Titta

UR Samtiden - EAT 2016

UR Samtiden - EAT 2016

Om UR Samtiden - EAT 2016

800 miljoner människor lägger sig hungriga varje dag medan nästan 2 miljarder människor brottas med övervikt. Matparadoxen är mer än påtaglig. På konferensen Eat Stockholm food forum samlas världens främsta forskare och inspiratörer inom klimat och hållbarhet. De vill alla lösa vår tids största hälsoproblem och samtidigt bromsa de stora klimatpåfrestningarna på vår jord. Inspelat den 13-14 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Till första programmet

UR Samtiden - EAT 2016 : Störst bör gå förstDela
  1. Det är ett nöje
    att vara här på EAT i Stockholm.

  2. Ni kan mat här. Lunchen var delikat.

  3. Som Femi sa
    ska vi diskutera affärsaspekten-

  4. -av det ni pratade om i morse.

  5. Det är lätt att säga att det som är
    bra för människor är bra för planeten-

  6. -konsumenten och företagen,
    men frågan är:

  7. Kan man argumentera,
    ur ett affärsperspektiv-

  8. -för hållbarhet, nutrition och klimat?

  9. Kommer det att fungera?
    Det finns intressekonflikter.

  10. Det är lätt att vara ögontjänare och
    ge enstaka exempel, men frågan är:

  11. Kan man ta hänsyn till aktieägare,
    planeten och nutrition samtidigt?

  12. Vi har några ledargestalter här-

  13. -som tror att det går
    att lösa den här svåra ekvationen.

  14. Du ler, Stefan, så jag frågar dig.
    Dr Stefan Catsicas.

  15. Han är vice vd på Nestlé
    och dessutom utvecklingsansvarig.

  16. Du har doktorerat i neurovetenskap,
    så du är intelligent.

  17. Jag vänder mig till dig först
    för att få din åsikt om-

  18. -huruvida man ur ett affärsperspektiv
    kan argumentera för det här.

  19. Går det? Du får berätta sen
    hur ni gör på Nestlé, men generellt:

  20. -Är svaret ja?
    -Ja.

  21. -Du kan få utveckla det lite.
    -Jag jobbar ju med forskning på Nestlé.

  22. Jag kan börja med att säga
    att Nestlé satsar mycket på forskning.

  23. Vi försöker att utgå från forskning.

  24. Vi försöker att förstå och identifiera
    näringsmässiga behov.

  25. Vi har en hel grupp
    som jobbar med hållbarhet.

  26. Svaret är ja.
    Vi inte bara kan, vi försöker verkligen.

  27. Problemet är så komplext
    att inget företag kan göra det själv.

  28. Vi måste samarbeta med forskare,
    näringsliv och regeringar.

  29. Om vi kan hitta rätt sätt att bidra på
    med vårt kunnande så kan vi kanske...

  30. Intresserar det här dig
    som f.d. akademiker?

  31. Du har jobbat
    på universitetet i Lausanne-

  32. -King Abdullah University i Jidda
    i Saudiarabien och Glaxo.

  33. Har du upptäckt något nytt
    sen du började arbeta för Nestlé?

  34. Jag har definitivt upptäckt något.

  35. Min tidigare karriär
    handlade mycket om biomedicin.

  36. Jag har alltid jobbat med
    att ta hand om människor.

  37. På ett företag som Nestlé
    ser man mycket som inte syns utifrån.

  38. Många saker som kanske ses som PR
    ingår i själva verket i värdegrunden.

  39. Jag blev mest imponerad
    av värdeskapandet för samhället.

  40. Vi jobbar med våra aktieägare
    - det handlar ju om pengar-

  41. -men vi bryr oss om alla inblandade,
    från gård till konsument.

  42. Azita Shariati.

  43. Trevligt att träffas,
    och trevligt att ha en kvinna i panelen.

  44. Du är vd för Sodexo i Sverige.

  45. Sodexo är ju ett enormt, franskt,
    multinationellt serviceföretag...

  46. -...som bildades på 50-talet. Inte sant?
    -För 50 år sen.

  47. Ni är världens
    19:e största arbetsgivare-

  48. -med 470 000 anställda
    i ungefär 80 länder.

  49. Ni hanterar enorma mängder mat
    till 75 miljoner konsumenter dagligen.

  50. Jag har fyra barn,
    och det känns som 75 miljoner.

  51. Det är en mardröm.
    Alla vill äta olika saker.

  52. Du har suttit på din post sen 2011.

  53. Tror du
    att man kan integrera hållbarhet...

  54. Absolut.
    Vi har redan delvis integrerat det.

  55. Det handlar inte bara om miljön.

  56. Det handlar om hur man som företag
    kan locka till sig människor.

  57. Hur man kan skapa en företagskultur-

  58. -som bidrar till ett bättre samhälle.

  59. Det handlar inte bara om mat
    till 75 miljoner människor.

  60. -Det handlar om gemensamt ansvar...
    -En ny sorts företagskultur.

  61. -Ni försöker övertyga människor.
    -Det handlar om att skapa ett syfte.

  62. Varför har man ett företag?

  63. Ett företag byggs upp av sina anställda,
    aktieägarna och samhället.

  64. Vi som företag har ett ansvar-

  65. -att samla alla inblandade
    på samma plattform-

  66. -och diskutera vad för sorts företag
    vi är och vilket ansvar vi tar.

  67. Pengarna är självklart en del av det.

  68. Nu för tiden tänker alla företag
    på nästa kvartalsrapport.

  69. Man måste ta hänsyn
    till aktieägarna och marknaden.

  70. Men när ett företag
    har högre ambitioner-

  71. -och tar ansvar för samhället,
    planeten och de anställda-

  72. -så tjänar man mer pengar.

  73. Mer om det senare, men är det lättare
    för ett familjeföretag som Sodexo?

  74. Det finns på aktiemarknaden,
    men familjen bestämmer.

  75. Gör det att det blir lättare för dem
    att följa sin vision?

  76. Jag tror inte att det handlar om
    huruvida företaget är familjeägt.

  77. Det handlar om
    företagets värderingar och integritet.

  78. Det är vad det handlar om.

  79. Dr Michael Grosse,
    du är teknologie doktor.

  80. Du har jobbat på BMW och Ford,
    och började på Tetra Pak för 13 år sen.

  81. Du är vice vd och har ansvar
    för utveckling och servicetjänster.

  82. Tetra Pak är ju ett globalt företag.

  83. Ni processar och paketerar mat.

  84. Det skiljer sig lite
    från Nestlé och Sodexo-

  85. -men vad säger du?
    Är det genomförbart?

  86. Vi på Tetra Pak har tur.

  87. Företaget bygger på engagemang
    och ett sorts löfte till matsystemet.

  88. Det kan sägas med en mening:

  89. Vi vill göra mat säker
    och tillgänglig överallt.

  90. Det är ett fantastiskt uppdrag,
    inte bara för företaget i sig.

  91. Alla våra 23 000 anställda
    är övertygade-

  92. -vad gäller åsikter,
    värderingar och beslutsfattande.

  93. I morse sa mr Nwanze något bra.

  94. Vi borde prata mindre
    om vad vi skulle kunna göra-

  95. -och mer om vad vi har gjort
    och ska göra.

  96. Förändringen som behövs
    i matsystemet handlar om tre saker.

  97. Ett samarbete inom hela matsystemet -
    från lantbrukare till konsument.

  98. Vilken kunskap kan vi bidra med?

  99. För det andra handlar det
    om innovationer, och jag tror...

  100. Vi har hört många nya frågor i dag.

  101. Vi måste vara tekniskt innovativa
    för att lösa problem-

  102. -men också överge vissa övertygelser
    och förändra vårt arbetssätt.

  103. Vi pratar mer
    om Tetra Paks innovationer sen.

  104. Vi fortsätter till Matt Kovac.

  105. Trots ditt jugoslaviskt klingande namn
    är du britt.

  106. Du arbetar i Singapore
    som vd för Food Industry Asia.

  107. Det hörs vad ni gör.

  108. Du representerar ett antal företag i
    den privata sektorn och för deras talan-

  109. -i kontakten med regeringar,
    organisationer med mera.

  110. Du jobbar ju i Asien.

  111. De rådande principerna skiljer sig
    kanske lite från dem i Europa-

  112. -men känner du
    att hållbarhet kan vara lönsamt?

  113. Absolut.

  114. Vi jobbar i en viss region,
    men det ser likadant ut globalt.

  115. Många av företagen vi representerar
    vill bli mer hållbara.

  116. Vi försöker sammanföra företagen
    med t.ex. civilsamhället och regeringar-

  117. -på icke konkurrensutsatta områden
    som matsäkerhet, hälsa och nutrition.

  118. Företag kan ta med sig lärdomar-

  119. -från projekt inom samhällsansvar
    och annat-

  120. -se vilka som fungerar
    och införa dem i större skala.

  121. Det är den sortens
    offentlig-privat samverkan-

  122. -som vi vill introducera på marknaden
    och arbeta med.

  123. Du pratar om företags samhällsansvar-

  124. -men det här handlar om mer än så.

  125. Vissa har tagit tag i det,
    som Paul Polman på Unilever.

  126. "Samhällsansvar är inget som
    man har en egen liten avdelning för."

  127. "Det måste vara integrerat."

  128. Du var ju journalist i många år innan
    du började på Food Industry Asia.

  129. Du kanske har en uppfattning
    om vad konsumenterna förväntar sig-

  130. -av den privata sektorn.

  131. De vill ha bra, prisvärd mat
    om de är någorlunda insatta.

  132. Är det du pratar om
    ekonomiskt hållbart för företag-

  133. -eller är det ett dyrare sätt
    att tillverka och sälja mat på?

  134. Konsumenter vill ha prisvärd mat,
    men jag håller nog inte med.

  135. Många av konsumenterna
    i till exempel Singapore-

  136. -och storstäder som Shanghai,
    med en växande medelklass-

  137. -vill ha transparens och information.

  138. Kunskap om nutrition är något
    som efterfrågas av konsumenterna.

  139. Där kan vår organisation och företagen
    främja kunskapen om nutrition-

  140. -och förbättra utbildningsnivån
    hos både vuxna och barn.

  141. Stefan, om vi pratar om prisvärdhet
    och tänker på människor...

  142. Du kallar dem hellre människor
    än konsumenter.

  143. För att något ska vara hållbart
    måste det vara prisvärt.

  144. Du sa att man kan göra aktieägarna
    nöjda, men konsumenterna då?

  145. Kan man ge dem
    något som är bra och prisvärt?

  146. På alla stormarknader är den billiga
    maten mer processad och onyttig.

  147. På tal om människor och konsumenter:

  148. Nestlé skiftar nu fokus från mat
    till nutrition och välbefinnande.

  149. Vi har även med patienter att göra,
    så med människor-

  150. -menar vi
    personer som litar på våra produkter.

  151. Vi har ett stort produktutbud.

  152. Det sträcker sig från våra
    premiumprodukter till det vi kallar PPP.

  153. Hos oss står det för
    Popularly Positioned Products.

  154. Vi ser det som vår uppgift
    att passa alla.

  155. Alla ska ha råd med produkter
    som kostar mindre för dem-

  156. -men som uppfyller
    samma krav på matsäkerhet.

  157. Det är förstås obligatoriskt.

  158. Något som kanske är mer relevant
    i det här sammanhanget-

  159. -är produkternas näringsvärde.

  160. Ett exempel är berikning.

  161. Det är få som vet att Nestlé förra året-

  162. -sålde nästan 200 miljarder portioner
    med berikade produkter.

  163. Det handlar ofta om specifika brister
    i utvecklingsländer, vad det nu betyder-

  164. -men det rör också mikronutrientbrister
    i västvärlden.

  165. Det är något vi prioriterar,
    och det kanske svarar på din fråga.

  166. Vi erbjuder ett berikat näringsinnehåll
    i prisvärda produkter.

  167. Tillväxtmarknader, alltså.
    Har du ett exempel?

  168. Ni har jobbat i Sydasien, till exempel.

  169. Ett exempel är buljongtärningen,
    som alla använder till matlagning.

  170. Den är nu berikad med järn, zink
    och B-vitaminer, till exempel B12.

  171. Det är ett exempel
    på något som används i hela världen.

  172. Vi gör mycket i Asien.
    Mejeriprodukter berikas också.

  173. De passar väldigt bra
    för att erbjuda berikade produkter.

  174. Blir det inte dyrare för er att...

  175. Det kostar,
    men vi har gjort det i flera år nu.

  176. Vi anser att det måste göras.
    Om den som är störst inte gör det-

  177. -och inte försöker att vara
    något av en förebild...

  178. -...så blir det svårare för alla andra.
    -Så det blir dyrare för er?

  179. Det påverkar alltså er vinst.

  180. Jag sitter på forskningsavdelningen.
    Du får ringa...

  181. -Så lätt kommer du inte undan.
    -Svaret är ja.

  182. Det kostar, och man måste se till
    att vara organiserad.

  183. Är det bara stora företag som Nestlé,
    som har stordriftsfördelar-

  184. -som har råd att lägga så stor vikt
    vid näringsinnehåll?

  185. Det hänger på hur storskalig man är.

  186. Många lokala företag fokuserar på
    ett mindre segment av konsumenterna-

  187. -och kan göra det på sin nivå.

  188. Vår utmaning
    är att göra saker storskaligt.

  189. Därför behöver vi rätt infrastruktur.

  190. Det är lättare för oss som i många år
    har investerat i forskning och teknik.

  191. Vi har verktygen.

  192. Det som är givande för oss,
    även om vi ofta blir attackerade...

  193. Vi får kritik eftersom vi är stora.

  194. Det är givande att se medvetenheten
    öka, tack vare möten som det här.

  195. Man når inte bara konsumenter,
    utan även organisationer.

  196. Det handlar om att vi är för små för att
    ta oss an hela den komplexa frågan.

  197. Vi behöver ett uppriktigt samarbete.

  198. Många här är mina gamla kollegor.
    Jag är fortfarande samma person.

  199. Du är antingen en skogvaktare
    som blivit tjuvskytt eller vice versa.

  200. -Bådadera.
    -Vad säger panelen om det här?

  201. Är en omställning
    till en hållbar företagsmodell-

  202. -egentligen bara möjlig
    för storföretagen?

  203. Mindre företag inom matindustrin
    får det kanske svårare att ställa om-

  204. -eftersom de måste tänka mer
    på vinstmarginalen och sin överlevnad.

  205. Kan man säga så?

  206. Det tycker jag, men det finns ändå
    mindre saker som man kan göra.

  207. Jag har ett exempel. Vi blev kontaktade
    av ett mejeriföretag i Bangladesh.

  208. "Vi lyckas inte erbjuda tillräckligt
    mycket mjölk av bra kvalitet."

  209. "Vår produkt når inte konsumenten.
    Den går till spillo."

  210. Vi åkte dit för att ta reda på hur
    mejeribranschen fungerar i u-länder.

  211. Det fanns många småbönder.

  212. De kunde ha ett par kor
    som gav två, tre liter per dag.

  213. De sålde mjölken själva,
    och den blev dålig i värmen.

  214. De tjänade dåligt.

  215. Vi tänkte: "Kan vi sammanföra
    bönderna och mejeriföretaget?"

  216. Vi har utbildat bönderna
    så att korna ska ge mer mjölk-

  217. -med hjälp av bättre djurhållning
    och djurvälfärd.

  218. Korna ger nu fem, sex liter,
    och bönderna får en stabil inkomst.

  219. Mejeriföretaget vill ha mjölken.

  220. Ni har minskat svinnet med...
    Var det med 15 % till 1,4 %?

  221. -Just det, det var ni.
    -Det är samma mönster.

  222. För ungefär tio år sen
    upptäckte vi och andra-

  223. -att vid mjölkhanteringen i Pakistan
    gick 15 % till spillo.

  224. Vi undersökte det hela.

  225. Du har rätt, det handlar om att träffa
    både småbönder och större företag.

  226. Det tog oss nästan tio år-

  227. -men för två veckor sen
    var vi i Rom och kunde berätta-

  228. -att vi hade minskat svinnet
    från 15 % till 1,5 %.

  229. Michael, ni sammanförde som sagt
    producenterna med företagen.

  230. Tetra Pak kan ju uppenbarligen...

  231. Med era förpackningar med aluminium
    kan ni få mjölken att hålla längre-

  232. -men ni behöver fabriker.

  233. Hur gör ni? Det måste ta två, tre år att
    bygga en fabrik för att minska svinnet.

  234. Det måste vara dyrt.

  235. Det är ingen snabb lösning.
    Man måste vara övertygad och ihärdig.

  236. Man måste hela tiden utöka arbetet,
    och det krävs investeringar.

  237. Man behöver hitta producenter
    som är beredda att satsa på det här.

  238. Vi hittar sådana,
    men inställningen att det är möjligt...

  239. Vi måste hitta metoder,
    både i Asien och Afrika-

  240. -som gör hållbarheten hållbar.
    Det blir lönsamt.

  241. Gjorde ni det som en del av ert arbete
    med samhällsansvar?

  242. Det började som ett utvecklingsprojekt,
    men nu ingår det i affärsverksamheten.

  243. Vi bidrar med kunskap och teknik
    för att bevara produkten utan kylning.

  244. -Det är vinsten...
    -Fler använder alltså era produkter?

  245. -En sorts upplyst egenintresse.
    -Självklart.

  246. Hållbarhet måste vara lönsamt
    för att vara hållbart.

  247. Om man integrerar det i verksamheten
    och förklarar varför för aktieägarna...

  248. Då kan man se effekterna.
    Vi pratar om mat och svinn.

  249. Jag har ett exempel
    på vad vi har gjort i Sverige.

  250. Det är så att...

  251. Vi köper mat för ungefär en halv miljard
    kronor varje år i Sverige.

  252. Matkostnaden är förstås
    en av företagets största utgifter-

  253. -och vi har en stor påverkan på miljön.

  254. Hösten 2012 bestämde vi oss
    för att påbörja ett program mot svinn.

  255. Det skulle vara en del av verksamheten
    - inte ett projekt eller en kampanj.

  256. Det skulle ingå i det dagliga arbetet.

  257. Vi började med ett pilotprojekt.

  258. Det är viktigt, när man vill
    förändra människors tänkesätt-

  259. -eller rentav förändra strukturer,
    att testa det på förhand.

  260. Vi började med ett pilotprojekt.

  261. Efter sex veckor,
    när vi såg att allt fungerade-

  262. -införde vi vårt nya arbetssätt
    på trehundra restauranger i Sverige.

  263. Sen 2013
    har vi minskat svinnet med 400 000...

  264. Med 400 ton mat.

  265. Om man räknar om det i pengar
    så är det en enorm besparing.

  266. Om man räknar med
    att varje kilo mat kostar 35 kronor-

  267. -så kan man se på sista raden
    hur mycket man har sparat.

  268. På samma sätt
    kan man titta på miljöeffekterna.

  269. Besparingen...

  270. -Att minska svinnet är alltså lönsamt?
    -Absolut.

  271. Vi har fått mer engagerade människor-

  272. -som tar hand om miljön.

  273. Vi har diskuterat det här
    med våra kunder-

  274. -och har ett djupare samarbete
    med dem.

  275. Vårt arbetssätt innebär
    att vi tar vårt ansvar som företag.

  276. Det är viktigt...

  277. Anledningen till att vi lyckades
    med det här-

  278. -var att toppcheferna var engagerade.
    Det var viktigt.

  279. Man delade inte bara ut
    någon broschyr inom organisationen.

  280. Vi har gjort uppföljningar varje månad
    sen 2013.

  281. Vi kan se att efter ett tag...

  282. Först var det en lång startsträcka
    för att övertyga människor.

  283. Nu har vi gjort det,
    och det är en del av företaget.

  284. -Måste ledningen vara drivande?
    -Definitivt.

  285. Vad säger du om frågan
    vi såg på skärmen?

  286. Kan bara stora företag
    genomföra förändringar i matindustrin?

  287. I det här fallet
    är storleken förstås viktig.

  288. När man vill förändra något i samhället-

  289. -måste man inkludera alla.
    Alla har sin roll.

  290. Samarbetet måste bli bättre
    mellan stora och små företag.

  291. Man kan ställa frågor på Twitter.

  292. "Hållbarhet måste vara lönsamt,
    annars är det inte hållbart."

  293. Jag vill spinna vidare på storlek.

  294. Stora företag har ett ansvar
    att stödja mindre företag.

  295. Matsäkerheten i Asien
    är inte ett konkurrensutsatt område.

  296. Storföretagen har ett ansvar
    för att stärka logistikkedjan-

  297. -genom att utbilda mindre företag.

  298. Det pågår projekt som
    The Global Food Safety Partnership-

  299. -som sammanträder vid Världsbanken,
    FAO och WHO.

  300. De försöker att öka mindre företags
    kapacitet och förbättra matsäkerheten.

  301. Man använder kunskap från den
    privata sektorn och utbildar företag.

  302. När företagen blir mer effektiva
    får de tillgång till fler marknader...

  303. Du tar upp matsäkerhet, vilket
    är en viktig fråga för många i Asien.

  304. Det har förekommit tillsatser.

  305. Förtroende för matindustrin
    är skadat.

  306. -Det är också en del av det här.
    -Ja.

  307. Ett exempel är Kina, där man
    har haft problem med matsäkerheten.

  308. Förra året införde man några
    av de hårdaste lagarna någonsin-

  309. -för att stärka matsäkerheten.

  310. Det handlar om
    att lagarna ska efterföljas-

  311. -men också om konsumentbeteende.

  312. En stor del av matsäkerheten,
    framför allt i Asien-

  313. -handlar om matkulturen, eftersom
    den påverkar hälsa och nutrition.

  314. Man har olika sätt att hjälpa folk
    att förhålla sig till mat.

  315. Det måste tas på allvar,
    vilket man också gör.

  316. Ett stort problem i Asien-

  317. -är kroniska sjukdomar som diabetes-

  318. -och att människor är överviktiga
    men ändå undernärda.

  319. Var kommer konsumenten in i bilden?

  320. Du sa att någon högt upp
    måste vara drivande-

  321. -men konsumenten
    måste ta ett visst ansvar-

  322. -och begära mer av matindustrin
    och stormarknaderna.

  323. Det är inte bara upp till företagen.

  324. Är konsumenterna intresserade
    av att begära mer?

  325. Visst. Vi tar Singapore som exempel.

  326. Där kräver man mer transparens
    genom exempelvis uppmärkning.

  327. De har rekommenderat dagligt intag
    och Healthy Choice-logon.

  328. Det finns vissa kriterier
    för att få använda den.

  329. Konsumenterna vill ha det.

  330. Deras konsumentbeteende
    förändras till viss del.

  331. På andra asiatiska marknader
    handlar det om lokal matkultur.

  332. Ibland har de multinationella företagen
    fått hårdare kritik än de förtjänat-

  333. -och den lokala maten innehåller ofta
    mycket salt, socker och fett.

  334. Regeringarna måste ta tag i det nu,
    främst diabetesrisken.

  335. Indier, kineser och malajer
    är diabetesbenägna.

  336. Man riktar in sig
    på offentliga-privata samarbeten-

  337. -t.ex. Asia Roundtable on
    Food Innovation for Improved Nutrition-

  338. -med Singapores hälsodepartement
    och andra departement i Asien.

  339. De vill studera vad övervikt
    och kroniska sjukdomar kostar.

  340. En rapport om det kommer i oktober.

  341. Vilka åtgärder fungerar,
    och vad behöver man göra?

  342. För att återgå till lönsamheten:

  343. I vilken utsträckning-

  344. -kan konsumenter vara drivande
    för den här sortens agenda?

  345. Vill de faktiskt det?
    Jag återkommer till en sak:

  346. Det kommer exempelvis en sockerskatt
    i Storbritannien om ett par år.

  347. Indien har en sockerskatt.

  348. Varifrån kommer initiativet?
    Ska storföretagen...

  349. Ni har många produkter
    med mycket socker, som choklad.

  350. Den är god men rik på socker.
    Varifrån ska det komma?

  351. Måste ni göra produkterna dyrare
    eftersom de är onyttiga, eller vad?

  352. Det här understryker
    det vi har pratat om tidigare.

  353. Problemet är så komplext att
    flera inblandade måste engagera sig.

  354. Nästa generation konsumenter
    vill ha mer naturliga produkter.

  355. Den trenden måste vi ta hänsyn till.
    I slutändan arbetar vi för dem.

  356. Regeringar har äntligen insett-

  357. -att det är viktigt
    med mer slagkraftiga regleringar.

  358. Regelverken förändras,
    och det är helt avgörande.

  359. -Vi gillar det...
    -Vi har en fråga där:

  360. "Hur ska vi se på att den privata
    sektorn lobbar mot sockerskatten?"

  361. Det gjorde vi inte. Vi var tydliga med
    att vi inte är emot skatter.

  362. Vi påpekade att i vissa fall
    har man hittat kryphål i sockerskatten.

  363. Man får vara försiktig.
    Skatter är inte nog.

  364. Vi har i ökande grad tagit bort socker
    från våra produkter i tio år.

  365. Det här är viktigt. På kort sikt
    gör vi det med hjälp av teknik.

  366. På lång sikt måste vi gemensamt-

  367. -få folk att vänja sig vid andra smaker.

  368. Vi övergår från vad konsumenter vill ha
    till vad de kanske behöver.

  369. Socker är väldigt trevligt.
    Ge ett barn socker så får du ett leende.

  370. Vi måste leva upp till förväntningarna
    och samtidigt göra det vi ska.

  371. Vi är inte här för att utbilda planeten,
    men vi kan bidra med vår kunskap-

  372. -och förklara
    att för mycket socker inte är bra.

  373. Vad gäller Nestlé så är avlägsnandet
    av socker, salt och vissa fetter-

  374. -vårt för närvarande dyraste projekt.

  375. Årligen gör vi om tusentals produkter-

  376. -med det enkla målet
    att göra dem nyttigare.

  377. Mindre socker men samma smak,
    alltså?

  378. Just nu fokuserar vi på smaken.

  379. Om vi kan få nutrition
    som ett ämne i skolan-

  380. -kanske i stället för neurovetenskap...
    Vi kan lära framtida konsumenter-

  381. -hur de ska förhålla sig till mat
    och leva hälsosamt - att leva aktivt.

  382. Det är delar av lösningen
    på problemet som alla nu känner till.

  383. Michael, vi pratade om
    hur man kan tillmötesgå konsumenter-

  384. -på ett sätt som får dem
    att själva dra ner på sockret.

  385. Vissa tar inte det ansvaret själva.

  386. På tal om svinn och liknande:

  387. Tetra Pak har många produkter
    och är störst på ert område.

  388. Många av era produkter
    innehåller aluminium.

  389. Det är så ni ser till att produkten
    håller sig länge på hyllan.

  390. Vad gäller er tekniska utveckling:

  391. Kommer era förpackningar
    någon gång bli helt förnybara-

  392. -och inte bara återvinningsbara
    som nu?

  393. Vår drivkraft är något som vår grundare
    Ruben Rausing sa redan på 40-talet:

  394. "En förpackning
    ska spara mer än den kostar."

  395. Både ekonomiskt och miljömässigt.

  396. Vi fokuserar på tre områden. Ett är
    en förpackning som kan växa tillbaka.

  397. Vi vill kopiera idén om förnybar energi
    till förpackningsindustrin.

  398. Kan vi skapa
    en växtbaserad förpackning?

  399. Förra året lyckades vi och lanserade
    en helt växtbaserad förpackning.

  400. Vårt andra fokus är återvinning.

  401. Hela idén med slit-och-släng-samhället
    har nått sin fysiska gräns.

  402. Vi måste hitta sätt
    att förhålla oss till återvinning på.

  403. Här krävs det också
    en ny sorts samarbete.

  404. I t.ex. Tyskland har man en återvinning
    på 60 % eller mer.

  405. Det krävs lagstiftning
    som uppmuntrar rätt beteende-

  406. -teknologi som gör det billigt
    och att konsumenten är medveten.

  407. Vi avslutar med en snabb fråga.

  408. Vilka är utmaningarna och hindren
    i matindustrin-

  409. -vad gäller att utveckla
    hållbara agendor och affärsmodeller?

  410. Vi börjar där. Matt.

  411. Ur mitt perspektiv handlar det om
    allmän hälsa och nutrition.

  412. Övervikt och kroniska sjukdomar
    är en väldigt komplex fråga.

  413. Jag såg en kommentar på skärmen
    som refererade till Star Wars.

  414. Man nämnde den privata sektorn
    på den mörka sidan.

  415. Det är en svår situation. Övervikten
    och de kroniska sjukdomarna ökar.

  416. Nu har företagen gjort ganska mycket
    för att förbättra sina produkter.

  417. Det är nog dags att öka takten
    och se till att fler företag-

  418. -både multinationella och lokala...

  419. -...hänger på.
    -Azita.

  420. Jag ser det som en fråga
    om kommunikation och medvetenhet.

  421. Om man ser till
    sådant som olika menyer-

  422. -och hur
    man kan minska koldioxidavtrycket-

  423. -från måltider eller menyer...

  424. VI försöker nå fram
    till gäster och föräldrar-

  425. -med att det finns fler proteinkällor
    än rött kött och mejeriprodukter.

  426. Det handlar inte om utbildning,
    utan om att få människor att förstå-

  427. -att man kan använda andra källor
    för att laga god mat.

  428. Den individuella nivån är utmaningen.

  429. Jag håller med - mina barn är hemska.
    - Michael.

  430. Jag har tre barn.

  431. Det handlar om beteende
    och tänkesätt, och det börjar med oss.

  432. Kan vi leva med övertygelsen
    att hållbarhet är det vi sysslar med?

  433. Vi måste acceptera
    att det är ett maratonlopp.

  434. Det krävs många små steg och
    förbättringar för att det ska fungera.

  435. Ingen från butikerna är här
    för att förklara godiset vid kassorna.

  436. Med barn är det hemskt.
    - Stefan?

  437. Två snabba kommentarer
    angående diskussionen på skärmen.

  438. För oss är ett hinder hur vi uppfattas.

  439. Det spelar ingen roll
    hur bra mat vi gör-

  440. -om folk ändå ser stora företag
    som onda.

  441. Allt vi gör blir svårt då.

  442. Ur ett mer vetenskapligt perspektiv
    försöker vi hitta en global lösning-

  443. -för något som i slutändan
    blir väldigt individuellt.

  444. Vi vet, eftersom vi forskar på det,
    att samma mat till två personer...

  445. Två enäggstvillingar som får samma
    mat kan reagera olika fysiologiskt.

  446. Det blir nog
    en stor vetenskaplig utmaning.

  447. Tack för att ni har bidragit
    med era perspektiv-

  448. -på frågan om pengar,
    affärsmetoder och hållbarhet.

  449. Ni tror att det är möjligt
    och har redogjort för hindren. Tack.

  450. -Tack för mig.
    -Tack.

  451. -Tack.
    -Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Störst bör gå först

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Företagens samhällsansvar, Företagsekonomi, Miljöfrågor
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - EAT 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nu eller aldrig!

Gunhild A Stordalen är grundare av Eat food forum, som genom en årlig konferens försöker knyta ihop hälsa, mat och hållbarhet. Här talar hon om vikten av att olika städer, företag och yrkeskategorier arbetar tillsammans för att komma till rätta med klimatpåverkan och hälsoproblemen i världen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lilla landets stora berättelse

Premiärminister Tuilaepa Fatialofa Lupesoliai Sailele Malielegaoi berättar om förhållandena på Samoa, där 94 procent av invånarna är klassade som överviktiga enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Den globala uppvärmningen av haven är ett faktum för fiskeindustrin, för Mangroveskogen och för befolkningen i de 260 byarna som traditionellt lever på att skörda bananer och kakaobönor. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Afrika kan försörja sig själv

Kanayo Nwanze representerar FN:s internationella fond för jordbruksutveckling och talar här om situationen i Afrika. Vi vet att hunger och fattigdom är som allra störst bland dem som producerar mat i världen, säger han. Vi vet också att Afrika inte optimerar sin produktion av mat. Varför görs inte de livsnödvändiga investeringar som innebär att Afrika skulle kunna försörja sig själv? Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Lokala beslut blir globala

