Titta

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Om UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Föreläsningar om ljud och hörsel, om allt från cochleaimplantat för skolbarn till ljudmiljöer i öppna kontorslandskap och om hur det är att skilja sig från normen på olika sätt. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer : Habilitering för invandrarbarnDela
  1. Det är ett delaktighetsperspektiv
    när det gäller migration-

  2. -ni ska få ta del av.

  3. Det handlar om barn med funktions-
    nedsättning och migrationsbakgrund.

  4. Alltså barn födda i andra länder
    som har invandrat till Sverige-

  5. -och deras möjlighet
    till habilitering.

  6. Jag heter Ingrid Runesson,
    och kommer också från Malmö högskola-

  7. -från enheten för handikapp-
    och rehabiliteringsvetenskap-

  8. -som tillhör
    institutionen för socialt arbete.

  9. Bakgrunden är att det finns forskning
    som visar-

  10. -att barn och unga
    med funktionsnedsättningar-

  11. -och erfarenhet av invandring hit,
    inte har samma tillgång-

  12. -eller möjlighet
    att få tillgång till habilitering.

  13. En sådan kunskapsöversikt gjordes
    av Carin Björngren Cuadra 2012.

  14. Tillsammans med Björngren Cuadra
    och Monica Larsson-

  15. -intresserade vi oss för att gå
    vidare, men att titta mycket bredare.

  16. Alltså inte bara studera
    tillgång till habilitering-

  17. -utan tillgång till stöd
    för dessa ungdomar rent allmänt-

  18. -och utifrån
    ett människorättsperspektiv.

  19. Det är kontakt med myndigheter
    och skilda professioner inom området-

  20. -och hur detta kan ta sig uttryck.

  21. Vi har ett brett perspektiv på
    habilitering. Det är en verksamhet-

  22. -som ger råd, stöd och behandling
    till barn med funktionsnedsättningar-

  23. -för att de ska kunna leva
    så självständigt som möjligt.

  24. Habiliteringen handlar inte bara
    om den man får inom regionens regi-

  25. -av arbetsterapeut, sjukgymnast,
    lärare, psykolog och kurator-

  26. -utan också
    om en habilitering i vardagen.

  27. Och kanske vilket stöd man får från
    socialtjänsten via socialtjänstlagen-

  28. -via LSS-lagen och så vidare.

  29. Det handlar på nåt sätt
    om hela välfärdsstaten.

  30. Den här studien
    består av tre studier.

  31. Jag ska prata om den studie som
    handlar om centrala välfärdsaktörer.

  32. Hur de ser på ungdomarnas möjlighet
    att få stöd och habilitering.

  33. Man kan säga
    att delaktigheten handlar om-

  34. -hur aktiviteter utformas, planeras,
    beslutas och genomförs.

  35. Det är förutsättningen
    för ett aktivt medborgarskap.

  36. Att barn och ungdomar
    ska kunna vara delaktiga.

  37. Delaktighet, vad är det? Som ni såg
    har vi skrivit en hel bok om det-

  38. -utifrån olika perspektiv.
    Det kan betyda väldigt mycket.

  39. I vardagsspråk? Det finns inte
    en allmänt vedertagen definition-

  40. -när det gäller delaktighet. Men den
    har blivit politiserad på sitt sätt.

  41. Det är ett honnörsord inom
    funktionshinderpolitiken i Sverige.

  42. Det handlar om att dessa personer ska
    få makt över sina liv på olika sätt.

  43. Det är, som jag sa, en förutsättning
    för aktivt medborgarskap.

  44. Det kan vara delaktighet
    på en personlig nivå-

  45. -att människor kan styra sina liv.

  46. Det kan handla om att ha möjlighet
    att styra de åtgärder man kan få-

  47. -via habilitering, socialtjänst
    och så vidare.

  48. Det kan handla om delaktighet
    på en strukturell nivå.

  49. Hur ser vår lagstiftning ut
    och så vidare.

  50. Delaktighet kan man säga bestäms
    av omvärldens tillgänglighet-

  51. -har hörselforskaren
    Ann-Christine Gullacksen skrivit.

  52. För att personer ska kunna vara
    delaktiga måste de ha tillgång-

  53. -till de olika aktiviteterna.

  54. Delaktighet är ett begrepp
    som används i olika sammanhang.

  55. Det kan vara i skola,
    inom folkhälsa och arbetsliv.

  56. Det handlar ytterst
    om medbestämmande.

  57. Som några av er
    har tagit upp tidigare-

  58. -är det också ett av begreppen
    inom WHO-

  59. -och i mänskliga rättigheter.

  60. I den här studien kunde vi se-

  61. -att barnen och ungdomarna
    och deras familjer-

  62. -som alla hade migrationserfarenhet
    av att komma till Sverige-

  63. -på olika sätt mötte barriärer
    som gjorde det svårt för dem-

  64. -att få ta del av den habilitering
    och de välfärdsåtgärder som finns-

  65. -på samma sätt som ungdomar
    som hade föräldrar som var födda här.

  66. Det kunde vara faktorer
    på individ- och familjenivå.

  67. Familjen kunde till exempel
    ha ekonomiska svårigheter-

  68. -och kunde därför inte ta sig till
    de olika insatserna man kunde få.

  69. Många hjälpmedel är gratis,
    och man får låna dem-

  70. -men för att till exempel
    låna vissa datorer-

  71. -behövde man ha en försäkring
    som kostade 300 kronor.

  72. Den hade kanske inte familjen
    möjlighet att kunna betala.

  73. Det handlade
    om svårigheter att transportera sig.

  74. Det är svårt att åka buss med många
    barn om nåt har funktionsnedsättning.

  75. Framförallt handlade det
    om språkliga hinder och okunskap.

  76. Inte bara om funktionsnedsättningen,
    utan inte minst om välfärdsstaten.

  77. Ni vet att i samhället som vi lever
    i, det kanske är likadant i Norge-

  78. -behöver man ha kontakt
    med väldigt många olika verksamheter.

  79. En student tog reda på hur många
    kontakter ett föräldrapar behövde-

  80. -för att få en LSS-insats.
    Det var 100 kontakter.

  81. 100 kontakter om man inte kan språket
    eller vet hur välfärdsstaten ser ut-

  82. -det är i stort sett omöjligt. Vi
    har ett väldigt komplicerat system-

  83. -som gör att personer som inte vet
    hur det fungerar får svårigheter.

  84. Det kan vara miljörelaterade
    barriärer, tillgänglighetsfaktorer.

  85. Det kan handla om fysiska barriärer,
    och sociala och negativa attityder.

  86. Det kan vara regelrelaterade
    barriärer. Alltså lagstiftningar-

  87. -som krockar. Framförallt,
    de regelrelaterade barriärerna-

  88. -kanske är
    det komplexa välfärdssystemet vi har.

  89. Till exempel berättade en person, som
    arbetade på en frivilligorganisation-

  90. -att hon haft kontakt med mödrar-

  91. -med barn med funktionsnedsättning
    som kommer från Somalia.

  92. De här mödrarna hade svårt
    att orientera sig i välfärdsstaten.

  93. "Var ska jag söka stöd
    för mitt barn?"

  94. Ett exempel var en kvinna
    som hade en ungdom boende hemma-

  95. -som började närma sig 18-20 år.

  96. Hon visste inte
    vart hon skulle vända sig-

  97. -för att ungdomen så småningom
    skulle kunna få egen försörjning-

  98. -bostad och så vidare.

  99. Den här personen
    från frivilligorganisationen sa då-

  100. -att det handlar om skattesystemet
    och hur pengarna fördelas.

  101. Det kan vara svårt att förstå.

  102. LSS-lagstiftningen, socialtjänst-
    lagen, hälso- och sjukvårdslagen...

  103. Sånt vi har med oss-

  104. -men som ändå är svårt
    för svenskfödda föräldrar att förstå.

  105. "Vart vänder jag mig om mitt barn
    har problem med tänderna?"

  106. "Hur hänger det ihop?"

  107. Det är också så att vi kunde se
    att det skapas en diskurs-

  108. -i verksamheter som kan stänga ute.
    Nånting man inte pratar mycket om-

  109. -men vi som är födda i Sverige
    omges av det hela tiden.

  110. Till exempel
    kan det handla om egenvård.

  111. Att man har ett ansvar själv
    för att ta hand om sin hälsa.

  112. Det kanske är motsatt från den kultur
    som personen kommer ifrån-

  113. -där man går till doktorn
    för att få hjälp och stöd.

  114. Man söker stöd och tröst.
    Här får vi ofta höra om egenvård.

  115. Vid funktionsnedsättning
    kan det handla om-

  116. -att man inte klarar av
    sin sociala situation.

  117. Man vänder sig till socialtjänsten.

  118. Då möter man kanske det här att
    man ska fylla i en blankett på nätet.

  119. Bara det, när man inte kan svenska.

  120. Man vet inte vad det är
    för stöd och hjälp man ska söka.

  121. Mycket av våra system bygger på
    att vi har en viss kunskapsnivå-

  122. -om samhället med oss.
    Som kan vara svårt att möta-

  123. -om man kommer från ett annat land.

  124. Diskursen kan stänga ute. Den kanske
    gör det mer och mer i vårt samhälle-

  125. -när så mycket av vår service bygger
    på att vi ska söka stödet via webb-

  126. -och inte i det personliga mötet
    där man kan lotsas vidare.

  127. Hur skulle man kunna tänka sig
    att det skulle kunna vara i stället?

  128. Vi hade mänskliga rättigheter
    som en utgångspunkt.

  129. Mänskliga rättigheter utgår från
    att den unga ska vara ett subjekt.

  130. Att vi ser personen som en individ,
    som en handlande person.

  131. Att man ser till individuella
    förutsättningar och ger möjlighet-

  132. -till att bli aktör
    i sin egen habilitering. Och stöd.

  133. Om man har hundra kontakter,
    finns det kanske mycket resurser-

  134. -att i stället lägga tid på
    att försöka hjälpa den här personen-

  135. -utifrån dess egna behov. Och undvika
    att förstå kultur som något statiskt.

  136. Utan något som är i förändring. Man
    möter personen där den befinner sig.

  137. Det sista begreppet: Acceptabel.

  138. Att man ser det unika i individen
    och dess situation.

  139. Det var ungefär tio minuter.

  140. Jag skulle höra...

  141. Du sa att flera hade svårt att hitta
    rätt och ta till sig information.

  142. Det jag tänker på,
    kuratorer av olika slag?

  143. Har inte de... Kan man inte ta hjälp
    av dem? Var det inget som framkom?

  144. Det kan man säkert om man hittar dem.
    Det gäller att hitta dit.

  145. När man har kommit innanför tröskeln
    och får stöd, då kan det fungera bra.

  146. De som hade det svårast
    var de på andra sidan tröskeln-

  147. -som inte visste
    vart de skulle vända sig.

  148. Jag undrar hur man hittar
    de hörselskadade bland...

  149. ...de grupper som kommer in i landet
    och inte alls kan svenska?

  150. Nej...

  151. Om migrationspolitiken och så vidare
    fungerar på ett bra sätt-

  152. -så har man en läkarundersökning
    när man kommer hit.

  153. Förhoppningsvis
    borde det framkomma i den.

  154. Jag vet att forskare har tittat på
    det, Elinor Brunnberg bland annat-

  155. -som menar att det inte alltid
    fungerar så. Men det borde det.

  156. De kan missas ibland.

  157. Om inte Migrationsverket
    skickar dem på en hälsoundersökning-

  158. -kommer det
    när barnen väl kommer in i en skola.

  159. Då kan man också få det stödet.
    Men...

  160. Det är jätteintressant att höra.
    Hur stort var ditt underlag?

  161. -Har du...? Kan du säga nåt om...?
    -Nej.

  162. Det är en kvalitativ studie,
    det är bara exempel.

  163. Det säger ingenting om procentsatser.

  164. Jag tänker också att vi är så...
    Den mesta informationen är skriftlig.

  165. Det är också ett bekymmer...

  166. ...om kulturen
    inte har haft skriftspråk så länge.

  167. Precis. Och även...

  168. Även om man alltmer på habilitering
    jobbar med att få in andra språk-

  169. -har man ändå inte hunnit jättelångt
    med alla språk än.

  170. Inte ens där är vi riktigt framme.

  171. Ännu svårare så klart
    om man inte kan skriftspråk.

  172. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Habilitering för invandrarbarn

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Barn med funktionsnedsättning, Föräldrar till barn med funktionsnedsättning, Immigration, Invandrarbarn, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Cochleaimplantat för barn

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörapparaten av eller på?

Åsa Alftberg, etnolog vid Malmö högskola, talar om cochleaimplantat och tar upp ett exempel med en intervjuperson som stänger av sin hörapparat för att orka med vissa ljudmiljöer. Det finns en moralisk laddning i att stänga av eller vara på. Man utmanar normen att alltid sträva efter att vara hörande. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörselskadad i offentliga rum

Det kan vara svårt att inte höra på offentliga platser som restauranger och simhallar. Vissa tar då tillflykt till dövklubbar som inte ser dövheten som en sjukdom som ska behandlas. Elisabet Apelmo, Malmö högskola, berättar här om så kallade deaf communities och utmaningarna som dagens hörselskadade kan hamna inför. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Habilitering för invandrarbarn

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Jag klarar mig själv!

Teknik är överallt omkring oss. Och med personlig assistans kan tekniken bli en integrerad del av en själv. Hanna Egard, Malmö högskola, har gjort en intervjustudie där personer med funktionsnedsättning berättar om hur tekniken blir så integrerad i ens person att man inte tänker på den längre. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Delaktighet och habilitering

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Inkluderande design och funkofobi

En paneldiskussion om tillgänglighet där forskare från olika universitet talar om allt från inkluderande design som exempelvis kan vara att blinda inte vill ha fönster till vikten av orden som används för att beskriva dem utanför normen. Medverkande: Elisabet Apelmo och Åsa Alftberg, Malmö högskola, Per Koren Solvang, Høgskolen i Oslo og Akershus och Ingela Holmström, Stockholms universitet. Moderator: Kristofer Hansson. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Varför arbeta?

Måste vi arbeta, kan vi inte få medborgarlön? Vad händer med vår självbild och vårt värde utan arbete? Om vi ska jobba 8 timmar om dagen, vad ska vi jobba med och hur ska vi få alla att nå dit? Roland Paulsen, författare och doktor i sociologi vid Lunds universitet och Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, debatterar detta. Moderatorer: Helle Klein och Patrik Hadenius. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Personlig assistent, också till sex?

Som förlamad kan det vara svårt att be om hjälp med de mest privata behoven. Arbetsterapeuten Stefan Balogh har specialiserat sig på rådgivning till personer med funktionsnedsättning. Han tycker att Sverige bör följa Danmarks exempel och utbilda speciella sexvägledare.