Titta

UR Samtiden - NU 2016

UR Samtiden - NU 2016

Om UR Samtiden - NU 2016

NU, som står för nätverk och utveckling, är en nationell konferens som vänder sig till alla som är engagerade i svensk högre utbildning. Huvudsyftet med konferensen är att främja pedagogiskt utvecklingsarbete genom att erbjuda en mötesplats för spridning, dialog och debatt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Till första programmet

UR Samtiden - NU 2016 : Framtidens lärandemiljöerDela
  1. Välkomna till den här diskussionen
    om framtidens lärandemiljöer.

  2. Diskussionen ska utgå ifrån ett
    arbete som vi har gjort inom SUHF.

  3. Det var ett uppdrag
    som SUHF:s styrelse gav-

  4. -redan i början av 2014.

  5. Man ville få en bild av scenarier
    för framtidens lärandemiljöer.

  6. Sen tog det ett tag
    innan arbetet kom i gång.

  7. Det bottnar sig mycket i-

  8. -att det krävdes en bred kompetens
    för att tackla en sån här fråga.

  9. Här kan ni se en bild av dem som
    slutligen skulle arbeta med frågan.

  10. Ordförande var Anders Fällström,
    prorektor vid Umeå universitet.

  11. Jag har markerat honom med rött,
    för vi hoppades ha honom här-

  12. -men SAS-strejken har gjort det
    omöjligt, så han är inte på plats.

  13. Vi har ägnat ett par timmar åt att
    försöka koppla upp honom på Skype.

  14. Det kan vi ta i en senare diskussion
    kring det här området.

  15. Mikael Söderström är
    universitetslektor i informatik.

  16. Han har jobbat med interaktiva
    miljöer på Umeå universitet.

  17. Jenny Samuelsson har varit med
    och tittat på biblioteksperspektivet.

  18. Vi har haft Peter Liljenstople, som
    finns på Kungliga Musikhögskolan.

  19. Där har man jobbat mycket
    med nya miljöer de senaste åren-

  20. -så han har haft mycket input
    i diskussionen från det arbetet.

  21. Stefan är här, i alla fall.
    Stefan Rodheim.

  22. Han är chef för NGL-centrum,
    Nästa generations lärande.

  23. Han kan digitala verktyg och
    har bidragit mycket i de frågorna.

  24. Åsa Lindberg-Sand-

  25. -på Avdelningen för Högskolepedago-
    gisk Utveckling på Lunds universitet.

  26. Klara Bolander Laksov var forskare i
    pedagogik vid Karolinska Institutet-

  27. -men finns nu på Centrum för univer-
    sitetslärarutbildning i Stockholm.

  28. Och så studenternas perspektiv-

  29. -som har varit Johan Alvfors,
    som är vice ordförande på SFS.

  30. Från SUHF är det jag, Marianne
    Granfelt, som är generalsekreterare.

  31. Vi diskuterade mycket i början. Hur
    tar man sig an en sån här uppgift?

  32. Hur får vi underlag till scenarier
    kring framtidens lärandemiljöer?

  33. En viktig sak som kom fram tidigt var
    att vi skulle göra ett seminarium.

  34. Vi måste lyssna på alla
    som har idéer och tankar-

  35. -kring framtidens lärandemiljöer.
    Det blev ett seminarium i maj 2015-

  36. -på Institutionen för
    data- och systemvetenskap i Kista.

  37. Vi valde den platsen för att det
    är väldigt intressanta miljöer.

  38. Det är helt nya miljöer
    som finns på den institutionen.

  39. Under det här seminariet
    hade vi ett par keynotes-

  40. -men också presentationer av pågående
    projekt, och vi hade world café-bord.

  41. Där vi, utifrån olika frågor, disku-
    terade framtidens lärandemiljöer.

  42. Sen har det genomförts enkäter.
    Vi har frågat om digitala verktyg.

  43. Vi har frågat om pågående stora
    byggprojekt på medlemslärosätena.

  44. Johan har gjort telefonintervjuer-

  45. -för att fråga hur man jobbar
    med framtidens lärandemiljöer.

  46. Vi har också försökt få med
    nån form av forskningsöversikt-

  47. -och sen
    mycket diskussioner i gruppen.

  48. Allt har resulterat i en rapport-

  49. -som det finns några utkast av här,
    eller några exemplar av.

  50. Det är bara ett utkast. Det är därför
    vi bara har tryckt upp några få.

  51. Rapporter behöver lite finlir
    på slutet, så att allt blir korrekt.

  52. Men ni får gärna ta den.
    Sen kommer det en slutrapport.

  53. Det som man har försökt besvara
    i den här rapporten-

  54. -och med de olika avsnitt som finns
    utifrån olika teman-

  55. -är vad som krävs för att de här
    nya lärandemiljöerna som behövs-

  56. -ska bli produktiva. Ni ser de olika
    temaområdena som tagits upp här.

  57. Högskolans lärandemiljö
    i förändring har Åsa skrivit om.

  58. Där pratat hon mycket
    om den elektroniska revolutionen-

  59. -som kommer att
    förändra högskolan för all framtid.

  60. De fysiska lärandemiljöerna.
    Mikael är inte här-

  61. -men han har tittat på pågående
    byggprojekt och gett exempel på det.

  62. "Lärandemiljön
    och högskolebiblioteket".

  63. Jenny har skrivit om den särställning
    som biblioteken har och ska ha.

  64. Det tycker hon i sin argumentation.

  65. Sen: "Den digitala lärandemiljön
    - möjlighet eller hinder".

  66. Där kan man återkomma
    till de problem man kan ha-

  67. -som vi har erfarit
    den senaste timmen här.

