Titta

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Om UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Föreläsningar om ljud och hörsel, om allt från cochleaimplantat för skolbarn till ljudmiljöer i öppna kontorslandskap och om hur det är att skilja sig från normen på olika sätt. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer : Delaktighet och habiliteringDela
  1. Jag hade tänkt avsluta den här dagen-

  2. -med att prata om
    fritidssysselsättningar.

  3. Mitt fokus kommer att vara
    habilitering. Inte idrott i sig-

  4. -utan hur habiliteringen förhåller
    sig till fritidssysselsättningar.

  5. Jag ska sparka bort den där.

  6. Jag heter Kristoffer Hansson-

  7. -och är etnolog här vid
    institutionen för kulturvetenskaper.

  8. Jag är intresserad av
    människors vardagsliv.

  9. Jag ska fokusera på habilitering
    mot barn och ungdomar-

  10. -och deras vardagsliv. Habilitering
    arbetar för att personer-

  11. -med funktionsnedsättning
    ska utveckla eller bibehålla-

  12. -bästa möjliga funktionsförmåga
    i sin vardag.

  13. Det är en verksamhet riktad mot
    samhället. Socialstyrelsen skriver:

  14. "Habilitering ska skapa goda villkor
    för ett självständigt liv"-

  15. -"och aktivt deltagande
    i samhällslivet."

  16. Det är som att säga att barn
    ska vara delaktiga i samhället.

  17. Habiliteringens verksamheter.
    Vad är det för bild av vardagslivet-

  18. -och delaktighet som målas upp?

  19. Jag vill poängtera att det finns
    en funktionshinderspolitisk paradox-

  20. -inom habilitering, som försöker
    kombinera motstridiga perspektiv.

  21. Jag ska försöka beskriva
    vad jag menar med det här begreppet.

  22. Till min hjälp kommer jag
    att utgå ifrån-

  23. -en pressrelease som Statens
    folkinstitut skickade ut 2013.

  24. Det som numera heter
    Folkhälsomyndigheten.

  25. Folkhälsomyndigheten ska förebygga
    sjukdomar och skador.

  26. Särskilt i de grupper som har ökad
    risk att drabbas av ohälsa.

  27. Det är en myndighet som ska arbeta
    som en aktiv aktör-

  28. -som definierar vilka problem som
    samhället bör satsa resurser på-

  29. -för att få kontroll över
    hälsa bland befolkningen.

  30. I "Var femte yngre person med funk-
    tionsnedsättning motionerar aldrig"-

  31. -är fokus att alla ska ha möjlighet
    att vara delaktiga i nån aktivitet-

  32. -som kan definieras som motion.
    Pressreleasen inleds med-

  33. -ett citat från Simon, 15,
    som har en hörselnedsättning.

  34. Han reflekterar över begränsningar
    han möter när han försöker idrotta.

  35. Citatet kan betraktas som ett sätt
    att definiera anledningarna till att-

  36. -en viss funktionsförmåga påverkar
    möjligheterna att vara fysiskt aktiv.

  37. I detta fall begränsningar
    i fotbollsträningens ljudmiljö-

  38. -som gör det svårt för Simon
    att höra vad tränaren säger.

  39. Varför är det viktigt att motionera?

  40. Detta poängterar Folkinstitutet
    i pressreleasen. De skriver så här:

  41. Motion och aktivitet motiveras här
    utifrån vetenskapliga bevis.

  42. Motion betraktas inte enbart som nåt
    kroppen är gjord för, utan också-

  43. -som ett sätt att undvika allt från
    dödliga sjukdomar till depression.

  44. Men myndigheten förstärker inte
    enbart den här moralen om aktivitet-

  45. -genom att relatera till
    den goda motionen.

  46. Man argumenterar för att det kan
    finnas kopplingar till ökad ohälsa.

  47. Då skriver man så här:

  48. "Det är nästan tio gånger så vanligt
    med ohälsa bland funktionsnedsatta."

  49. "Vi kan inte utesluta att en orsak är
    bristande fysisk aktivitet."

  50. "Den enskilde har ett ansvar, men
    det måste finnas förutsättningar."

  51. "Bara hälften av kommunerna har till-
    gängliga anläggningar och simhallar"-

  52. -"för dem som använder rullstol.
    Både som utövare och som publik."

  53. Med hjälp av statistik och en form av
    kategoriseringar väljer myndigheten-

  54. -att formulera sig på så sätt
    att man har en problemformulering-

  55. -som kan sägas vara-

  56. -"barn och ungdomar med funktions-
    nedsättning motionerar för sällan".

  57. Men problemformuleringen
    framträder tvetydigt-

  58. -då det i stycket samtidigt finns
    två tolkningar av problemet.

  59. Den ena förklaringen utgår ifrån-

  60. -att den enskilde har ett eget ansvar
    att ta hand om sig.

  61. Den andra förklaringen utgår ifrån
    att det måste finnas förutsättningar-

  62. -i form av idrottsanläggningar
    eller simhallar som är tillgängliga.

  63. För att individen
    ska kunna ta detta ansvar.

  64. Problemformuleringen
    utgår ifrån en paradox-

  65. -som skulle kunna formuleras
    på följande vis:

  66. Den funktionshinderspolitiska
    paradoxen.

  67. Myndigheten förklarar problem
    både utifrån individens ansvar-

  68. -om att...
    Utifrån förutsättningar i samhället.

  69. Det senare handlar om kritik
    som bygger på den sociala modellen-

  70. -vars perspektiv är att funktions-
    hinder uppstår i en social kontext.

  71. Det senare fråntar individen ansvar,
    menar jag, från hinder i samhället-

  72. -och förklarar begränsningar med
    hur samhället är uppbyggt.

  73. Om bara hälften av de anläggningar
    som finns är tillgängliga-

  74. -minskar utbudet kraftigt för vilka
    aktiviteter individen kan välja.

  75. Även exemplen med Simon tydliggör
    vilken roll ljudmiljön spelar-

  76. -i de anläggningar
    där han vill vara aktiv-

  77. -och hur de utestänger honom
    på olika sätt.

  78. Här i form av en fotbollsplan-

  79. -där han inte kan uppfatta
    eller höra vad tränaren säger.

  80. Men också, som det är på
    de flesta fotbollsplaner-

  81. -höga skrik och röster
    som kommer från många olika håll.

  82. Paradoxen uppstår i att den enskilde
    har ett ansvar att idrotta-

  83. -och att det måste finnas
    förutsättningar.

  84. Det återfinns en motsättning mellan
    ett ansvar som samhället bör ta-

  85. -och det ansvar som den enskilde bör
    ta för att vara en god medborgare-

  86. -som inte belastar samhället.

  87. I den paradoxen kan dessa
    motsättningar få finnas i samma text.

  88. Den moraliskt föredömliga kroppen
    kan vara given här.

  89. Dessa moraler fastställs
    i upprepade konstateranden.

  90. Ett sådant upprepande
    i pressreleasen är-

  91. -att sammankoppla aktiviteten
    med begreppet delaktighet-

  92. -och hänvisa till rättigheter för
    personer med funktionsnedsättning.

  93. Då skriver man så här:

  94. Att vara fysiskt aktiv fokuserar
    därmed inte bara på ökad ohälsa.

  95. Myndigheten relaterar problemet
    till rättigheter-

  96. -FN-konventionen slår fast.
    Problemet formuleras utifrån-

  97. -att vi alla vill ingå i gemenskaper,
    där idrotten har en central roll.

  98. Då ska vi se på nästa citat.

  99. Motion och aktivitet ska inte bara
    generera god hälsa.

  100. Det sammankopplas också med
    sportens värde att skapa gemenskaper-

  101. -vara uppbygglig och alstra
    den goda samhällsmedborgaren.

  102. Att motionera i gemenskap ger
    individen en känsla av sammanhang.

  103. Det verkar vara det
    som pressreleasen vill säga.

  104. Paradoxen handlar därmed också om
    den moraliskt föredömliga kroppen.

  105. Också en i hög grad social kropp.
    Att vara fysiskt aktiv i en förening-

  106. -är att känna sig delaktig
    i samhället. Med detta perspektiv-

  107. -kan vi kritiskt förhålla oss till
    inom vilka diskurser-

  108. -som habilitering agerar. Genom att
    synliggöra de här diskurserna-

  109. -finns det också
    en möjlighet till en förändring.

