Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : Utdelning av provDela
  1. Fredrik. Trevligt.

  2. -Välkomna.
    -Tack.

  3. Vi ska titta på en scen där du,
    Fredrik, lämnar tillbaka prov.

  4. Vi gör likadant.
    Ni tittar, ser vad som är bra-

  5. -vad Fredrik kan vara nöjd med
    och frågor och funderingar.

  6. Totalt är det 40. 17 är godkänt.

  7. Sen beror det lite på-

  8. -vad man har klarat
    för antal C- och E-poäng.

  9. C var cirka 26. Ni får se gränserna
    som lite flytande.

  10. Det här är på ett ungefär.

  11. Är du med?
    Ska du lägga undan mobilen?

  12. -Är du med?
    -16?

  13. -På del ett.
    -Är det första delen?

  14. -Lägg ihop de där. Vad blir det?
    -30.

  15. Vad var gränsen, då?

  16. Bra jobbat.

  17. Felicia - superbra.

  18. Emma - du får skärpa dig nu.

  19. Fantastiskt. Ett fel bara,
    och det var ett slarvfel.

  20. Grymt!

  21. Du hämtade upp dig bra på del två.

  22. -Riktigt snyggt.
    -Vänta... Fan, jag ville ha 19.

  23. -Då hade jag fått A.
    -Vi får se.

  24. Hur långt ifrån var det?

  25. Hur långt ifrån var det?

  26. -Nej...
    -Jo!

  27. -Är du nöjd nu? Mäktigt.
    -Ja!

  28. -Hur många A-poäng är det?
    -Fem-sex, tror jag.

  29. Du var starkare förra provet,
    men ett poäng ifrån...

  30. Jag har två frågor jag inte förstår,
    så kanske kan det bli ett poäng till.

  31. Ett poäng från C...

  32. Bra. Du klarade godkänt.
    Det är lugnt.

  33. -Vad känner du dig nöjd med?
    -Jag känner mig nöjd med...

  34. Det jag är nöjd med är att jag
    är positiv och berömmer eleverna.

  35. -Vad tycker du han kan vara nöjd med?
    -Det du sa, bland annat.

  36. Du ger positiv respons-

  37. -och du får eleverna
    att bli engagerade-

  38. -även om nån
    inte var det från början-

  39. -genom att prata med dem var och en
    och inte bara dela ut.

  40. Om vi tar nästa steg, då. Vad finns
    det som kan utvecklas ytterligare?

  41. Jag vill vara en positiv kraft,
    men jag känns lite övertaggad här.

  42. Jag pratar
    och följer mitt hjärta hela tiden-

  43. -och det kan bli för mycket ibland.

  44. Det blir som ett peptalk till mina
    bandkamrater inför en spelning.

  45. Jag kanske skulle strukturera upp
    det. Jag gillar "one on one"-samtal.

  46. Jag pratar med eleverna,
    men jag vill prata ännu mer.

  47. När man ska dela ut ett prov har man
    inte hur mycket tid som helst.

  48. Om man tar den konkreta situationen -
    att lämna tillbaka prov.

  49. Hur skulle du vilja att den var?

  50. Drömläget är att ha mer tid
    med varje elev-

  51. -där man lugnt och sansat
    kan gå igenom varje uppgift-

  52. -och hur man ska nå målen.

  53. Om du fick till det här
    att prata mer med varje elev...

  54. Hur skulle det påverka elevernas
    kunskapsutveckling, tror du?

  55. Jag tror att kunskapsutvecklingen
    skulle gå fortare.

  56. Jag tror att det
    skulle påverka resultaten positivt-

  57. -om man fick mer tid
    efter varje prov till att utvärdera.

  58. Frågan är hur man kan strukturera det
    så att varje elev får mer tid.

  59. Jag hinner inte 26 elever
    om jag gör så som jag vill göra.

  60. -Ska vi ta era frågor?
    -Jag är svensk- och engelsklärare.

  61. Det blir mycket prat om poäng.

  62. För mig är det ganska främmande,
    eftersom språk blir mer kvalitativt.

  63. Det är det i matte också,
    men det blir mycket prat om poäng.

  64. Det är lite annorlunda för mig
    och poäng säger mig inte så mycket.

  65. Det är ju så i matten att man har
    fem förmågor som ska mätas-

  66. -där man plockar E-, C- och A-poäng
    i de olika förmågorna.

  67. Man pratar poäng fast man inte vill.

  68. Det är därför jag vill samtala mer.

  69. Jag funderar på varför du berättar
    resultaten rakt ut i klassrummet.

  70. -Jag skulle aldrig göra så.
    -Med varje enskild elev...

  71. Det är inte så att de på andra sidan
    klassrummet hör resultatet-

  72. -fast det hörs här, överallt.
    Det är väl en skev vinkling.