  68. Samspelet mellan lärandemiljö
    och lärande skrev Klara om.

  69. Där försöker hon göra
    en genomgång av evidens för-

  70. -att det har betydelse
    med lärandemiljön för lärandet.

  71. Och sen: "Utveckling
    av framtidens lärandemiljöer".

  72. Johan har gett sina synpunkter
    på hur det arbetet bör gå till.

  73. Det var en kort presentation av det
    arbete som har gjorts inom SUHF.

  74. Jag tänkte sen-

  75. -att ni skulle få möjlighet
    att berätta lite grann om-

  76. -vad ni tycker
    att ni har redogjort för-

  77. -som är mest avgörande för utveck-
    ling av framtidens lärandemiljöer.

  78. -Ska vi börja med dig, Klara?
    -Ja. - Hej.

  79. Jag har alltså tittat på forskning-

  80. -som relaterar till lärandemiljöer
    och hur det påverkar lärandet.

  81. Jag har läst
    ett stort antal forskningsartiklar.

  82. Det finns en hel del
    översiktsartiklar på området.

  83. Jag har försökt omsätta dem
    i vårt sammanhang, i Sverige-

  84. -och också relaterat till det som
    kom fram under rundabordssamtalen-

  85. -som vi hade
    vid vår dag för ett år sen.

  86. Man kan säga att det
    som är viktigast att ta med sig-

  87. -som är avgörande för lärandet-

  88. -handlar om att lärandemiljöerna
    skapar möjlighet-

  89. -till inkluderande undervisning-

  90. -där man får utrymme
    att bearbeta kunskapen.

  91. Det gäller naturligtvis om
    lärandemiljöerna är i digital form-

  92. -eller om den är i fysisk form.

  93. Därför finns det nu-

  94. -sedan kanske tio dryga år tillbaka-

  95. -ganska många initiativ världen över
    som också har utvärderats-

  96. -där man har lokaliserat,
    antingen fysiskt eller virtuellt-

  97. -möjligheter för studenter
    att samarbeta i mindre grupp-

  98. -och för lärare att ge återkoppling
    på studenters förståelse-

  99. -genom olika medier, så att säga.

  100. Det är bearbetning, diskussion
    och samarbete i mindre grupp-

  101. -som är betydelsefullt.

  102. Det som är utmaningen i detta
    handlar om-

  103. -att det innebär en förändrad lärar-
    roll och en förändrad studentroll.

  104. Och det behöver både studenter
    och lärare stöd i att hantera.

  105. Det kan ibland vara provocerande
    att tvingas förändra sig.

  106. Man är inte alltid så sugen på det.

  107. Om man ser att det leder till bättre
    resultat för studenternas lärande-

  108. -vilket det ofta gör eftersom det
    bygger på grundläggande principer-

  109. -om ett studentcentrerat lärande
    där lärandet sätts i centrum-

  110. -så kan det bli en motiverande
    faktor som gör att man vill förändra.

  111. Stöd är
    en väldigt viktig aspekt i detta.

  112. Den andra delen handlar om
    att om man använder digitala verktyg-

  113. -om man använder sig av "blended
    learning" eller flexibelt lärande-

  114. -där man tar in både det fysiska
    och det virtuella-

  115. -så behöver lärare ha en digital
    kompetens, liksom också studenterna.

  116. Man behöver mötas i det. Man behöver
    ha en så pass stor medvetenhet-

  117. -om hur man använder verktyg
    på ett pedagogiskt sätt-

  118. -för att det ska leda till
    ett gott lärande. Jag slutar där.

  119. -Ska vi låta dig fortsätta, Stefan?
    -Det kan vi göra.

  120. Det jag har gjort är att titta mer
    på de digitala lärandemiljöerna.

  121. Jag har gjort en enkätundersökning.
    Vi har använt lärandemiljöerna-

  122. -även om det begreppet blir
    lite svårt i enkätundersökningen-

  123. -för de flesta gör kopplingen att
    vi pratar om lärplattformen, ett LMS.

  124. Men det kan vara så mycket mer. Det
    är olika former av samtalsverktyg.

  125. En del har även sociala verktyg,
    som Facebook.

  126. Därför kan undersökningen halta lite.
    Det som är intressant att se-

  127. -är den utveckling som skett utifrån
    att det var de tekniska frågorna-

  128. -som styrde det här för 10 år sen-

  129. -till att det som i dag diskuteras
    och funderas på runt om i landet här-

  130. -är den pedagogiska delen
    av de digitala lärandemiljöerna.

  131. Det är en mognad.

  132. Enkätundersökningen visar
    att en majoritet av lärosätena-

  133. -som har en digital lärandemiljö,
    framför allt ett LMS-

  134. -jobbar med att förändra det
    på nåt sätt.

  135. Det är en ny upphandling,
    en förbättring.

  136. Inom fem år kommer man
    att göra en större förändring.

  137. Det tycker jag är otroligt intressant
    och spännande.

  138. Det som är avgörande för utveckling
    av de digitala lärandemiljöerna-

  139. -är användarvänligheten

  140. Det framkommer i diskussioner
    som vi hade vid våra world café.

  141. Det är otroligt svårt.
    Det låter enkelt-

  142. -att prata om användarvänlighet.
    Alla vet att det är svårt.

  143. Den andra delen som behövs,
    och som framkommer i diskussioner-

  144. -är flexibilitet.
    Det är ett paraplybegrepp.

  145. Men möjligheten
    att anpassa våra digitala verktyg-

  146. -efter våra pedagogiska idéer-

  147. -i stället för att vi får anpassa
    lärandet efter den digitala världen-

  148. -det behöver vi få en förändring på.
    Det jobbar de flesta lärosätena med:

  149. Att hitta vägen till en större flexi-
    bilitet i digitala lärandemiljöer.

  150. Dessutom en sammanhållen miljö.

  151. I dag är det mycket hoppande
    mellan olika miljöer, eller verktyg.

  152. "Nu loggar jag in. Jag kanske slipper
    logga in om jag ska byta verktyg."