Tim Lang, professor på City University London, tar oss med till sin hemstad London och berättar hur matkulturen är navet för jobbtillfällen, nyföretagande och utsläpp och hur de styrande i staden hanterar utvecklingen. Mer än hälften av jordens befolkning lever idag i urbana områden. Det är i städerna som den största förändringen måste ske, de lokala besluten och lösningarna på hållbarhet blir enormt viktiga eftersom de påverkar så många. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Näringsrik mat i slummen

900 miljoner människor bor idag i slumområden, och inom den närmaste framtiden förväntas antalet öka till närmare 1,5 miljarder. 70 procent av dessa människor bor i Afrika. Hur kan man äta näringsrik mat utan möjligheter till tillagning och vatten? Här berättar Jamie Morrison från FN om ett framgångsrikt projekt i Bangladesh där man via 500 nya matvagnar lärt upp gatuhandlare att hantera mat för att göra den säkrare och hälsosammare i de urbana slumområdena. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Staden är klimatboven

Naoko Ishii, vd på Global Environment Facility, talar om att vi måste ta tag i finansieringen av klimatutsläppen och minska koldioxidavtrycken i storstäderna som idag står för 70 procent av de globala energiutsläppen. Här presenterar hon tre lösningar på hur vi kan minska våra avtryck. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Nordiska samarbetet

Fyra nordiska stadsansvariga berättar om vilka satsningar de gör för att minska utsläppen i sina städer när det gäller mat i det offentliga köket. Det handlar om allt från utbildning för barnen till att bara köpa in ekologiskt och lokalt. Medverkande: Raymond Johansen, borgmästare Oslo, Dagur Bergþóruson Eggertsson, borgmästare Reykjavik, Boel Godner, kommunalråd Södertälje och Pia Allerslev, barn- och ungdomsborgmästare Köpenhamn. Moderator: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Matinitiativet

Mark Watts, chef för klimatnätverket C40, berättar om hur städer kan hjälpa matvarukedjor och restauranger att reducera matavfall. Eat och C40 gör gemensam sak och bildar ett matnätverk med världens stora städer för att sporra till ett åtagande genom tävling för att minska klimatutsläppen. Sedan nätverket startade har det fördubblats till 84 medlemmar som representerar över 550 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Jamie Olivers matrevolution

Jamie Oliver har genom kampanjen "Food revolution" blivit aktivist mot socker och snabbmat som serveras i Storbritanniens skolor. Här berättar han om sitt engagemang och svarar på frågor från publiken. Intervjuare: Femi Oke. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Störst bör gå först

Några av världens mest framgångsrika företagsledare samtalar om huruvida det faktiskt går att göra näringsrik mat utan att öka påfrestningarna på miljön och samtidigt tjäna pengar. Går ekvationen ihop? Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo Norden, Stefan Catsicas, vd Nestlé, Michael Grosse, vd utveckling och service på Tetra Pak och Matt Kovac, vd Food industry Asia. Moderator: Zeinab Badawi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Kriget mot koldioxiden

Det är en pågående revolution och vi håller på att vinna. Vi ska nämligen klimatbanta ekonomin, säger José Maria Figueres, före detta president i Costa Rica och numera representant för The Carbon War Room, en organisation som fokuserar på företagslösningar för en grönare ekonomi. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Norden mot antibiotikan

Norden är en grön zon när det gäller antibiotikainjektioner i djuraveln, och Sverige var ett föregångsland då landet redan 1986 förbjöd detta. Här samtalar Norges folkhälsominister Bent Høie med John Arne Røttingen från norska folkhälsoinstitutet om de norska odlingslaxarna, där antibiotikan minskat med 98 procent i fiskfarmarna. Något som borde vara möjligt också i köttproduktionen. I resten av världen är antibiotikaresistensen ett komplext och globalt problem. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - EAT 2016

Skeptiker - ta er samman!

I kampen mellan människan och naturen kommer människan att förlora, säger Paul Polman, vd på det multinationella fraktföretaget Unilever. 80 procent av alla utvecklings- och hållbarhetsmål kräver företagsengagemang. Han menar att det är en tragedi att vi inte kan påverka världsledarna att sätta matsäkerheten högre upp på agendan. Samtidigt uppmanar han alla skeptiker att ta sig samman eftersom det just är bristen på handlingskraft som gör att vi inte kan lösa den klimatkatastrof vi befinner oss i. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Varför vi alla bör bry oss

Johan Rockström från Stockholm Resilience Center är en av grundarna till Eat. Tillsammans med Pavan Sukhdev, vd på GIST Advisory, ger han här en överblick av vad som händer globalt kring mat, klimat och hållbarhet och talar om hur vi ska säkra fortsatt produktion av ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och en hållbar framtid. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?