Titta

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Om UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Föreläsningar om ljud och hörsel, om allt från cochleaimplantat för skolbarn till ljudmiljöer i öppna kontorslandskap och om hur det är att skilja sig från normen på olika sätt. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer : AnnorlundaskapDela
  1. I min gärning som forskare har
    funktionsnedsättning varit ett stickord-

  2. -och olika perspektiv och tematik
    på funktionsnedsättning.

  3. Stickorden identitet, konstnärliga
    uttryck och rehabilitering-

  4. -kan kort beskriva
    det jag har jobbat med.

  5. År 2000 gav jag ut boken "Annerledes"-

  6. -som är en slags essäsamling om...

  7. ...olika former för
    att värdesätta annorlundaskap.

  8. Tio år efter, 2012, var jag med och
    redigerade en bok om rehabilitering-

  9. -i min tjänst vid
    Högskolan i Oslo och Akershus-

  10. -om olika perspektiv på hur man ska
    förstå rehabilitering tvärvetenskapligt.

  11. Det är min...

  12. ...akademiska profil, kan man säga.

  13. Jag ska försöka tala så enkel
    och saklig norska som möjligt-

  14. -så jag gör mig förstådd
    för er som är svenskar.

  15. Funktionsnedsättning kan man
    ur mitt perspektiv förstå på tre sätt.

  16. Det klassiska är
    den kroppsliga defekten.

  17. Att nåt är fel-

  18. -som ska behandlas, åtgärdas
    och rehabiliteras medicinskt.

  19. Det finns hjälpmedel som anpassas
    för att öka eller förbättra-

  20. -den kroppsliga funktionen.
    Man genomför även beteendeträning-

  21. -med personer med
    psykiska funktionshinder och liknande.

  22. Det är den medicinska modellen.
    Sen har vi den sociala modellen.

  23. Att funktionsnedsättning kan vara
    utgångspunkt för diskriminering.

  24. Där omgivningen skapar
    funktionsnedsättningen.

  25. Och där arbetet består av
    att främja inkludering.

  26. Främja en anpassning av omgivningen
    med universell utformning-

  27. -samt att arbeta mot diskriminering.

  28. Inte bara arbeta med
    den fysiska miljön-

  29. -utan också med den sociala miljön,
    och göra den inkluderande.

  30. Och det tredje, att se på funktions-
    nedsättning som annorlundaskap.

  31. Att det finns sätt att värdesätta
    sidor av funktionsnedsättningen.

  32. Och identitetsformationer,
    kulturell praxis som kan hitta-

  33. -delar av funktionsnedsättningen
    som upplevs positivt.

  34. Nåt man kan uppskatta
    och representera en styrka.

  35. En social och psykologisk kraft.

  36. Till och med fysisk styrka
    kan hämtas ur tillstånd-

  37. -som man ger... Som uppfattas
    som funktionsnedsättning.

  38. Jag har själv upplevt
    den här spännvidden.

  39. Som ni ser har jag väldigt lite hårväxt.

  40. Det beror på
    att jag som 13-åring fick alopeci.

  41. Det är en hudsjukdom som gör
    att allt hår ramlar av.

  42. För många av oss på hela kroppen.
    Vi har inget hår alls.

  43. Som 13-åring reagerade jag på det-

  44. -tillsammans med min familj-

  45. -och den lokala frisören,
    genom att börja använda peruk.

  46. Som ett hjälpmedel-

  47. -för att ses som normal.
    Det var viktigt.

  48. Jag kände att det var risk
    för diskriminering.

  49. Att jag skulle bli utstött
    på grund av den här olikheten.

  50. Att jag inte hade hår.

  51. Men när jag var runt 26 år-

  52. -hade det hänt saker
    som gjorde att jag tog av mig peruken-

  53. -och visade att jag var annorlunda.

  54. Det är förstås lättare att vara hårlös
    när man är 26 än när man är 13.

  55. Det tydliggör ju också
    vad funktionsnedsättning är.

  56. Om man upplever en situation
    som funktionshindrande beror bl.a. på-

  57. -ålder och kulturell miljö.

  58. Jag brukar dela med mig av vad
    en kollega vid universitetet i Bergen-

  59. -Hakan Sicakkan säger, nämligen
    att vi måste gå bort från normen-

  60. -och se på diversiteten
    i våra analyser av samhället.

  61. Där alla sociala existenser jämställs
    i sitt annorlundaskap.

  62. Annorlundaskapet är mitt intressefält-

  63. -och det jag vill lyfta fram
    i det här inlägget.

  64. Det här blir som en slags inramning
    av ämnet funktionsnedsättning.

  65. Mitt bidrag är en fördjupad förståelse
    av annorlundaskap.

  66. När man ska prata om det här
    perspektivet på funktionsnedsättning-

  67. -är det frestande att börja med döva.

  68. Jag tänker speciellt på de
    lite mer aktivistiska-

  69. -teckenspråksanvändarna
    och den delen av området dövhet.

  70. Det är ett komplext
    och sammansatt område.

  71. Förekomst av cochleaimplantat
    och att man växlar mellan-

  72. -användning av ljud och tecken
    har blivit allt vanligare.

  73. Men min referenspunkt för
    att få perspektiv på annorlundaskapet-

  74. -är också den här tydligaste-

  75. -teckenspråkspositionen bland döva.
    Det är min referenspunkt.

  76. Att man uppfattar den egna gruppen
    som en kulturell-

  77. -och språklig gemenskap
    med andra teckenspråksanvändare.

  78. Jag har deltagit i en studie av
    transnationella mötesplatser för döva.

  79. Man träffas på stora idrottsevenemang
    som Deaflympics-

  80. -och Deaf Way, de stora konferenser
    som dövorganisationer arrangerar.

  81. Det typiska är att föredragshållarna
    inte är audiologer-

  82. -eller ärftlighetsforskare,
    men socialantropologer och lingvister.

  83. Det är språkforskare och kulturforskare
    döva vänder sig till för mer kunskap-

  84. -och förståelse om den egna
    situationen. Väldigt många...

  85. Man har sagt att nio av tio döva
    har hörande föräldrar.

  86. Det aktualiserar frågan vilken
    gemenskap det döva barnet tillhör.

  87. Tillhör det sin biologiska familj
    eller tillhör det dövsamhället?

  88. Att man har fått den typen
    av spänningar...

  89. ...kopplade till uppväxt
    och identiteten som döv.

  90. Det är... Vill man gå till ytterligheter
    menar man att det döva barnet-

  91. -tillhör dövsamhället
    och i mindre grad sin biologiska familj.

  92. Det är där man kan leva-

  93. -ett fullvärdigt liv med teckenspråk.

  94. Men även den biologiska familjens
    möjligheter att ta del av dövsamhället-

  95. -genom att lära sig teckenspråk.

  96. Barnen tas inte ut ur familjen,
    utan familjen måste vilja följa med.

  97. Och att...

  98. Att vara funktionsnedsatt är också
    ett privilegium, som ger resurser.

  99. När döva säger att de inte
    vill vara funktionsnedsatta-

  100. -utan de vill vara en minoritet...

  101. ...så kan det minska möjligheterna
    att få resurser-

  102. -till teckenspråkstolkning-

  103. -eller lösningar i skolan
    som man vill ha.

  104. Från norsk sida
    har man argumenterat för att man-

  105. -ska likställas med
    den samiska befolkningen-

  106. -som har omfattande rättigheter
    till anpassning och tolktjänster.

  107. Ur ett sociologiskt resursperspektiv,
    ett välfärdsstatligt perspektiv-

  108. -är det viktigt... Om man säger
    att man inte är funktionsnedsatt-

  109. -måste man ha en annan status
    som ger samma rättigheter.

  110. Döva i Norge har arbetat för det.

  111. Det viktiga är
    att man har en referenspunkt.

  112. Man vill inte se sig
    som funktionsnedsatt.

  113. Då ligger det nära till hands
    att jämföra sig med etniska minoriteter.

  114. Det för mig fram till
    ett litet mellansteg, kan man säga.

  115. Hur jag tolkar annorlundaskapet-

  116. -i några sociologiska begrepp.

  117. Sociologinspirerade begrepp: här
    handlar om en position som minoritet.

  118. Jag började med döva, för det åskådlig-
    gör det på ett väldigt tydligt sätt-

  119. -att det handlar om
    att förstå den egna gruppen som...

  120. Tanken på funktionsnedsättning som
    minoritet har ett tydligt fäste i USA-

  121. -där funktionsnedsatta har jämfört
    sin situation med de svarta i USA.

  122. Den svarta befolkningens kamp
    och många gånger seger när det gäller-

  123. -arbete mot diskriminering.
    I USA har man använt lagstiftning-

  124. -för att minska diskriminering
    av funktionsnedsatta.

  125. Man utvecklar kulturella gemenskaper.

  126. Den här bilden visar en affisch-

  127. -av teaterkonstnärer
    i Storbritannien.

  128. De har satt upp kabaréer
    där man gör narr av diskriminering-

  129. -och använder teatern för att
    vända sig till andra funktionsnedsatta.

  130. För att tematisera och göra narr av
    den diskriminering man har utsatts för.

  131. Man söker erkännande genom
    olika identitetspolitiska strategier.

  132. Såna teatersatsningar ingår
    i arbetet för att få ett erkännande-

  133. -att den egna gruppen
    ska ses som en minoritet.

  134. Den norske konstnären Odd Nerdrum-

  135. -har i några intervjuer öppet talat
    om det att ha Tourettes syndrom.

  136. Han har ett resursperspektiv
    på sin funktionsnedsättning.

  137. Det är diamanter i hjärnan som
    lyser upp stigar ingen annan ser.

  138. Det är annan röst i en människa.
    Som inte ger sig. Som är nåt extra.

  139. Och till sist... "Jag blev erbjuden att
    göra nåt åt det, men jag ville inte."

  140. "Jag är rädd om min fantasi.
    Den måste jag vårda. Den lever jag av."

  141. "Att bli botad vore
    att bli en ganska vanlig människa."

  142. "Det vill jag inte vara."

  143. Det är ett kraftfullt perspektiv.

  144. Och han är väldigt tydlig
    i sitt annorlundaskap.

  145. Han går oftast klädd i kjortel och
    målar väldigt likt de gamla mästarna.

  146. Det är så klart ingen lösning
    för de ungdomar som är utsatta-

  147. -för de kraftiga symptom
    som Tourettes syndrom kan ge.

  148. Man kan inte säga till en förälder
    som kommer med ett barn-

  149. -med de här problemen
    att det är diamanter i hjärnan-

  150. -som lyser upp stigar ingen annan ser.

  151. Men det är ett slags kraftfält
    i ett sånt tänkande-

  152. -som man ska ta till sig. Det hände
    även med mig när jag tog av peruken.

  153. Det här var i slutet av 90-talet
    när internet-

  154. -började bli tillgängligt.

  155. Man sökte på det
    man var mest nyfiken på.

  156. När jag sökte på alopeci kom det upp-

  157. -en nederländsk aktivistgrupp
    som kallade sig "silkeshudrörelsen"-

  158. -som hade idéer om taktila kvalitéer-

  159. -med att inte ha hår, särskilt för män.

  160. Jag upplevde det
    som en spännande idé-

  161. -utan att det var nåt
    jag gick in i eller förstod-

  162. -när det gällde
    mina egna eventuella svårigheter.

  163. Poängen är att det finns
    ett kraftfält här som är spännande-

  164. -eller som är viktigt att förstå.

  165. Jag har jobbat en del
    med annorlundaskap-

  166. -i samliv och sexualitet.

  167. Jag har samlat en del
    litteraturhänvisningar här.

  168. Men jag har också skrivit en artikel
    i Disability and Sexuality-

  169. -om "ampulove".

  170. Det är...

  171. ...oftast män som åtrår kvinnor-

  172. -eller som tycker att amputerade
    kvinnor är särskilt attraktiva.