  153. "Men det kan vara ett annat inlogg
    där." Det är otroligt rörigt.

  154. Där behövs en sammanhållande miljö.
    Det ska vara lärosätets startsida...

  155. Där börjar lärandet.
    Där finns lärandemiljön på en gång.

  156. Det jag ser framöver-

  157. -och som är viktigt för lärandemiljön
    och lärandet som helhet-

  158. -är att se till att den digitala
    och den fysiska lärmiljön möts.

  159. Det här är svårt att konkretisera.
    Vi tog upp det på konferensen.

  160. Det var svårt att konkretisera om det
    finns några exempel på det i dag.

  161. Det var få exempel, men studenters
    och lärares mobilitet ökar.

  162. Studenter önskar mer och mer
    att kunna välja-

  163. -mellan att en dag kunna vara med
    via nätet och en annan på campus.

  164. Det är intressant
    att se den rörligheten.

  165. Då behöver vi fundera på hur den
    fysiska och digitala lärmiljön möts.

  166. Här har vi en otrolig utmaning i
    framtiden, men det blir viktigt-

  167. -för rekrytering av studenter
    på nationell och internationell nivå.

  168. -Där slutar jag.
    -Åsa?

  169. Jag har skrivit inledningen, för jag
    har målat med den breda penseln-

  170. -när jag har tittat på det här.
    För mig var den första frågan:

  171. Om vi pratar om lärandemiljö,
    vad är det då vi får syn på?

  172. Det första man ser är
    att vi har tomma lokaler-

  173. -därför att de ska bokas. Det är där
    lärarna är och håller undervisning-

  174. -medan vi har lagt ner resurser på
    kaféer och informella lärandemiljöer.

  175. Där sitter studenterna.

  176. När du säger "samverkande", så tänker
    jag... Min tyngsta slutsats är-

  177. -att vi ska ha en gemensam miljö som
    är campus och den digitala miljön.

  178. Det ska inte vara en lärplattform
    vid en distansutbildning-

  179. -men sen, på campuskursen,
    de här verktygen.

  180. Vi måste ha en gemensam miljö för
    studenterna på campus och nätet.

  181. Det tänker jag... Där gör jag
    en lång utvikning i min text-

  182. -som handlar om att i dag lär sig
    våra ungdomar och vi själva-

  183. -väldigt mycket
    praktisk undervisning på nätet.

  184. Det är öppna nätkurser.
    Vill man lära sig ett gitarrackord-

  185. -kollar man om nån gitarrist har lagt
    ut en film som visar hur man gör.

  186. Det är inte bara teoretisk kunskap.
    Det är mycket praktiskt.

  187. Vi har mycket att lära i högre
    utbildning av det som händer.

  188. Sen är det så att det i de miljöerna
    handlar mycket om sminkning och sånt.

  189. Men om vi gör undervisningen synlig-

  190. -så kan vi skapa nya lärandemiljöer i
    högre utbildning. Det är nödvändigt.

  191. Men då måste vi ha en sammanflätning
    av det vi kallar den digitala miljön.

  192. Vi måste sluta se distansutbildning
    som en billig variant för lärosäten-

  193. -som ligger
    lite långt från Stockholm.

  194. Det här är en stor utmaning,
    för vi har inte tänkt på det viset.

  195. För mig, om jag ska sluta
    med min egen insikt i detta...

  196. Om vi lyckas med detta, vilket
    en del universitet i världen gör-

  197. -så är det inte platsen som avgör
    vilka utbildningar man kan gå-

  198. -utan det handlar om
    hur man utvecklar sitt curriculum.

  199. Man kanske bara behöver träffas 2-3
    gånger. Man kan ha andra nätverk.

  200. Det innebär att universitet kan
    konkurrera med varann på nya sätt-

  201. -eftersom det inte bara är frågan om-

  202. -hur vi utvecklar miljön på campus,
    utan hur vi utvecklar curriculum.

  203. Det är den pedagogiska utvecklingen,
    hur vi lyckas använda resurserna-

  204. -som avgör vilka studenter vi har
    i våra utbildningar.

  205. Det kanske inte har att göra med
    var universitetsstaden ligger.

  206. Det är för mig
    den största utmaningen.

  207. Ja, Johan. Hur jobbar man
    med de här processerna?

  208. Ja, det är den frågan
    som jag har försökt ta mig an.

  209. När de andra kapitlen har observerat
    vad som sker och vilka trenderna är-

  210. -så har jag ställt frågan:

  211. "Hur vi kommer från det vi har
    till framtiden, det vi vill ha?"

  212. Det är inte så mycket
    vad framtiden ska vara-

  213. -som hur, med den organisation
    och de ekonomiska ramar vi har...

  214. Hur gör vi det?

  215. Och vem har i den processen nåt att
    säga till om? Var beslutas det här?

  216. Och hur blir det faktiskt?

  217. För att försöka svara på det-

  218. -så har arbetat med
    den här konferensens diskussioner-

  219. -där jag arrangerade en diskussion
    som just handlade om systematiken.

  220. Har vi ett systematiskt arbete för
    att komma fram eller bara händer det?

  221. Kan vi utmana att det "bara händer"?
    Så är det på många håll i dag.

  222. Nu kan man tänka sig att på
    en konferens om lärandemiljöer-

  223. -så kommer de mest intresserade.
    Jag ringde till ett antal lärosäten-

  224. -och kollade hur man tänkte från
    ett mer organisatoriskt perspektiv.

  225. Kärnfrågan här-

  226. -som jag har försökt ringa in
    i mitt avslutande kapitel-

  227. -är att lärandemiljöer och
    undervisningen och pedagogiken-

  228. -har olika tidsskalor på nåt sätt.

  229. Hur gör vi tillräckligt generella
    pedagogiska antagningar-

  230. -om hur vi vill
    att den här verksamheten ska fungera-

  231. -för att kunna skapa lärandemiljöer
    som matchar det?

  232. Om vi ska investera i nya system-

  233. -och inte minst investera i att
    förändra vår kultur och kompetens-

  234. -för att hantera det här,
    så hur kommer vi fram till det?

  235. I dagsläget, som Stefan
    var inne på, har vi en situation-

  236. -där undervisningen får anpassa sig
    till lokaler, verktyg och system.

  237. Det kommer vi fortsätta ha,
    givet att ett hus är en dyr grej.

  238. Det lever vi med ett tag-

  239. -likaså den kompetensutveckling
    vi ger en organisation.

  240. Hur kan man i en organisation
    skapa en gemensam plattform?

  241. Det är så här vi vill jobba
    med undervisning.

  242. Då kommer man in på frågor
    om pedagogiska överenskommelser.

  243. Det är nåt som det pratas mycket om
    på den här konferensen.

  244. Kan vi ha en gemensam idé? Det pratas
    mycket om pedagogiska idéprogram-

  245. -som nån slags spegling till det jag
    far efter med lärandemiljöer.

  246. Man kan tänka sig
    att det finns olika extremer.

  247. Det är dels det vi har i dag, där vi
    anpassar oss till olika lokaler.

  248. De är ett faktum.

  249. Sen kan man tänka sig
    den totala flexibiliteten.

  250. Antingen att allt är superflexibelt-

  251. -eller att man gör lite av varje, och
    så får man se vad som blir av det.

  252. Kan vi vara smartare än så? Kan vi
    vara aktiva? Hur mycket kan vi välja?

  253. Det är relationen
    mellan pedagogisk organisation-

  254. -och lärandemiljöutveckling. Mycket
    av det jag har kommit fram till är-

  255. -att vi saknar ett lärandemiljö-
    begrepp i våra organisationer i dag.

  256. När jag frågar vem som ansvarar
    för lärandemiljöutveckling-

  257. -så svarar de:
    "Menar du ett lokalperspektiv?"

  258. "Eller tänker du förvaltning
    eller pedagogiskt?"

  259. Medvetenheten om att lärandemiljöer
    är komplementet till undervisningen-

  260. -att kvalitet skapas i mötet-

  261. -mellan studenter och lärare
    och innehållet och lärandemiljön.

  262. Det är som en tårtbit
    som vi saknar där på nåt sätt.

  263. Det saknas också
    nån form av sammanhållet ansvar.

  264. I enskilda utvecklingsprojekt är man
    mån om att involvera många grupper.

  265. Det är pedagogiska utvecklare,
    lärare och studenter.

  266. Men på det stora hela-

  267. -är det svårt
    att se en sammanhållen idé.

  268. Så frågan är: Förflyttar sig...
    Det är som att man drar undan mattan.

  269. Frågan blir: Kan vi skapa en gemensam
    pedagogisk idé och utgå ifrån den-

  270. -så att vi sen kan skapa
    en gemensam lärandemiljöutveckling?

  271. Ja, tack så mycket.
    - Ni ser att vi alla står och nickar.

  272. Den här gruppen har jobbat ihop
    i två år. Vi tycker likadant.

  273. Jag ser på klockan att det vore bra
    om vi fick mothugg från publiken nu-

  274. -med andra synpunkter än våra. Annars
    kan vi fortsätta bekräfta varann-

  275. -och den tro vi har om vad
    som är bra framtida lärandemiljöer.

  276. Men vi hoppas
    på lite frågor och synpunkter.

  277. Sigbritt, Högskolan i Skövde.

  278. Jag har en fråga
    som jag funderar på då och då.

  279. Å ena sidan
    pratar vi om lärandemiljö-

  280. -det flexibla klassrummet, som
    kan vara på nätet eller som en lokal.

  281. Samtidigt vet vi:

  282. Det finns inget som kommuner, län
    och regioner är så intresserade av-

  283. -som att ha
    den fysiska platsen lärosätet.

  284. Diskussionerna blir höga
    om nåt campus läggs ner-

  285. -och de blir lika höga, fast gladare,
    om man bygger upp ett nytt campus.

  286. Har ni funderat lite
    på den problematiken-

  287. -eller har den ingen bäring
    för framtidens lärmiljöer?

  288. -Åsa säger gärna nånting.
    -Det är en jättebra fråga.

  289. Som jag ser det-

  290. -så får campus, byggnader och lokaler
    en lite annan roll.

  291. Man behöver inte känna
    många professorer och lektorer-

  292. -för att veta att man säger: "Jag
    jobbar i Bergen en dag i veckan."

  293. "Men så jobbar jag i Göteborg också.
    Där är jag då och då."

  294. Det här med
    var vi tillbringar våra dagar...

  295. Både när det gäller forskning
    och undervisning-

  296. -så har vi blivit mer lösgjorda tack
    vare den elektroniska utvecklingen.

  297. Då är frågan: Vad betyder det här?

  298. Betyder det
    att vi kan utgå ifrån-

  299. -att med en högskola i Skövde kommer
    studenterna att vara där hela tiden.

  300. Eller måste vi se att det kanske
    kommer att se annorlunda ut?

  301. Förr kunde man ta för givet-

  302. -att studenter och lärare befann sig
    i lokalerna. Det kan vi inte längre.

  303. Både forskning, undervisning och
    samverkan går i dag till på nya sätt.

  304. Jag har hört en rektor för ett större
    universitet säga ungefär så här:

  305. "Vi är
    ett campusbaserat universitet."

  306. Det är den gamla bilden. Har man
    ett universitet, så är folket där.

  307. Det stämmer nog inte längre.

  308. Därför behöver man samverka
    på helt nya sätt över ämnesgränser-

  309. -och mellan nätburen undervisning
    och campusundervisning.

  310. Det är nya förutsättningar
    för lärandemiljöerna.

  311. Klara, nånting mer?

  312. Nånstans är det så
    att platsen är betydelsefull-

  313. -men platsen kan vara
    på många olika ställen.

  314. Vi åker ju hit.

  315. Varför? Jo, vi vill träffas. Vi vill
    också ha det som är runt omkring.

  316. Vi vill inte bara gå på
    oppositionerna. Vi vill också fika.

  317. Vi vill träffa den där
    som jag bara träffar där.

  318. Så kommer det, tror jag, alltid
    att vara. Platsen är betydelsefull.

  319. Det vi behöver skapa
    är möjligheter för mötesplatser.

  320. Men de kan vara virtuella-

  321. -och de kan fylla ett väldigt
    stort syfte nån annanstans.

  322. Men vi behöver platsen.

  323. Stefan.

  324. Om man tittar på näringslivet, så
    blir även det alltmer globaliserat.

  325. Så jag tror att...

  326. Jag tror att vi måste följa
    med i den utvecklingen.

  327. Jag trodde
    att vi skulle gå i fronten för det.

  328. Vi måste börja gå i fronten för det.

  329. Jag tror det.

  330. Dessutom måste vi nog se...

  331. Att jobba både med den fysiska
    och den virtuella lärmiljön-

  332. -och se framtiden och den virtuella
    lärmiljön och rörligheten.

  333. Det kommer att bli
    ett starkare konkurrensmedel-

  334. -för att rekrytera studenter
    både nationellt och internationellt.

  335. Från Högskolan Dalarnas perspektiv,
    där jag kommer ifrån-

  336. -så har det funkat bra för oss
    att jobba nätbaserat.

  337. Vi rekryterar på ett bra sätt
    på nätstudenter.

  338. Däremot håller jag med Klara om
    att mötet inte kommer att försvinna.

  339. Vi lär inte få massor av nätuniver-
    sitet därför att det är framtiden.

  340. Vi behöver jobba på båda sidor,
    tror jag.

  341. Camilla Siotis Ekberg,
    Högskolan i Kristianstad.

  342. Jag är en varm vän av virtuella
    miljöer och ser den mentala närvaron-

  343. -och närvaron i nätverken-

  344. -med både kolleger och studenter,
    som det viktigaste.

  345. Därför är det en märklig synpunkt
    som jag kommer med här-

  346. -särskilt eftersom mitt ämnesområde
    är psykologi.

  347. Det är en parallell
    till kollektivtrafik.

  348. När man en gång i tiden
    rev upp spårvagnsrälsar i USA-

  349. -så fick man ett mer flexibelt system
    med bussar och så vidare.

  350. Men i flexibiliteten finns också en
    fara. Man kan få en obeständighet.

  351. Det som jag förstod
    i det något udda sammanhang-

  352. -där jag fick insikt om att man
    rev upp spårvagnsspåren i USA-

  353. -var att detta, att man har investe-
    rat i strukturer, ger beständighet.

  354. Man måste vakta sig mot att
    flexibiliteten blir ett fladdrande-

  355. -och förstå att det finns en sorts
    beständighet i den kultur vi skapar-

  356. -och de människor vi är.
    Man bör slå vakt om det-

  357. -så att inte
    det virtuella blir "anything goes".

  358. Nån kommentar till det? - Johan?

  359. Absolut.

  360. När jag pratade om flexibilitet
    så var det i förhållande-

  361. -till utbildning och lärarens val
    av undervisning och pedagogik.

  362. Det finns säkert en spårfaktor
    inom lärandemiljöer.

  363. Det kända har en viss attraktivitet.

  364. Men frågan är:
    Kan vi rubba det som är känt?

  365. Nu kanske inte detta har samma
    fysiska representation som en räls.

  366. Men det kan ha det.

  367. Det tycker jag kopplar till det
    som Sigbritt nuddade lite vid.

  368. Det finns även andra syften med
    en miljö än att vara lärandemiljö.

  369. Det var tydligt
    i den del gruppdiskussioner.

  370. Folk pratar om det representativa
    värdet, monumentet över verksamheten-

  371. -och politiska beslut och sånt där.
    Det som jag tror är viktigt är-

  372. -att definiera att kärnan,
    ur universitetets perspektiv-

  373. -ändå inte är platsen, oavsett vad
    platsen är. Det är en lärandemiljö.

  374. Det är utifrån det
    vi ska optimera den.

  375. Sen kan det säkert ge upphov
    till nya strukturer-

  376. -som får en spårfaktor.

  377. Vi börjar titta på våra platser
    ur ett lärandemiljöperspektiv.

  378. Undervisningen utsträcks till annat
    än det som ses som lärandemiljö.

  379. Det är det som sker när vi pratar om
    informella miljöer och studiemiljöer.

  380. Den indelningen måste man
    i och för sig problematisera. Men...

  381. -En annan gång, kanske.
    -Ja.

  382. Hej. Jenny Vikman, Malmö Högskola.
    Det var intressanta frågor.

  383. Ni har identifierat utmaningar kring
    lärandemiljöer från era perspektiv.

  384. Det jag saknar lite är att höra
    hur ni tänker er nästa steg.

  385. Och vad ska vi göra för att möta
    de utmaningar ni har identifierat?

  386. Jag tänker-

  387. -att de här utmaningarna har vi redan
    identifierat ute i verksamheten.

