Titta

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Om UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Föreläsningar om ljud och hörsel, om allt från cochleaimplantat för skolbarn till ljudmiljöer i öppna kontorslandskap och om hur det är att skilja sig från normen på olika sätt. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer : Att kontrollera ljudDela
  1. "Att kontrollera ljud"
    heter mitt föredrag.

  2. Det är baserat på ett kapitel
    ur boken som heter "Ljud tar plats".

  3. Så heter också min första kategori.
    Jag delar upp det i två avdelningar.

  4. Jag skulle vilja perspektivera
    vad som är kontroll av ljud.

  5. Ge perspektiv på delaktighetsfrågan.

  6. I linje med vad Åsa var inne på
    med funktionsförmåga.

  7. Vad är det
    att vara funktionsfullkomlig?

  8. Hur kan vi förstå ljud
    i relation till teknik?

  9. Det här är en lantlig idyll.

  10. Föreställ er följande,
    oavsett om ni hör eller inte:

  11. Föreställ er
    att i den här lantliga idyllen...

  12. ...så finns det ett mystiskt,
    lågfrekvent och störande oljud-

  13. -från en okänd källa. Det hörs
    nattetid och kan inte stängas av.

  14. Nånting som gnager,
    som man inte kan kontrollera.

  15. Det är inget som är ovanligt i dag.
    Det finns buller som stör.

  16. Ibland är det under mätvärdena,
    så pass lågt-

  17. -att myndigheter inte tar tag i det,
    eftersom det är under gränsvärdet.

  18. Det kan likt förbaskat vara
    irriterande. Då kan vi fråga oss:

  19. Om man inte har kontroll
    över sin ljudmiljö...

  20. ...har man då full funktionsförmåga?

  21. Oavsett om man är normal,
    på papperet normalhörande.

  22. Om man är i den här miljön
    med det okända bullret-

  23. -som bara ligger där och stör,
    och gör att du inte kan sova...

  24. Frågan är om man har kontroll
    och är funktionsfullkomlig?

  25. Det är tveksamt. Hur drar man gränsen
    mellan normalitet-

  26. -och vad som är nån som är normal
    och fullt fungerande i olika miljöer?

  27. Det kan vara kontorsmiljöer eller
    en lantlig idyll där nånting stör.

  28. Vi kan också fråga oss: Vad
    definierar vi som oljud och buller?

  29. På engelska talar man om "noise", det
    är nåt som är både oljud och buller.

  30. Hur ska vi förstå vad tystnad är?
    Finns det nån total tystnad?

  31. Hur sker isolering av ljudmiljöer?

  32. Det sker avsiktlig isolering.

  33. Man kan stänga av cochleaimplantatet
    för att inte vara delaktig.

  34. Det finns en utbredd isolering,
    en avsiktlig isolering-

  35. -som tar plats i dagens samhälle:
    När folk använder hörlurar.

  36. Det är extremt vanligt
    i offentliga rum.

  37. Vi har aldrig sett så många hörlurar
    i trafikmiljö.

  38. Det skapar vissa utmaningar.

  39. Med hjälp av hörlurar stänger man ute
    den fysiska ljudmiljön.

  40. Den här avsiktliga isoleringen-

  41. -ska vi kanske diskutera i relation
    till de här hörselhjälpmedlen.

  42. De kan man stänga av och ta av.

  43. Man kan välja att lyssna
    med hörlurar, eller ta av dem.

  44. För att förstå hur människor hanterar
    den här vardagliga tekniken...

  45. Det är kanske med utgångspunkt i den
    vi ska förstå hörselhjälpmedlen.

  46. Teknikstött lyssnande.

  47. Mycket av den här tekniken
    tar vi för given.

  48. Alla förstod inte plötsligt
    hur hörlurar används.

  49. Vi vet fortfarande inte riktigt det.
    Ibland är det problematiskt.

  50. Det diskuteras mycket
    hur man använder dem i trafiken.

  51. Ska man få cykla med hörlurar?
    Det är en öppen fråga.

  52. Okej. Avsiktlig isolering,
    en vardaglig teknik med hörlurar.

  53. Om vi ser på två extrema ljudmiljöer
    för att förstå vad en ljudmiljö är.

  54. Och hur hänger den samman
    med hur vi upplever ljud?

  55. Den första är en artificiell miljö,
    nåt som kallas för ett ekofritt rum.

  56. På engelska "anechoic chamber".
    Det finns en i Lund.

  57. Går man in i det här rummet, som
    har meterdjupa isolerande element-

  58. -är man avstängd från ljud utifrån.
    Dessutom finns ingen rumsklang.

  59. Det finns inget ljud
    som genereras av resonans i rummet.

  60. Pratar man
    så låter det oerhört dämpat.

  61. Faktum är att det här akustiska
    rummet påminner om ett annat rum.

  62. Det påminner om ett helt öppet fält.

  63. Tänk att ni hänger uppspända
    cirka 200 meter ovanför marken...

  64. ...utan att det finns fysiska hinder
    omkring er.

  65. Eller att ni står på en isbelagd sjö
    täckt med snö. Helt tyst.

  66. Det påminner
    om det här oerhört isolerade rummet.

  67. Genom att stänga ögonen kan man
    föreställa sig att man är på sjön.

  68. Det har att göra med
    att alla upplevelser-

  69. -av väldigt konkreta lokaliteter
    eller ljudmiljöer-

  70. -är beroende av en rad
    olika fysiska omständigheter-

  71. -och förförståelse av vad det är.

  72. Det är en helt annan kroppslig
    upplevelse att stå i rummet-

  73. -än att stå på den isbelagda sjön,
    även om det akustiskt är identiskt.

  74. Man ska förstå
    att de här extrema ljudmiljöerna...

  75. Det ger perspektiv på de
    vardagliga sätten att närma sig ljud.

  76. Vi tar en till,
    kanske inte vardaglig...

  77. En ljudmiljö som är extrem,
    men som fler människor har upplevt.

  78. Att vara under vatten. Huvudet i en
    spann vatten är en extrem ljudmiljö.

  79. Eller när ni är ute och simmar.

  80. Vatten
    har en annan densitet än luften.

  81. Vibrationer färdas på ett annat sätt.

  82. Öronen upplever ljud i den här miljön
    på ett helt annat sätt än i luft.

  83. Till exempel är det svårt
    att avgöra varifrån ljud kommer.

  84. Det är... Frekvenser dämpas.

  85. När en människa är i den här miljön,
    hur funktionsfullkomlig är man då?

  86. Som ett perspektiv på vad ljudmiljö
    är. Vi kan se på extrema ljudmiljöer-

  87. -för att bättre förstå
    vad hörande innebär-

  88. -och vad ljud egentligen är.

  89. Vi kan säga att ljud har att göra
    med hörsel, men också mycket mer.

  90. Det är min andra punkt: Ljud är
    mycket mer än hörande och lyssnande.

  91. En av de mest vardagliga teknikerna
    för att lyssna på musik är högtalare.

  92. Går vi fram till den när nåt spelas
    och sätter fingret på membranet-

  93. -så känner vi vibrationerna. Ljudet
    överförs till elektriska signaler-

  94. -som överförs till vibrationer.

  95. Är det ljud? Nja, det är en signal.
    Men...

  96. Det är ett vardagligt sätt
    att lyssna på musik eller ljud-

  97. -där vi använder en teknik och där
    ljud överförs mellan olika medium.

  98. Från elektrisk signal. I en dator
    från analogt till digitalt-

  99. -för att vibrera i membranet
    och omsättas till ljud-

  100. -i ett medium
    som då kanske oftast är luft.

  101. I ett ekofritt rum låter det helt
    annorlunda än om jag spelar det här.

  102. Att ljud är annat än bara hörande...
    Det kan bli en fysisk vibration.

  103. Även på ett annat sätt är det mer än
    hörande. I dag när vi talar om musik-

  104. -eller när man gjorde det
    för tio år sen-

  105. -så förknippade man det
    med det materiella.

  106. "Jag ska köpa musik.
    Jag ska köpa en skiva."

  107. Skivan är ett fysiskt objekt
    som har att göra med musiken-

  108. -som en människa kan hålla upp.
    "Det här är riktigt bra grejer."

  109. Man förväntas ha lyssnat på det.
    "Ja, det stämmer."

  110. Det är införlivat
    i en stor materiell logistisk kultur-

  111. -av förflyttningar av objekt. Något
    som diskuteras nu när musik streamas-

  112. -och upplevs via nya medier.

  113. Det är en aspekt
    på att ljud är mer än hörsel. Men...

  114. Åsa sa att man kan stänga av och på
    sitt implantat.

  115. Det sker hela tiden
    för att kontrollera ljud.

  116. Volymkontrollen på en stereo,
    möjligheten att ställa in ljud-

  117. -är ett vanligt sätt att hantera ljud
    som inte har att göra med hörseln.

  118. Om vi ser på gamekontrollerna längst
    ner kan den dras upp till 20 decibel.

  119. Ljud har också att göra med nummer.
    Vi pratade om gränsvärden på kontor.

  120. De kan vara... Det kan vara störande
    fast det är under gränsvärdet.

  121. Det finns ett gränsvärde.
    När ljudet överstiger numret-

  122. -då blir det föremål för åtgärder.

  123. Ljud har att göra med ett numeriskt
    system. Fysisk manipulation av ljud-

  124. -för att vi ska förstå
    vad ljud är i människors...

  125. ...olika vardagar. Ska vi förstå det
    i relation till avancerad teknik-

  126. -som cochleaimplantat? Ljud
    kan vara en visuell representation.

  127. På en skärm till exempel.

  128. På en datorskärm kan vi ta fram en
    sån här ljudvåg och manipulera den.

  129. Vi kan med hjälp av
    det här musikprogrammet-

  130. -få ljud som inte bara representeras
    i vågform utan som flyttbara objekt.

  131. Närmast legoflytt. Mycket musik mixas
    genom att vi flyttar ljudobjekten-

  132. -de olika spåren, de olika klippen.
    I både tid och stereobilder.

  133. Faktum är
    att en person som aldrig har hört-

  134. -med en dator skulle kunna mixa en
    låt utifrån hur den ser ut visuellt.

  135. Man skulle aldrig få veta hur
    den låter. Men man kan hantera ljud-

  136. -och göra det
    så att nån annan kan lyssna på det.

  137. Det var två perspektiveringar av det.

  138. Vad är delaktighet? Vad är ljud?
    Vad är ljudmiljö?

  139. Dels... Ljud som alltid tar plats.

  140. Det ska alltid förstås
    i ett sammanhang.

  141. Det ska alltid förstås i samband
    med ett fysiskt rum. Det tar plats.

  142. Och ljud som något som har att göra
    med mycket mer än bara hörsel.

  143. Det införlivas med andra praktiker,
    tekniker och materiella prylar.

  144. Med det sagt så tackar jag för mig.

  145. Jag har en fråga som gäller extrema
    medier och extrema ljudmiljöer.

  146. Hur kan man använda det i forskning?

  147. Skulle man kunna,
    som humanistisk forskare-

  148. -använda den här ljudmiljön
    vid Lunds universitet på nåt sätt?

  149. Ja, just för att utmana frågan
    vad som är...

  150. Vad som är en funktionsförmåga
    i olika miljöer.

  151. Om vi tar vattnet.
    För att kunna... När...

  152. För att kunna vistas under vatten
    måste vi ha tekniska hjälpmedel.

  153. När vi är i ett annat medium förstår
    vi att det handlar om en överföring.

  154. Om vi tänker så,
    så handlar all teknisk hörselhjälp-

  155. -om en slags överföring av signaler.

  156. Det blir elektricitet,
    och det ska ge ett cochleaimplantat.

  157. Man ska lära sig att tolka om det.

  158. För att utmana vad som är normalitet
    kan olika miljöer användas.

  159. Nån sorts...

  160. ...hjälpmedel för att perspektivera
    det som är normalt.

  161. En fråga där nere. - Per?

  162. En idé slog mig när du sa att ljud
    kan representeras på olika sätt-

  163. -till exempel på en datorskärm.

  164. Det skulle vara ett intressant
    område. Vet du om det har hänt?

  165. Finns det nånstans prov på
    att man grafiskt i realtid-

  166. -tolkar ljudsignaler, och på så sätt
    kan uppfatta tal eller musik?

  167. Givetvis finns en rad sätt
    att grafiskt visa ljud.

  168. När musik mixas har man
    nån sorts grafisk representation-

  169. -som rör sig i realtid, för att man
    ska se hur höga olika frekvenser är.

  170. Men... Man kan leka med tanken.

  171. Om vi tar nån av de här...

  172. ...talassistenterna
    som finns i en mobiltelefon i dag.

  173. Den tekniken översätter ju ljud
    till tal och sen tillbaka till tal.

  174. Den typen av överföringar
    kan man säkert omvandla-

  175. -till en rad olika representationer.

  176. Både grafiskt, i text,
    från ljud tillbaka till ljud etc.

  177. Textning: Johannes Hansson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Att kontrollera ljud

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Fysik > Fysikaliska fenomen > Ljud och ljus
Ämnesord:
Akustik, Fysik, Ljud, Naturvetenskap, Tystnad
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Cochleaimplantat för barn

Hur känns det för ett barn att använda cochleaimplantat i skolan, och vad händer om teknologin inte fungerar? Ingela Holmström, forskare vid Stockholms universitet, berättar om hur de som har cochleaimplantat är fast i periferin och måste ta stort eget ansvar för att hänga med i undervisningen. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Ljudmiljön i öppna kontorslandskap

Många ondgör sig över öppna kontorslandskap. Och nu ger forskningen dem rätt, berättar Per Germundsson, Malmö högskola. Öppna kontorslandskap minskar anställdas känsla av integritet och arbetsglädje, ökar den kognitiva belastningen och försämrar mellanmänskliga relationer. Och framförallt försämrar ljudmiljön produktiviteten. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörapparaten av eller på?

Åsa Alftberg, etnolog vid Malmö högskola, talar om cochleaimplantat och tar upp ett exempel med en intervjuperson som stänger av sin hörapparat för att orka med vissa ljudmiljöer. Det finns en moralisk laddning i att stänga av eller vara på. Man utmanar normen att alltid sträva efter att vara hörande. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Annorlundaskap

Per Koren Solvang, sociolog och samhällsforskare, har alopecia vilket innebär att man tappar all kroppsbehåring. Som ung punkare var det svårt, men idag är han professor och föreläser världen över. Här berättar han om vikten att acceptera sitt "annorlundaskap". Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Hörselskadad i offentliga rum

Det kan vara svårt att inte höra på offentliga platser som restauranger och simhallar. Vissa tar då tillflykt till dövklubbar som inte ser dövheten som en sjukdom som ska behandlas. Elisabet Apelmo, Malmö högskola, berättar här om så kallade deaf communities och utmaningarna som dagens hörselskadade kan hamna inför. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Habilitering för invandrarbarn

Ingrid Runesson, Malmö högskola, berättar om sin forskning på invandrade ungdomar som behöver habilitering och de hinder de stöter på. För att ett föräldrapar med ett barn med funktionsnedsättning ska få stöd behövs i princip hundra kontakter, vilket är nästan omöjligt för någon som inte kan språket. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Jag klarar mig själv!

Teknik är överallt omkring oss. Och med personlig assistans kan tekniken bli en integrerad del av en själv. Hanna Egard, Malmö högskola, har gjort en intervjustudie där personer med funktionsnedsättning berättar om hur tekniken blir så integrerad i ens person att man inte tänker på den längre. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Delaktighet och habilitering

Fysisk aktivitet motverkar sjukdomar och död. För personer med funktionsnedsättning är det nästan tio gånger vanligare med fysisk ohälsa. Kristofer Hansson, Lunds universitet, talar här om den "funktionshinderpolitiska paradoxen": många träningslokaler har bristande tillgänglighet för personer med funktionshinder, men samtidigt poängteras att den enskilda individen har eget ansvar för att idrotta och motionera. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Inkluderande design och funkofobi

En paneldiskussion om tillgänglighet där forskare från olika universitet talar om allt från inkluderande design som exempelvis kan vara att blinda inte vill ha fönster till vikten av orden som används för att beskriva dem utanför normen. Medverkande: Elisabet Apelmo och Åsa Alftberg, Malmö högskola, Per Koren Solvang, Høgskolen i Oslo og Akershus och Ingela Holmström, Stockholms universitet. Moderator: Kristofer Hansson. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Tillgänglighet i våra ljudmiljöer

Att kontrollera ljud

Finns det någon total tystnad? Hur sker isolering av ljud? Robert Willim, forskare på Lunds universitet, ställer i denna föreläsning en mängd frågor kring ljud och vad som egentligen är en ljudmiljö och hur detta hör samman med hur vi upplever ljud. Inspelat på Lunds universitet den 30 maj 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Så påverkas kroppen av långa rymdfärder

Ben, hjärta, ögon och muskler - allt påverkas och försämras i rymden. Astronauten Tom Marshburn berättar hur man måste träna hela tiden för att hålla sig i form som astronaut. Dessutom lär vi oss om salladsodling i rymden och ny robotforskning för att förbättra rymdpromenader. Inspelat den 22 september 2015 på KTH, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Takaaki Kajita, fysik

Den japanske fysikern Takaaki Kajita fick tillsammans med kanadensaren Arthur B McDonald Nobelpriset i fysik 2015 för upptäckten av neutrrinooscillationer, som visar att neutriner har massa. Här berättar Takaaki Kajita om sin forskning. Christina Moberg från Kungliga Vetenskapsakademien inleder föreläsningen. Inspelat på Stockholms universitet den 8 december 2015. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.