  110. Tack så mycket.

  111. Inbegriper
    den moraliskt föredömliga kroppen-

  112. -nån slags attityd som förväntas mot
    egenvård och att ta ansvar?

  113. Tittar vi på just den här texten-

  114. -är det klart att det finns
    ett sånt ansvar på nåt sätt-

  115. -där man försöker skriva in detta.

  116. Den andra delen av min artikel
    i antologin-

  117. -handlar om en intervjustudie
    med habiliteringspersonal.

  118. Där kan man också se att man försöker
    förklara eller beskriva ansvaret.

  119. Men där är det en mer komplex bild
    där man också vill visa på...

  120. ...hur man också vill ge de här
    ungdomarna makt på olika sätt-

  121. -att våga ta det här ansvaret
    i olika fritidssysselsättningar.

  122. Det är ett komplext begrepp
    som är väldigt töjbart.

  123. Det anpassar sig utifrån
    olika sociala kontexter.

  124. Tack så mycket.

  125. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Delaktighet och habilitering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Handikappidrott, Personer med funktionsnedsättning, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Cochleaimplantat för barn

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörapparaten av eller på?

Åsa Alftberg, etnolog vid Malmö högskola, talar om cochleaimplantat och tar upp ett exempel med en intervjuperson som stänger av sin hörapparat för att orka med vissa ljudmiljöer. Det finns en moralisk laddning i att stänga av eller vara på. Man utmanar normen att alltid sträva efter att vara hörande. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörselskadad i offentliga rum

Det kan vara svårt att inte höra på offentliga platser som restauranger och simhallar. Vissa tar då tillflykt till dövklubbar som inte ser dövheten som en sjukdom som ska behandlas. Elisabet Apelmo, Malmö högskola, berättar här om så kallade deaf communities och utmaningarna som dagens hörselskadade kan hamna inför. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Habilitering för invandrarbarn

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Jag klarar mig själv!

Teknik är överallt omkring oss. Och med personlig assistans kan tekniken bli en integrerad del av en själv. Hanna Egard, Malmö högskola, har gjort en intervjustudie där personer med funktionsnedsättning berättar om hur tekniken blir så integrerad i ens person att man inte tänker på den längre. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Delaktighet och habilitering

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Inkluderande design och funkofobi

En paneldiskussion om tillgänglighet där forskare från olika universitet talar om allt från inkluderande design som exempelvis kan vara att blinda inte vill ha fönster till vikten av orden som används för att beskriva dem utanför normen. Medverkande: Elisabet Apelmo och Åsa Alftberg, Malmö högskola, Per Koren Solvang, Høgskolen i Oslo og Akershus och Ingela Holmström, Stockholms universitet. Moderator: Kristofer Hansson. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Robotdagen 2015

Roboten och den svenska modellen

Panelsamtal om arbete och arbetsmarknaden i framtiden. Den svenska modellen var välanpassad för stora teknikföretag, men framtidens företag tycks kräva mindre antal anställda. Framtidens industri tycks dessutom kräva allt färre mänskliga arbetare. Hur bör den svenska modellen förändras för att tillgodose dessa omständigheter? Medverkande: Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall, Åke Svensson, VD Teknikföretagen och Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Moderatorer: Gustaf Arrhenius och Helle Klein. Inspelat den 9 oktober 2015 på Clarion Sign Hotell i Stockholm. Arrangörer: Institutet för framtidsstudier, Dagens Arbete och Forskning och framsteg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - ekonomi

Friedman och friheten

Milton Friedman blev på 1970-talet känd som de fria marknadskrafternas apostel. Han var kritisk till Keynes idéer om att det var statens uppgift att gripa in när ekonomin gick in i en konjunkturnedgång. Friedman menade att det enda staten kunde göra var att föra en korrekt penningpolitik, men den skulle helst skötas av experter.