  73. Vi har diskuterat i klassen
    hur vi ska göra med resultat.

  74. Vissa har sagt att det inte gör något
    om de får resultatet samtidigt-

  75. -och nån vill sitta själv och vill
    inte att nån annan ser eller hör.

  76. Vissa vill att man tar resultatet
    när de andra har gått.

  77. Det är...

  78. Absolut, det skulle man kunna göra
    mer "safe" om man fick den där tiden-

  79. -och hade mer egen tid med dem
    där ingen annan kan höra eller se.

  80. -Hur gör du, Janne?
    -Jag säger inte så mycket.

  81. Ibland, men inte alltid,
    går vi igenom frågor som elever haft-

  82. -när många haft problem med frågan.

  83. Drömmen är ju, som Fredrik sa,
    att man går igenom hela provet.

  84. Det har jag en vision om att hinna
    oftare. Det gör jag alltför sällan.

  85. Helst ska man ju gå igenom provet
    så att det blir ett lärtillfälle.

  86. Man behöver inte göra det enskilt.

  87. Du har inte heller nån struktur
    för att få till de här samtalen?

  88. Det är nåt båda två vill ha
    och det vore bra för eleverna?

  89. Definitivt.

  90. Sen handlar det om coaching.

  91. Du är jättebra på personligt möte,
    men "one on one"-coaching hela tiden?

  92. Man kan fastna i fällan att om du
    ska göra det för alla elever-

  93. -kommer du att bränna ut dig själv.

  94. När jag säger att jag skulle vilja ha
    det förutsätter jag att tiden finns.

  95. Jag kommer inte att bränna ut mig om
    tiden finns och ingår i mitt uppdrag.

  96. Det är ett drömscenario.

  97. Om man inte har det, så i stället för
    att lägga en lektion på 26 elever-

  98. -så lägger jag två lektioner på det
    så att det blir 13 elever per gång.

  99. Då kanske jag väljer en period när de
    räknar själva och ber om hjälp.

  100. -Vi kör genomgång näst-nästa lektion.
    -Du har en bra plan.

  101. Ärligt talat kom jag på det nu.

  102. Du bara sitter och snor idéer
    och tankar nu innan.

  103. -Det är det som är häftigt.
    -Jag kände det när jag fick feedback.

  104. Jag kom en massa saker.

  105. Det här illustrerar hur kollegiala
    samtal kan förbättra det man gör-

  106. -både individuellt och i grupp.

  107. Mitt drömscenario är att ha tid.

  108. Några gånger har jag gjort så
    att de kommer ut en och en till mig.

  109. Det tar en liten stund. En del tar
    det tio minuter för, en del en minut.

  110. Det är ett lärtillfälle
    och jag tycker att jag liksom...

  111. Vad ska man säga...?

  112. Jag bekräftar slarvfel-

  113. -och saker som påverkar
    min betygssättning för eleverna.

  114. Mitt drömscenario
    är mer kunskapsutvecklingstid-

  115. -inte "hur mår du i dag-tid"
    på matten, utan utifrån provet.

  116. Tyvärr får jag sällan till sånt.

  117. Var det nån i gruppen som det
    hade gått riktigt dåligt för?

  118. -Det var mycket "yay" och "bra".
    -Nej, det var uppåt för hela klassen.

  119. Jag hoppades att alla skulle gå ett
    halvt snäpp uppåt och vissa gick två.

  120. Det är drömmen, men det kan vara nån
    som har "fejlat" totalt.

  121. Det är lurigt att inte vara för uppåt
    för den stackars kraken som inte...

  122. Då hade man nog inte kört den stilen.

  123. Vi tar en kort runda.

  124. Säg nåt ni bär med er inför hösten.

  125. Jag kommer att ta en lektion extra
    det kommande läsåret och testa.

  126. En lektion extra för att gå igenom
    provet. Jag tror att det är värt det.

  127. Det är viktigt att ge feedback
    och att det inte rinner ut i sanden-

  128. -men att man hittar nån sorts rutin-

  129. -som gör att man kan få ut
    så mycket som möjligt av feedbacken.

  130. Jag har inget nytt under julgranen.

  131. Det är att lägga mer tid på prov
    så att det blir ett lärtillfälle.

  132. Jag tänker på balansen
    mellan coaching och curling.

  133. De ska känna att de fixar att ta
    ansvar. De ska växa med uppgiften.

  134. Coachar vi för mycket
    är risken stor att vi börjar curla.

  135. Jag ska planera min rättningstid
    så att jag får med det här.

  136. Inte "äntligen blev proven klara,
    nu slänger jag ut dem."

  137. Jag vill ha en bättre plan
    kring att dela ut resultaten igen.

  138. Tack så mycket.

  139. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Kunskapsprov, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Elevaktiv undervisning

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Skolforskningsinstitutet

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.