Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Framgångsfaktorer för examensarbetetDela
  1. Mitt namn är Jessica Lindblom, och
    jag är lektor i kognitionsvetenskap-

  2. -vid högskolan i Skövde.

  3. Jag har varit ämnesföreträdare
    för det här ämnet under fem år.

  4. Henrik Svensson, biträdande lektor
    i informationsteknologi.

  5. Jag har varit programansvarig för det
    kognitionsvetenskapliga programmet-

  6. -som det här examensarbetet
    handlar om.

  7. Och även programmet User Experience
    Design, som vi gjorde samma sak med.

  8. Vi tänkte i dag prata om vår
    exjobbsprocess på kandidatnivå-

  9. -som vi tycker fungerar väldigt väl.
    Den utvecklades inom lärarkollegiet-

  10. -sen flera decennier tillbaka-

  11. -där vi trycker på att studenten
    ska driva det här självständigt.

  12. Men i nära samarbete
    med handledare och examinator.

  13. Och vi känner oss nöjda med det,
    för vi får igenom våra studenter-

  14. -och de får igenom exjobbet under
    den termin de läser examensarbetet.

  15. Vi har inte så många överliggare.

  16. Vi vill också belysa
    att den här presentationen...

  17. Vi har jobbat en del med blandad
    campus- och distansundervisning-

  18. -och den här processen är identisk
    för båda genomförandeformerna.

  19. Skillnaden är att handledningen
    sker på distans för de bitarna.

  20. Men momenten vi tar upp här genomförs
    på campus för båda variationerna.

  21. Det här gäller alltså
    två kandidatprogram-

  22. -som heter Kognitionsvetenskapligt
    program och User Experience Design.

  23. Man kan välja att göra ett exjobb
    på 15 hp eller 30 hp.

  24. Båda går under samma tidsperiod, så
    man läser på helfart eller halvfart.

  25. Vi har samma deadline
    för båda kursvarianterna.

  26. Vi trycker hårt på att studenterna
    ska göra det här individuellt.

  27. Hela institutionen
    applicerar den principen.

  28. När man börjar exjobbet
    får man sin handledare-

  29. -och man får veta
    vem som kommer att vara examinator.

  30. Handledare och examinator
    är givetvis olika personer.

  31. Vi ska prata en del om att vi har tre
    separata examinationstillfällen-

  32. -på kursen.

  33. Vi kan kalla dem för
    examinationsprocessens checkpoints.

  34. Vi börjar med en delexamination-

  35. -i slutet på februari,
    början på mars-

  36. -där studenten formulerar en fråge-
    ställning med litteraturgenomgång.

  37. Här får studenten inga
    färdiga frågeställningar.

  38. De ska jobba med det själva-

  39. -eller i samverkan med externa
    företag och organisationer.

  40. Som stöd har vi
    i kursen före vårterminen-

  41. -en "trattuppgift", där man gör
    en lite enklare variant-

  42. -av vägen från problemområde till en
    frågeställning. En liten uppvärmning.

  43. Sen vi införde det har vi fått
    en lättare start i examensarbetet.

  44. För det här är en utmaning.
    Det var den första checkpointen.

  45. Den andra handlar om metod, genom-
    förande och preliminära resultat.

  46. Och sen har vi
    den tredje checkpointen, som är...

  47. Den andra ligger i början av maj
    och den tredje i slutet av maj.

  48. Man har en muntlig presentation av
    arbetet med tillhörande opponering.

  49. Ett par dagar senare lämnar man in
    den slutgiltiga rapporten-

  50. -så att man kan få med kommentarerna.
    Och det är denna som bedöms-

  51. -för den skriftliga delen. Så man har
    några dagar på sig att försköna den.

  52. Checkpoint ett och två genomförs
    på exakt samma sätt, egentligen.

  53. Det inleds med att
    hela klassen sitter i en sal-

  54. -och studenterna presenterar sina
    arbeten, så långt som de har kommit.

  55. Efter varje presentation inleder
    examinatorn med några frågor-

  56. -och sen får resten av auditoriet
    ställa frågor till studenten.

  57. Det som sker sen i pausen är att
    examinator, handledare och student-

  58. -träffas och diskuterar
    studentens prestationer.

  59. Det är dels en delexamination av
    arbetet, så långt som det har kommit-

  60. -så vi har betygskriterier för varje
    checkpoint, som man stämmer av-

  61. -och ser om studenten
    har uppnått de här kriterierna.

  62. Det är även ett formativt samtal, där
    examinator, handledare och student-

  63. -diskuterar vilken riktning
    arbetet ska ta.

  64. Har betygskriterierna inte uppnåtts
    så diskuteras hur detta ska ske.

  65. Så vi lägger stort fokus
    på de här formativa aspekterna.

  66. Hur ska vi ta examensarbetet framåt,
    och hur ska vi nå i mål?

  67. Att vi skapar en samsyn mellan
    alla tre i det här handledarteamet.

  68. Student, examinator och handledare.

  69. Det är samma förfarande
    vid den andra checkpointen-

  70. -med fokus på metod och preliminära
    resultat. Vid checkpoint tre...

  71. Studenten släpps inte vidare... Man
    får inte börja med sin undersökning-

  72. -om frågeställningen inte duger.

  73. Och det är ett levande dokument -
    man ska lägga till aktuella saker.

  74. Man är inte klar med första delen,
    utan den ska man jobba vidare med.

  75. Vid den slutgiltiga presentationen-

  76. -där man har ett komplett draft,
    så presenterar man allt i 20 minuter.

  77. Två studenter
    är utsedda att opponera.

  78. De skriver varsin opponeringsrapport,
    men de för ett akademiskt samtal-

  79. -med den de opponerar på.

  80. Examinatorn ställer sina frågor
    som vanligt.

  81. Diskussion i salen,
    trepartssamtalet genomförs.

  82. Och dessutom ska studenten
    opponera på två andra arbeten.

  83. Vi är noga med att man inte byter
    roll - "vi opponerar på varandra"-

  84. -utan vi roterar, så att man inte
    får några slags beroendesituationer.

  85. Man får feedback från två studenter,
    från handledare och examinator-

  86. -och sen har man fyra, fem dagar
    på sig att lämna in sin rapport-

  87. -och den bedöms enbart summativt, för
    man har redan fått en massa feedback.

  88. Det har fungerat väl. Ibland bjuder
    man också in familjemedlemmar-

  89. -företagsrepresentanter
    och organisationer.

  90. Vi brukar alltid sluta
    med fika med tårta-

  91. -för att fira en inofficiell examen.

  92. Okej, då har vi försökt sammanfatta
    vad vi tror-

  93. -är framgångsfaktorerna
    för att skapa bra examensarbeten-

  94. -och vad som krävs
    för att studenterna ska lyckas.

  95. Vi har nämnt
    många av sakerna tidigare-

  96. -men vi vill särskilt betona
    de här trepartssamtalen-

  97. -mellan examinator, handledare
    och student efter varje checkpoint.

  98. Det skapar en samsyn om projektet,
    och det är en trygghet för studenten-

  99. -att veta vad examinatorn tycker.
    Det kan ju vara ett problem annars.

  100. Handledaren kanske också är osäker på
    om det är tillräckligt bra-

  101. -men genom de här samtalen så får man
    en samsyn om vad som krävs-

  102. -och vilka
    de egentliga kraven på exjobbet är.

  103. Handledaren och examinatorn pratar
    med varandra under resans gång-

  104. -informellt i korridorerna, så man
    är förberedd inför trepartssamtalet.

  105. Så att studenten inte dras i olika
    riktningar. Man har gått igenom det.

  106. Så två förberedda lärare möter
    studenten i en konstruktiv dialog.

  107. Och det hör till en senare punkt-

  108. -att det krävs att man har
    ett samkalibrerat lärarkollegium.

  109. Att man känner varandra, att man
    vågar prata om de här sakerna.

  110. Vilka kriterier som ska gälla
    och hur det går för studenterna.

  111. Det är också viktigt att vi ser
    det här som ett levande dokument.

  112. Nåt som studenten
    arbetar kontinuerligt med.

  113. Att man ständigt jobbar med rapport-
    skrivandet och examensprocessen-

  114. -så att man inte väntar för länge
    med att skriva.