  173. Jag började intressera mig för det
    på grund av just såna fenomen-

  174. -att funktionsnedsättningen
    görs till nåt attraktivt.

  175. Vad är det för nåt?

  176. Den här böjelsen för...

  177. Det är i stort sett män som har den
    böjelsen, även om det omvända finns.

  178. Det kan förstås på två sätt.

  179. Det ena är en diagnos inom psykiatrin,
    nämligen apotemnofili.

  180. Det ska man egentligen
    få behandling för.

  181. Man har gjort några mindre studier
    av kvinnor som har varit föremål-

  182. -för ett sånt intresse. Hur upplever
    man det? De delar sig i två grupper.

  183. Den ena gruppen säger att det är
    perverst. Det är en psykiatrisk diagnos.

  184. "Det är människor som intresserar sig
    för det mest sårbara med min kropp."

  185. "Det svåraste i mitt liv."
    Det är väldigt provocerande.

  186. De jämför med pedofili.

  187. Men det finns också ett annat synsätt.

  188. Jag fick på ett vis upp ögonen för det
    när jag höll ett föredrag-

  189. -som handlade om annorlundaskap-

  190. -inför en grupp unga
    funktionsnedsatta.

  191. När de hade ordet pratade de om att
    det finns män som är intresserade av-

  192. -kvinnor som är amputerade.

  193. Och att de anses vara perversa.

  194. Att de är en del av psykiatrin. De
    formulerade sig inte precis så, men...

  195. "Vad säger det om mig? Att de som
    är speciellt attraherade av mig..."

  196. "En del gillar rött hår
    och andra gillar min kropp."

  197. "Men de är perversa.
    Vad säger det om mig?"

  198. Det pekade mot den positionen som...

  199. En del kvinnor ser
    sån uppmärksamhet som intressant.

  200. Den amputerade foten har varit i vägen
    för att inleda en romantisk relation.

  201. Här är det plötsligt nån
    som tycker att det är spännande.

  202. Det är en slags kraftgivande
    och stärkande erfarenhet-

  203. -som kan vara spännande. Kanske
    inte nåt man grundar ett samliv på-

  204. -men ett spännande intresse
    man kan leka med...

  205. ...i livet.
    Att kunna möta ett sånt här intresse-

  206. -med en utforskande öppenhet.

  207. Det finns alltså två sätt
    att se på det här intresset.

  208. Det har också varit
    funktionsnedsättnings...

  209. Inom studier av funktionsnedsättning
    finns en gren som kallas-

  210. -disability studies där man intresserar
    sig för kulturella skillnader, och...

  211. Tobin Siebers och Tom Shakespeare
    är två nyckelpersoner.

  212. Båda två har tagit upp idéer
    om funktionsnedsatta-

  213. -och sexualitet, som en arena för ett
    frigörande brott mot konventionerna.

  214. Idén om det maskulina
    och det feminina ändras-

  215. -hos rörelsehindrade.
    Vilken roll man anammar i en relation.

  216. Idén om sexualitet
    och betydelsen av spontanitet-

  217. -ställs på sin spets av funktions-
    nedsatta som har behov av assistans-

  218. -för att kunna vara intima.

  219. Eller som måste planera för att-

  220. -ett intimt möte ska kunna ske.

  221. Så man tänker sig att det provocerar
    en del instängda konventioner-

  222. -om vad autentisk och god sexualitet
    är.

  223. Ta t.ex. den norske
    affärsmannen Petter Stordalen.

  224. Han koketterar i sina föredrag
    om hur upptagen han är-

  225. -och visar sin kalender,
    där han har bokat in-

  226. -sexuellt umgänge med sin fru
    mellan kl. 18 och 19 på kvällen.

  227. Han vill visa hur en lyckad affärsman
    kan hantera sin sexualitet-

  228. -och som rimmar
    ganska bra med idéerna-

  229. -hos Siebers och Shakespeare om
    att man vänder på spontaniteten.

  230. Jag upplevde nåt liknande en gång
    när jag frågade den jag har ihop med-

  231. -om det inte varit fint om jag
    åtminstone hade ögonbryn.

  232. "Nej", sa hon. "Du hade blivit
    ett monster om du fått tillbaka håret."

  233. Det var liksom helt...

  234. Den normaliteten
    var monstruös för henne.

  235. Det är några exempel på hur
    funktionsnedsättning kan användas-

  236. -för att ge nya perspektiv
    på sexualitet och samliv.

  237. Över till ett helt annat socialt fält
    där funktionsnedsättning-

  238. -kan uppfattas som en resurs,
    nämligen på jobbet.

  239. Det finns några intressanta exempel
    från autismfältet.

  240. Där det utifrån ett projekt i Danmark
    har utvecklats-

  241. -särskilda företag som anställer
    människor med autism-

  242. -som har en IT-kompetens-

  243. -för att...

  244. De har en slags uthållighet-

  245. -när man ska testa mjukvaruprogram-

  246. -vilket gör dem intressanta
    i de här företagen.

  247. Eller till den här typen av arbete.

  248. Företagen gör anpassningar, eftersom
    det är människor med särskilda behov-

  249. -när det gäller socialt umgänge
    på arbetsplatsen, och såna saker.

  250. Men det är ett medvetet utnyttjande
    av deras annorlundaskap-

  251. -i ett produktionssyfte.

  252. Ett annat sätt det kommer till uttryck
    på kan man se hos-

  253. -Aurora Verksted i Bærum,
    utanför Oslo.

  254. De producerar den här typen
    av profileringsprodukter-

  255. -för olika företag.

  256. Den här är gjord till
    Ullevåls universitetssjukhus i Oslo.

  257. På den har man skrivit-

  258. -typiska stickord för företaget,
    som t.ex-

  259. -skicklighet, kunskap,
    lärande, likvärdighet...

  260. Såna trötta ledarskapsbegrepp
    skriver man-

  261. -på den här verkstaden där
    psykiskt funktionshindrade jobbar.

  262. Skriften är lite darrig-

  263. -och det är en del överstrykningar
    och felstavningar.

  264. De använder sig av...

  265. Det är typiskt för företag som anställer
    människor med funktionsnedsättning-

  266. -att man gör sitt bästa för
    att dölja funktionsnedsättningen.

  267. Det är min erfarenhet. Därmed får man
    en standardiserad, intetsägande-

  268. -och estetiskt tråkig produkt.
    Aurora Verksted har gjort tvärtom.

  269. Den som har gjort den här
    behärskar inte språket helt-

  270. -eller hur bokstäverna ska se ut.
    Poängen är att det-

  271. -tillför nåt till
    dessa utslitna begrepp.

  272. Det blir som en meditation över dem-

  273. -som tillför den här produkten
    ett tydligt mervärde.

  274. Det finns också företag
    som profilerar sig-

  275. -med en bestämd anställningspolicy
    kopplad till att man...

  276. Det finns hotell som nästan bara
    anställer psykiskt funktionshindrade.

  277. Det finns såna projekt i många länder,
    bl.a. i Danmark, Tyskland och Norge.

  278. Som jag känner till.

  279. Det är ett sätt att använda
    en funktionsnedsättning i arbetslivet.

  280. Och så att man tänker seriöst runt
    arbetsinkludering på bred front.

  281. Att man tänker place, then train.

  282. In på arbetsplatsen, och sen
    får man lära sig hur jobbet ska skötas.

  283. I stället för att gå
    evighetslånga kurser-

  284. -bara för att ha en chans på
    arbetsmarknaden, så vänder man det.

  285. Det synliggör också-

  286. -ett behov...

  287. ...en arena för friktion.

  288. Att funktionsnedsatta
    kommer in på en arbetsplats.

  289. Man måste se på situationen
    inte bara som inkluderande.

  290. Man kan också tänka friktion.

  291. Där har jag...

  292. Den fransk-bulgariska filosofen
    Julia Kristeva har-

  293. -arbetat med funktionsnedsättning,
    bl.a. utifrån egen erfarenhet.

  294. Hon har en son som är
    psykiskt funktionshindrad.

  295. Hon har sagt
    att annorlundaskapet knappast-

  296. -kan normaliseras. Att denna strävan
    efter det sömlösa inkluderandet-

  297. -och normaliseringen är ett blindspår.

  298. Vi måste tänka friktion.
    De svåra mötena.

  299. Det är sättet vi måste
    närma oss det här på.

  300. Mötet med funktionsnedsatta. Det är
    svårt. Man måste använda begrepp-

  301. -som förlåtelse. Man måste kunna
    förlåta att man inte lyckas.

  302. Hon går också...
    Hon är även psykoanalytiker-

  303. -så hon går verkligen in
    i människans psyke, och säger-

  304. -att vi känner oss sårbara för att vi
    är rädda att förlora våra funktioner.

  305. Vi är rädda för döden, och för att mista
    funktioner som vi har tillgång till.

  306. Som är viktiga att känna-

  307. -för att sen lyfta ut dem
    på en samhällsnivå-

  308. -och etablera solidaritetsrelationer-

  309. -som är kopplade till den här
    gemensamma sårbarheten.

  310. Alla är vi sårbara.
    Det skapar en grund för solidaritet.

  311. Kristevas åsikter
    är inte okontroversiella.

  312. Hon har kritiserats för
    att vända sig till en slags elit.

  313. Funktionsnedsatta har frågat
    hur hon ser på dem.

  314. Det är inte oproblematiskt. Men det är
    nåt kraftfullt i hennes resonemang.

  315. Hon är också väldigt språkligt skicklig.
    Hon säger så fint att-

  316. -livet böjs i plural.

  317. Tanken om en möjlig
    solidaritetsrelation är också...

  318. ...tematiserad på ett intressant sätt
    hos en annan filosof.

  319. Amerikanskan
    Rosemarie Garland-Thomson.

  320. Men innan jag går in på det
    ska jag visa några bilder-

  321. -som Garland-Thomson
    bygger sin hypotes på.

  322. De är av fotografen Kevin Connolly.

  323. Bilderna är från hans hemsida
    och utställningar.

  324. Connolly har,
    som ni ser på bilden av honom...

  325. Han saknar stora delar av
    underkroppen. Han saknar fötterna.

  326. Han tar sig runt på en rullbräda.
    Han spänner fast sig på en skateboard-

  327. -och stakar sig runt. Han har hållit på
    med skidsport på det viset-

  328. -men rör sig även på stan. En mycket
    uppseendeväckande personage.

  329. Hans projekt när han har rest runt
    i världen, oftast som idrottsutövare-

  330. -så har han även haft ett fotoprojekt.

  331. Han fotograferar människor
    som stirrar på honom.

  332. Här ser vi stirrande människor
    i Tokyo och i Reykjavik.

  333. Han bemöter stirrandet.
    Han griper tag i det.

  334. Det var ganska självklart att-

  335. -när Garland-Thomson skulle
    skriva en bok om stirrande-

  336. "Staring: How We Look",
    var Connollys bilder nåt-

  337. -hon referererade till.

  338. Hon har en väldigt fin
    tvärvetenskaplig metod i boken.

  339. Hon börjar med ett kapitel om biologi,
    och en slags idé om respons.

  340. Det som ligger i våra kroppar.
    Att vi reagerar på det ovanliga.

  341. Och varför vi gör det som människor.
    De som upplever att folk stirrar-

  342. -är annorlunda och nåt oväntat.
    Stirrandet finns här i världen.

  343. Men det handlar om hur vi hanterar
    det.

  344. Det är svårt att undvika att barn frågar
    varför den där mannen inte har hår.

  345. Som de kan fråga om mig. En mamma
    sa: "Tror du inte han vet det själv?"

  346. Det är ett exempel på...
    Den här mamman bemöter det bra-

  347. -med hur hon formulerar sig,
    och uppmärksammar stirrandet.

  348. Barnet som stirrar. Problemet
    med stirrandet är medlidandet-

  349. -enligt Garland-Thomson.

  350. Att det är ett uttryck-

  351. -för sorgsenhet över ett tragiskt liv.

  352. Det är väldigt problematiskt
    att bli presenterad för-

  353. -en sån...

  354. ...hållning.

  355. Men det kan också handla om
    att man vrider på saker-

  356. -och tänker på möjligheten
    att stirrandet kan vara en etablering-

  357. -av en solidarisk relation.

  358. Det vill säga...

  359. Den som stirrar och den som blir
    betittad... Det handlar om att koppla-

  360. -ihop de två,
    och understryka den gemenskap-

  361. -som uppstår när en stirrar
    och den andra blir stirrad på.

  362. Det handlar om vad man gör med det.

  363. Connolly gjorde ett fotoprojekt av det.

  364. Han kunde förmedla
    fenomenet stirrande-

  365. -på sitt eget vis.

  366. Garland-Thomson har utvecklat
    begreppet staring management.

  367. Alltså hur man hanterar den sociala
    situationen när folk stirrar.

  368. Jag ska avrunda med
    ett exempel från mitt eget liv.

  369. När jag tog av mig peruken
    vid 26 års ålder-

  370. -fick jag mycket
    av den sortens uppmärksamhet.

  371. Min dåvarande fru visste
    att jag tog illa vid mig-

  372. -av stirrandet.

  373. Hon kände solidaritet med mig.

  374. Hennes reaktion när hon upplevde
    att nån stirrade...

  375. De kanske trodde att jag hade cancer
    och fick cellgifter, eller så.

  376. Det hon gjorde då var
    att stirra tillbaka. Hårt och elakt.

  377. Det är hon väldigt bra på. Folk blev
    väldigt besvärade av hennes strategi.

  378. Sen blev det så
    att jag många år senare-

  379. -träffade på henne igen.
    Under tiden har hon fått barn.

  380. En son med autism.
    Och nu upplever hon samma sak.

  381. Att när hon går tillsammans
    med sin som, så stirrar människor.

  382. Men nu bemöter hon stirrandet med
    sitt bredaste och vackraste leende.

  383. Sitt mest inkluderande leende.

  384. Det hade vänt i hennes staring
    management, från ett angrepp-

  385. -när hon skulle försvara mig,
    till en inkludering, med möjlighet-

  386. -att etablera en solidarisk relation
    med omgivningen-

  387. -som hon möter med sin autistiske
    son.

  388. Där tror jag att jag ska avsluta. Tack.

  389. Tack för en spännande presentation.

  390. Jag har en fråga om det här stirrandet.
    Det är en fantastiskt spännande bok.

  391. Vi har hört om ansvaret som alltid
    läggs på den som ses som annorlunda.

  392. Kan du kommentera det?
    För att det ska ske ett produktivt möte-

  393. -mellan den stirrande
    och den som är stirrad på-

  394. -är det ofta den som blir stirrad på,
    som måste hantera och på nåt sätt-

  395. -vända det, medömkan, eller den här-

  396. -nyfikna blicken till det produktiva.

  397. Jag förstår tanken.
    Den här sortens strategier-

  398. -måste vara en del av
    en samlad strävan efter-

  399. -att skapa en bättre situation
    för funktionsnedsatta.

  400. Det är en möjlighet på en mikro-
    interaktionistisk nivå-

  401. -som inte ersätter arbetet med
    ett mer inkluderande samhälle.

  402. Ett annorlundaskap-tänkande,
    som minoritetsforskarna talade om.

  403. Att arbeta för ett mer universellt
    anpassat samhälle.

  404. Det finns ett möjlighetsrum-

  405. -som Garland-Thomson pekar på.

  406. Och...ja. Så vill jag uttrycka det.

  407. Som är en del av en större insats,
    för att skapa en bättre situation-

  408. -för människor med
    funktionsnedsättning.

  409. Tack. Många intressanta
    perspektiv har kommit fram.

  410. En fråga jag har funderat på,
    som kan hänga ihop med-

  411. -normen...
    Det som kanske har hänt sen 90-talet-

  412. -när du bestämde dig för
    att ta av peruken, är att...

  413. Det är ganska modernt i dag
    att se ut som du.

  414. Det är lite He-Man och tjusigt
    att raka huvudet.

  415. Tycker du att du sett
    nån skillnad i hur du uppfattas-

  416. -eller ses
    utifrån det här nya perspektivet?

  417. Ja, det tror jag absolut är en orsak
    till att jag har blivit normaliserad.

  418. Det är en trend, och nåt man väljer,
    bland många män-

  419. -att raka av sig allt hår.
    Det uttrycker en sorts styrka.

  420. I vår kulturkrets,
    i det västliga, urbana samhället-

  421. -är det en trend.

  422. Medan man i andra kulturer
    lägger stor vikt vid hår- och skäggväxt-

  423. -som gör att människor med alopeci-

  424. -blir allvarligt diskriminerade.

  425. I västvärlden blir man inte blir det.

  426. Vi har dessutom
    de här kulturella bilderna-

  427. -av klassiska science fiction-filmer,
    där rymdskeppen ofta styrdes av-

  428. -hårlösa människor,
    medan fienden man slogs mot-

  429. -kännetecknades av apliknande
    och kraftigt behårade karaktärer.

  430. Så kulturen,
    i det här fallet populärkulturen-

  431. -har samarbetat med de
    som har alopeci, kan man säga.

  432. Poängen är att det är formbart.

  433. Det har blivit så i mitt fall,
    att det har blivit normaliserat.

  434. Det är ett exempel på
    ett väldigt litet hinder...

  435. Jag har inte stött på många hinder
    i mitt liv på grund av annorlundaskapet.

  436. Mina reflektioner runt det handlar om
    att visa på vilka sätt vår förståelse-

  437. -av funktionsnedsättning
    är socialt formbara.

  438. Översättning: Louise Hjorth
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Annorlundaskap

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Dermatologi, Hud, Håravfall, Individen och samhället, Medicin, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Cochleaimplantat för barn

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörapparaten av eller på?

Åsa Alftberg, etnolog vid Malmö högskola, talar om cochleaimplantat och tar upp ett exempel med en intervjuperson som stänger av sin hörapparat för att orka med vissa ljudmiljöer. Det finns en moralisk laddning i att stänga av eller vara på. Man utmanar normen att alltid sträva efter att vara hörande. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörselskadad i offentliga rum

Det kan vara svårt att inte höra på offentliga platser som restauranger och simhallar. Vissa tar då tillflykt till dövklubbar som inte ser dövheten som en sjukdom som ska behandlas. Elisabet Apelmo, Malmö högskola, berättar här om så kallade deaf communities och utmaningarna som dagens hörselskadade kan hamna inför. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Habilitering för invandrarbarn

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Jag klarar mig själv!

Teknik är överallt omkring oss. Och med personlig assistans kan tekniken bli en integrerad del av en själv. Hanna Egard, Malmö högskola, har gjort en intervjustudie där personer med funktionsnedsättning berättar om hur tekniken blir så integrerad i ens person att man inte tänker på den längre. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Delaktighet och habilitering

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Inkluderande design och funkofobi

En paneldiskussion om tillgänglighet där forskare från olika universitet talar om allt från inkluderande design som exempelvis kan vara att blinda inte vill ha fönster till vikten av orden som används för att beskriva dem utanför normen. Medverkande: Elisabet Apelmo och Åsa Alftberg, Malmö högskola, Per Koren Solvang, Høgskolen i Oslo og Akershus och Ingela Holmström, Stockholms universitet. Moderator: Kristofer Hansson. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Lustjakten

Numera konsumerar även kvinnorna pornografi. Varför tittar så många på porr? Vad är det som lockar och vad gör porren med oss? Forskaren Maria Larsson säger att tillgängligheten ökat. Nu kan vem som helst titta på porr, när som helst. Samtal med porrskådespelerskan Johanna Jussinniemi. Samt med Carl Michael Edenborg, förläggare och författare av pornografisk litteratur.