  388. Det vore intressant
    att höra hur ni tänker.

  389. Vi hade tänkt komma dit.

  390. Men det är bra att du ställer den
    frågan. Vi tar den nu. - Vem börjar?

  391. Jag kan börja.

  392. Jag tänker att det som...

  393. Jag vill citera några forskare.

  394. Det är Köhler och hans eller
    hennes - jag minns inte - kollegor.

  395. De har pratat om vikten av kompetens
    på fyra olika nivåer.

  396. Som universitet,
    eller universitetsanställd-

  397. -behöver man ha
    innehållslig kompetens, naturligtvis.

  398. Man behöver ha pedagogisk kompetens.
    Man behöver ha teknisk kompetens.

  399. Och man måste ha
    sammanhangskompetens.

  400. Den här sammanhangskompetensen-

  401. -handlar om kulturen
    eller det som finns i väggarna-

  402. -vid ett lärosäte, som möjliggör
    eller omöjliggör vissa sätt-

  403. -att arbeta
    eller ta sig an olika uppgifter.

  404. Därför vill jag lyfta,
    förutom platsen-

  405. -att själva handlingsutrymmet
    är oerhört viktigt.

  406. Det som jag tror är vägen framåt
    och som är nästa steg-

  407. -handlar om att skapa utrymme,
    alltså inte bara en plats-

  408. -utan också ett utrymme
    för flexibilitet och kreativitet.

  409. Och den måste bottna i en
    medvetenhet på de här fyra nivåerna.

  410. Åsa?

  411. Nu ska jag vara lite rå. Vi
    har haft en digital revolution länge.

  412. Hur länge sen var det LADOK kom?
    Vi har byggt in oss i olika system-

  413. -för kursplanering, kursplaner,
    studiedokumentation...

  414. En del av de systemen står i rak
    motsättning till den flexibilitet-

  415. -som vi önskar att studenterna
    ska uppleva med våra lärplattformar.

  416. Vi har ett gigantiskt utgrävnings-
    och renoveringsarbete-

  417. -för att få till en gemensam virtuell
    miljö för det moderna universitetet.

  418. Då får vi ju också faktiskt tänka...

  419. Jag var på en diskussion om hur
    man kopplar upp sig på Eduroam-

  420. -och hur universitetet får veta hur
    många studenter som kopplar upp sig.

  421. Vi kollar var studenterna försöker nå
    nätet. Där förstärker vi nätverket.

  422. Då kommer man att förstärka nätverket
    på kaféer, där studenterna sitter.

  423. Men undervisning är
    en planerad verksamhet-

  424. -så de lärosalar
    där ingen kopplar upp sig-

  425. -för lärarna vet att det inte går,
    kommer aldrig att få nån täckning.

  426. Detta beror på att vi inte pratar med
    varann om lärandemiljön som helhet.

  427. Vi behöver mötas över andra gränser
    än vi gjort tidigare.

  428. Det ska göras så att det inte byggs
    salar där man bygger in en pedagogik-

  429. -som är så gammal... I många lokaler
    bygger man fortfarande gradängsalar.

  430. Nån frågar: "Varför bokar inte ni
    den salen lite oftare?"

  431. "Vi kan inte ha ett seminarium där."
    Vi har mycket att jobba med-

  432. -om vi tar den gemensamma
    lärandemiljön på allvar.

  433. Nån annan? Ja, Stefan.

  434. Jag är inne på samma spår som Åsa.
    Jag tror på samarbete på lärosäten.

  435. Om vi tittar på
    den digitala lärmiljön-

  436. -så tror jag att samarbeten...

  437. Vi ska se till att lärandemiljön
    handlar om lärande, inte teknik.

  438. De som jobbar med teknik, lärande
    och administration behöver samarbeta.

  439. Vi behöver få helheten.

  440. I dag, eller åtminstone tidigare,
    för vi har ju ett uppvaknande...

  441. Förr var det en teknisk och ekonomisk
    fråga. "Det ska passa det vi har."

  442. "Och så ska det vara 'affordable'
    så att vi kan köpa det."

  443. Men det krävs samarbete. Vi ska
    se till att det blir en lärandemiljö.

  444. Om vi kliver ut utanför det-

  445. -kan vi nog finna ett nationellt sam-
    arbete runt de digitala lärmiljöerna.

  446. Det efterfrågas i enkätunder-
    sökningen. "Vi kanske skulle ha det."

  447. Man föreslår att SUHF
    kunde stå bakom ett samarbete.

  448. SUNET och ITHU håller på med
    frågan om en gemensam upphandling.

  449. Samarbete tillsammans med förmågan
    att ställa krav-

  450. -att veta vad man vill ha. Inte "det
    här ska ni ha" från nån leverantör-

  451. -utan att veta "det här är
    det vi vill ha. Det ska vi ha."

  452. Vilka ska samarbeta?

  453. Du och jag, kanske.

  454. Jag tror, som jag sa:

  455. De som ska drifta det hela: teknik,
    lärarna och administratörerna.

  456. Alla de här bitarna behöver samarbeta
    om vi nu tittar på ett lärosäte.

  457. Lokal, om det nu ska vara integrerat
    med den fysiska lärandemiljön också.

  458. -Prata med varann.
    -Ibland blir jag trött...

  459. ...över att nya högskolelokaler ofta
    innehåller en tom stor mängd luft-

  460. -och lite platser för studenterna.

  461. Det är snyggt
    med väldigt mycket rymd...

  462. -...men det är inte lärandemiljö.
    -Där kommer representativiteten in.

  463. Det är väl det ni säger.

  464. Vi vill att man låter lärandemiljön
    bli ett inkluderande begrepp.

  465. Säg att vi har ett arbete med
    att utveckla lärandemiljön-

  466. -inte ett arbete med att skapa nya
    lokaler och ett med nya system.

  467. Man bör betona sammanhanget
    och säga-

  468. -att det måste utgå från pedagogiken
    som vi har valt att jobba med.

  469. Det är den balansen
    som är det intressanta-

  470. -för det ställer krav på
    det pedagogiska utvecklingsarbetet.

  471. Sen tror jag också-

  472. -att vi måste ifrågasätta gränserna
    för vad som ses som en lärandemiljö.

  473. Jag har gjort studier på,
    eller tagit upp perspektivet-

  474. -vad görs "bottom up"?
    Vad initieras av lärare och enskilda?

  475. Vad initieras av ledningar
    och vilka perspektiv får det?

  476. Det är olika typer av utvecklingar av
    de lärarnära undervisningsmiljöerna-

  477. -och av
    de mer generella studiemiljöerna.

  478. Där måste vi ha en diskussion om-

  479. -varför vi gör den här indelningen
    i undervisning och självstudier.

  480. I dag är det en dikotomi. Det betyder
    inte att de koncepten är utdöda-

  481. -eller att undervisning är oviktigt.
    Men varför drar vi den gränsen?

  482. Man bör erkänna att lärosätet
    har ansvar för alla de miljöer-

  483. -där studenten arbetar
    sina 40 timmar i veckan.

  484. Det har att göra
    med klassrummets förändring.

  485. Vi ska hinna med en sista fråga.

  486. Det här
    nya kvalitetssäkringssystemet-

  487. -som vi inför
    från den 1 januari 2017 i Sverige...

  488. Det är ett nationellt system. Där ska
    lärandemiljöerna kvalitetssäkras.

  489. Utbildningar, lärandemöjligheter och
    infrastruktur ska vara ändamålsenlig.

  490. Det ska alla jobba med.
    Har ni nåt kort att säga om det?

  491. Hur kvalitetssäkrar vi att
    lärandemiljön är det den ska vara?

  492. Som lärare var jag faktiskt väldigt
    cynisk vad gällde lärandemiljön.

  493. Jag fick acceptera de lokaler
    jag fick - hur tunga borden än var.

  494. Sen skulle stolarna tillbaka så att
    städerskan kunde städa golvet.

  495. Man fick inte möblera om.

  496. Det är viktigt att fråga lärarna hur
    de uppfattar sin undervisningsmiljö-

  497. -och vad de skulle behöva-

  498. -för att kunna åstadkomma
    det aktiva klassrummet.

  499. Det tror jag att vi har
    en brist på i många lokaler.

  500. Fråga lärarna vad de skulle behöva
    av flexibilitet-

  501. -så blir de glatt överraskade
    över att nån bryr sig om dem.

  502. Jag vill önska
    nätverket Rum för lärande-

  503. -lycka stort till
    med ert viktiga arbete i det.

  504. Jag kanske kan spinna vidare på det.

  505. Jag tänkte: Inte bara fråga,
    utan fråga om och om igen.

  506. Var systematisk, undersök. Hur
    upplevs det av lärare och studenter?

  507. När man gör förändringar - ta
    reda på, var lite vetenskaplig.

  508. Jag håller helt och hållet med.

  509. En viktig rekommendation
    från vår sida-

  510. -är att stödet, både det tekniska
    och det pedagogiska stödet-

  511. -är viktigt
    för att kunna skapa förändring-

  512. -och se till
    att en ny miljö kommer i användning.

  513. Ur ett förändringsperspektiv, det nya
    systemet har ett utvecklingsfokus-

  514. -är det också viktigt att titta på
    om stödfunktionerna är integrerade-

  515. -mellan den pedagogiska utvecklingen
    och det allmänna tekniska...

  516. Får jag göra ett tillägg?

  517. Vi har länge sagt
    att lärarna ska ha digital kompetens.

  518. När ska lärarna säga: "Vilken hjälp
    får jag för att kunna undervisa"-

  519. -"med ett bra digitalt stöd?"
    Vad kräver lärarna av sitt lärosäte?

  520. Det är viktigt att man ser det
    som en viktig ledningsfråga-

  521. -att skapa de här systemen. Jag kan
    inte hitta på en egen lärplattform.

  522. Jag behöver få tillgång till en bra
    lärplattform för alla mina kurser-

  523. -oavsett om de heter att de "går på
    distans", "blended" eller "campus".

  524. Så mycket klokskap är sagt här.
    Men upplevd kvalitet...

  525. Jag håller med. Våga fråga.

  526. Och våga förändra
    efter det svar man får.

  527. Och våga använda begreppet
    lärandemiljöer. I det sista utkastet-

  528. -så var inte det begreppet med. Man
    pratade om miljö i allmänna termer.

  529. Koppla lärandemiljö till lärandet,
    för det är lärandet som är i fokus.

  530. Vår tid är nästan ute-

  531. -men om ni har nån sista
    rekommendation som ni vill föra fram-

  532. -så tar vi med den också.

  533. Hur ska vi jobba vidare och vad
    ska vi tänka på när vi kommer hem?

  534. SUHF tar sig säkert gärna an
    en del av de här frågorna.

  535. Som avslutning hade jag tänkt...
    Men Johan tog det. Stödet.

  536. Stödstrukturen är viktig,
    stödet runt omkring.

  537. Det är otroligt viktigt
    för att få ett lyft i utvecklingen.

  538. Sen vet vi alla-

  539. -att vi som arbetar
    har begränsad tid.

