Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Norden mot antibiotikanDela
  1. Jag ska prata
    om antimikrobiell resistens, AMR.

  2. Det är inte så lätt att säga.

  3. Men hur relaterar det
    till EAT-agendan?

  4. Det relaterar till vad vi stoppar
    i munnen, vad vi har på tallriken-

  5. -och hur det hamnar på tallriken.

  6. Det handlar om näring och mat.

  7. Det handlar om jordbruk
    och hur vi producerar.

  8. Det handlar om hållbar utveckling
    och förstås om hälsa.

  9. Kopplingen är att antibiotika används-

  10. -för att främja tillväxt
    i flera delar av världen.

  11. Kanske i onödan.

  12. Många hävdar att det är nödvändigt
    eftersom vi behöver mer kött-

  13. -för att livnära
    den ökande befolkningen.

  14. Men det andra svaret är att vi
    kan minska efterfrågan på kött-

  15. -vilket är en del av EAT:s agenda.

  16. Därför hör antimikrobiell resistens
    hemma på EAT:s agenda.

  17. Norden är i den gröna zonen.
    Kartan här visar-

  18. -att Norden ligger utmärkt till.

  19. Vårt resistensproblem är litet
    jämfört med resten av Europa-

  20. -och de flesta delar av världen.

  21. Vi har också låg antibiotikakonsumtion-

  22. -inom både vår sjukvård
    och vårt jordbruk.

  23. Så vår situation är positiv.

  24. Men här finns också ökande trender.

  25. Vi ser ökad förekomst av resistens
    bland våra patienter.

  26. MRSA, en resistent bakterie,
    ökar på våra sjukhus.

  27. De ökar i vår permanenta befolkning-

  28. -men ännu mer bland invandrare.

  29. De kommer ju från resten av världen-

  30. -där problemet är en större utmaning.

  31. Antibiotika är verkligen en hörnsten
    inom den moderna medicinen.

  32. Vi vet alla att det kan användas
    mot infektioner.

  33. Men det är också viktigt
    vid komplicerade förlossningar-

  34. -och det är avgörande för moderna
    operationer och transplantationer.

  35. Det är en mirakelmedicin-

  36. -och utför mirakel dagligen
    inom vår sjukvård.

  37. Om vi inte kan vända utvecklingen
    för antibiotikaresistens-

  38. -har en rapport av Lord O'Neill vid
    brittiska finansdepartementet visat-

  39. -att världen kommer att få ytterligare
    tio miljoner dödsfall innan 2050.

  40. De kommer främst att ske,
    inte i vår del av världen-

  41. -utan i de folktätaste områdena,
    i Asien och Afrika.

  42. Det får också
    en ekonomisk konsekvens.

  43. Om vi lägger ihop de ekonomiska
    kostnaderna av ökad resistens-

  44. -beräknar samma rapport
    att det blir hundra biljoner dollar-

  45. -till 2050. Det är en stor siffra.

  46. Det är sjuhundra gånger så mycket
    som Norges årliga nationella budget.

  47. Sju gånger så mycket
    som Norges årliga budget.

  48. Jag ser det som vad vi kan kalla
    ett "badkarsproblem".

  49. Vi måste se antibiotika som en
    gemensam resurs som måste bevaras.

  50. Det är ingen naturresurs,
    utan en resurs skapad av människan.

  51. Så vi måste förnya
    den genom innovation-

  52. -och ta fram nya läkemedel,
    nya antibiotika.

  53. Men när deras effektivitet minskar
    på grund av resistens-

  54. -och jämvikten mellan nya antibiotika
    och att resistens gör dem ineffektiva-

  55. -inte är den rätta, då sjunker
    vattennivån. Så ser vår situation ut.

  56. Vattennivån sjunker.

  57. Hur kan vi lösa den här utmaningen?

  58. Vi kan försöka minska efterfrågan
    på antibiotika.

  59. Det bör vi definitivt göra.
    Det är den bästa åtgärden.

  60. Det handlar om bra sanitet
    och bra system för hygien och vatten.

  61. Att använda vaccin och åtgärder
    för att förhindra infektioner.

  62. Och förstås att vi behandlar djuren
    i vår livsmedelsproduktion-

  63. -så som vi bör behandla dem.
    Men allt detta hjälper inte.

