Titta

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Lärarna på Skranta - lär av varandra

Om Lärarna på Skranta - lär av varandra

Under ett läsår följer vi lärare och elever i årskurs 9 på Skrantaskolan i Karlskoga. Arbetslag 9 får titta på sig själva i inspelningar som gjorts under läsåret och diskuterar dessa för att lära av varandra. Vad var bra? Vad kan bli bättre? Det är några av frågorna som lärarna ställer till sig själva och till arbetslaget. Syftet är att utveckla det kollegiala lärandet.

Till första programmet

Lärarna på Skranta - lär av varandra : Samtal om framtidenDela
  1. Fredrik. Trevligt.

  2. -Välkomna.
    -Tack.

  3. Vi ska titta på ett elevsamtal-

  4. -där du, Fredrik,
    pratar med en elev om framtiden.

  5. Hörni? Lägg proven här på vägen ut.

  6. Håkan, jag vill prata med dig.

  7. Du är duktig,
    men du måste tro på dig själv.

  8. På förra provet
    hade du en bra bit över...

  9. Varför ställde du inte upp här?
    Då gör du inte såna här slarvfel.

  10. -Jag minns inte hur man ställer upp.
    -Som vanligt, men kommatecknet under.

  11. Och här... Den här kan du.
    Varför har du inte fortsatt?

  12. -K plus M...
    -Plus M är rätt, men nåt annat.

  13. -Vad ska det vara där?
    -X.

  14. Exakt. Du får inte glömma det.

  15. Där sumpade du bort en massa poäng.

  16. Jag vet ju vad du kan
    och det är fortfarande bra.

  17. Den här delen är klockren,
    men här är det för många slarvfel.

  18. Jag frågade ju dig
    vad du ville gå på gymnasiet.

  19. Du drömde om att bygga ihop en bil.
    Då är det ju bilmekaniker.

  20. Men sen sa du att egentligen
    skulle du vilja hålla på med...vad?

  21. Ja, typ så här...

  22. ...partiklar och celler och sånt.

  23. -Du snackade om forskning.
    -Cancer och skit.

  24. -Det är ju tunga grejer.
    -Ja.

  25. Men det är coolt. Det är inte bara
    en dröm. Jobbar man hårt så...

  26. Det är mycket som är möjligt om man
    tror på sig själv och jobbar hårt.

  27. -Kan du tänka dig att gå natur?
    -Jag vet inte.

  28. Alltså, jag är inte en sån person
    som tar mycket ansvar.

  29. -Kan du inte ändra på det, då?
    -Jag vet inte.

  30. -Det kommer väl med åldern.
    -Kanske.

  31. Men jag tycker att...

  32. Bilmekaniker är grymt.
    Att sätta ihop en bil är en konst.

  33. Det är bra på alla sätt,
    men cancerforskning är stora grejer.

  34. Du pratar inte om det jätteofta.

  35. -Nej, jag kommer inte att klara det.
    -Så får du inte tänka.

  36. Det vet man aldrig.
    Mycket sitter ju i huvudet.

  37. Man ska drömma stort. Man kanske inte
    förverkligar alla drömmar-

  38. -men om man bara förverkligar
    en liten procent av alla drömmar...

  39. Då har man åstadkommit nåt stort.

  40. Om man tänker att det bara är drömmar
    ger man ju upp för tidigt.

  41. Dina reflektioner, Fredrik?

  42. Håkan hade inte ens godkänt
    när jag tog över.

  43. Vi jobbade hårt den första terminen
    med målet att han skulle få godkänt.

  44. Sen hamnade han snabbt på ett C.

  45. När du ser det här - vad är du
    nöjd med i ditt samtal med honom?

  46. Alltså...

  47. Jag försöker peppa Håkan
    att tro på sig själv-

  48. -sen spelar det inte så stor roll
    vad det gäller.

  49. Han ska ha självförtroende.
    Han säger själv:

  50. "Jag är inte bra på att ta ansvar."

  51. Han har en skev syn på sig själv,
    för han kan mer än han tror.

  52. Peppningen är jag nöjd med,
    men jag säger "öh" lite för ofta.

  53. Är det nåt annat du är nöjd med?

  54. Jag vill vara en positiv kraft
    när eleverna har tappat glöden-

  55. -och inte tror på sig själva.

  56. Vi har pratat många gånger.

  57. Jag säger att man ska drömma stort
    och förverkligar man bara en dröm-

  58. -så är det bättre än noll. Att man
    bara ger upp och struntar i det.

  59. Sen ska man inte vagga in folk i-

  60. -att tro att allt är lätt att fixa.

  61. -Det säger du inte heller?
    -Nej, man måste jobba hårt.

  62. Det var ett ganska fint samtal.

  63. -Vad säger ni andra?
    -Det är ett samtal i positiv anda.

  64. Du är uppmuntrande, men framåtsyftade
    och pratar om framtiden.

  65. Du ser möjligheter,
    men lovar inte guld och gröna skogar.

  66. Du lyfter saker som att man
    behöver ha visioner och drömmar.

  67. Jag tyckte att det var vackert.

  68. Peppen och omtanken är ju guld.
    Det är vad många ungar behöver.

  69. Det finns en risk, och den risken
    tar vi i varje samtal med en elev.

  70. Risken är att om vi inte känner
    eleven väl och trampar snett-

  71. -och får eleven att tro nåt...
    "Jobba hårt, så är allting möjligt."

  72. Jag supportar det,
    men vi kan blåsa eleverna där.

  73. Om man går på för hårt kan man ta dem
    åt ett håll de inte är redo för.

  74. Missförstå mig rätt.
    Det där samtalet var vackert.

  75. Men man måste känna eleven och ha all
    information så man inte missleder.

  76. Det där är en fingertoppskänsla.

  77. Du märker om det inte blir rätt
    och kan styra det rätt.

  78. Jättebra. Det är vad Håkan behöver-

  79. -och det jag tror att många av oss
    har försökt spinna på.

  80. Han ska tro på sig själv.
    Då har det ju gått bra, också.

  81. Jag började ställa krav.
    "Du kan inte hålla på med slarvfel."

  82. Det reagerade jag på. Så säger man
    inte till en elev man inte vet kan.

  83. Till en elev som inte kan ställa upp
    eller kan den räta linjens ekvation-

  84. -säger jag inte: "Slarva inte."

  85. När man vet att de kan
    ställer man krav.

  86. Vem pratar mest i det här klippet?

  87. Som alltid
    så är det magistern eller fröken.

  88. Det kan man fundera kring. Finns det
    en poäng att få ut mer från eleven-

  89. -och hur skulle man
    kunna ställa frågor då?

  90. Absolut. Man kan ställa fler frågor
    och ge det mer tid.

  91. När han säger att han inte tar ansvar
    säger du: "Kan du ändra på det?"

  92. "Det är nog en åldersgrej."
    Där är du nånting på spåren.

  93. Hur skulle du kunna gå vidare
    för att få med honom på banan mer?

  94. Jag skulle behöva
    lite mer konkreta "pointers"-

  95. -för ibland kör jag för mycket hjärta
    och för lite hjärna.

  96. Jag följer hjärtat nästan jämt.
    Jag kör bara på känsla.

  97. -Kan du, eller vill du, ändra på det?
    -På ett sätt vill jag inte ändra det.

  98. Det kan aldrig bli fel
    när man använder hjärtat. Men...

  99. ...i vissa situationer
    bör man använda huvudet lite mer-

  100. -för det kan gå lite åt fel håll
    och så där.

  101. Jag känner igen mig. Man har goda
    intentioner och pratar mest själv-

  102. -och sen bara...

  103. Man blir som en maskin, och ibland
    måste man stanna upp, tänka efter-

  104. -försöka locka ut mer ur eleverna för
    att hjälpa dem, men jag är likadan.

  105. Jag drivs också av
    att ge så mycket som möjligt.

  106. Ibland pladdrar vi för mycket.

  107. Såna samtal är viktiga för eleverna.

  108. Vad är viktigt för er att tänka på?

  109. Man kan ha en bild av sig själv
    som en elefant i en porslinsaffär.

  110. Det är ingen leksak
    när nån berättar den grejen.

  111. Man ska vara försiktig och se till
    att "pusha" dem och föra dem framåt.

  112. Dra till nåt konkret,
    som gäller i dag och i morgon-

  113. -att bygga vidare på.

  114. Det är ett utvecklingsområde för oss.

  115. Nu har vi löst den här mentorstiden.
    Hur ska man utnyttja den till max?

  116. Vi borde fundera mer på det här.

  117. Vilka frågor skulle man ha ställt-

  118. -för att inte klampa för långt,
    säga för mycket eller säga för lite?

  119. Jag är som du. Det är mycket hjärta.

  120. Man får ju ta situationen när den är
    där, och då är vi inte så planerade-

  121. -och då är det bra med en röd tråd.

  122. Vi är inte planerade och inte heller
    utbildade...vad man nu ska kalla det.

  123. Det blir lite av ett slags...

  124. ...sociala samtal
    där du ska ha fingertoppskänsla-

  125. -gärna en stor dos psykologi
    och diverse andra "skills".

  126. -Jag "har inte på fötterna" där.
    -Inte jag heller.

  127. Jag har en del på fötterna,
    självklart-

  128. -men det här behöver bli bättre.

  129. Om ni resonerar nu att det här
    är ett behov som eleverna har...

  130. ...att resonera kring sånt här...

  131. ...och så känner man att man inte
    har nån utbildning i samtalsmetodik.

  132. Det är ett utvecklingsområde.
    Då bör man lämna önskemålet vidare.

  133. "Vi vill ha kompetensutveckling."

  134. -Okej. Tack så mycket.
    -Tack.

  135. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Ämnen:
Pedagogiska frågor
Ämnesord:
Lärare och elever, Studie- och yrkesorientering, Undervisning, Yrkesval
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i Lärarna på Skranta - lär av varandra

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Arbetslaget stöttar

Avsnitt 1 av 8

Hur kan enskilda lärare ta stöd av sitt arbetslag i krävande situationer? Och vad krävs av arbetslaget för att kunna vara stöttande? Här diskuterar arbetslag 9 på Skrantaskolan i Karlskoga en specifik situation och hur de försöker stötta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Veckan som kommer

Avsnitt 2 av 8

På Skrantaskolan i Karlskoga vill man få eleverna att ta större ansvar för sin arbetsvecka, därför inleder man veckan med en genomgång av kommande veckas aktiviteter. Här diskuteras hur man på bästa sätt får eleverna att ta mer ansvar. Kanske är det eleverna själva som borde leda genomgången?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Lärare eller kompis

Avsnitt 3 av 8

Lärare möter då och då elever som har behov av att läraren tar till andra åtgärder än de gängse i ett klassrum för att nå till vissa elever. Men var går gränsen mellan att vara kompis och lärare? Och hur ser man till att övriga i klassen inte känner sig exkluderade?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Motivera elever

Avsnitt 4 av 8

En viktig och daglig uppgift för lärare är att motivera sina elever. Hur gör man i en klass där motivationen hos eleverna varierar stort? Och hur tar man reda på varför en elev inte kommer igång med arbetet i klassrummet?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Tydliga lektionsramar

Avsnitt 5 av 8

Många skolor arbetar med tydliga lektionsramar och lektionsupplägg som alla lärare på skolan förväntas jobba efter. Men hur tydliga måste sådana lektionsramar vara? Och vad vinner eleverna på att alla lärare gör likadant vid lektionens start och slut?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Betygsmotivering

Avsnitt 6 av 8

Vilket betyg en elev får vid terminens slut bör inte vara en överraskning. Men det händer och ofta vill eleven då diskutera sitt betyg. När och på vilket sätt ska man som lärare ta en sådan diskussion och hur motiverar man betyget? Vad är viktigt att eleven får med sig från ett sådant samtal?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Utdelning av prov

Avsnitt 7 av 8

En uppgift som alla lärare har är att lämna tillbaka rättade prov. Men hur gör man för att det ska bli en lärandesituation? Och hur ser man till att det inte blir obekvämt för de i klassen som inte har presterat så bra?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLärarna på Skranta - lär av varandra

Samtal om framtiden

Avsnitt 8 av 8

Då och då har lärare samtal med elever om framtiden, vad som ska hända efter skolan och vilka möjligheter som finns. Det är viktiga samtal för eleven och som lärare har man ett stort ansvar att lotsa varsamt. Hur gör man för att visa vilka möjligheter som finns utan att lova för mycket?

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Datalogiskt tänkande

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Elevledda utvecklingssamtal

Varför ska eleverna hålla i utvecklingssamtalen? För att de kan. Så enkelt är det. Det säger Torun Persson Dehlin, biträdande rektor i Norrtälje. Med rätt förberedelser är eleverna redan väl medvetna om vad de behöver jobba mer med. Dessutom tvingas de sätta ord på sin egen kunskapsutveckling. Men hur hanterar man föräldrar som är oroliga för att deras barn ska mörka svackor och brister? Här berättar Torun Persson Dehlin om hur hon jobbar.