  540. Vi kan inte lägga all vår tid
    på allt, för då går vi sönder.

  541. Därför måste det finnas tydliga
    drivkrafter och det måste belönas.

  542. De som prövar, de som utmanar
    och de som är innovativa-

  543. -och som är systematiska och under-
    söker för att sen sprida till andra-

  544. -belöna dem. Synliggör dem.

  545. Jag tror inte att vi är så överens
    som Marianne har låtit påskina.

  546. Det är en antologi eftersom
    alla har skrivit olika kapitel.

  547. Jag uppmanar er: Läs, tänk,
    se alla sprickor som finns-

  548. -och allt vi har dolt
    under lämpliga formuleringar-

  549. -och sprid rapporten.
    Det finns mycket kul att hämta-

  550. -som inte är så välkammat
    som Marianne vill ge sken av.

  551. Det finns 40 kvar där.

  552. Det kommer fler
    när den sista korrekturen är gjord.

  553. Det hann vi inte med
    inför det här tillfället.

  554. Tack så mycket.

  555. Textning: Marie Ekenstav
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Framtidens lärandemiljöer

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Högskolepedagogik
Ämnesord:
Högskoleutbildning, Högskolor, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - NU 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Aktiv studentmedverkan

Johan Gärdebo är doktorand i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan och har arbetat intensivt med studenters och lärares delaktighet för att möjliggöra aktiv studentmedverkan. Gärdebo berättar om hur arbetet med aktiv studentmedverkan har fortsatt att utvecklas vid Uppsala universitet och hur det nu sker i tydlig dialog med andra initiativ både i Sverige och internationellt. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Bedömning med casemetodik

Gudrun Edgren, professor vid medicinska fakulteten i Lund, presenterar en studie som har följt studenters progression i tre yrkesutbildningar bedömda med casemetodik. I yrkesförberedande utbildningar är det av intresse att följa studenternas progression till det framtida yrket, men examination sker på kursnivå och ger därför ingen upplysning om studenternas progression. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att iscensätta det akademiska samtalet

Kristina Von Hausswolff, universitetsadjunkt i datavetenskap, berättar om upplägget av kursen Etik och IT hur man kan praktisera muntlig examination. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Hur sätter vi betyg i högskolan?

En paneldebatt med Sveriges universitets- och högskoleförbunds rapport om betygssystem i högskolan som utgångspunkt. Hur säkerställer lärosätena att lärarna är överens om hur betygsskalan ska användas? Medverkande: Emelie Johansson, Studentkåren i Borås, Åsa Lindberg-Sand, Lunds universitet, Silvana Naredi, Göteborgs universitet, Charlotta Tjärdahl, Sveriges förenade studentkårer och Kalle Tryggvesson, Stockholms universitet. Moderatorer: Fredrik Oldsjö och Karin Kjellgren. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Att genomföra självständigt arbete

Ola Holmström, projektledare Lunds universitet, redogör för en enkätstudie på Lunds universitet som fokuserar på studenters erfarenheter av att genomföra ett självständigt arbete. Syftet är att belysa hur olika utbildningar lyckas förbereda studenterna för det självständiga arbetet, hur studiemomentet organiseras och hur olika upplägg kan tänkas påverka studenternas upplevelser och studieframgångar. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer för examensarbetet

Jessica Lindblom, lektor i kognitionsvetenskap och Henrik Svensson, lektor i informationsteknologi, presenterar några framgångsfaktorer för examensarbetets genomförande och resultat vid Högskolan i Skövde. Framgångsfaktorerna är främst lärar- och studentsamverkan, konstruktiv länkning och uttalat studentansvar, som kan appliceras både vid campus- och nätbaserad undervisning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framgångsfaktorer i internationella studier

Jonas Christensen, lektor i samhällsvetenskap och pedagogik och Maria Hjortsjö, lektor vid institutionen för socialt arbete, Malmö högskola, föreläser om framgångsfaktorer i internationell utbildning. Deras studie visar på ett samband mellan utveckling av lärarnas medvetande om studenternas skrivande och kvalitet i högre utbildning. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - NU 2016

Framtidens lärandemiljöer

Svenska lärosäten genomgår stora förändringar. Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsatte 2014 en arbetsgrupp för att ta fram underlag om framtidens lärandemiljöer i högskolan. Här redovisas och diskuteras resultatet. Medverkande: Anders Fällström, ordförande SUHF och prorektor vid Umeå universitet, Klara Bolander Laksov, forskare i pedagogik vid Karolinska institutet, Stefan Rodheim, chef NGL-centrum vid Högskolan Dalarna, Johan Alvfors, vice ordförande SFS, Åsa Lindberg-Sand, docent i utbildningsvetenskap och avdelningschef för högskolepedagogisk utveckling vid Lunds universitet och Marianne Granfelt, generalsekreterare SUHF. Inspelat den 16 juni 2016 på Malmö Live och Malmö högskola. Arrangör: Lärosäten Syd.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Entreprenöriellt lärande 2015

Musikalen som entreprenöriell katalysator

Balli Lelinge, universitetsadjunkt, har tittat på vad som händer när man flyttar lärandet utanför klassrummet och han har valt musikalen som verktyg. Genom att skapa en musikal från ingenting på fem dagar blir processen starkt deltagarorienterad och medskapande när elever och lärare samverkar. Inspelat den 19 oktober 2015 i Orkanen på Malmö högskola. Arrangör: Malmö högskola.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Skola i förändring

I Pisa-testet, som mäter kunskapsnivån hos 15-åringar runt om i världen, ligger kinesiska elitskolor i topp. Men nu börjar den hårt resultatinriktade pluggskolan ifrågasättas. Kinas senaste skolreform innebär att den traditionella katederundervisningen ska förändras och eleverna ska diskutera och samarbeta mer. En av förebilderna är den svenska skolan.

Fråga oss