  64. Vattennivån kommer att sjunka ändå,
    i en lägre takt.

  65. För att lösa det måste vi sammanföra
    många sektorer och aktörer.

  66. Och vi måste börja med ett viktigt mål-

  67. -vilket är att först och främst
    säkerställa tillgången till antibiotika-

  68. -åt dem som behöver dem. I dag dör
    fler människor av brist på tillgång-

  69. -till antibiotika som de har råd med
    än på grund av resistens.

  70. Om vi inte löser detta delproblem lär vi
    aldrig lösa det stora problemet.

  71. Och vi vet att antibiotika
    har bidragit i enormt-

  72. -till några av milleniemålen-

  73. -särskilt att minska dödligheten
    hos mödrar och barn.

  74. Utöver tillgången krävs det
    kraftigare åtgärder-

  75. -för att bevara antibiotika som resurs.

  76. De måste bevaras genom
    att vi använder dem mer ansvarsfullt.

  77. Och vi måste säkerställa innovation.

  78. Det krävs tre mål som ska kombineras.

  79. Tillgång utan bevarande
    skyndar bara på resistensen-

  80. -och då förlorar vi verkningsfullheten.

  81. Om vi inför stränga kontroller-

  82. -underminerar det
    tillgång och innovation.

  83. Utan tillgång kommer många att dö.

  84. Och om vi nu ökar incitamenten för
    innovation utan att lösa problemen-

  85. -med bevarande och tillgång,
    då får vi en orättvis situation.

  86. Och de resurser som vi investerar
    slösas bort alltför tidigt.

  87. Det är ett otäckt problem.
    Därför hör det hemma här på EAT.

  88. Vi måste börja kommunicera
    mellan sektorer.

  89. Utifrån det jag sa nu handlar
    problemet om sjukvården-

  90. -om folkhälsa och infrastruktur-

  91. -om läkemedelstillverkning-

  92. -om produktion och konsumtion
    av livsmedel-

  93. -om miljöförorening, då antibiotika
    kan läcka ut vid tillverkningen-

  94. -och om hälsoskydd.

  95. Vi måste kombinera riktlinjer
    för hälsa, industri, jordbruk, miljö-

  96. -utveckling och utrikespolitik.

  97. För att diskutera frågorna
    är Norges hälsominister här.

  98. Varsågod och kom upp. - Bent Høie.

  99. -Välkommen.
    -Tack.

  100. Bent Høie har arbetat politiskt med
    hälsofrågor i Norge i mer än tio år.

  101. Han har en lång karriär inom området-

  102. Men han har också en utbildning
    inom hotell och restaurang-

  103. -så han förstår konsumenter
    och medborgare även som sådana-

  104. -och inte bara som patienter.

  105. Jag visade att Norden
    befinner sig en grön zon-

  106. -och det har krävt verkligt arbete.

  107. Vi har minskat olämpligt användande-

  108. -och användandet av antibiotika
    inom jordbruket.

  109. Sverige förbjöd antibiotika
    inom jordbruket 1986.

  110. Tjugo år innan EU:s förbud.

  111. Men det räcker inte.
    I Norge ser vi resistensen öka.

  112. Hur ser du på problemet?
    Vad ska vi göra?

  113. Ers Kungliga Högheter, mina damer
    och herrar, först vill jag säga-

  114. -att det här är
    hälsoområdets klimatkris.

  115. Om man ser in i framtiden är det
    lika skrämmande som klimatkrisen.

  116. I framtiden kommer sjukdomar
    som vi i dag ser som harmlösa-

  117. -att bli dödliga igen.

  118. Den moderna medicinen är hotad
    av AMR.

  119. Så framtiden är skrämmande
    om vi inte löser problemet.

  120. Och för att lösa problemet måste vi
    använda samma mekanismer-

  121. -som när vi kämpar
    mot klimatförändringarna.

  122. Vi måste agera lokalt, globalt
    och multisektoriellt.

  123. Som du visade är det ett otäckt
    problem, för det är så komplicerat.

  124. Det krävs att varje land har
    en egen nationell strategi.

  125. Handlingsplaner både för att minska
    användandet av antibiotika-

  126. -och för att använda dem rätt.

  127. Vi måste arbeta multisektoriellt-

  128. -inom livsmedelsindustrin,
    miljömyndigheten-

  129. -och sjukvården.

  130. Annars förlorar vi striden.

  131. Vi måste också hitta globala lösningar.

  132. Skandinavien befinner sig nu
    i den gröna zonen-

  133. -men det är inget problem som vi kan
    skydda oss mot med höga murar.

  134. Det går inte.
    Folk reser och mat transporteras.

  135. Vi åker på semester
    och tar med det hem.

  136. Så att bygga murar mot AMR
    är ingen lösning.

  137. Vi måste vidta åtgärder länder emellan.

  138. Vi börjar med lokala
    eller nationella åtgärder.

  139. Vad gör du i Norge, som hälsominister
    eller ihop med andra ministrar?

  140. Först och främst har vi en nationell
    strategi, som är multisektoriell.

  141. Strategin tillhör hälsodepartementet,
    miljödepartementet-

  142. -fiskeridepartementet
    och jordbruksdepartementet.

  143. Sen har vi aktionsplaner för
    sjukvårds- och livsmedelssektorerna.

  144. Vi måste minska användningen
    av antibiotika i Norge.

  145. Vårt mål är att minska användningen
    på människor med 30 % till 2020.

  146. Vi har inte många år på oss,
    men vi ser att det går i rätt riktning.

  147. Men sen måste vi ha
    ett nära samarbete med sjukvården-

  148. -för att minska användandet.
    Jag ska ge ett exempel på vad vi gör.

  149. Vi har lärt oss
    av läkemedelsbranschen.

  150. Vad gör de när de vill att läkare
    ska använda en ny medicin?

  151. De anlitar en läkare som besöker
    alla lokala doktorer.

  152. Han visar siffror
    på hur bra läkemedlet är.

  153. Sen använder den lokala doktorn det.
    Vi gör samma sak på ett annat sätt.

  154. Vi har läkare som är utbildade
    för att besöka lokala läkare-

  155. -och visa siffror för hur de använder
    antibiotika och hur de bör användas.

  156. Och det ger resultat.
    De minskar användningen.

  157. Det är alltså grupptryck.
    De jämför sig med andra.

  158. Ja. Alla läkare vill göra ett bra jobb-

  159. -och när de får se forskningen
    lyder de läkarens råd.

  160. Som hälsominister träffar du
    hälsoministrar i andra länder.

  161. En minskning på 30 % som mål
    är att satsa högt.

  162. Skryter du om det utomlands
    och säger att ni ska klara av det?

  163. Från en jämförelsevis låg nivå.
    Finns det grupptryck internationellt?

  164. Ja, och vi samarbetar.

  165. Jag och mina kollegor från Sverige och
    Storbritannien hade en stor frukost-

  166. -på Världshälsorganisationens möte.

  167. Vi satt runt bordet,
    jämförde med varandra-

  168. -och uppmuntrade varandra
    att bättra oss, för det är viktigt.

  169. Men det är också viktigt att göra det
    som man har gjort i Nederländerna.

  170. Att har möten med
    jordbruks- och miljöministrarna-

  171. -och prata om hur man kan jobba
    multisektoriellt med det här.

  172. Du är hälsominister, men det här
    handlar också om livsmedel.

  173. Kan du säga lite
    om vad vi har gjort i Norden-

  174. -inom köttproduktionen
    och i Norge även fiskproduktionen.

  175. Kan vi vara ett föredöme för andra?

  176. I fråga om regleringar är det viktigaste
    vi har gjort i de nordiska länderna-

  177. -att säga att veterinärer
    inte får tjäna pengar-

  178. -genom att skriva ut antibiotika.
    Det är det största incitamentet.

  179. Om det inte går att tjäna pengar på det,
    då minskar försäljningen.

  180. Det är enkelt.

  181. Vi måste också se till
    att det är dåligt för företagen.

  182. För ett år sen
    skrev Norges största dagstidning-

  183. -om antibiotika i kyckling.

  184. Då sjönk konsumtionen
    av kyckling omedelbart.

  185. Vi har sett
    inom den norska fiskodlingen-

  186. -att man började förbereda sig
    på det här för tjugo år sen.

  187. Man tänkte att om europeiska
    konsumenter ser bilder-

  188. -på de vackra fjordarna-

  189. -men att man ser fiskodlingarna-

  190. -och man hittar AMR
    i det vilda beståndet-

  191. -då förstör det vår marknad.

  192. Så de började utveckla vaccin
    för laxen.

  193. Varje litet laxyngel
    i Norge vaccineras nu.

  194. Användandet av antibiotika
    har sjunkit med 98 %-

  195. -och produktionen har tredubblats.

  196. Så det är möjligt, om man kombinerar
    hänsyn till marknaden med innovation.

  197. Plötsligt har vi två branscher,
    fiskodling och vaccintillverkning.

  198. Jag är övertygad om att det också
    är möjligt för köttproduktion.

  199. Man bör kunna vaccinera grisar,
    kor eller kycklingar.

  200. Är det nåt som livsmedelsindustrin
    i de nordiska länderna anammar?

  201. Kan det till och med
    stärka vår position?

  202. Jag tror det.
    Nu är Norge ingen stor köttproducent.

  203. Vi producerar nästan bara
    till den egna marknaden.

  204. Vi har stränga regler. Om vi hittar AMR
    hos djuren så plockar vi bort dem.

  205. Det är förstås svårare
    i länder som producerar mer.

  206. Men vi ser att konsumenterna
    och branschen i hela Norden-

  207. -blir alltmer medvetna
    om de här frågorna-

  208. -och försöker minska användandet
    av antibiotika.

  209. Det används också som en styrka
    i marknadsföringen utomlands.

  210. Du började med att kalla det för
    hälsosektorns klimatkris-

  211. -då det är multisektoriellt och
    komplext. Hur kan vi ta itu med det?

  212. Det har tagit några år
    att få till stånd Parisavtalet.

  213. Vilket är nästa Parismöte
    för antimikrobiell resistens?

  214. Det är i september då vi har
    ett högnivåmöte under FN-mötet.

  215. Jag tror att det blir
    ett väldigt viktigt steg.

  216. Det är första gången vi kan ta upp
    AMR med regeringscheferna.

  217. Det är bara tredje gången man har
    diskuterat en hälsofråga på den nivån.

  218. Det har varit hiv
    och icke-smittsamma sjukdomar-

  219. -och nu är det AMR.
    Det viktigaste för mötet i september-

  220. -är att det inte längre bara berör
    hälso- eller jordbruksministrarna-

  221. -utan att det är en fråga
    för regeringscheferna-

  222. -och att de kan ge oss
    det mandat som vi behöver-

  223. -för att gå tillbaka och arbeta
    med det som du visade:

  224. Innovation, kontroll och tillgång.

  225. Och att detta görs globalt.

  226. Vi måste lyckas,
    eftersom vi har ont om tid.

  227. Jag har träffat folk inom hälsoområdet
    som har jobbat med det här-

  228. -i tjugo eller trettio år. Man känner
    till och har förutsett problemet-

  229. -men det har inte tagits på allvar.
    Nu har vi möjligheten i september.

  230. Om vi inte lyckas nu,
    då ser jag mörkt på framtiden.

  231. Vad säger du då till Norges
    statsminister Erna Solberg?

  232. Vad viskar du i hennes öra
    inför New York?

  233. Att hon har en bra historia att berätta,
    om hur Norge har tagit itu med det.

  234. Den bör berättas internationellt
    för att inspirera andra.

  235. Tack till minister Høie!

  236. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Norden mot antibiotikan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur, Miljö
Ämnesord:
Antibiotika, Djuruppfödning, Kemi, Naturvetenskap, Organisk kemi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nyfikenhet och förundran

Björn Ulvaeus möter Richard Dawkins

Författaren, etologen och evolutionsbiologen Richard Dawkins är världskänd för sitt energiska deltagande i debatter om religion, vetenskap och kultur. Boken "Kampen mot illusionerna" kretsar kring andra hälften av hans händelserika liv och berör hans möten och upplevelser kopplade till vetenskap och forskning. Här möter han Björn Ulvaeus i ett samtal om sitt liv vid forskningens frontlinjer och om sin kamp mot vidskepelse och villfarelser. Inspelat den 12 december 2015 på Cirkus i Stockholm. Arrangör: Fri Tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.