  115. Det är det som de här avstämnings-
    punkterna bidrar mycket till.

  116. Att man synliggör för studenterna-

  117. -att vi har tydliga deadlines - du
    måste jobba med rapporten hela tiden.

  118. Men det är givetvis så att bara för
    att man är godkänd på en delrapport-

  119. -så betyder inte det att man inte
    måste jobba med den delen också.

  120. Utan allt är en helhet. Rapporten
    ska ses som ett levande dokument.

  121. Har jag glömt nånting?

  122. På de första checkpointsen
    kan man bara få U eller G.

  123. Vi vill inte...
    Ambitiösa studenter tänker ibland-

  124. -att det är kört att få VG
    om de bara får ett G där.

  125. Så vi har bara U och G, för att ha
    den här moroten. Vill man ha ett VG-

  126. -så är det det levande dokumentet
    som gäller.

  127. Därför kommer VG-nivån i slutet.

  128. Man kan få indikationer på hur det
    går, men man håller ändå lågan uppe.

  129. Och den andra checkpointen
    är vi ensamma om på institutionen.

  130. Man tycker att det är dyrt, men det
    är väldigt bra att träffas mitt i-

  131. -och stämma av. Vart är man på väg,
    hur går det med preliminära resultat?

  132. Det är väldigt värdeskapande,
    så vi vill behålla checkpoint två.

  133. De här checkpointsen är också väldigt
    bra för högpresterande studenter.

  134. Vi hörde Golnaz i går, som pratade
    om det här stora bekräftelsebehovet.

  135. När de här högpresterande studenterna
    kommer till presentationerna-

  136. -så är de jättenervösa.
    "Tror ni att jag är sämst?"

  137. När de ser sig i jämförelse med andra
    inser de att de ligger bra till-

  138. -och kan slappna av lite.

  139. Så de får också ut
    väldigt mycket av det här.

  140. Det är inte bara att vi säkerställer
    progressionen hos de lite svagare-

  141. -utan även de högpresterande får ut
    nånting av de här deadlinesen.

  142. Lite kort då. Det kanske är
    resurskrävande med dessa checkpoints-

  143. -men det är väl värt det. Vi har
    ett samkalibrerat lärarkollegium-

  144. -och det är också kvalitetssäkrande,
    då fler ger reflektioner på arbetet.

  145. Vi är måna om att betygskriterier,
    checkpoints och tidpunkter-

  146. -är på plats vid kursens start, och
    vi vill ha den här bedömande tonen-

  147. -och inte en dömande ton i samtalet.

  148. Det ger en hög närvaro - studenterna
    lyssnar på varandras arbeten.

  149. De gör ju individuella arbeten, så de
    behöver träffas och prata av sig.

  150. Vi brukar ha en gemensam middag
    efter de här dagarna.

  151. De på distansprogrammet upplevde
    det här som väldigt positivt.

  152. Att få komma till Skövde.
    Trots att de fick resa långt ibland-

  153. -ibland från andra länder - så ville
    de komma hit och träffa de andra.

  154. De här trepartssamtalen, då... Att
    det är olika personer får den här...

  155. De lär sig peer review-processen...

  156. Som handledare läser man in det man
    vet - det blir en kvalitetssäkring.

  157. När den processen fungerar bra så
    blir det en värdeskapande aktivitet.

  158. Och examinatorn är ju rollmodeller
    när de ställer sina inledande frågor.

  159. De ska inte vara dömande. Svårare
    frågor tar man i trepartssamtalet.

  160. Man tar de generella frågorna, och då
    vågar övriga studenter också fråga-

  161. -och man ser att de har förstått vad
    en akademisk utbildning handlar om.

  162. Och där blir de förebilder. Sen
    så har många av våra examensarbeten-

  163. -blivit vetenskapliga publikationer
    på internationella konferenser.

  164. Det är vi nöjda över,
    och vi visar gärna upp dem.

  165. "Den här studenten har gjort det här
    på den konferensen."

  166. Vi vill tacka för er uppmärksamhet.
    Här är en bild på några av de-

  167. -som hade examination nu den 30 maj.

  168. Några av studenterna och kollegorna.

  169. De ska ut i arbetslivet, och några
    ska gå vidare till högre studier.

  170. -Tack för oss.
    -Tack så mycket.

