Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Bedömning med casemetodikDela
  1. Varmt välkomna. Jag kommer i dag att
    presentera resultatet av studien-

  2. -"Studenters progression
    i tre yrkesutbildningar"-

  3. -"bedömd med casemetodik."

  4. Många lärare deltog i studien-

  5. -men det var bara jag som kunde vara
    med i dag. Jag heter Gudrun Edgren.

  6. Studien är ett resultat
    av ett samarbete-

  7. -mellan Lunds tekniska högskola,
    Ekonomihögskolan-

  8. -och medicinska fakulteten, och vi
    fick stöd från Lunds universitet-

  9. -inom ramen
    för Educational Quality 11.

  10. Några av er kanske lyssnade på delar
    av det här som presenterades i går.

  11. I dag ska vi fokusera
    på medicinska fakultetens studenter.

  12. Vi utbildar studenter som ska vara
    verksamma i sjukvård och hälsovård-

  13. -och ni tänker kanske framför allt
    på sjuksköterskor och läkare.

  14. Men det är inte de
    som är med i den här studien.

  15. Det är arbetsterapeututbildning,
    logopedutbildning-

  16. -och barnmorskeutbildning
    som har deltagit i studien.

  17. Arbetsterapeut blir man efter att
    ha studerat tre år på universitet-

  18. -och man kommer in
    på en gymnasieutbildning.

  19. Även för logopedutbildningen räcker
    det med gymnasiet. Den är på fyra år.

  20. Barnmorskeutbildningen är bara 1,5
    år, men man måste vara sjuksköterska-

  21. -och ha arbetat lite
    som sjuksköterska för att komma in.

  22. I dag kommer jag att fokusera på
    vad vi gjorde och hur vi gjorde det.

  23. Inte så mycket på resultaten, för de
    är mest intressanta för oss internt.

  24. När man börjar en yrkesutbildning
    så ska man så småningom uppnå mål-

  25. -som definierats i examensordningen
    i Högskoleförordningen.

  26. Ni behöver inte läsa dem - de visar
    bara att det är ganska många mål-

  27. -för sidan räckte inte ens.
    Det är mer än som syns här.

  28. De här målen ska studenten uppnå.

  29. Vi ser arbetsterapistudenterna
    nere i hörnet-

  30. -som precis ska börja sin utbildning,
    och de har en lång bana framför sig-

  31. -som så småningom ska leda fram till
    de här målen. Det verkar ju tufft.

  32. Som all högre utbildning i Sverige
    så är utbildningarna kursbaserade-

  33. -så studenterna går igenom
    en serie kurser.

  34. Det börjar med första året där uppe,
    så arbetsterapistudenterna-

  35. -har ett antal kurser framför sig
    innan de är färdiga.

  36. I Sverige examinerar vi studenter
    på kurser-

  37. -så vi kan inte på slutet bedöma
    om de har nått examensmålen.

  38. Utan det ska vara summan av kurserna.

  39. Det jag har markerat med pilarna
    kanske inte alla är bekanta med.

  40. Vi har särskilda kurser som heter
    verksamhetsförlagd utbildning.

  41. Då är studenterna ute
    i den verksamhet de ska arbeta i-

  42. -och lär sig
    genom att delta i arbetet.

  43. När studenterna
    går igenom de här kurserna-

  44. -så vet ju inte vi
    hur det fungerar för dem.

  45. Lyckas de använda kurserna
    på ett bra sätt-

  46. -så att det leder till att
    de når målen? Eller blir det så här?

  47. Separata klossar
    som inte riktigt hänger ihop.

  48. Vi hoppas ju att det inte är så,
    men vi vet egentligen inte.

  49. I bästa fall ser det ut så här -
    att de bygger kloss på kloss-

  50. -och så småningom blir det
    en bra utbildning på slutet.

  51. Och vi ville veta
    hur det egentligen ser ut.

  52. Kan vi se
    att studenterna gradvis utvecklas-

  53. -mot sina examensmål?
    Går det att studera?

  54. Internationellt gör man ofta det här
    med så kallade "progress tests".

  55. Då utformar man prov med frågor som
    är baserade på utbildningens slutmål.

  56. Sen låter man
    alla studenter på utbildningen-

  57. -från de första veckorna ända till de
    som nästan är klara, göra samma prov.

  58. Självklart har de som är i början
    av utbildningen ungefär noll rätt.

  59. Men efter hand utvecklas det.

  60. De här kurvorna
    ser ju ganska snygga ut-

  61. -men man ser nåt märkligt "dip", där
    det går upp för att sen sjunka igen.

  62. Det kan användas
    för att se över utbildningen.

  63. Behöver vi förändra den för att
    göra utvecklingskurvan jämnare?

  64. Man kan också följa individer-

  65. -och kurvan med cirklarna
    visar just en individs utveckling.

  66. Det är lite konstigt.
    Varför går det upp och sen ner?

  67. Han kanske var sjuk. Vi får möjlighet
    att hjälpa en enskild student.

  68. Såna här prov är emellertid
    väldigt kostsamma att utveckla-

  69. -så vi kunde inte göra det
    inom ramen för det här projektet.

  70. Utan vi sneglade på våra kollegor
    på LTH-

  71. -och huvudförfattaren till studien
    sitter där nere. Marie Wahlgren.

  72. Där använde man problem som härrörde
    från ingenjörsutbildningarna-

  73. -och lät studenter i samtliga
    årskurser försöka lösa samma problem-

  74. -och så observerade man hur de gick
    till väga när de löste problemen.

  75. På vår fakultet så finns det en
    kompetens som är väldigt central.

  76. Den kallas
    för kliniskt beslutsfattande.

  77. Ni tänker nog på nåt sånt här. En
    skadad person kommer in på akuten.

  78. Ni behöver inte vara bekymrade -
    det är en docka.

  79. Studenterna som tränar här
    ska tränas i att fatta snabba beslut-

  80. -och rätt beslut,
    så att det ska gå bra för patienten.

  81. Studenterna vi hade med i vår studie
    står sällan i den situationen.

  82. En arbetsterapeutstudent
    kommer att träna sig för ett yrke-

  83. -där man ska kunna hjälpa personer
    som har funktionshinder-

  84. -så att de kan fungera
    så bra som möjligt i vardagen.

  85. Logopeder kan till exempel hjälpa
    studenter med olika språkstörningar-

  86. -så att de kan kommunicera bra
    med kamrater och lärare i skolan.

  87. Barnmorskor tar hand om den gravida
    kvinna och hennes barn-

  88. -och så småningom förlossningen,
    och ska fatta beslut där.

  89. Och det kan handla om
    ganska snabba och akuta beslut.

  90. För att träna detta
    använder vi casemetodik.

  91. Casemetodiken
    kommer från Harvard Business School-

  92. -och används
    framför allt i handelsutbildningar.

  93. Men den har överförts
    i en annan form-

  94. -för att kunna användas
    i medicinska utbildningar.

  95. Intressanta författare i ämnet
    är Henry Egidius och Jonas Nordquist.

  96. Det går till så att studenterna
    får ett så kallat "case".

  97. Det är inte vanliga
    journalanteckningar från sjukvården.

  98. Ett case kännetecknas av att det är
    en person som har professionen-

  99. -som är huvudperson.
    I det här fallet är det Henny-

  100. -som är en ny ambulanssjuksköterska.

  101. Och så är fallet berättande.

  102. Det här fallet berättar om hur de här
    ambulanssjuksköterskorna åker ut-

  103. -för att hämta in
    en skadad person till akuten-

  104. -och där träffar de
    två andra sjuksköterskor.

  105. Och slutligen så är fallet öppet.

  106. Det finns ingen ledande fråga från
    läraren som det så ofta finns annars-

  107. -utan det är studenterna som helt
    och hållet ska ta ställning till det.

  108. Det här slutar abrupt med
    att Harald kommer ut från akutrummet-

  109. -med blod på händer och kläder.

  110. Det är inte det fallet vi ska lösa.
    Jag valde det för att det var kort.

  111. I verkligheten
    är de oftast mycket längre.

  112. Studenterna får ett sånt case,
    och sen diskuterar de det i grupper-

  113. -och försöker komma fram
    till ett rimligt, välgrundat beslut.

  114. Till sin hjälp har de en sån här
    modell. En struktur i deras arbete.

  115. De ska leta efter fakta och
    identifiera det viktiga problemet.

  116. Nu är det den professionelles problem
    de ska identifiera, inte patientens.

  117. Det är inte alltid samma sak.
    De ska analysera situationen-

  118. -komma med förslag till åtgärder-

  119. -fundera över vad de tror
    att åtgärderna leder till-

  120. -och de ska även beakta etiklagar,
    ekonomi och så vidare.

  121. Studenterna
    kan sitta i ett rum och diskutera-

  122. -och man samlar upp deras resultat,
    så att de kan diskutera med varandra.

  123. För att kunna göra studien
    så utvecklade vi tre olika cases.

  124. Ett specifikt för varje profession.

  125. Sen fick studenterna i de olika
    programmen lösa de här casen.

  126. Vi hade studenter från år ett för
    sig, år två för sig, år tre för sig.

  127. Och vi observerade dem,
    så flera lärare var närvarande-

  128. -och observerade
    vad som pågick i grupperna.

  129. Vi hade hjälp av bedömningskriterier
    från vårt gemensamma projekt-

  130. -inom Lunds universitet, där vi såg
    på hur de gick igenom processen-

  131. -vilken typ av språk de använde,
    hur de fattade beslut-

  132. -hur de kommunicerade i gruppen,
    om de hade tillit till varandra-

  133. -och hur mycket stöd
    de behövde av läraren.

  134. Resultaten vi fick...
    Jag visar dem så här.

  135. Det första påståendet kännetecknar
    studenter tidigt i utbildningen-

  136. -och det andra
    de som är sent i utbildningen.

  137. De fick lättare
    att identifiera huvudproblemet.

  138. De gick
    från att föra medicinska resonemang-

  139. -till att ha tydligare fokus
    på sin blivande yrkesroll.

  140. De var mycket teoretiska resonemang i
    början, baserade på lärobokskunskap.

  141. Men mot slutet hade de mycket
    erfarenhetsbaserade resonemang-

  142. -som de troligen hade skaffat sig på
    den verksamhetsförlagda utbildningen.

  143. Den visade sig också i språket. I
    början pratade de som gymnasister.

  144. Eller som sjuksköterskor.

  145. Men mot slutet
    använde de påtagliga yrkestermer.

  146. Barnmorskorna sa att det låter som
    i personalrummet på förlossningen.

  147. I början hade de fokus
    på individen i caset-

  148. -men senare såg de att det också
    fanns anhöriga och andra runt om-

  149. -som vi måste tänka på.

  150. De gick från att ha fokus på sin egen
    profession till att efter hand-

  151. -kunna fokusera på att det finns ett
    team av andra professionella runt om.

  152. De gick i gruppen från att vara
    väldigt angelägna om att vara eniga-

  153. -till att våga ha
    avvikande uppfattningar-

  154. -och då kunde man
    föra diskussionen längre-

  155. -eftersom de vågade uttrycka
    avvikande uppfattningar.

  156. Vår slutsats är att det går utmärkt-

  157. -att använda såna här
    studentdrivna casediskussioner-

  158. -för att få reda på hur studenterna
    utvecklas mot sin yrkesroll.

  159. Och en stor fördel för oss-

  160. -är att vi använder den här
    undervisningsformen hela tiden-

  161. -så vi kan göra observationerna
    i pågående undervisning-

  162. -och behöver inte göra särskilda
    studier för att titta på det här.

  163. Men det här är en form där vi främst
    tittar på gruppens utveckling.

  164. Vi ser en grupp som diskuterar, och
    individer ger bidrag till gruppen-

  165. -men vi kan inte se
    hur den enskilda individen utvecklas.

  166. Vill man titta på en enskild individs
    utveckling så måste man nog använda-

  167. -såna "progress tests"
    som jag visade tidigare.

  168. Men för oss som använder casemetodik
    så är det här en utmärkt metod-

  169. -för kvalitetssäkring av
    utbildningarna. Tack för ordet.

  170. Viktoria Bengtsdotter Katz, lärar-
    utbildningen, Göteborgs universitet.

  171. Jag jobbar mycket med VFU-

  172. -och jag undrar om casestudierna
    gjordes i samband med VFU-kurserna?

  173. Eller var dök de upp i utbildningen?

  174. De dök upp slumpmässigt
    där vi fick in dem.

  175. Men inte i VFU-kurserna,
    utan i teorikurserna-

  176. -eftersom det var där
    vi kunde lägga in undervisningen.

  177. Barnmorskorna är mycket ute i VFU,
    så det var nära tidsmässigt för dem.

  178. Casemetodiken skulle ju kunna vara
    en del av VFU-kurserna.

  179. Absolut. Barnmorskorna
    gör nåt väldigt intressant.

  180. De låter studenterna
    skriva casen själva-

  181. -och sen träffas de och diskuterar
    case som andra studenter har skrivit.

  182. Ytterligare frågor? Ja?

  183. Caroline Olsson, KI. Tack för
    en jätteintressant presentation.

  184. Jag var intresserad av det här
    att de gick från konsensustänkande-

  185. -till mer problematiserande tänkande.

  186. Då är de ändå i situationer när de
    måste fatta ganska akuta beslut-

  187. -till exempel sjuksköterskorna.
    Har ni tänkt nånting på det?

  188. Konsekvenser av
    att de tänker mer, så att säga.

  189. Vi såg en utveckling där,
    så det är kanske inte så oroande.

  190. Det är inte så konstigt att man är
    osäker tidigt under utbildningen.

  191. Man stöder sig på gruppen,
    och ett uttryck för det-

  192. -är att man vill tycka
    som de andra i gruppen.

  193. Att de senare i utbildningen vågade
    verbalisera avvikande uppfattningar-

  194. -tycker jag är betryggande.

  195. Men man kan säkert jobba med det,
    med mer träning i gruppdynamik.

  196. Jag tänkte inte att det var negativt,
    utan mer hur ni hade resonerat.

  197. -Då tackar vi Gudrun Edgren.
    -Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bedömning med casemetodik

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Betyg och bedömning, Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Högskolor, Kunskapsbedömning (pedagogik), Undervisning, Yrkesutbildning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Barns rättigheter och skolans ansvar

Dags att prata om sexuella övergrepp mot barn

Hur ska skolan informera barn om våld och sexuella övergrepp? Psykolog och psykoterapeut Åsa Landberg föreläser om hur sådan information kan se ut. Hon har jobbat tillsammans med Brottsoffermyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset, som även har gjort informationsfilmer om sexuella övergrepp. Inspelat den 2 maj 2016 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Rektorsprogrammet, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss