Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Nordiska samarbetetDela
  1. Nu har jag nöjet-

  2. -att få delta i lanseringen
    av Nordic Cities EAT Initiative.

  3. Idén med det är
    att man i de här åtta städerna-

  4. -ska skapa ett nätverk för hållbarhet
    och hälsosam mat för invånarna.

  5. Dessa städer
    samt deras borgmästare och ledare-

  6. -ska samarbeta med initiativ, möten
    och idéer och skapa en hjärnfond-

  7. -som kanske om tio år
    kan bidra till utvecklingen av-

  8. -ett hållbart nätverk
    när det gäller mat-

  9. -för invånarna i de här åtta städerna.

  10. Jag ska berätta vilka som deltar i det.
    Om ni är en av dem-

  11. -kan ni ge er själva en applåd,
    så ser vi vilka som är här. EAT.

  12. Jag trodde först att ingen var här.

  13. Nordiska ministerrådet
    deltar också i samarbetet.

  14. Prinsen av Wales
    International Sustainability Unit.

  15. Hej! Tack så mycket.

  16. Och så Köpenhamns Madhus.

  17. Trevligt. Tack. Det är härligt
    att ni deltar i Nordic EAT Initiative.

  18. Det här går ju inte att göra
    utan riktigt ledarskap.

  19. De som styr i städer
    är ju ofta borgmästare.

  20. Frågar man borgmästare vilka
    som fixar saker säger de att det är de.

  21. Nu ska vi få träffa några
    av borgmästarna från de åtta städerna.

  22. Vilka sorts initiativ får folk
    i städerna att ändra sina matvanor?

  23. -God morgon!
    -God morgon!

  24. Ni ska få den allra bästa
    presentationen - av er själva.

  25. -Från Oslo i Norge...
    -God morgon!

  26. Och din presentation?

  27. Jag vill börja med att säga att vi i de
    nordiska länderna och huvudstäderna-

  28. -är privilegierade
    för att vi kan diskutera mat-

  29. -och inte kampen
    för att få tillgång till mat.

  30. Jättebra. - Från Södertälje i Sverige...
    Hur låter din bästa presentation?

  31. Jag är glad över att få vara
    kommunalråd på en magisk plats.

  32. -Jag flyttar dit. Så fint.
    -Du är så välkommen.

  33. -Från Reykjavik i Island...
    -Hej! Jag heter Dagur Eggertsson.

  34. Jag känner mig hedrad över
    att vara här med mina storasyskon.

  35. Okej.

  36. Tänk att man kan vara borgmästare
    för det här. Från Köpenhamn...

  37. Ja, jag är borgmästare för världens
    lyckligaste och grönaste stad.

  38. Det är fantastiskt.

  39. Jag borde inte säga från Danmark i
    Köpenhamn. Bäst att ni presenterar.

  40. Jag nämnde lite om
    vad det här EAT-initiativet handlar om-

  41. -men det alla vill ha
    är exempel på olika bra initiativ.

  42. Vad ska du berätta om?

  43. Tack. Jag är Raymond Johansen,
    borgmästare i Oslo.

  44. Våra diskussioner
    handlar mer om bra näring-

  45. -och hållbar matproduktion-

  46. -vilket är avgörande i vår kamp mot de
    hälsoproblem och klimatförändringar-

  47. -som vi ser i vår del av världen.

  48. I Oslo letar vi hela tiden efter
    inspiration till bättre mathållning.

  49. Efter åtta månader i stadsfullmäktige
    har vi inlett tre konkreta förändringar.

  50. Den första frågan ligger mig
    särskilt varmt om hjärtat-

  51. -och handlar om att bekämpa obildning
    kring mat. Vi måste utbilda våra barn.

  52. För att de ska kunna få
    ett bra och produktivt liv-

  53. -måste vi lära dem varifrån mat
    kommer och vilken påverkan den har.

  54. Det är lika viktigt
    som att lära dem läsa och räkna.

  55. Nyckeln är att tidigt visa dem
    glädjen i att odla och laga mat-

  56. -och inte minst nöjet i att äta bra mat.

  57. Vi ska först anlägga fler odlingar
    i skolorna där eleverna kan lära sig.

  58. Där samarbetar vi med icke vinstdrivna
    Geitmyra matkulturcenter för barn-

  59. -där man utbildar grupper
    från förskolor, skolor och familjer.

  60. Deras filosofi är att varje gång
    ett barn lagar mat eller äter-

  61. -deltar det i näringskedjan-

  62. -även som medproducent,
    och inte bara som konsument.

  63. Vår andra åtgärd är
    att förändra offentlig upphandling-

  64. -så att mängden ekologisk mat ökar.

  65. I vår politiska förklaring
    har vi angett ett mål på 50 procent-

  66. -och ska använda stark köpkraft för att
    öka marknaden för ekologisk mat-

  67. -efter inspiration från Köpenhamn.

  68. Vår avsikt är
    att motivera andra kommuner-

  69. -till liknande insatser och främja
    tillväxten för ekologiska produkter.