  171. Hej. Margareta Melin,
    K3, Malmö högskola.

  172. Malmö universitet
    kanske man snart ska säga.

  173. Tack för en väldigt
    inspirerande presentation.

  174. Och i mångt så liknar det-

  175. -det som jag och min kollega
    presenterade i går.

  176. Fast ni drar det lite längre.
    Och en sak som jag funderar på-

  177. -är det där med pengar. Ja.

  178. Man kan ju tänka sig... Examinatorer
    som kommer in kostar mycket pengar.

  179. Hur ser balansen mellan examinatorns
    timmar - det där hemska ordet-

  180. -och handledarens timmar ut?

  181. Och har examinatorn fått timmar av
    handledningen, eller hur ser det ut?

  182. Vi har uppmärksammat frågan,
    men tog inte upp det här.

  183. För ett arbete på 30 hp
    så har examinatorn 15 timmar totalt-

  184. -och handledaren har 20 eller 25.

  185. -Vi har fem och sju timmar.
    -Det är en väldigt omdiskuterad...

  186. Vi har länge på institutionen
    för informationsteknologi-

  187. -lagt mycket krut på exjobbet genom
    alla år, och det har fått kosta.

  188. Kurserna går back, men det
    kompenserar man på de andra kurserna.

  189. Det har betalat sig - vi har kommit
    väl ut i de här UKÄ-utvärderingarna.

  190. Vad man än tycker om dem. Men
    så här har vi haft det sen 80-talet-

  191. -så vi är tacksamma över
    att vara i en sån kultur.

  192. Tack för er utmärkta presentation.

  193. Anna Wärnsby, Malmö högskola.

  194. Det var intressant att höra hur ni
    upphöjde det vetenskapliga samtalet-

  195. -i det arbetet. Det är allmänt
    föredömligt i sammanhanget.

  196. Jag har en fråga
    som ni inte har berört.

  197. Det finns ju en väldigt stark empiri
    vad gäller...

  198. ...anonyma examinatorer.

  199. När examinatorn inte har en relation
    till den som examineras-

  200. -så brukar betygen se annorlunda ut-

  201. -än när det finns en sån relation.

  202. Har ni haft oberoende examinatorer
    för att kolla-

  203. -att betygen för uppsatserna stämmer
    överens, eller ligger nånstans...?

  204. Nej, alltså... Vi är väldigt samkörda
    inom kollegiet, på gott och ont.

  205. En kollega inom dataspelsprogrammen-

  206. -som har fler studenter, har jobbat
    hårt med examinationsseminarier-

  207. -för att hitta en kalibreringsnivå.

  208. Men det vi tror har varit nyttigt,
    och som vi såg som en positiv aspekt-

  209. -när vi utvärderades av UKÄ... Vi
    fick hög kvalitet på vår utbildning-

  210. -för vi är måna om att studentens
    tankegångar ska synas i exjobbet.

  211. Hur har de tänkt och reflekterat? Det
    kanske handlar om skrivsättet ibland.

  212. Här blir inte examinatorn anonym-

  213. -men man försöker ändå
    distansera sig.

  214. Jag är handledare åt en student
    men examinator åt en annan.

  215. Vi har hittat en bra fördelning där.

  216. Vi testade mer anonyma examinationer,
    men vi såg ingen större skillnad.

  217. Det kan vara kollegiet som fixar det.
    Dataspelsutbildningen jobbade hårt-

  218. -för att hitta kalibreringsnivån. En
    lägre studentvolym kan ju underlätta.

  219. -Men det är en intressant fråga.
    -Då får vi tacka er.

  220. Jessica Lindblom och Henrik Svensson.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Akademiska examina, Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Integrering av entreprenörskap

Hur ska man hitta former för integrering av entreprenöriellt lärande, både i samarbete med andra högskolor men också regionalt? Malmö högskola har tillsammans med fyra andra högskolor och Tillväxtverket samarbetat för att integrera entreprenörskap och innovation i högre utbildning. Här samtalar representanter för tre av dessa samarbetspartners. Medverkande: moderator Jens Sjölander, Malmö högskola, Magnus Hoppe, Mälardalens högskola och Linda Johansson, Karolinska Institutet. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss