte säga en sak.
    Du måste motivera och förklara.

  83. Du kommer att höja dig om du vill.

  84. Nästa utvecklingssamtal handlar om
    det. Den här gången vet jag mer.

  85. Känns det okej? Det ska det inte
    göra. De ska höjas. Du ska tänka:

  86. "Det här går jag inte med på.
    Nästa termin ska det vara högre."

  87. Du ska höja dig ganska rejält.
    Förmågan finns. Du måste visa det.

  88. Bra. God jul på dig.

  89. -Vad är du nöjd med?
    -Jag har en röd tråd.

  90. Jag talar om för eleven
    att det finns betydligt mer att visa.

  91. Jag visar att eleven ska leverera
    så att jag har nåt att bedöma.

  92. Betyg skänks inte bort. De förtjänas.

  93. Du talar om att han har förmågan och
    att ni ska ta tag i det nästa termin.

  94. Han kommer att hinna landa i det.
    Han vet att han kan.

  95. Det är bra att du poängterar
    att du vet att eleven har förmågan-

  96. -men att det är viktigt att förklara.

  97. Att prata betyg i korridoren
    är en väldigt speciell situation-

  98. -som man helst inte vill vara i.
    Man vill sitta i ett rum och prata.

  99. -Situationen är lite halvbesvärlig.
    -Hur undviker man det?

  100. Gå in i närmaste lediga lektionssal
    eller grupprum om möjlighet finns.

  101. Jag skulle nog ha sagt nej.

  102. Om nån verkligen har det behovet
    just då försöker man hantera det-

  103. -men jag tror att jag alltid säger
    "då sätter vi oss här inne".

  104. Man erbjuder nånting, men inte där.

  105. Det är tydligt att flera elever
    blir förvånade över sina betyg.

  106. -Hur kommer det sig?
    -Bakom detta ligger månader av jobb.

  107. När de har lämnat in
    har de fått bedömt och feedback.

  108. Om de säger "det hade jag ingen aning
    om" tar jag det med en nypa salt.

  109. Hur brukar ni göra, ni andra? Har ni
    samtal med eleverna om betygen?

  110. -Före betygssättning eller efter?
    -Jag stämmer av så ofta som möjligt.

  111. Jag har ju en egen utvecklingsmatris-

  112. -där jag fyller i
    lektionsarbeten och prov.

  113. -Hur ofta är eleverna överraskade?
    -Det är inte så jätteofta.

  114. De får tillbaka matriser
    där jag har strukit över.

  115. Där ser de. "Har jag ett C nu?"
    Nej, det är en hint om betyget.

  116. Om de får flera matriser
    får de sammanväga dem.

  117. Jag tycker att de brukar ha bra koll.

  118. Diskussionen kommer att leva vidare.

  119. Läs upp en tanke
    som ni har med er in i nästa läsår.

  120. Eleven ska veta vilket betyg den får
    tack vare den feedback man gett.

  121. Jag ska hjälpa eleverna att sträva.

  122. Inte vara nöjd, utan se nästa steg.

  123. Det är många delar som leder till ett
    betyg, och elever måste ta ansvar.

  124. Vi hittar inte på betygen.
    Vi har ganska bra dokumentation.

  125. Jag tror att de växer av ansvaret.

  126. Jag vill ha tydligare dokumentation-

  127. -så att det inte blir
    en överraskning. Det blir det ändå.

  128. Det är de kontinuerliga
    avstämningarna jag tycker är bra.

  129. Det behöver inte ta lång stund,
    men då vet de var de ligger.

  130. Sen är det viktigt att bryta ner
    kunskapskraven så att de förstår dem.

  131. Vad är de här kraven, egentligen?
    Vad frågas det efter?

  132. Tack så mycket.

  133. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning
Ämnesord:
Betyg, Betygsättning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Hela skolans angelägenhet

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.