  70. Vår tredje åtgärd
    är att förändra lunchmaten.

  71. I februari började vi med en vegetarisk
    dag i veckan i stadshusets matsal.

  72. Att äta mindre kött-

  73. -är kanske det enklaste sättet
    att minska koldioxidavtrycket på-

  74. -samtidigt som det ger
    positiva hälsoeffekter.

  75. Den vegetariska dagen ska utökas
    till skolkök och andra matsalar.

  76. Med en vegetarisk dag i stadshuset-

  77. -kommer vi med våra 53 000 anställda
    att kunna inspirera andra.

  78. Jag är övertygad om
    att såna här initiativ-

  79. -skapar en grönare och hälsosammare
    stad och en sundare befolkning.

  80. Hur gick det med
    den vegetariska dagen?

  81. Vi har den varje måndag och den är
    populär. Andra kan också äta hos oss.

  82. Så besök Oslo på en måndag
    om ni ska dit.

  83. Alla tänker nog
    att de ska åka en tisdag istället.

  84. Åker man på en måndag
    är man riktigt engagerad.

  85. Då är det dags för kommunalrådet
    i kanske världens mest magiska stad.

  86. Berätta vilka era bästa exempel är
    som faktiskt fungerar.

  87. Varje dag serverar vi näringsrika
    och goda maträtter-

  88. -till alla barn och ungdomar
    i Södertälje, på förskolor och skolor.

  89. 60 procent av maten
    är ekologiskt producerad.

  90. -Sa du 60 procent?
    -Ja, av all mat.

  91. Det är en förändring som vi har infört
    utan att öka kostnaderna.

  92. Jag ska ge er
    tre viktiga orsaker till det.

  93. För det första är det inte ett projekt,
    inget enstaka projekt-

  94. -utan en del i den regelbundna driften
    av förskolor och skolor.

  95. Vi fattade ett beslut
    i kommunfullmäktige redan 2001-

  96. -om att inkludera våra matinköp
    i vårt miljöarbete.

  97. Sedan dess har vi blivit bättre på det
    och arbetat med vår vision.

  98. För det andra har vi investerat
    i ombyggnation av alla kök.

  99. Nästan alla kök i förskolor och skolor.

  100. -Hur många kök fick ni bygga om?
    -Många.

  101. Nästan 100 000 personer bor
    i Södertälje, så det är många skolor.

  102. De har all utrustning
    för att laga maten från början.

  103. I Sverige äter vi
    varm, tillagad mat till lunch.

  104. Man lagar den i skolorna,
    vilket är en viktig investering-

  105. -så att man inte bara värmer
    tillagad mat som levererats.

  106. Vi har utbildat all personal
    i skolköken-

  107. -och har minst en
    professionellt utbildad kock-

  108. -i varje kök i förskolor och skolor.

  109. De har verkligen en hög kunskapsnivå
    och erfarenhet-

  110. -för att laga välsmakande
    och näringsrik mat-

  111. -och för att hantera råvaror.

  112. Det är den andra viktiga saken.

  113. Den tredje är
    att vi fokuserar på matens kvalitet.

  114. Den ska smaka gott
    och vara lokalt producerad.

  115. Det innebär att all mat-

  116. -kommer inom en radie på 25 mil
    från Södertälje.

  117. Vad tycker barnen om skollunchen?
    Jag hatade den.

  118. De flesta tycker om den, tror jag.
    Vi får ofta höra det i alla fall.

  119. Och vi vann pris för bästa skolmaten
    i Sverige för två år sedan.

  120. Det var ett trevligt skryt
    att avsluta med. Nu dags för Reykjavik.

  121. Vår starkaste sida-

  122. -är rent, ofiltrerat kranvatten
    som även används av industrin.

  123. Geotermisk energi som är förnybar
    och används till växthus och matodling-

  124. -och ett hållbart fiske. Vi har faktiskt
    en laxflod inne i staden.

  125. Men vi är lite sena när det gäller mat.

  126. Vi kunde lika gärna äta våra skor
    och har kokat det mesta.

  127. Vitlöken kom till oss 1979
    och öl blev lagligt 1989.

  128. Vi är här för att lära.

  129. Vårt största projekt i dag
    omfattar en huvudplan-

  130. -för att öka jordbruk i staden.
    Det är populärt igen.

  131. Det var vanligt när Reykjavik
    var fattigt, men nu är det en livsstil.

  132. Vi arbetar även mot matavfall.
    Alltför mycket mat går till spillo.

  133. För det tredje försöker vi ta
    ett helhetsgrepp och få saker gjorda.

  134. Därför är vi här
    för att lära av de andra städerna.

  135. Har du lagt nåt på minnet,
    nåt som kanske inte fungerar?

  136. -Allt finns antecknat på telefonen.
    -Det låter bra.

  137. Barn- och ungdomsborgmästaren
    i Danmark-

  138. -vilka idéer om sund och hållbar mat
    vill du berätta om?

  139. 2007 beslutade vi i stadsfullmäktige
    i Köpenhamn-

  140. -att vi skulle gå från 51 procents
    ekologisk upphandling-

  141. -och öka den ordentligt-

  142. -så att vi 2015 skulle ha hamnat på
    90 procent ekologiskt producerad mat-

  143. -i offentlig sektor.

  144. Vi kom upp i 88 procent
    genom att göra flera olika saker.

  145. På mitt departement
    kom vi upp i 94 procent-

  146. -och arbetar fortfarande med
    att komma upp i 100 procent.

  147. Men det viktigaste var inte bara
    att öka budgeten och spendera mer-

  148. -utan vi berättade för hela den
    offentliga kökssektorn om vårt mål-

  149. -och ville att de skulle försöka
    uppnå det, utan att få mer pengar.

  150. De fick försöka skaffa mer
    ekologisk mat på olika sätt-

  151. -och få fler att äta den.

  152. Vi producerar mat till förskolor, skolor
    och äldreboenden i Köpenhamn.

  153. Vi bestämde att vi kunde uppnå målet-

  154. -och gjorde det genom att titta på
    personalen i köken-

  155. -och se till att de fick rätt utbildning
    och kunskaper-

  156. -samt göra dem medvetna om
    hur de kunde minska matavfallet-

  157. -och hur de kunde fokusera på
    att använda lokal mat-

  158. -och mat efter säsong.

  159. Och precis som de gör i Oslo-

  160. -försöker vi minska köttkonsumtionen
    och servera många goda rätter-

  161. -som inte innehåller så mycket kött.

  162. En annan bra sak
    är att vi låter barnen delta.

  163. Det är ingen idé att laga nyttig mat
    om barnen inte vill äta den.

  164. Så det var viktigt för oss
    att låta barnen delta.

  165. Av de 60 skolor vi har i Köpenhamn-

  166. -är det tolv som är matskolor.

  167. Det blir sex till om några år.

  168. I de skolorna har de
    ett fullt utrustat kök och matsal.

  169. Barnen arbetar själva i köket.

  170. Det är också ett sätt
    att spara pengar på...

  171. -Lagar barnen skollunchen alltså?
    -Ja.

  172. Men de får förstås mycket hjälp
    från yrkeskockar, som vi betalar.

  173. -Barnarbete på EAT-forumet!
    -Ja, precis.

  174. Nej, men de här barnen
    blir medvetna om hur mat produceras-

  175. -och hur man använder biodynamiska
    och ekologiska råvaror.

  176. Hur man tillagar god mat
    på ett bra sätt.

  177. De känner sig mer delaktiga i måltiden
    och kan njuta ännu mer av den.

  178. Även våra särskolor
    ingår i det här programmet.

  179. Så vi har många bra historier
    att berätta från Köpenhamn.

  180. Det här är inte rymdforskning-

  181. -utan man måste bara se till
    att jag och alla andra politiker-

  182. -fattar ett beslut och låta alla
    vara delaktiga när det genomförs.

  183. Det måste inte kosta
    en massa extra pengar.

  184. Det handlar bara om att komma i gång.

  185. De här fina talen hörde man
    att de hade förberett.

  186. Men de är inte förberedda
    på nästa fråga.

  187. Kan ni alla i en mening svara på-

  188. -vad som fick er att vilja delta
    i det här initiativet.

  189. När tänkte ni att det var en bra idé
    som ni ville vara en del av?

  190. Det är bra för att vi måste underlätta
    för folk att fatta rätt beslut.

  191. Tillsammans kan vi ta fram
    nya, bra initiativ och idéer.

  192. Vi lär av varandra, därför gick vi med.

  193. -Kommunalrådet?
    -Kommuner producerar mycket mat.

  194. Vi kan hjälpa till att ta ansvar
    för miljön och inte förorena haven.

  195. -Reykjaviks borgmästare?
    -Mat är så centralt.

  196. Inte bara för att överleva,
    utan även av andra orsaker.

  197. Jag har en bakgrund som läkare,
    så det ligger mig varmt om hjärtat.

  198. Vi ser att invånarna i Reykjavik-

  199. -blir alltmer intresserade
    av maten som de äter-

  200. -så det är rätt tid för oss
    att lära oss nåt och göra vårt bästa.

  201. Det var en lång mening,
    men den var jättefin.

  202. Barn- och ungdomsborgmästaren
    i Köpenhamn?

  203. Eftersom det går snabbare
    att genomföra åtgärder i städer.

  204. Vi behöver inte vänta på regeringen
    eller toppmöten.

  205. Vi ville komma i gång
    och det har gått bra.

  206. De bevisade
    att de kan svara improviserat.

  207. -Tack.
    -Jättebra. Tack så mycket.

  208. Översättning: Karin Hellstadius
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nordiska samarbetet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö > Avfall och återvinning
Ämnesord:
Avfallshantering, Kemisk industri, Kemisk teknik, Livsmedel, Livsmedelsindustri, Teknik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?